Samsyn - Användarbidrag [sv]

Samsyn:Projektgemensamt

2020-09-03T14:58:17Z

Catarina Carlsson (HiG): /* HiG: */

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

 

==Spridningsaktiviteter HT2020==
Vad gör ni vid ert lärosäte i höst för att sprida kännedom om Samsynwiki?

*3-5 aktiviteter per lärosäte
*Vad? När? Målgrupp?

===SU:===

*Juni: Artikel och film publicerad på SU-webben.
*Augusti: Artikel om Samsynwiki i Komm-nätverkets nyhetsbrev (SU-internt).
*Sept: Presentation av wikin för Komm-avd.
*Okt: Ev. presentation för Forskningsstöd/motsv. målgrupp

===HiG:===

* Sep/okt: Information Kommunikationsavdelning + nyhetsgruppen på HiG
* Sep./okt: Sida om Samsyn under Samverkan på hig.se (ev. gemensam sida med övriga K3-projekt på HiG)
* Nov: Informera på möte med samtliga utbildningsledare
* Nov: Ev informera på ws med vetenskapliga ledare på Hig

 
===Liu:===

===Chalmers:===

===Oru:===

===Mau:===

*Få upp filmen på hemsidan. (Målgrupp: externa samverkanspartner. Tid: höst)
*Sammanställa var på hemsidan Samsynswikin finns, samt utreda behov av ytterligare länkning. (Målgrupp: internt och externt, lite studenter. Tid: höst)
*Arbeta in Samsynwikin i Universitetets interna forskningsansökningsstöd samt utbildningar för forskare. (Målgrupp: egna forskare. Tid: sen höst/vår)
*Prata med samverkansplattormar som ISU och MSI, samt gränsgångare om att ta stöd från Wikin. (Målgrupp: etablerade samverkanspartners, egna forskare och lärare. Tid: höst)

 
==Grundläggande samverkansbegrepp enligt beslut 17 april 2020==
[[Avnämare]]

[[Genomslag]]

[[Intressent]]

[[Kunskapstillgång]]

[[Nyttiggörande]]

[[Samhällsutmaningar]]

[[Samskapande]]

[[Samverkan]]

[[Tillgängliggöra]]

[[Öppen vetenskap]]

==Grundläggande begrepp - förslag till narrativ==
Dagen stora [[samhällsutmaningar]] kräver [[samverkan]] för att kunna lösas. Samverkan kan vara när ett antal [[Samverkanspartner|aktörer]], utifrån sina kunskaper och förutsättningar, tar sig an en utmaning och i sitt [[samskapande]] ägnar sig åt [[kunskapsutveckling]] och [[kunskapsöverföring]]. När olika samhällssektorer/relevanta parter/[[Intressent|intressenter]] och [[avnämare]] samverkar ökar möjligheterna, genom [[nyttiggörande]] och [[värdeskapande]], till en [[Hållbarhet|hållbar]] [[samhällsutveckling]].

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera när du haft kontakt och hur utbytet fortskrider!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!Relaterade begrepp
|-
|[https://k3-projekten.se/project/esaim/ ESAIM]
|4
|
|[[Självständigt arbete]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/lupp/ LUPP]
|4
|
|[[Livslångt lärande]]

[[Uppdragsutbildning]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/merut/ MerUt]
|4/PL
|Gemensam workshop med Samsyn 1 februari 2019. Bearbetade begrepp: alumn, intressent, praktik, programråd. Gemensamma workshops om enskilda begrepp per zoom maj 2020.
|[[Kvalitet]]

[[Relevans]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/nya-vagar/ Nya Vägar]
|4
|
|[[Livslångt lärande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/arcs/ ARCS]
|5
|
|[[Medborgarforskning]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/paus/ PAUS]
|5
|
|[[Personrörlighet]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/skon/ SKÖN]
|5/PL
|Workshop på Vinnova 27/11 2019. Bearbetade begrepp: samverkan, samverkansuppgiften, genomslag, nyttiggörande, värdeskapande
|[[Kvalitetssäkringssystem]]
[[Nyttiggörande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/imp/ IMP]
|6
|Har läst och givit synpunkter på urval av begrepp med flera goda kommentarer, inkl. tips på underlag (läsning).
|[[Kunskapstillgångar]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/mersam/ MerSam]
|6/PL
|Gemensam workshop på K3K-möte inför HSS 8 maj 2019. Inspel till samverkansbegreppet.
|[[Samverkansskicklighet]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/safir/ SAFIR]
|6
|"Samverkanscheck" redigerad 200820.
|[[Nyttiggörande]]

[[Samverkanscheck]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/agera/ AGERA]
|7
|Har givit synpunkter (v. 44) på en rad begrepp, framför allt "Samhällsutmaning", där vi föreslås att vidga begreppet. De föreslog också "Samhällsutveckling" och "Samsyn" som begrepp.
|[[Nyttiggörande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/spets/ SPETS]
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44 + arbetat om definitionen direkt i wikin februari-20.
De har (v. 44) givit synpunkter på några begrepp och föreslagit "Due diligence" och "Co-create/Samskapa" som begrepp.
|[[Partnerskap]]

[[Strategiskt partnerskap]]

[[Samverkanspart]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/musa/ MUSA]
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44. Har ombetts se över texten samt föreslå engelsk översättning (mejl 200820)
|[[Samverkansarena]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/omvarldsarenan/ OMAR]
|7
|Förslag: "samverkansplattform", ev. underkategori till "samverkansarena"; "centrumbildning" (mejl 2019-12-02)
|[[Samverkansarena]]

[[Samverkansplattform]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/insa/ INSA]
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|[[Internationell samverkan]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/utvind/ Utvind]
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|[[Samverkansindikator]]
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar
!Vem /vilket AP tar sig an
|-
|Internationell samverkan/internationalisering
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|7 LiU/ChR kollar med Insa
|-
|altmetisk undersökning/''altmetrics''
|förekommer i Struten
|Skön - KG unders
|-
|auskultera
|förekommer i Merut, jfr: https://sv.wikipedia.org/wiki/Auskultant
|4
|-
|idéburen sektor
|förekommer olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|7 Liu/cvilsamhälle
|-
|idéburet partnerskap, IOP
|Jfr Forum - Idébundna organisationer
|som ovan
|-
|ideell sektor/ idéburen organisation
|olika begrepp, olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|som ovan
|-
|''impact case study''/fallstudie
|jfr. SKÖN
|KG Skön
|-
|kommersialisering
|fr. SKÖN -> länka till "entreprenörskap"?
|jfr entreprenörskan
|-
|(kunskaps) samverkansnav, nod ; eng ''hub''
|ev. ett underbegrepp till "samverkansarena"
|Musa/CR
|-
|mission; ''innovation mission''
|Horizon Europe Jfr Wikipedias [[wikipedia:Mission_Innovation#See_also|''mission innovation'']] och ''[[wikipedia:Mission_statement|mission statement]]'' [https://www.vinnova.se/en/m/missions/ Vinnova]
|innovation; samhällsutmaningar alt. egen sida?
|-
|''policy brief''
|ett efterfrågat format inom offentlig och politisk sektor
|KG
|-
|''scientific-/science literacy''
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science education/awareness''; vetenskaplig medvetenhet
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science shop''/forskarkiosk
|Vetenskap & Allmänhet
|Jens
|-
|systemisk innovation
|ESBRI
|Fia/Hjalmar (SU)
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
 

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
 

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

 

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Science center

2020-05-12T10:07:12Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Science center är ett samlingsbegrepp för lokalt förankrade verksamheter som syftar till att väcka intresse för naturvetenskap, teknik och matematik hos barn, unga och allmänhet. De organiseras ofta i form av [[samverkan]] mellan högskolesektorn, offentliga aktörer och lokalt näringsliv.

==Tillämpningar==
I Sverige samordnas science centers inriktade på barn och unga av SSC, Svenska Science Centers. Det är en branschorganisation som bildades 2004 och som nu omfattar 20 medlemscenter. De center som samordnas av SSC har samarbete med ortens och regionens skolor, företag, universitet/högskolor och offentliga och privata organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/|titel=Svenska Science Centers|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref> SSC är också verksamma inom internationella närverk för att främja verksamheten i Sverige.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/science-centers-i-varlden/|titel=Science centers i världen|hämtdatum=29 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref>

På organisationens hemsida presenteras målen för de 20 science centers som finns i Sverige:

*stimulerar intresse för teknik, naturvetenskap, matematik, innovation och entreprenörskap för att möta framtida samhällsutmaningar.
*skapar unika möjligheter till lärande så att alla barn och unga får möjlighet att hitta och utveckla sina förmågor.
*erbjuder en informell mötesplats för samtal mellan allmänhet, skola, arbetsliv och akademi som skapar reflektion och nya perspektiv.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/sveriges-science-centers/|titel=Plantskolor för ett konkurrenskraftigt Sverige|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Sveriges Science Center|sid=}}</ref>

Begreppet "science center" finns bara med i namnet på 7 av de olika centrena, t ex 2047 Science Center i Borlänge och Vattenhallen Science center i Lund. Ett par exempel på andra slags namn: Tekniska museet i Stockholm och Norrköpings Visualiseringscenter. Begreppet "science center" är alltså i första hand ett samlingsbegrepp.

Relationerna mellan scence center högskolesektorn kan se lite olika ut:

*Etablerad samverkan med närliggande högskola/universitet
*Vetenskapliga råd för Science center-verksamheten
*Samarbete med forskare om innehåll/utformning av pedagogiska program och utställningar
*Tillgängliggörande av aktuell forskning gentemot allmänheten
*Följeforskning för science center-projekt
*Science center som föremål för studier för andras forskning<ref>Information från generalsekreterare Christine Sundberg Carendi, Svenska Science Centers, mars 2019.</ref>

Ett par exempel på hur samverkan kan organiseras: 2047 Science Center i Borlänge och Högskolan Dalarna reglerar sin samverkan med ett samarbetsavtal, medan Vattenhallen Science Center utgör en del av Lunds universitet.<ref>{{Webbref|url=https://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/avtal-forstarker-gott-samarbete/|titel=Avtal förstärker gott samarbete|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Högskolan Dalarna|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=http://www.vattenhallen.lth.se/|titel=Vattenhallen Science Center. Lunds universitet|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>

===Verksamhet===
Verksamheten inom ett science center kan beskrivas som [[forskningskommunikation]], och kan kan ha en prägel av [[populärvetenskap]]. När det gäller genomförandet av verksamheten finns det en rad installationer och aktiviteter som finns vid flera eller många av de olika science centren: Fasta utställningar, verkstäder där besökarna själva får pröva sig fram och vara kreativa, experiment och planetarier. I samverkan med lokala skolor ordnar man också ofta skolbesök och fortbildning för lärare.

==Svensk motsvarighet==
Det finns inte någon etablerad svensk motsvarighet, bland annat för att organisationen Svenska Science Center språkligt önskat närma sig sina kollegor i andra länder. Ett begrepp som ändå använts en del är ''vetenskapscentrum''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />

Folkbildning

2020-05-12T10:06:57Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]<nowiki/>t på både nationell och lokal nivå.

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

==Tillämpningar==
Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}</ref> där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.”

Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga.<ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref>

Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.

Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.

===Begreppets utveckling===
Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}</ref>

Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."

I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning.

==Engelsk motsvarighet==
I forskningssammanhang används 1) "popular education", 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education.

==Referenser==
<references />

Livslångt lärande

2020-05-12T10:06:22Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]<nowiki/>t när det gäller kompetensförsörjning.

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

==Tillämpningar==
Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som "en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning". Man har här betonat "varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i".<ref>s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R</ref>

Högskolor, universitet, och även forskningsfinansiärer, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}</ref> Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet "livslångt lärande" tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: "Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}</ref> 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet "Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]" där målet är att "utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är "Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet" (2017-2020). Detta projekt syftar till att "utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet "kretsar kring forskning och kunskapsspridning".<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}</ref>

==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==
Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref>och Korta vägen<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.<ref>{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref> Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan "ska lägga grunden för ett livslångt lärande".<ref>{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}</ref> Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller "vardagslärande" in i det livslånga lärandet.<ref>{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>

Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation "om nyckelkompetenser för livslångt lärande" <ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}</ref> och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken "fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation".<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref> I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med "Agenda 2030". Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla".<ref>{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}</ref>
==Begreppets inneboende spänning==
Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: "Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.<ref>{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande,
om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}</ref> Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: "Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling."<ref>{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}</ref>

==Engelsk översättning==
Lifelong learning

==Referenser==
<references />

Skolsamverkan

2020-05-12T10:05:57Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Skolsamverkan''' innebär en organiserad [[samverkan]] mellan skolor och lärosäten, i syfte att gemensamt arbeta för skolutveckling och kunskapsutveckling kopplad till både skolans värld och akademin''.''

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

==Tillämpningar==
Skolsamverkan i olika former är idag en viktig uppgift för universitet, högskolor och skolans värld. Det kan till exempel röra sig om forskarskolor, kurser för aktiva lärare, föreläsningar och gemensamma aktiviteter inom [[forskningskommunikation]].

Skolsamverkan hör ihop med etableringen av regionala utvecklingscentrum. I budgetpropositionen för 1997 bedömde regeringen att det var angeläget att skapa regionala utvecklingscentrum ([[RUC]]) i syfte att stärka lärarutbildning och skapa möjligheter till fortbildning och vidareutbildning för lärare.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1996/09/prop.-1996971-/ Budgetproposition 1996/97:1]</ref> I propositionen framgick också att RUC skulle vara ett forum för högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling, forskning osv. Utvecklingen av RUC beskrivs och diskuteras i proposition 2009, 10:89, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning .<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089|titel=Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning|hämtdatum=21 September 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Där framgår också att i 1997 års regleringsbrev till universitet och högskolor angav regeringen att lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling. Kravet att organisera samverkan mellan lärosäten och skolans värld i form av RUC fanns kvar fram till riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning 2010. Det innebär att sådan samverkan nu organiseras under olika namn, och "skolsamverkan" är ett sådant. Andra exempel på begrepp är PUD - pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna - och ett annat är RucX vid Högskolan i Gävle. Vid Linköpings universitet används begreppet LiU skolsamverkan. De 21 lärosäten som är engagerade inom långsiktig skolsamverkan har ett gemensamt nätverk: RUC-nätverket.<ref>{{Webbref|url=http://rucnatverket.se/|titel=Nationellt RUC-nätverk|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref>

Skolsamverkan i organiserad form finns därför vid många lärosäten och har funnits relativt länge. Exempelvis startade RUC i Karlstad 1997 som en samverkan mellan Karlstad universitet och en rad medlemskommuner. RUC i Karlstad har som syfte att: "skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare, där olika perspektiv kan ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problemen inom de olika verksamheterna".<ref>[https://www.kau.se/ruc/om-oss Karlstad universitet, RUC]</ref> Inom PUD vid Högskolan Dalarna samverkar högskolan och regionens huvudmän inom verksamhetsförlagd utbildning, lärares fortbildning och forskning. Man bedriver bland annat forskning i form av en licforskarskola vid namn Skolnära, och i den verksamheten bidrar medlemskommuner till finansieringen<ref>{{Webbref|url=http://www.du.se/sv/Samverkan/pud/forskning-och-utveckling/forskarstudier/skolnara-1/|titel=Skolnära 1|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskolan Dalarna}}</ref>. [[Uppdragsutbildning]] utgör på många lärosäten en central del av skolsamverkan, t ex vid Högskolan i Borås och Mälardalens högskola.<ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Samverkan/Kompetensutveckling-och-uppdragsutbildning/|titel=Kompetensutveckling och uppdragsutbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/mkl/kompetens-fortbildning|titel=Kompetens och fortbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>

Ofta är skolsamverkan knuten till lärarutbildning, men inte alltid. Ett exempel finns vid Linköpings universitet där Nämnden för skolsamverkan är verksam inom teknisk fakultet. De arbetar i samverkan med grund- och gymnasieskola för att stimulera elevers intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. <ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/samverkan/skolnamnd/uppdrag?l=sv|titel=Nämndens uppdrag|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> Ett konkret samarbetsprojekt kallas "mattecoach på nätet", där lärarstudenter ger elever läxhjälp via en chattfunktion.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/mattecoach-pa-natet|titel=Mattecoach på nätet|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> 
==Engelsk motsvarighet==
''University – school collaboration''

==Referenser==
<references />

Dimensionering av utbildning

2020-05-12T10:04:17Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Med '''dimensionering''' avses den process som bestämmer utbildningsutbudets inriktning, volym, innehåll och förläggning. Genom samverkan med externa aktörer kan universitet och högskolor optimera matchningen mot studenters och presumtiva avnämares efterfrågan.

==Tillämpningar==
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>

Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar den övergripande matchningen på arbetsmarknaden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

Till dimensioneringsprocessen räknas beslut om 1) ''vilka utbildningar'' som ska ges, 2) ''hur många platser'' som ska upplåtas per inriktning och utbildningstillfälle, 3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'' och 4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4|år=2018|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref> Beslut om detta fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade instanserna.

Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.

Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.

När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att branschen, representerade av Teknikföretagen, engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>

Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=2011|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.

Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>

 

==Engelsk motsvarighet==
''Educational planning''<ref>{{Bokref|efternamn=Caillods|förnamn=Françoise|titel="Educational planinng worldwide", International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (Second Edition)|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080970868920646|år=2015|utgivare=Elsevier|sid=261-265}}</ref> 
==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)

2020-05-12T10:03:20Z

Catarina Carlsson (HiG):

{{Projektsida}}

==Gemensamma möten==
4/9 kl 16.30 Telefonmöte: Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Gävle

På mötet beslutade vi bland annat att Björn och Catarina lägger upp en plan för det fortsatta arbetet. Planen presenteras på ett gemensamt arbetsmöte som bestämdes till den 18 oktober på Arlanda.

==Arbetsmöten/högskola==
Högskolan i Gävle har under våren haft fyra arbetsmöten då vi jobbat med de begrepp som nu är inlagda i wikin.

Begreppen är:

==Begrepp som bearbetas==
Inför 25 oktober fokuserar vi på dessa kluster av begrepp

Catharina

- Co-op utbildning, Co-op koordinator, arbetsintegrerat lärande

- Utbildningsråd, Branschråd

Björn

- Alumn, Alumnnätverk, Alumniförening

- VFU, praktik

Catharina & Björn

- Mentorprogram, Mentorskap, Adept

Hjälprubriker att beakta när vi skriver

· Syfte

· Historik, om det känns relevant

· Andra definitioner, ex arbetsförmedlingens definition av ”Praktik”

· Använda begreppet ”Utbildningssamverkan” i text att hänvisa till / använda. Sätta in och använda i rätt sammanhang.

Nystart januari 2019

Malin

Går igenom de begrepp som är gjorde. Kollar referenser, adderar, tar bort

Begrepp att definiera:

Välj ur listan nedan :)

Catarina

Slår samman de sidor som ska slås ihop. Ser över samtliga begrepp
==Begrepp som är bearbetade==

*[[Adjungerad lärare]]
*[[Alumn]]
*[[Arbetsmarknadsmässa]]
*[[Co-op utbildning|Co-oputbildning]]
*[[Fadderföretag]]
*[[Gästföreläsare]]
*[[Lärcentra]]
*[[Mentorskap]]
*[[Praktikfall]]
*[[Projektarbete]]
*[[Programråd]]
*[[Självständigt arbete]]
*[[Uppdragsutbildning]]
*[[Verksamhetsförlagd utbildning]]
*[[Lärcentrum]] (omdirigerad till lärcentra)
*[[Case]] (omdirigerad till praktikfall)
*[[Adept]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Alumnföreningar]] (omdirigerad till alumn)
*[[Alumnnätverk]] (omdirigerad till alumn)
*[[Arbetsmarknadsdag]] (omdirigerad till arbetsmarknadsmässa)
*[[Branschråd]] (omdirigerad till programråd)
*[[Co-op koordinator]] (omdirigerad till co-oputbildning)
*[[Examensarbete]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Ex-jobb]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Fadderorganisation]] (omdirigerad till fadderföretag)
*[[Mentor]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Mentorprogram]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Uppsats]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Utbildningsråd]] (omdirigerad till programråd)
*[[Studentuppdrag]] (omdirigerad till projektarbete)

==Primära begrepp - ej klara==
Catarina:

#[[Arbetsintegrerat lärande]]
#[[Praktik]]
#[[Studiebesök]]
#[[Utbildningssamverkan]]
#Övningskolor och Övningsförskolor

==Åtgärdslista==

*Hur kan vi få med student-initierade aktiviteter i artiklarna? Definitivt med i artikeln Utbildningssamverkan. (Malin och Catarina)

===Att göra - Malin===

*Se över möjligheterna att skapa mellanrubriker i artiklarna.
*Bearbeta artiklarna baserat på referenser - finns nya, flera - vetenskapliga studier?
*Kolla eventuellt relevant material från pdf:en samverkanssäkrad utbildning.
*Rapporten [https://www.uka.se/publikationer--beslut/publikationer--beslut/rapporter/rapporter/2018-04-11-hogskolornas-samverkan-kring-utbildningsutbudet-kartlagd.html Dimensionering av samverkan] från UKÄ.
*[https://www.uka.se/om-oss/konferenser--seminarier/konferenser--seminarier/2018-06-19-dimensionering-i-samverkan.html Workshop om Dimensionering av samverkan.]
*Rapport [http://www.malardalsradet.se/sju-lan-slapper-rapport-om-hogskoleutbildning/systembild/ En bättre matchning].
*Rapport från [https://www.saco.se/globalassets/saco-studentrad/rapporter/2016_battre-matchning-pa-vagen-ut-i-arbetslivet.pdf SACOs studentråd].
*[https://www.sverigesingenjorer.se/globalassets/dokument/remisser-och-rapporter/samverkan-mellan-narlingsliv-och-akademin.pdf Rapport från Sveriges ingenjörer].

====Artikeln om Projektarbete (Malin)====

*Koppla till projektarbete: utmaningsdrivna kurser, tracks från Chalmers, Open Lab KTH, Uppsala universitets motsvarighet.
*KTH använder projektkurser som ett verktyg för samverkan - särskilt med små och medelstora företag.
*Förtydliga att projektarbete och självständigt arbete inte är samma sak!
*Tydliggöra rollerna mellan akademin och deltagande företag/organisationer/myndigheter - det är alltid akademin som examinerar och godkänner.
*Ska vi ha med begreppet gästföreläsare i denna artikel med länk till huvudartikeln? Kan vi göra ett tillägg till artikeln om Gästföreläsare så att den länkar till projektarbete?
*Skylten hos Catharina med Marie Hansson - "Jag har hittat mitt drömjobb tack vare fältstudier inom programmet. Högskolan har dessutom gett mig stora kontaktnät." Hur kan vi integrerar begreppet fälstudier, fältarbete i någon artikel?

====Artikeln om Mentorskap (Malin)====

*Se över artikeln om mentorskap - den anses vara för allmängiltig - mer samverkan!
*Kolla upp Projekt näktergalen - Malmö universitet och Karlstads universitet.
*Chalmers har ett mentorskapsprogram som är poänggivande.
*Mentorsprogram i tre delar vid Örebro universitet.
*Mentorskap för doktorander?
*Är det skillnad på definitionen av mentorskap på grundutbildningsnivå och avancerad nivå (doktorand)?
*Mentorskap ser väldigt olika ut på olika platser, lyft fram detta och tona ner det generella.
*Kan vi få in uttrycket "tidig yrkesanknytning"?

 

==Nya begrepp?==

#Fältstudier
#Lärande i arbete (LIA) som kommer från yrkeshögskolor
#Yrkeshögskola (kontra Högskola/universitet - källa: Myndigheten för yrkeshögskolor)Ja
#Internship
#Fortbildning
#'''Auskultation Ja'''
#'''Hospitering (kopplat till auskultation) Ja'''
#'''Professionsutbildning (profession?) Ja'''
#MOOC - kan det läggas in som ett exempel på fortbildning, livslångt lärande? Ja

==Annat AP skrivit artikel==

#[[Samverkansarena]]
#[[Genomslag]]
#[[Impact]] (omdirigerad till genomslag)
#[[Nyttiggörande]]
#[[Samverkanspartner]]
#[[Tillgängliggöra]]
#[[Omgivande samhälle]]
#[[Industridoktorand]]
#[[Kommundoktorand]]
#[[Kunskapsutbyte]]
#[[Kunskapsöverföring]]
#[[Livslångt lärande]]
#[[Skolsamverkan]]
#[[Samverkanslektor]]

 

==Sidor som raderats==

#[[Samhällsrelevans|Näringslivssamverkan]] (omdirigerad till samhällsrelevans)
#[[Samhällsrelevans]]

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Professionsutbildning

2020-05-12T10:02:13Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Begrepp med åtgärdsbehov using HotCat

'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som oftast innehåller både teoretiska och praktiska moment. De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

==Tillämpning==

==Motsvarighet i engelska==
Den engelska motsvarigheten är Professional Education and Training
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]

Professionsutbildning

2020-05-12T10:02:04Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Studiebesök

2020-05-12T10:00:20Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Studiebesök inom utbildningssamverkan handlar om en när en grupp studenter besöker arbetsplatser/verksamheter inom det område de utbildar sig.

==Tillämpning==
Studiebesök hos olika verksamheter där studenter får möta yrkesverksamma kan ge dem en bättre bild av det yrkesområde de utbildar sig inom. De får en möjlighet att besöka tänkbara, framtida arbetsplatser och får ökad kännedom om yrket, och de möjligheter och krav som är förknippade med den framtida yrkesrollen.

Studiebesöken kan ske i organiserad form från lärosätet och programmet, eller i regi av andra aktörer som är kopplade till lärosätet t ex studentföreningar, fackförbund eller kåren.

Ofta när studenter gör studiebesök i olika verksamhet så sker det oftast inte under benämningen studiebesök, utan under benämningarna mentorskap och fadderverksamhet.

Studiebesök sker också in till lärosätet, men då i helt andra syften. De flesta universitet och högskolor tar emot studiebesök från gymnasieelever, och det är då en del i lärosätets rekryteringskampanj. För att inspirera gymnasielever att studera vidare (not) En del lärosäten tar också emot studiebesök från föreningar, företag och offentlig verksamhet, och sker då mer som en guidad tur runt lärosätet (not)

Maker Tour?

{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Arbetsintegrerat lärande

2020-05-12T09:59:58Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Begrepp; added Category:Begrepp med åtgärdsbehov using HotCat

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

==Tillämpning==
Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. För att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

Inom AIL så är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i någon annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.

(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]

Praktik

2020-05-12T09:59:35Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Praktik''' är en del av en kurs på universitet och högskola där studenten är på en arbetsplats inom sitt utbildningsområde.

==Tillämpning==
Syftet med praktiken är att studenten ska få värdefull erfarenhet och skaffa sig kontakter inom den bransch de utbildar sig inom. Olika program och utbildningar har olika former för praktiken och praktiken kan ha olika längd, från några veckor upp till en hel termin. På vissa utbildningar är praktiken obligatorisk medan vissa utbildningar inte har någon praktik alls. Inom vissa utbildningar sker praktiken under sommaren, medan andra kräver att praktiken ligger under terminstid.

Vid till exempel Fastighetsmäklarprogrammet finns inget krav på praktik däremot kräver Fastighetsmäklarinspektionen för att kunna registreras som fastighetsmäklare förutom 120 högskolepoängs teoretisk utbildning minst 10 veckors handledd praktik hos en i Sverige fullständigt registrerad fastighetsmäklare. Praktiken ska genomföras under eller efter den teoretiska utbildningen.

==Motsvarighet i engelskan==
Internship

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser inte som fotnoter.|datum=2019-11}}
Högskolan i Dalarna: [http://www.du.se/sv/Utbildning/under-studierna/praktik-och-verksamhetsforlagd-utbildning/ Praktik och verksamhetsförlagd utbildning]

Högskolan i Gävle: [http://utb.hig.se/fafne/app/public/pdf/jasper/programme.pdf?identifier=SGFMK. Utbildningsplan, Fastighetsmäklarprogrammet]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Merut]]

Arbetsintegrerat lärande

2020-05-12T09:59:16Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Verksamhetsförlagd utbildning

2020-05-12T09:58:29Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Verksamhetsförlagd utbildning''' (VFU), är en integrerad och poänggivande praktisk del av en utbildning som sker i samverkan med relevant yrkesverksamhet.

==Tillämpning==
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en del av samverkan genom att en student genomför en poänggivande handledd praktik på en tänkbar framtida arbetsplats<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/VFU|titel=VFU|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>. Inom vissa utbildningar, som till exempel lärar- och sjuksköterskeutbildningar, utgör VFU ett obligatoriskt inslag som regleras av Högskoleförordningen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=SFS 2018:1883 Högskoleförordningen|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=}}</ref>. VFU-verksamheten kan organiseras på olika sätt vid skilda lärosäten. Den gemensamma nämnaren är att den praktiska delen utförs inom den kommande yrkesbranschen samt att den skall ha vetenskaplig förankring. Det är således studentens blivande examen som styr vilken verksamhet som VFU förläggs inom<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.kau.se/index.php/lararutbildningen/vfu/vfu-placering/vfu-placering/principer-placering|titel=Principer för placering|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör oftast inslag inom så kallade [[professionsutbildning]] till exempel lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildning. Vid vissa lärosäten erbjuds VFU även inom andra typer av utbildningsprogram, som till exempel vid Högskolan i Kristianstad där VFU erbjuds på samtliga utbildningsprogram på grundnivå<ref>{{Webbref|url=https://www.hkr.se/student-pa-hkr/studierna/verksamhetsforlagd-utbildning-vfu/|titel=Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>. För godkänd kurs krävs underlag i form av rapport eller trepartssamtal mellan student, akademisk handledare och VFU-handledaren.

===VFU-handledarens roll och förutsättningar===
VFU-handledaren är den lokala handledaren för studenten ute på arbetsplatsen och att ta fram underlag för bedömning av den studerande utifrån kursmål<ref>{{Webbref|url=https://www.lr.se/utvecklas-i-yrket/bli-vfu-handledare|titel=Bli VFU-handledare - Dela med dig av dina erfarenheter i ett viktigt uppdrag|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarnas riksförbund|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/utbildning/lararutbildning/vfu/vfu-handledare/|titel=VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen vid Örebro universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/vfu/vfu-handledare|titel=Bli VFU-handledare - för vidare din kunskap|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningsportalen, Stockholms universitet|sid=}}</ref>. Inom lärarutbildningen är VFU-handledaren en behörig lärare/förskollärare som handleder studenten på plats<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/lararutbildning/vfu/bli-handledare?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Bli VFU-handledare och var en del av lärarutbildningarna|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen: Göteborgs unviersitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/samverka--mot-sodertorn/det-har-ar-sodertorns-hogskola/lararutbildningen/till-dig-som-ar-vfu-handledare|titel=Till dig som är VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen: Södertörns högskola|sid=}}</ref>. En yrkesverksam som ska fungera som VFU-handledare erbjuds att gå en förberedande utbildning inför rollen som handledare<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/utbildningar-for-vfu-handledare-inom-lararutbildningen|titel=Utbildningar för VFU-handledare inom Lärarutbildningen|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/utbildning/kurser/handledarutbildning-for-vfu-handledare-handledningssamtal2/|titel=Handledarutbildning för VFU-handledare, handledningssamtal|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Umeå universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/lararutbildning/vfu/introutb/|titel=Utbildning för VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>.

Trots VFU-handledarens roll har utredningar visat att det kan vara svårt att få tag på handledare<ref>{{Bokref|författare=Hejzlar, Jana, Gleichmann Linnarsson, Lee, Svensson, Fredrik och Östberg, Robert|titel=Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4cb2/1487841874117/rapport-2015-11-30-uppfoljning-vfu-larar-o-forskollararutbilning.pdf|år=2015|utgivare=Universitetskanslersämbetet|sid=5}}</ref> och att det råder bristande likvärdighet i förutsättningar för uppdraget<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Lärarnas riksförbund|titel=VFU-handledare är värda både tid och pengar: En undersökning om VFU-handledarnas otillräckliga villkor|url=https://www.lr.se/download/18.11ce633116ce42527356e5de/1569311812819/VFU-handledare_ar_varda_bade_tid_och_pengar_LRUND177_201909_rev2.pdf|år=2019|utgivare=Lärarnas riksförbund}}</ref>. För att förbättra villkoren och förutsättningarna för handledaruppdraget har det sedan år 2014 pågått satsningar på handledarutbildningar och försöksverksamhet med så kallade övningsskolor och övningsförskolor. Universitetskanslersämbetets uppföljning av dessa satsningar visar att de har lett till ökad kvalitet<ref>{{Bokref|författare=Fröborg, Heléne, Wimmerstedt, Emma och Steele,Sebastian|titel=Övningsskolor och övningsförskolor – Fallstudie inom lärar- och förskollärarutbildningar|url=https://www.uka.se/download/18.31b6e6d116bc108faa115487/1568794892543/Rapport-Fallstudie-ovningsskolor-20190917.pdf|år=2019|utgivare=Universitetskanslersämbetet}}</ref>.

===Rusta studenten för en framtida yrkesroll===
Syftet med att ha delar i utbildningen med verksamhetsförlagd utbildning är att rusta studenten med kunskaper och kompetenser som avser den framtida yrkesrollen. Studenten får möjlighet att testa de teoretiska aspekterna från utbildningen i faktiskt yrkessituation. Till en början kan studenten ha en mer passiv och observerande roll, medan den längre in i utbildningen får ta en mer aktiv roll i den dagliga verksamheten<ref name=":0">{{Webbref|url=https://lararutbildning.gu.se/utbildning/kpu/ordinarie-studiegang/vfu|titel=VFU|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>. För att skapa kontinuitet och progression i utbildningen används inom t.ex. lärarutbildningen vid Karlstads universitet så kallade VFU-områden. En student tilldelas ett sådant område och genomför sin VFU inom detta genom hela utbildningen.<ref name=":1" /><ref name=":0" /> Vid Centrum för klinisk utbildning vid Karolinska institutet (KI) är VFU en del av verksamhetsintegrerat lärande (VIL)<ref name=":2">{{Webbref|url=http://www.cku-sthlm.se/definition-av-vil/|titel=Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Centrum för Klinisk Utbildning vid KI|sid=}}</ref>. Här sker samverkan med Stockholms läns landsting<ref name=":2" /><ref>{{Webbref|url=https://web.archive.org/web/20170129041304/http://www.sll.se/jobb/utbildning-och-verksamhetsintegrerat-larande/|titel=Utbildning och verksamhetsintegrerat lärande|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Stockholms läns landsting|sid=}}</ref>.

Nyttan med VFU är även betydelsefull för de verksamheter som tar emot studenter för VFU. Uddevalla kommun skriver:<blockquote>Att ha studenter i verksamheten är en viktig del av förskolans/skolans utvecklingsarbete, då vi tror att ett gott samarbete med lärosätena och med blivande förskollärare och lärare gynnar våra barn och elever. Med lärarstudenter på förskolorna och skolorna får förskollärarna eller lärarna möjlighet att ta del av det senaste i utbildningen och det dagliga arbetet med studenten skapar dialog kring undervisning som är utvecklande för förskolan/skolan.<ref>{{Webbref|url=https://www.uddevalla.se/utbildning-och-barnomsorg/praktik-i-skolan/larpraktik-vfu.html|titel=Lärpraktik, VFU|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Uddevalla kommun|sid=}}</ref></blockquote>Inom utbildningssamverkan systematiserar lärosätet arbetet med att erbjuda VFU-platser genom att bygga upp nätverk och samverkan med kringliggande organisationer. På motsvarande sätt skapar organisationerna strukturer för att kunna ge studenterna möjligheter, som en del av den framtida rekryteringen och samhällskontraktet i stort. Utbildningssamverkan i form av VFU säkras och regleras på olika sätt, ofta genom avtal och ersättning som utgår från lärosätet till arbetsplatsen. I detta arbete har VFU-samordnarna en viktig roll. Dessa finns både vid lärosätet samt den samverkande verksamheten. Vid lärarutbildningar utses oftast VFU-samordnaren av skolhuvudmannen<ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/utbildning/lararutbildning/vfu/vfu-samordnare/|titel=VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Örebro universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://studentportal.gu.se/minastudier/lararutbildning/program/amneslararprogrammet/vfu/omraden;jsessionid=1omq30ob86nljqhfmyc6734gi?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=VFU-områden och VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/vfu/vfu-for-lararutbildning/vfu-placering/|titel=VFU-PLACERING OCH VFU-OMRÅDEN|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Högskolan Väst|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.du.se/sv/Utbildning/under-studierna/verksamhetsforlagd-utbildning/vfu-inom-lararutbildningarna/|titel=VFU inom lärarutbildningarna|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Högskolan Dalarna|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/vfu/vfu-samordnare|titel=VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningsportalen vid Stockholms universitet|sid=}}</ref>.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''placement''' alternativt '''practicum internship'''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=verksamhetsf%C3%B6rlagd%20utbildning Uppslagsord verksamhetsförlagd utbildning]. Läst: 2019-04-02</ref>''.''

==Referenser==
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

==Externa länkar==
[https://www.lr.se/inspiration/lasa/skolvarlden/2017-08-23-vfu-handledarens-basta-tips VFU-handledarens bästa tips] (HTML) Lärarnas Riksförbund. Läst 18 februari 2020.

[https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar/2019/2019-09-09-vfu-handledare-ar-varda-bade-tid-och-pengar VFU-handledare är värda både tid och pengar: En undersökning om VFU-handledarnas villkor och förutsättningar] (HTML) Läst 18 februari 2020.

Uppdragsutbildning

2020-05-12T09:58:04Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Uppdragsutbildning är kurser och program från universitet och högskolor, som mot ersättning ges till yrkesverksamma inom företag, myndigheter och andra organisationer.

==Tillämpning==
Rätten för svenska lärosäten att sälja uppdragsutbildning till arbetsgivare med flera regleras av Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2002760-om-uppdragsutbildning-vid_sfs-2002-760|titel=Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Utbildningsdepartmentet|sid=}}</ref>.

Uppdragsutbildningar är öppna för företag och andra organisationer, men inte för privatpersoner. Det innebär att juridiska, men inte fysiska, personer får köpa uppdragsutbildning och därmed vara lärosätets uppdragsgivare<ref name=":0" />. Utbildningsinsatserna måste gälla personalutbildning som är tänkt att få betydelse för hur deltagarna senare utför sina arbetsuppgifter och kan ses som en form av [[livslångt lärande]]. Finansieringen och det särskilda sättet att utse deltagarna kännetecknar uppdragsutbildningen. Uppdragsutbildning grundar sig alltid på ett skriftligt avtal mellan högskolan och uppdragsgivaren<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/om-uppdragsutbildning|titel=Frågor och svar om uppdragsutbildning|hämtdatum=1902227|utgivare=Linköpings Universitet|sid=}}</ref>.

Universitet och högskolor får själva bestämma avgiften för en uppdragsutbildning, men ska ha full kostnadstäckning. Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i en sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den utbildning på grund- eller avancerad nivå som ingår i lärosätets ordinarie utbud<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2002760-om-uppdragsutbildning-vid_sfs-2002-760|titel=Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor|hämtdatum=190227|utgivare=|sid=}}</ref>.

Uppdragsutbildningar kan omfatta både enstaka föreläsningar och kortare eller längre kurser. De kan vara öppna kurser och program som vänder sig till sökande från många olika branscher eller helt skräddarsydda utbildningar utifrån en specifik organisations behov. När en uppdragsutbildning ges utifrån en specifik organisation behov, planeras utbildningen ofta gemensamt med företaget/organisationen så att utbildningen matchar just deras behov<ref>{{Webbref|url=https://mau.se/samverkan/uppdragsutbildning/|titel=Uppdragsutbildning|hämtdatum=1902227|utgivare=Malmö Universitet|sid=}}</ref>.

Efter önskemål kan också platser på kurser som ingår i lärosätets ordinarie programutbud säljas som uppdragsutbildning. Högskolan får undervisa deltagare i en uppdragsutbildning tillsammans med studenter i högskoleutbildning på grund- eller avancerad nivå, om högskoleutbildningen på dessa nivåer inte påverkas negativt<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/lagar-och-regler2/uhrfs/2013/uhrfs-2013-11.pdf|titel=UHRFS 2013:11 Universitets- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor|hämtdatum=190227|utgivare=|sid=}}</ref>.

Den organisation som beställer uppdragsutbildningen beslutar om vem som får delta. För att delta i en uppdragsutbildning krävs motsvarande grundläggande behörighet, däremot krävs inga formella betyg eller intyg för att bli antagen, då sådan behörighet kan ha förvärvats genom yrkes- och livserfarenhet. Kurser som ges som uppdragsutbildning kan, under förutsättning att examination sker, vara poänggivande<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.lu.se/innovation-samverkan/for-dig-som-ar-arbetsgivare/kompetensutveckla-dina-medarbetare-0|titel=Uppdragsutbildning som utbildningsform|hämtdatum=190227|utgivare=Lunds Universitet|sid=}}</ref>.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''contract education'''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=uppdragsutbildning Uppslagsord ''uppdragsutbildning'']''.'' Universitets- och högskolerådet.</ref>. Begreppet '''commissioned education''' förekommer också som synonymt med uppdragsutbildning och i olika länder är det ena uttrycket vanligare än det andra<ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/en/Collaboration/Commissioned-education/Frequently-asked-questions/|titel=Commissioned education: Frequently asked questions|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref>.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />

Självständigt arbete

2020-05-12T09:57:45Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Självständigt arbete''' (examensarbete) är en akademisk uppsats i vilken studenten ska genomföra och redovisa ett mindre forskningsprojekt. Ett självständigt arbete kan genomföras i samverkan med externa aktörer.
==Tillämpning==
Enligt Högskoleförordningen<ref>SFS 1993:100 [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100 Högskoleförordningen] </ref> ska en student genomföra ett självständigt arbete (examensarbete) inom sitt huvudämne för att få en högskoleexamen på grund- eller avancerad nivå. Begreppet självständigt arbete kan beroende på ämnesinriktning benämnas som självständigt arbete<ref>{{Webbref|url=https://www.isd.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete-vad-%C3%A4r-det-1.141489|titel=Självständigt arbete – vad är det?|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet|sid=}}</ref><ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.kau.se/engelska/utbildning/utbildningar-pa-grundniva|titel=Utbildningar på grundnivå|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>, examensarbete<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.kth.se/social/group/examensarbete-vid-cs/page/subtest/|titel=Vad är ett examensarbete?|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Kungliga tekniska högskolan (KTH)|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Studentinformation/Examensarbete.html|titel=Examensarbete vid akademin för teknik och miljö|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>, ex-jobb<ref name=":1" />, uppsats, c-uppsats<ref name=":0" /> eller akademisk uppsats.

Inom vissa ämnesområden är det vanligt att det självständiga arbetet utförs i samverkan med en extern uppdragsgivare, ofta i form av en fallstudie. Det självständiga arbetet är ett sätt för student och arbetsliv att mötas innan studenten tar examen. En utgångspunkt för ett sådant arbete kan vara en grundläggande frågeställning formulerat av uppdragsgivaren (den externa samverkansparten) utifrån dess behov. Utifrån denna frågeställning formulerar sedan studenten en forskningsfråga så att den uppfyller de krav på vetenskaplighet som akademin ställer utifrån nivån på examensarbetet. En annan utgångspunkt är att studenten formulerar en forskningsfråga, och därefter söker upp ett företag där denne utför datainsamlingen. Oavsett hur relationen mellan studenten och det samverkande företaget ser ut, sker examinationen vid lärosätet och inte ute på företaget.

=== Vägar in till självständiga arbeten ===
Många lärosäten tillhandahåller särskilda verktyg där företag och organisationer kan annonsera/förmedla förslag på frågeställningar eller problem som kan användas som ett förslag som behandlas i samverkan mellan student, handledaren vid lärosätet samt den potentiella uppdragsgivaren. Exempel på sådana verktyg finns vid Uppsala universiet<ref>{{Webbref|url=https://careergate.student.uu.se/sv/|titel=UU CareerGate|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref>, Lunds universitet<ref>{{Webbref|url=https://mycareer.lu.se/sv/|titel=MyCareer|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>, Mälardalens högskola<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/studentkontakt/exjobb|titel=Låt en student göra jobbet, bli en exjobbsplats!|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>, Linköpings universitet<ref>{{Webbref|url=https://graduateland.com/sv/s/exjobb-uppsats/link%C3%B6ping|titel=Exjobb/uppsatser i Linköping|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> och KTH<ref>{{Webbref|url=https://www.kth.se/samverkan/exjobb|titel=KTH Exjobbsportal|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}</ref>. Det finns även företag som själva annonserar om uppdrag för examensarbeten, som till exempel Vattenfall<ref>{{Webbref|url=https://corporate.vattenfall.se/jobba-hos-oss/student/examensarbete/|titel=Examensarbete|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Vattenfall|sid=}}</ref>.

=== Omfattning ===
Det självständiga arbetet motsvarar vanligen en halv (15 högskolepoäng) eller en hel termins studier (30 högskolepoäng). På grundläggande nivå benämns ofta det självständiga arbetet för examensarbete eller kandidatuppsats och på avancerad nivå är benämningen magister- eller master-uppsats. Arbetet kan utföras av en enskild student eller i grupp.
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten för ett självständigt arbete på grundläggande nivå är '''undergraduate project'''. Motsvarande för ett arbete på avancerad nivå är '''thesis'''.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]
==Externa länkar==
 [http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/examensarbetsprocessen/ Examensarbetsprocessen] Lunds tekniska universitet. Läst 2019-01-23.

Programråd

2020-05-12T09:57:21Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Ett programråd är ett rådgivande organ som är knutet till respektive utbildningsprogram vid ett universitet eller en högskola. Programrådets uppdrag är att utveckla och följa upp kvaliteten på programmet samt beakta utbildningens förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden.

==Tillämpning==
Ett programråd har till uppgift att bidra till utvecklingen av, uppföljning av kvaliteten och föreslå förändringar av innehållet i utbildningsprogrammet<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/student/Planera/Min-utbildning/Mitt-program/Programrad-1.156429|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Luleå tekniska högskola|sid=}}</ref>. I ett programråd sitter programansvarig för utbildningsprogrammet, lärare som undervisar på programmet, studenter som läser programmet samt externa representanter från den eller de bransch/er som utbildningen är relevant för<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/contentassets/a046b73e00a14781bf1e1310dfd961ba/beslut_funktionsbeskrivning_programrad_160523.pdf|titel=Funktionsbeskrivning för programråd|hämtdatum=190227|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/teknisk_fysik/Sidor/Programr%C3%A5d.aspx|titel=Programråd|hämtdatum=190227|utgivare=Chalmers Studentportalen|sid=}}</ref>. Ett programråd ska också initiera och samordna långsiktig programutveckling och ta hänsyn till utbildningens relevans i förhållande till det övriga samhället och arbetsmarknaden. Detta är också varför det bör finnas representation från relevanta branscher i ett programråd. Dessa representanter kan bidra med värdefull kunskap kring vad branschen efterfrågar i fråga om kunskap och kompetens hos nyutexaminerade studenter.<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1611/1611674_regler-fo--r-programra--d-vid-utbildningsvetenskapliga-fakulteten--v-2016_759.pdf|titel=Regler för programråd vid utbildningsvetenskapliga fakulteten|hämtdatum=190227|utgivare=Göteborgs Universitet|sid=}}</ref> För studenterna innebär utgör programrådet ett av de forum där studenterna själva har inflytande över sin utbildning, något som regleras i högskolelagen § 4a<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag (1992:1434)|hämtdatum=190226|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>.

Vanligt är att programråden har möten 1-2 gånger per läsår, men detta varierar mellan program och lärosäten.

Vid vissa lärosäten motsvaras programråd av begreppen utbildningsråd eller branschråd<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/hvv/akademin/branschrad-1.11701|titel=Branschråd|hämtdatum=2018-10-31|utgivare=|sid=}}</ref>. Men samma begrepp kan också användas olika vid olika lärosäten. Vid Högskolan i Gävle är ett utbildningsråd ett rådgivande organ med externa representanter<ref>{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Utbildningsprogram/Utbildningsrad.html|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. Vid Linnéuniversitet är ett utbildningsråd ett beredande organ, med studentrepresentation men ingen extern representation från branschen, och beslut i ärenden fattas av fakultetsstyrelsen eller dekanen<ref>{{Webbref|url=https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/fkh/organisation/utbildningsrad/|titel=Utbildningsråd|hämtdatum=190226|utgivare=|sid=}}</ref>. Vid Umeå universitet ingår inga externa representanter i ett programråd<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/byggteknik/programrad/|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Umeå universitet|sid=}}</ref>, däremot ingår sådana i de så kallade branschråden<ref name=":0" />. Vid Stockholms universitets lärarutbildningar skiljer man på programråd och utbildningsråd, men ingen omfattar representanter från branschen<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/om-oss/organisation/2.45518|titel=Programråd och utbildningsråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>. Vid Linköpings universitet ingår branschrepresentanter i till exempel systemvetenskapliga kandidatprogrammet och programmet för IT och Management<ref>{{Webbref|url=https://old.liu.se/utbildning/pabyggnad/F7MIT/student/programrad?l=sv|titel=Programråd|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>.

Från ett samverkansperspektiv ligger fokus på de organ/råd med extern representation, här representerat av begreppet programråd. Inom utbildningssamverkan är dessa ett exempel på hur lärosäten kan samverka med näringsliv/bransch. Programråden är ett exempel på hur det både det omgivande samhället, och studenterna kan vara med och påverka den utbildning som ges vid universitet och högskolor.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten för programråd är '''Programme Advisory Board'''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Projektarbete

2020-05-12T09:56:59Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Projektarbete''' är en fördjupningsuppgift där en student ska utveckla förmågan att ta ansvar för att planera, strukturera och genomföra ett projekt, ofta i samverkan med en extern problemägare.

==Tillämpning==
Ett projektarbete kan utföras av en student eller flera studenter<ref>{{Webbref|url=https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-SOCB22|titel=Sociologi: Projektarbete|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Sociologiska institutionen, Lunds universitet|sid=}}</ref> och kan även benämnas som studentuppdrag<ref name=":3">{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/studentupprag-se|titel=Utbildningsknutna uppdrag genom Studentuppdrag.se|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> och sker ofta inom ramen för en projektkurs. Projektarbetet kan baseras på ett fiktivt problem, ett så kallat case, eller ett konkret problem i samverkan med en extern problemägare<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/utbildning/kurser/projektarbete-i-biomedicin2/|titel=Projektarbete i biomedicin|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet|sid=}}</ref><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.ics.lu.se/utbildning/kurser/sysg16|titel=SYSG16, Projektarbete på Systemvetenskapliga kandidatprogrammet|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Institutionen för informatik, Lunds universitet|sid=}}</ref><ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/course/O70/O7015N/O7015N-Strategiskt-projektarbete-1.69770?kursView=kursplan|titel=Strategiskt projektarbete 7,5 Högskolepoäng|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>. Kännetecknande för ett projektarbete är att det är ett "... problemorienterat, tidsbegränsat, resultatinriktat, samarbetsbaserat engångsarbete"<ref>{{Bokref|författare=Andersen, Erling S. och Schwencke, Eva|titel=Projektarbete: en vägledning för studenter|år=2013|utgivare=Lund: Studentlitteratur}}</ref>.

En problemägare kan vara till exempel ett företag, en organisation, en kommun eller en myndighet. En problemägare öppnar upp sin arbetsplats för den student eller den grupp av studenter som ska utföra projektarbetet<ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Samverkan/Samverka-med-studenter/Examens--och-projektarbeten.html|titel=Examens- och projektarbeten|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Samverkan, Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>. Studenterna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ansvara för genomförandet av ett projekt från A-Ö, men även att få möta den bransch de potentiellt ska arbeta inom i framtiden.

Vid flera lärosäten arrangeras projektkurser där studenter, enskild eller i grupp, utgår från ett konkret problem, det kan vara en utredning, att ta fram en utformning eller att ta fram ett förslag till implementering. En extern problemägare kan var mer eller mindre involverad i ett projektarbete. Det kan variera från att tillhandahålla fiktiva case, medverka som [[gästföreläsare]] eller till att vara en del i examinationen<ref name=":1" />. Ett exempel är kursen Projektarbete på Systemvetenskapliga kandidatprogrammet vid Lunds universitet där uppdragsgivarens bedömning av arbetet vägs in i examinationen<ref name=":1" />. Ett annat exempel är kursen Strategiskt projektarbete<ref name=":0" /> som ges vid Luleå tekniska universitet:<blockquote>Kursen organiseras som ett konsultföretag som utför uppdrag för klienter (företag/uppfinnare). Studenterna är "anställda" vid detta företag. I denna anställning skall studenterna: identifiera och formulera frågeställningar av strategisk betydelse för företag; planera, organisera och driva ett strategiskt analysarbete för företag; ge väl underbyggda råd i frågor av strategisk betydelse för ett företag.<ref name=":0" /></blockquote>Vid Linköpings universitet<ref name=":3" /> förmedlas kontakter mellan student och företag under rubriken projektuppdrag istället för projektarbete. Här ges problemägare, till exempel arbetsgivare, möjlighet att ta kontakt med lärosätet för att anlita studentkonsulter, men även att annonsera om tillgängliga studentuppdrag<ref name=":4">{{Webbref|url=https://studentuppdrag.se/uppdragsanmalan/|titel=Låt studenter genomföra uppdrag i din verksamhet|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>. Denna webbportal fungerar även som kontaktyta för studenterna vid lärosätet. Vid Linköpings universitet kan problemägare anmäla uppdrag till aktuella uppdragsområden<ref name=":4" />, men de matchas sedan mot studenternas utbildning och uppdragen sker inom ramen för en kurs. 
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten för projekarbete är '''project work'''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=projektarbete Uppslagsord projektarbete]. Läst: 2019-03-27</ref>.

==Referenser==
 
<references /> 
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]

Praktikfall

2020-05-12T09:56:33Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Ett '''praktikfall''', ett så kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
==Tillämpning==
{{Textursprung|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}}

Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Den gemensamma nämnaren för båda undervisningsformerna är just själva praktikfallet är utformat med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna förbereds för<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case|titel=Casemetodik (The Harvard Case Method)|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Medicinska fakulteten, Lunds universitet|sid=}}</ref>, studenten ställs inför ett konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf|hämtdatum=16 april 2019|år=2013|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)|sid=}}</ref>. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny kunskap om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras.

Skillnaderna mellan de två undervisningsformerna är dels omfattningen av det praktikfall som behandlas, dels om den eller de som ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet, det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör som ingår i det specifika fallet.

===Fallundervisning===
Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats.

===Casemetodik===
Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter. Ett praktikfall är inom casemetodik kan var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut<ref name=":1" /><ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case|titel=Vad är Case-metodik?|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html|titel=Casemetodik|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>.

Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx|titel=The HBS Case Method|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Harvard Business School|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf|år=|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>, och används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela biblioteket upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/|titel=Sustainability Case Library|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)|sid=}}</ref>.
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''.
==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
Nordquist, Jonas och Johansson, Linda (2009) [https://ki.se/media/7/download ''Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt interaktivt lärande, interprofessionalism och organisatoriskt lärande'']. Stockholm: Medical Case Centre (KI)

[http://prd-ioa-casemaker.cloudapp.net/ Create and Analyse Cases online : Work easily, creatively and innovatively on the same case] (HTML) European Commission. Läst 18 februari 2020.

Nordquist, Jonas, Sundberg, Kristina och Johansson, Linda (2011) ''[http://libris.kb.se/bib/12134451 Case - verktyg för professionslärande].'' Stockholm: Liber

Pihlgren, Ann S. (red.) ''[http://libris.kb.se/bib/nxfnq27wlds5kk7q Casemetodik för lärare : att överbrygga klyftan mellan teori och praktik]''. Lund: Studentlitteratur.
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]

Mentorskap

2020-05-12T09:56:11Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

[[Kategori:Begrepp]]
'''Mentorskap''' är relationen mellan en mer erfaren person (mentor) som fungerar som handledare, rådgivare för/till en mer oerfaren person (adept), i detta fall en student. Mellan mentor och student sker ett ömsesidigt utbyte och lärande, men fokus ligger på studenten och dennes utveckling.

==Tillämpning==
Mentorskap vid svenska lärosäten utgörs av relationen mellan en student och en yrkesverksam person från det område som studenten utbildar sig. Mentorskap syftar bland annat till att erbjuda studenten en tydlig arbetslivsanknytning, skapa relevanta kontakter i arbetslivet och en god inblick i ett framtida yrkesliv<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/student/jobb-karriar/karriar/skaffa-en-mentor-i-arbetslivet-1.4459|titel=Skaffa en mentor|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/mentorskap|titel=Mentorskap vid Karlstads universitet|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>. Mentorskap är en form av [[arbetsintegrerat lärande]]<ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/ail-for-dig-som-ar-student/|titel=Studera med AIL|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref>.

I relationen ska mentorn bidra med råd, stöd och erfarenhet till den mer oerfarna studenten. Mentorskap är en process med olika steg som kan se olika ut från ett mentorskap till ett annat. Tillsammans kan mentor och adept komma överens om hur deras specifika process ska se ut, och hur ofta de ska träffas. Processen formuleras i en handlingsplan som sedan är styrande för hur relationen utvecklas. Ett mentorskap kan leda till att studenten utvecklas både i sin kommande profession likväl som på det personliga planet.<ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/student/studier/mitt-program/personalvetare/mentor-personalvetare/|titel=Mentor personalvetare|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref>

Även om fokus i relationen ligger på studenten och dennes utveckling så innebär mentorskapet ett lärande för båda parter. Yrkesverksamma personer får en möjlighet att prata om sin karriär och dela med sig av sina erfarenheter<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/mentorprogrammet|titel=Bli mentor till en student|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref> samtidigt som de får inblick i utbildningen<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/studentkontakt/mentor|titel=Bli mentor|hämtdatum=2019-0226|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>. De frågor som studenten ställer kan ge mentorn nya infallsvinklar på kompetens och ett tillfälle att reflektera över gjorda erfarenheter. En mentor kan inspirera och visa på möjligheter som studenten inte ser. Mentorn kan också vara ett stöd i samband med studentens beslut och vägval.

Ibland är mentorskap knutna till ett specifika utbildningsprogram, men vid vissa lärosäten finns också så kallade mentorprogram<ref name=":0" /><ref>{{Webbref|url=https://portal.miun.se/mentorprogram|titel=Mentorprogram|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/mentorprogrammet/|titel=Mentorprogrammet|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref>. Mentorprogram är ett organiserat och formaliserat nätverk för studenter (adepter) och mentorer. Mentorprogrammen kan löpa under olika lång tid, men oftast under ett läsår. Under det året träffar studenten sin mentor enskilt enligt den handlingsplan som formulerats. För att komma med i ett mentorsprogram finns ofta ett ansökningsförfarande där både studenter (adept) och yrkesverksamma (mentor) kan ansöka att få delta. Adepter och mentorer matchas utifrån till exempel intresse, erfarenhet och målsättning. Ett organiserat mentorprogram innehåller dessutom gemensamma träffar där samtliga studenter och mentorer vid lärosätet träffas regelbundet under året. De gemensamma träffarna kan består av ett uppstartsmöte och ett avslutande möte när mentorprogrammet avslutas. Däremellan är de gemensamma träffarna en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra mentorer och studenter samt lyssna till föreläsningar.

Under 2017 genomfördes projektet Omvänt mentorskap vid Stockholms universitet. I projektet fick studenter vid lärosätet rollen som mentorer för företagsledare<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samhälle-näringsliv/lyckat-halvår-med-omvänt-mentorskap-1.372894|titel=Omvänt mentorskap|hämtdatum=2018-10-15|utgivare=|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/h%C3%A4r-f%C3%A5r-chefen-l%C3%A4ra-sig-av-studenten-1.353023|titel=Här får chefen lära sig av studenten|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>.
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''mentorship'''.

==Referenser==
 
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />Externa länkar

Lärcentra

2020-05-12T09:55:54Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Lärcentra, även benämnt lärcentrum, fungerar som en öppen lärmiljö, det vill säga en fysisk lokal för studerande att nyttja och mötas i, med tillgång till olika former av stöd i studierna och med möjlighet till distansstudier.

==Tillämpning==
I samverkanssammanhang utgör de kommunala lärcentra som finns runt om i landet skapar förutsättningar för att erbjuda tillgång till och möjligheter att bedriva studier i hela landet, oavsett var utbildningsanordnaren finns. Detta är vara en viktig förutsättning för att kunna erbjuda ett utbud av utbildningar som är anpassade till arbetsmarknadsbehovet och efterfrågan av vuxna studerande för ett [[livslångt lärande]]<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/artiklar/2017/09/larcentra-for-livslangt-larande-i-hela-landet/|titel=Lärcentrum för livslångt lärande i hela landet|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>.

Ett lärcentra är tänkt att<ref name=":0">{{Webbref|url=https://nitus.se/bli-medlem/|titel=Bli medlem|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Nitus|sid=}}</ref>:

*Tillhandahålla teknikutrustade lokaler för eftergymnasiala studier.
*Utgöra en kontaktpunkt mellan student och lärosäte.
*Erbjuda möjlighet att skriva tentamen enligt utbildningsanordnarens krav.

*Erbjuda studieanpassade datorer och möjlighet till utskrift och kopiering. 

Utöver dessa kriterier kan ett lärcentra även arbeta med att hyra ut lokaler för distansarbete, tekniska lösningar och lokaler för resfria möten och studiehandledning. Förutsättningarna och behoven ser olika ut beroende på vilken kommun lärcentra är beläget i. Ett lärcentra kan bli medlem i nätverket för kommunala lärcentra, Nitus, för utbyte av erfarenheter, kunskap, information och inspiration. Ett medlemskap i Nitus gör också att lärcentra erhåller en kvalitetsstämpel<ref name=":0" />. Via Nitus kan du även hitta de lärcentra som finns i just det län där du är verksam<ref>{{Webbref|url=https://nitus.se/hitta-ditt-larcentrum/|titel=Hitta ditt lärcentra|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Nitus|sid=}}</ref>.
==Motsvarighet på engelska==
Den engelska motsvarigheten är '''''local study centre'''''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=l%C3%A4rcentrum Uppslagsord Lärcentrum]. Universitets- och högskolerådet. Läst: 16 april 2019.</ref>.

==Referenser==
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Gästföreläsare

2020-05-12T09:55:37Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

En gästföreläsare är en person som håller en föreläsning eller ett föredrag vid ett universitet eller en högskola där personen vanligtvis inte arbetar.

==Tillämpning==
Gästföreläsare är ofta personer som endera är verksamma utanför universitet och högskola eller personer verksamma vid ett lärosäte som besöker ett annat<ref>Wiktionary: Den fria ordboken - [https://sv.wiktionary.org/wiki/g%C3%A4stf%C3%B6rel%C3%A4sare Uppslagsord ''gästföreläsare'']''.'' Wikimedia. Läst: 2019-03-27</ref>. Från ett samverkansperspektiv ligger fokus på de personer som är verksamma utanför universitet och högskola och som har kunskaper och erfarenheter som kan ge studenter inspiration, insikter i ett specifikt yrkesområde eller inom ett visst expertområde samt utgöra förebilder<ref>{{Webbref|url=https://www.his.se/Samverka-med-oss/Samarbete/Gastforelasare/|titel=Gästföreläsare|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Högskolan i Skövde|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/program/FKJMG/Vara-gastforelasare-1.175824|titel=Våra gästföreläsare|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.annalindhacademy.se/utbildningen/gastforelasare|titel=Våra gästföreläsare - ett urval|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Anna Lindh Academy|sid=}}</ref>. En gästföreläsare kan medverka vid ett specifikt tillfälle men även timanställas under en längre period<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/asia/internt/f%C3%B6r-alla-anst%C3%A4llda/g%C3%A4stf%C3%B6rel%C3%A4sare-och-timl%C3%A4rare-1.252623|titel=Gästföreläsare och timanställda|hämtdatum=2019-03-27|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>.

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten för gästföreläsare är '''guest lecturer''' och för gästföreläsning används den engelska motsvarigheten '''guest lecture'''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=g%C3%A4stf%C3%B6rel%C3%A4sning Uppslagsord gästföreläsning]. Universitets- och högskolerådet.</ref>. I mer vardagligt tal kan även '''guest speaker''' användas.

==Referenser==
 
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />

Fadderföretag

2020-05-12T09:55:18Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Fadderföretag''' är ett företag, en myndighet eller en organisation som är kopplad till ett specifikt utbildningsprogram på ett universitet eller en högskola.

==Tillämpning==
Fadderföretag är en form av samverkan mellan högskola och arbetsliv som syftar till att stärka studiernas yrkesrelevans. Vissa utbildningsprogram har därför ett antal företag knutna till sig, de kan kallas fadderföretag<ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/program--kurser/program/grund/entreprenorskap-innovation-och-marknad/vad-ingar|titel=Program- och ämnesspecifika kurser varvas och ger dig en omfattande utbildning|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Södertörns högskola|sid=}}</ref> eller kontaktorganisationer<ref name=":0" />. En del av kurserna på det specifika utbildningsprogrammet är tänkta att genomföras i samarbete med fadderföretaget. Arbetet tillsammans med eller ute på företaget sker i grupp bestående av 4-6 studenter, och det är gruppen som gemensamt träffar företaget. Grupperna av studenter kan växla företag under utbildningens gång. På Personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan i Gävle byter studenter kontaktorganisation inför varje nytt läsår<ref name=":0">{{Webbref|url=https://hig.se/download/18.5996d38a1557390e247c29fe/1470117135441/Broschyr%20PA-programmet_A5.pdf|titel=Arbetslivet + PA-studenter=Sant|hämtdatum=190227|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>.

Det arbete som utförs av studenterna under projektkurserna får företaget ta del av i form av t.ex. rapporter, men initiativet till ett projektarbete kommer från lärosätet. Fadderföretagen bestämmer inte vad som ska göras utan det styrs av olika delmoment i utbildningen. En del utbildningsprogram har regelbundna projektarbeten, under hela utbildningen, tillsammans med fadderföretagen. På andra utbildningsprogram kan projektarbeten tillsammans med fadderföretag vara kopplat till vissa läsår eller vissa terminer.

För studenterna innebär projektarbete tillsammans med eller ute på fadderföretagen en möjlighet att få tillämpa sina teoretiska kunskaper i en praktiskt arbetssituation, samtidigt som de knyter värdefulla kontakter med arbetsgivare redan under studietiden. Fadderföretagen kan i sin tur, genom dessa arbeten, få värdefull feedback och/eller nya perspektiv på företaget och dess verksamhet. Samtidigt får företagen möjlighet till rekrytering, både för tillfälliga och för framtida anställningar. Samarbetet med fadderföretagen kan även leda vidare till andra former av samverkan, som till exempel [[självständiga arbeten]]<ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=fadderforetag_1305631354744|titel=Fadderföretagsverksamhet|hämtdatum=1902227|utgivare=Södertörns Högskola|sid=}}</ref>

Vid vissa lärosäten, som till exempel Lunds tekniska universitet<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/program/TMUTA/Fadderforetag|titel=Fadderföretag|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>, kan fadderföretag kopplat till ett utbildningsprogram utöver att erbjuda möjligheter till självständigt eller projektarbete stödja utbildningen genom andra former för utbildningssamverkan. De kan till exempel erbjuda [[gästföreläsare]], studiebesök, tillhandahålla [[Praktik|praktikplats]] för lärande i arbete samt erbjuda möjlighet till [[självständigt arbete]] och projektarbete. De kan också rekrytera studenter till kortare anställning som till exempel sommarjobb<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/program/TMUTA/Fadderforetag|titel=Fadderföretag|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>.

Internationellt sett har fadderföretag en tydligare koppling till ekonomiskt stöd i form av ''fundraising'', se till exempel Loyola University of Chicago<ref>{{Webbref|url=https://www.luc.edu/luma/support/corporatesponsorship/|titel=Corporate Sponsorship|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Loyola University of Chicago|sid=}}</ref>. Det finns också exempel som liknar de arrangemang som finns vid svenska lärosäten, med fokus på kopplingen mellan företag och student, till exempel Northeastern University<ref>{{Webbref|url=http://www.coe.neu.edu/faculty-research/sponsor|titel=Corporate Sponsorship|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Northeastern University|sid=}}</ref>, Henley Business School<ref>{{Webbref|url=https://www.henley.ac.uk/alumni/henley-business-school-corporate-patron-programme|titel=Henley Business School Corporate Patron Programme|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Henley Business School|sid=}}</ref>, University of Idaho<ref>{{Webbref|url=https://www.uidaho.edu/advancement/corporate-partners|titel=Corporate Partners|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=University of Idaho|sid=}}</ref> och American University of Bulgaria<ref>{{Webbref|url=https://www.aubg.edu/corporate-sponsorship-program|titel=Corporate Sponsorship Program|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=American University of Bulgaria|sid=}}</ref>.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''sponsor''' eller '''sponsorship'''.

==Referenser==
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />
[[Kategori:Begrepp]]

Co-oputbildning

2020-05-12T09:54:56Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Co-oputbildning''' är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.

==Tillämpning==
Co-oputbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-oputbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden. Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-oputbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.

Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref|efternamn=Theliander|förnamn=Jan|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Studentlitteratur|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education|titel=About co-operative-education|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=University of Waterloo}}</ref>

===Exempel på upplägg===
Idag finns Co-oputbildning vid tre lärosäten i Sverige: Högskolan i Väst<ref name=":0" />, Högskolan i Gävle<ref name=":1" /> och Umeå Universitet<ref name=":2">{{Webbref|url=https://www.umu.se/student/mina-studier/co-op-for-dig-som-ar-student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Umeå Universitet}}</ref>. Vid Högskolan i Väst finns sju program<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/co-op/student/|titel=Co-op för dig som är student|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan Väst}}</ref> vid Högskolan i Gävle sex program<ref name=":1">{{Webbref|url=https://hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Utbildningar/Co-op-sidor---Samverkanssidan/Co-op-for-studenter.html|titel=Co-op för studenter|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Gävle}}</ref> och vid Umeå Universitet fyra program<ref name=":2" /> som går att läsa som Co-oputbildning. Vid Högskolan i Väst och Umeå Universitet varierar antalet arbetsperioder mellan de olika programmen och därmed också längden på utbildningarna. När arbetsperioderna infaller varierar också mellan olika utbildningsprogram och/eller lärosäten. Vid Umeå Universitet är arbetsperioderna förlagda till sommaren, vilket innebär att utbildningens längd är densamma som för de studenter som läser samma program men utan Co-op. Vid Högskolan i Gävle har man valt att standardisera upplägget på Co-op så att det ser lika ut för alla program (bild 1). Det betyder också att samtliga Co-op utbildningar är ett års längre studier för studenter som läser en Co-op utbildning än för en student som inte gör det.

Co-oputbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Det är alltså företaget som planerar utbildningen under de perioder då studenten är på plats där. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med.

Vid lärosäten som erbjuder Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan lärosätet, företagen och studenterna. Co-op koordinatorn ansvarar för att hitta företag som kan ta emot en student, att hålla regelbunden kontakt med företagen och studenterna under deras arbetsperioder. Kontakten mellan de olika aktörerna kan bland annat ske genom företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[självständiga arbeten]] och [[uppdragsutbildning]].

De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.

===Historik===
USA brukar betraktas som det land där Co-oputbildningar arrangerades först. Enligt Olof Blomqvist<ref name=":3" /> introducerades modellen "för första gången 1906 vid University of Cincinnati. Utbildningsformen togs fram av Dr Herman Schneider i syfte att skapa vad han beskrev som 'ett unikt arbetsbaserat program för lärande'. Dr Schneiders primära mål med Co-op var att skapa en annan syn på lärande än den då traditionella."<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=36|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref>

I Sverige introducerades Co-oputbildningen för första gången vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (nuvarande Högskolan i Väst) bildades år 1990. Innan dess hade det dock arrangerats högskolekurser i regionen, bland annat av Chalmers Tekniska Högskola. Många utbildningar hade karaktären av fort- och vidareutbildning vilket innebar att en omfattande samverkan hade utvecklats mellan regionens företag och näringsliv. Den tradition av samverkan som redan hade vuxit fram i regionen spelade en avgörande roll i diskussionerna kring etablerandet av den nya Högskolan. Det gällde såväl utbildningsinriktningar som utbildningsformer.<ref>{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=37f|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref> I slutet av 1980-talet genomförde företrädare från både Högskolan och näringslivet i regionen studieresor till USA och Kanada för att lära sig mer om Co-op i syfte att introducera Co-op modellen i Sverige. Introduktionen av Co-op skedde således utifrån ett starkt konsensus mellan utbildningssidan och näringslivet. Men, det fanns också ett intresse från staten att få modellen prövad.<ref>{{Bokref|efternamn=Blomqvist|förnamn=Olof|redaktör=Jan Theliander, Kerstin Grundén, Björn Mårdén och Per-Olof Thång|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Lund: Studentlitteratur|sid=39|kapitel=2 Co-op vid HTU - Det var så det började}}</ref>

Idag är Högskolan i Väst den högskola i Sverige som har flest Co-oputbildningar. Co-oputbildning är också en av form av [[Arbetsintegrerat lärande]] (AIL). Ett områden som Högskolan i Väst sedan 2002 har regeringens uppdrag att att utveckla<ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/|titel=Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Högskolan i Väst|sid=}}</ref>.

==Engelsk översättning==
Den engelska motsvarigheten är '''Cooperative Education'''.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Arbetsmarknadsmässa

2020-05-12T09:54:26Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Arbetsmarknadsmässa''' eller '''arbetsmarknadsdag''' är en aktivitet som syftar till att skapa kontakter mellan potentiella arbetsgivare och studenter (arbetstagare). En arbetsmarknadsmässa kan arrangeras av såväl studentorganisationer som lärosätena.
==Tillämpning==
Arbetsmarknadsmässor<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetsmarknadsm%C3%A4ssa|titel=Arbetsmarknadsmässa|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Wikimedia.se|sid=}}</ref>, även kallat arbetsmarknadsdagar, arrangeras årligen vid svenska universitet och högskolor<ref>{{Webbref|url=https://portal.miun.se/arbetsmarknadsmassor|titel=Arbetsmarknadsmässor|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}</ref>. De är ett sätt för studenter att få kännedom om framtida arbetsgivare, och för arbetsgivarna är det ett attraktivt sätt att presentera sig för studenterna. Dessa evenemang arrangeras ofta av studentorganisationer och har därför ofta ett ämnesmässigt fokus, som till exempel Mäklardagen vid Högskolan i Gävle<ref>{{Webbref|url=http://hogskolemaklarna.se/maklardagen/|titel=Högskolemäklarna i Gävle: Mäklardagen|hämtdatum=2019-11-22|utgivare=Högskolemäklarna i Gävle|sid=}}</ref>. Arbetsgivare bjuds in att presentera sig själva i utställningsmontrar, det arrangeras inspirationsföreläsningar, seminarier och kontaktsamtal.

När motsvarande arrangemang genomförs i regi av andra aktörer, som till exempel kommuner och arbetsförmedlingen, benämns de ofta jobbmässa, rektryteringsmässa eller rekryteringsträffar<ref>{{Webbref|url=https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Hitta-jobb/Rekryteringstraffar.html#/filtred?activitytype=1&page=1|titel=Gå på reklryteringsträff|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Arbetsförmedlingen|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Rekryteringstjanster/Rekryteringstraffar.html#/filtred?activitytype=1&page=1|titel=Rekryteringsträffar – få ett snabbt intryck av många sökanden|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Arbetsförmedlingen|sid=}}</ref>.

 
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''''Job fair'''''<ref>Oxford English Dictionary - Uppslagsord ''[http://www.oed.com/view/Entry/101396?redirectedFrom=job+fair#eid132861395 job fair]''</ref>. Benämns även '''career fair''' eller '''career expo'''<ref>Wikipedia - Uppslagsord [[wikipedia:Job_fair|job fair]]</ref>.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />
==Exempel på arbetsmarknadsmässor i Sverige==
[http://charm.chalmers.se/ Charm] - Chalmers studentkårs arbetsmarknadsmässa

[http://alarmmassan.se/ ALARM arbetsmarknadsmässa] - en del av Sahlgrenska Akademins Studentkår

[https://framtid.me/ Karriärmässan FRAMTID] - Studentkåren vid Högskolan i Skövdes arbetsmarknadsmässa

[http://www.arkipelago.nu/stockholm/massan/ Arkipelagomässa] - arrangerad av Arkitekturskolan vid KTN

[https://www.lu.se/studera/examen-och-karriar/karriarstod-jobb-och-praktik/arbetsmarknadsdagar Arbetsmarknadsdagar vid Lunds universitet]

[http://kontaktdagarna.se/ Kontaktdagarna för ekonomer, systemvetare och medievetare] - arrangerad av Föreningen Uppsalaekonomerna

[https://www.juristdagarna.se/ Juristdagarna] - arrangerad av Juridiska föreningen vid Stockholms universitet

[https://teamdagarna.com/ Teamdagarna] - TekniskEkonomiska ArbetsMarknadsdagarna vid Linköpings universitet

[http://www.pedagogen.spiragu.se/ SPIRA Pedagogen] - arbetsmarknadsmässan för pedagogstudenter vid Uppsala universitet

Adjungerad lärare

2020-05-12T09:53:56Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

'''Adjungerad lärare''' avser en person som har en deltidsanställning vid ett lärosäte men som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför universitets- och högskolesektorn.

==Tillämpning==
Adjungerad lärare är ett exempel på [[personrörlighet]] mellan akademin och externa partners. Enligt avtalet är "''Syftet med en adjungerad anställning är att tillföra sådan kompetens som normalt inte finns i den ordinarie verksamheten och som är nödvändig för en utbildning av hög kvalitet''."<ref>{{Webbref|url=https://www.arbetsgivarverket.se/avtal--skrifter/avtal/avtal-om-tidsbegransad-anstallning-for-adjungerad-larare/?acceptCookies=true|titel=Avtal om tidsbegränsad anställning för adjungerad lärare|hämtdatum=2019-01-24|utgivare=Arbetsgivarverket|sid=}}</ref> Den adjungerade lärarens anställning omfattar vanligtvis 20 procent av en heltid och kan vara upp till två år. En tjänst som adjungerad lärare kan benämnas som adjungerad lektor eller adjungerad adjunkt, men omfattar inte tjänsten [[adjungerad professor]] (regleras i Högskoleförordningen 4 kap. 11§<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen (1993:00)|hämtdatum=2019-01-24|utgivare=Sveriges riksdag|sid=}}</ref>).

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är '''temporary lecturer'''<ref>{{Webbref|url=https://www.chronicle.com/forums/index.php?topic=47513.0|titel=Topic: adjunct in the UK|hämtdatum=2019-01-24|utgivare=The Chronicle of Higher Education|sid=}}</ref>. I Storbritannien finns även part-time lecturer, som skulle kunna motsvara en adjungerad lektor som är deltidsanställd, skillnaden är dock att denna tjänst kan vara tillsvidare, vilket inte temporary är. I USA används formen '''adjunct professor'''<ref>Oxford English Dictionary - [http://www.oed.com/view/Entry/2464?redirectedFrom=adjunct+professor#eid208151030 Uppslagsord: Adjunct Professor].</ref><ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Adjunct_professor|titel=Adjunct Professor|hämtdatum=2019-01-24|utgivare=Wikimedia|sid=}}</ref>.

==Referenser==
<references /> 

==Externa länkar==
Wikipedia - [[wikipedia:Academic_ranks_in_the_United_Kingdom|Uppslagsord: Academic ranks in the United Kingdom]]

[http://www.differencebetween.net/miscellaneous/difference-between-adjunct-and-associate-professor/ Difference Between Adjunct and Associate Professor]. DifferenceBetween.net. Läst 2019-01-24.

[https://www.bu.edu/handbook/appointments-and-promotions/classification-of-ranks-and-titles/ Classification of Ranks and Titles]. Boston University. Läst 2019-01-24.

[https://education.cu-portland.edu/blog/teaching-careers/adjunct-professor/ How to Become an Adjunct Professor: Job, Education, Salary]. Concorida University Portland. Läst 2019-01-24.
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Begrepp]]

Alumn

2020-05-12T09:53:02Z

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

En '''alumn''' (plural alumner) är en tidigare student från ett universitet eller högskola.

==Tillämpning==
Begreppet alumn kommer från latinets ''alum'nus'' (plural mask. alumni, plural fem. alumnae) med betydelsen lärjunge eller elev<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/alumn|titel=Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - uppslagsord Alumn|hämtdatum=2019-01-01|utgivare=Universitets- och högskolerådet|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok: Alumn|hämtdatum=2019-01-22|år=2009|utgivare=Svenska akademien|sid=|url=https://svenska.se/so/?id=00899&pz=7}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Alumn|titel=Alumn|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Wikimedia|sid=|verk=Wikipedia}}</ref>.

En person är alumn vid den högskola och/eller det universitet denne studerat vid. Alla som studerat och tagit akademiska poäng kan vara alumn oavsett om man avlagt en examen eller inte. Vid vissa lärosäten, som Karolinska institutet<ref>{{Webbref|url=https://ki.se/samverkan/medlemskap-i-ki-alumni|titel=Medlemskap i alumni|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Karolinska institutet|sid=}}</ref> och Högskolan i Gävle<ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Samverkan/Alumn.html|titel=Alumn|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>, kan du bli alumn efter avlagd examen. Vid Uppsala universitet kan även hedersdoktorer, gästforskare och styrelseledamöter vara alumner. Vid en del lärosäten organiseras alumnverksamheten som alumnnätverk, alumnföreningar eller motsvarande.<ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/stod-uu/alumnnatverket/om-alumnnatverket/|titel=Detta är alumnnätverket|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref> Ett exempel är Alumnnätverket vid Uppsala universitet<ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/stod-uu/alumnnatverket/|titel=Uppsala universitets alumnnätverket|hämtdatum=2109-01-22|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref>.

Ett lärosäte bedriver alumnverksamhet av flera skäl. Alumnverksamheten kan vara ett sätt för ett lärosäte att skapa en långvarig relation med tidigare studenter. Vidare kan alumner ses som en tillgång för lärosätet, såsom föreläsare, inspiratörer eller mentorer. De kan också ses som en viktigt faktor för utvecklingen av ett lärosätes utbildning<ref>{{Webbref|url=https://www.kth.se/alumni|titel=KTH alumni|hämtdatum=2019-02-01|utgivare=Kungliga tekniska högskolan (KTH)|sid=}}</ref>, genom medverkan i till exempel [[programråd]]. Med alumner knuta till lärosätet skapas också möjligheter för studenter att, under pågående utbildning, knyta kontakter genom att fungera som dörröppnare till ett [[självständigt arbete]] eller en framtida anställning. Vid en del lärosäten utgör också alumnverksamheten en naturlig väg till [[mentorskap]], se till exempel Mentorskap vid Luleå Tekniska universitet<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/student/Tjanster-och-service/karriar/Mentorskap|titel=Mentorskap|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>, vilket kan bidra till studentens personliga utveckling och öka förutsättningar för dem att fatta medvetna val i sin framtida karriär. Framgångsrika alumner kan också användas som goda exempel, som till exempel Månadens alumn vid Stockholms universitet<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/alumn/m%C3%A5nadens-alumnhttps://www.su.se/samverkan/alumn/m%C3%A5nadens-alumn|titel=Månadens alumn|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>, ett sätt att marknadsföra det egna lärosätet. I begränsad omfattning utgör alumner vid svenska lärosäten en källa till finansiellt stöd (eng. fundraising) genom bidrag och gåvor<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/st%C3%B6d-stockholms-universitet|titel=Stöd Stockholms universitet!|hämtdatum=2019-02-01|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>, vilket är vanligare vid till exempel amerikanska lärosäten.

För alumnen är alumnverksamheten ett sätt att hålla kontakten med det eller de lärosäten där den har studerat. För alumnen kan verksamhet även skapa möjligheter till att knyta kontakter för utbyte av erfarenheter och vidareutbildning. Olika lärosäten har olika typer av verksamhet och erbjuder olika typer av aktiviteter, till exempel kompetensutveckling ([[livslångt lärande]]), seminarieverksamhet, kontakter via professionella nätverk. Alumner fungerar också som kontakter med arbetslivet för till exempel projektarbeten, praktikplatser, examensarbeten och forskningssamarbete. Utöver detta finns även en social dimension genom träffar, evenemang och konferenser som anordnas. Högskolor och universitet anordnar ofta speciella event för alumner.

===Svenska alumner i världen===
Studenter från svenska lärosäten blir som alumn en viktig resurs i arbetet med rekrytering av nya internationella studenter. Dessa alumner fungerar som ambassadörer och goda exempel för sitt svenska lärosäte och lärosätet kan till exempel använda alumnen som resurs vid en lokal utbildningsmässa i ett annat land. Alumnverksamheten blir således en väg att synliggöra lärosätet även internationellt. Svenska institutet samlar aktiviteter för alumner från svenska lärosäten i The Sweden Alumni Event Calendar<ref>{{Webbref|url=https://alumni.si.se/|titel=Sweden Alumni Event Calendar|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Swedish institute|sid=}}</ref>.

===Internationell alumnverksamhet===
I andra länder, som till exempel USA, finns ett system av alumnföreningar vid landets lärosäten. Vid många amerikanska universitet blir alla studenter automatiskt upptagna i alumnföreningar när de tar examen, och föreningarna har ett nära samarbete med respektive universitet. Framgångsrika alumner hjälper ibland sina gamla universitet med pengar och kontakter. Vid amerikanska lärosäten har alumnen en viktig roll för privata bidrag och gåvor till verksamheten vid ett lärosätet. Ett exempel är alumnverksamheten vid Standford university<ref>{{Webbref|url=https://alumni.stanford.edu/get/page/landing/volunteering|titel=Volunteering|hämtdatum=2019-01-22|utgivare=Stanford University|sid=}}</ref>. Det finns även exempel på internationell alumnverksamhet som har större likhet med verksamheten vid svenska lärosäten, såsom fokus på att skapa relationer till tidigare studenter. Ett sådant exempel är alumnverksamheten vid National University of Singapore, som framhåller sociala aspekter och kontakter<ref>{{Webbref|url=http://nus.edu.sg/alumnet/index|titel=Office of alumn relations|hämtdatum=2019-02-01|utgivare=National University of Singapore|sid=}}</ref>.
==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är '''Alumnus''' (plural alumni'')'' eller '''Alumna''' (plural alumnae)<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/alumn|titel=Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - uppslagsord Alumn|hämtdatum=2019-02-01|utgivare=Universitets- och högskolerådet|sid=}}</ref><ref>Oxford English Dictionary Uppslagsord - [http://www.oed.com/view/Entry/248400?isAdvanced=false&result=2&rskey=BgB32d& Alumn]</ref>. Även kortformen '''Alumn''' kan användas. Den engelska motsvarigheten för alumnverksamhet är '''Alumni activities'''<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/alumnverksamhet|titel=Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - Uppslagsord Alumnverksamhet|hämtdatum=2019-02-01|utgivare=Universitets- och högskolerådet|sid=}}</ref>.

==Referenser==
<references /> [https://www.lu.se/studera/livet-som-student/ny-som-student/akademisk-ordlista-vanliga-ord-och-uttryck Akademisk ordlista - vanliga ord och uttryck] (HTML) Lunds universitet. 12 september 2108. Läst 22 januari 2109.

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Merut]]
==Externa länkar==
[https://www.dictionary.com/e/alumni-vs-alumnus/ Alumni vs. Alumnus] (HTML) Dictionary.com. Läst 22 januari 2019.

[[wikt:alumnus#English|Alumnus]] (HTML) Wiktionary.org. Läst 22 januari 2109.
==Exempel på alumnverksamhet vid svenska lärosäten==
[https://globalstudies.gu.se/utbildning/alumner Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet]

[https://www.ehl.lu.se/naringsliv/alumni Ekonomihögskolan vid Lunds universitet]

[https://www.ltu.se/edu/Alumn Luleå tekniska universitet]

[https://www.kth.se/alumni KTH Alumn]

Professionsutbildning

2020-02-18T16:15:33Z

Catarina Carlsson (HiG):

Verksamhetsförlagd utbildning

2020-02-18T16:13:21Z

Catarina Carlsson (HiG):

'''Verksamhetsförlagd utbildning''' (VFU), är en integrerad och poänggivande praktisk del av en utbildning som sker i samverkan med relevant yrkesverksamhet.

==Tillämpning==
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en del av samverkan genom att en student genomför en poänggivande handledd praktik på en tänkbar framtida arbetsplats<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/VFU|titel=VFU|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>. Inom vissa utbildningar, som till exempel lärar- och sjuksköterskeutbildningar, utgör VFU ett obligatoriskt inslag som regleras av Högskoleförordningen<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=SFS 2018:1883 Högskoleförordningen|hämtdatum=2019-02-26|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=}}</ref>. VFU-verksamheten kan organiseras på olika sätt vid skilda lärosäten. Den gemensamma nämnaren är att den praktiska delen utförs inom den kommande yrkesbranschen samt att den skall ha vetenskaplig förankring. Det är således studentens blivande examen som styr vilken verksamhet som VFU förläggs inom<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.kau.se/index.php/lararutbildningen/vfu/vfu-placering/vfu-placering/principer-placering|titel=Principer för placering|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör oftast inslag inom så kallade [[professionsutbildning]] till exempel lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildning. Vid vissa lärosäten erbjuds VFU även inom andra typer av utbildningsprogram, som till exempel vid Högskolan i Kristianstad där VFU erbjuds på samtliga utbildningsprogram på grundnivå<ref>{{Webbref|url=https://www.hkr.se/student-pa-hkr/studierna/verksamhetsforlagd-utbildning-vfu/|titel=Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>. För godkänd kurs krävs underlag i form av rapport eller trepartssamtal mellan student, akademisk handledare och VFU-handledaren.

===VFU-handledarens roll och förutsättningar===
VFU-handledaren är den lokala handledaren för studenten ute på arbetsplatsen och att ta fram underlag för bedömning av den studerande utifrån kursmål<ref>{{Webbref|url=https://www.lr.se/utvecklas-i-yrket/bli-vfu-handledare|titel=Bli VFU-handledare - Dela med dig av dina erfarenheter i ett viktigt uppdrag|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarnas riksförbund|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/utbildning/lararutbildning/vfu/vfu-handledare/|titel=VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen vid Örebro universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/vfu/vfu-handledare|titel=Bli VFU-handledare - för vidare din kunskap|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningsportalen, Stockholms universitet|sid=}}</ref>. Inom lärarutbildningen är VFU-handledaren en behörig lärare/förskollärare som handleder studenten på plats<ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/lararutbildning/vfu/bli-handledare?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Bli VFU-handledare och var en del av lärarutbildningarna|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen: Göteborgs unviersitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/samverka--mot-sodertorn/det-har-ar-sodertorns-hogskola/lararutbildningen/till-dig-som-ar-vfu-handledare|titel=Till dig som är VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen: Södertörns högskola|sid=}}</ref>. En yrkesverksam som ska fungera som VFU-handledare erbjuds att gå en förberedande utbildning inför rollen som handledare<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/utbildningar-for-vfu-handledare-inom-lararutbildningen|titel=Utbildningar för VFU-handledare inom Lärarutbildningen|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/utbildning/kurser/handledarutbildning-for-vfu-handledare-handledningssamtal2/|titel=Handledarutbildning för VFU-handledare, handledningssamtal|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Umeå universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/lararutbildning/vfu/introutb/|titel=Utbildning för VFU-handledare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>.

Trots VFU-handledarens roll har utredningar visat att det kan vara svårt att få tag på handledare<ref>{{Bokref|författare=Hejzlar, Jana, Gleichmann Linnarsson, Lee, Svensson, Fredrik och Östberg, Robert|titel=Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4cb2/1487841874117/rapport-2015-11-30-uppfoljning-vfu-larar-o-forskollararutbilning.pdf|år=2015|utgivare=Universitetskanslersämbetet|sid=5}}</ref> och att det råder bristande likvärdighet i förutsättningar för uppdraget<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|författare=Lärarnas riksförbund|titel=VFU-handledare är värda både tid och pengar: En undersökning om VFU-handledarnas otillräckliga villkor|url=https://www.lr.se/download/18.11ce633116ce42527356e5de/1569311812819/VFU-handledare_ar_varda_bade_tid_och_pengar_LRUND177_201909_rev2.pdf|år=2019|utgivare=Lärarnas riksförbund}}</ref>. För att förbättra villkoren och förutsättningarna för handledaruppdraget har det sedan år 2014 pågått satsningar på handledarutbildningar och försöksverksamhet med så kallade övningsskolor och övningsförskolor. Universitetskanslersämbetets uppföljning av dessa satsningar visar att de har lett till ökad kvalitet<ref>{{Bokref|författare=Fröborg, Heléne, Wimmerstedt, Emma och Steele,Sebastian|titel=Övningsskolor och övningsförskolor – Fallstudie inom lärar- och förskollärarutbildningar|url=https://www.uka.se/download/18.31b6e6d116bc108faa115487/1568794892543/Rapport-Fallstudie-ovningsskolor-20190917.pdf|år=2019|utgivare=Universitetskanslersämbetet}}</ref>.

===Rusta studenten för en framtida yrkesroll===
Syftet med att ha delar i utbildningen med verksamhetsförlagd utbildning är att rusta studenten med kunskaper och kompetenser som avser den framtida yrkesrollen. Studenten får möjlighet att testa de teoretiska aspekterna från utbildningen i faktiskt yrkessituation. Till en början kan studenten ha en mer passiv och observerande roll, medan den längre in i utbildningen får ta en mer aktiv roll i den dagliga verksamheten<ref name=":0">{{Webbref|url=https://lararutbildning.gu.se/utbildning/kpu/ordinarie-studiegang/vfu|titel=VFU|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>. För att skapa kontinuitet och progression i utbildningen används inom t.ex. lärarutbildningen vid Karlstads universitet så kallade VFU-områden. En student tilldelas ett sådant område och genomför sin VFU inom detta genom hela utbildningen.<ref name=":1" /><ref name=":0" /> Vid Centrum för klinisk utbildning vid Karolinska institutet (KI) är VFU en del av verksamhetsintegrerat lärande (VIL)<ref name=":2">{{Webbref|url=http://www.cku-sthlm.se/definition-av-vil/|titel=Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Centrum för Klinisk Utbildning vid KI|sid=}}</ref>. Här sker samverkan med Stockholms läns landsting<ref name=":2" /><ref>{{Webbref|url=https://web.archive.org/web/20170129041304/http://www.sll.se/jobb/utbildning-och-verksamhetsintegrerat-larande/|titel=Utbildning och verksamhetsintegrerat lärande|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Stockholms läns landsting|sid=}}</ref>.

Nyttan med VFU är även betydelsefull för de verksamheter som tar emot studenter för VFU. Uddevalla kommun skriver:<blockquote>Att ha studenter i verksamheten är en viktig del av förskolans/skolans utvecklingsarbete, då vi tror att ett gott samarbete med lärosätena och med blivande förskollärare och lärare gynnar våra barn och elever. Med lärarstudenter på förskolorna och skolorna får förskollärarna eller lärarna möjlighet att ta del av det senaste i utbildningen och det dagliga arbetet med studenten skapar dialog kring undervisning som är utvecklande för förskolan/skolan.<ref>{{Webbref|url=https://www.uddevalla.se/utbildning-och-barnomsorg/praktik-i-skolan/larpraktik-vfu.html|titel=Lärpraktik, VFU|hämtdatum=2019-04-02|utgivare=Uddevalla kommun|sid=}}</ref></blockquote>Inom utbildningssamverkan systematiserar lärosätet arbetet med att erbjuda VFU-platser genom att bygga upp nätverk och samverkan med kringliggande organisationer. På motsvarande sätt skapar organisationerna strukturer för att kunna ge studenterna möjligheter, som en del av den framtida rekryteringen och samhällskontraktet i stort. Utbildningssamverkan i form av VFU säkras och regleras på olika sätt, ofta genom avtal och ersättning som utgår från lärosätet till arbetsplatsen. I detta arbete har VFU-samordnarna en viktig roll. Dessa finns både vid lärosätet samt den samverkande verksamheten. Vid lärarutbildningar utses oftast VFU-samordnaren av skolhuvudmannen<ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/utbildning/lararutbildning/vfu/vfu-samordnare/|titel=VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Örebro universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://studentportal.gu.se/minastudier/lararutbildning/program/amneslararprogrammet/vfu/omraden;jsessionid=1omq30ob86nljqhfmyc6734gi?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=VFU-områden och VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/vfu/vfu-for-lararutbildning/vfu-placering/|titel=VFU-PLACERING OCH VFU-OMRÅDEN|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Högskolan Väst|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.du.se/sv/Utbildning/under-studierna/verksamhetsforlagd-utbildning/vfu-inom-lararutbildningarna/|titel=VFU inom lärarutbildningarna|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Högskolan Dalarna|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/lararutbildningar/vfu/vfu-samordnare|titel=VFU-samordnare|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Lärarutbildningsportalen vid Stockholms universitet|sid=}}</ref>.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''placement''' alternativt '''practicum internship'''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=verksamhetsf%C3%B6rlagd%20utbildning Uppslagsord verksamhetsförlagd utbildning]. Läst: 2019-04-02</ref>''.''

==Referenser==
[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

==Externa länkar==
[https://www.lr.se/inspiration/lasa/skolvarlden/2017-08-23-vfu-handledarens-basta-tips VFU-handledarens bästa tips] (HTML) Lärarnas Riksförbund. Läst 18 februari 2020.

[https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar/2019/2019-09-09-vfu-handledare-ar-varda-bade-tid-och-pengar VFU-handledare är värda både tid och pengar: En undersökning om VFU-handledarnas villkor och förutsättningar] (HTML) Läst 18 februari 2020.

Professionsutbildning

2020-02-18T16:04:26Z

Catarina Carlsson (HiG):

'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som innehåller både teoretiska och praktiska moment. De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

==Tillämpning==

== Motsvarighet i engelska ==
Den engelska motsvarigheten är Professional Education and Training
[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Professionsutbildning

2020-02-18T16:01:29Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan (AP4) using HotCat

'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som innehåller både teoretiska och praktiska moment. De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

== Tillämpning ==

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Professionsutbildning

2020-02-18T16:01:19Z

Catarina Carlsson (HiG):

Professionsutbildning

2020-02-18T16:00:37Z

Catarina Carlsson (HiG): Skapade sidan med 'Professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som innehåller både teoretiska och praktiska moment. De praktiska mome...'

Professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som innehåller både teoretiska och praktiska moment. De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)

2019-11-26T14:32:19Z

Catarina Carlsson (HiG):

{{Projektsida}}

==Gemensamma möten==
4/9 kl 16.30 Telefonmöte: Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Gävle

På mötet beslutade vi bland annat att Björn och Catarina lägger upp en plan för det fortsatta arbetet. Planen presenteras på ett gemensamt arbetsmöte som bestämdes till den 18 oktober på Arlanda.

==Arbetsmöten/högskola==
Högskolan i Gävle har under våren haft fyra arbetsmöten då vi jobbat med de begrepp som nu är inlagda i wikin.

Begreppen är:

==Begrepp som bearbetas==
Inför 25 oktober fokuserar vi på dessa kluster av begrepp

Catharina

- Co-op utbildning, Co-op koordinator, arbetsintegrerat lärande

- Utbildningsråd, Branschråd

Björn

- Alumn, Alumnnätverk, Alumniförening

- VFU, praktik

Catharina & Björn

- Mentorprogram, Mentorskap, Adept

Hjälprubriker att beakta när vi skriver

· Syfte

· Historik, om det känns relevant

· Andra definitioner, ex arbetsförmedlingens definition av ”Praktik”

· Använda begreppet ”Utbildningssamverkan” i text att hänvisa till / använda. Sätta in och använda i rätt sammanhang.

Nystart januari 2019

Malin

Går igenom de begrepp som är gjorde. Kollar referenser, adderar, tar bort

Begrepp att definiera:

Välj ur listan nedan :)

Catarina

Slår samman de sidor som ska slås ihop. Ser över samtliga begrepp
==Begrepp som är bearbetade==

*[[Adjungerad lärare]]
*[[Alumn]]
*[[Arbetsmarknadsmässa]]
*[[Co-op utbildning|Co-oputbildning]]
*[[Fadderföretag]]
*[[Gästföreläsare]]
*[[Lärcentra]]
*[[Mentorskap]]
*[[Praktikfall]]
*[[Projektarbete]]
*[[Programråd]]
*[[Självständigt arbete]]
*[[Uppdragsutbildning]]
*[[Verksamhetsförlagd utbildning]]
*[[Lärcentrum]] (omdirigerad till lärcentra)
*[[Case]] (omdirigerad till praktikfall)
*[[Adept]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Alumnföreningar]] (omdirigerad till alumn)
*[[Alumnnätverk]] (omdirigerad till alumn)
*[[Arbetsmarknadsdag]] (omdirigerad till arbetsmarknadsmässa)
*[[Branschråd]] (omdirigerad till programråd)
*[[Co-op koordinator]] (omdirigerad till co-oputbildning)
*[[Examensarbete]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Ex-jobb]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Fadderorganisation]] (omdirigerad till fadderföretag)
*[[Mentor]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Mentorprogram]] (omdirigerad till mentorskap)
*[[Uppsats]] (omdirigerad till självständigt arbete)
*[[Utbildningsråd]] (omdirigerad till programråd)
*[[Studentuppdrag]] (omdirigerad till projektarbete)

==Primära begrepp - ej klara==
Catarina:

#[[Arbetsintegrerat lärande]]
#[[Praktik]]
#[[Studiebesök]]
#[[Utbildningssamverkan]]

==Åtgärdslista==

*Hur kan vi få med student-initierade aktiviteter i artiklarna? Definitivt med i artikeln Utbildningssamverkan. (Malin och Catarina)

===Att göra - Malin===

*Se över möjligheterna att skapa mellanrubriker i artiklarna.
*Bearbeta artiklarna baserat på referenser - finns nya, flera - vetenskapliga studier?
*Kolla eventuellt relevant material från pdf:en samverkanssäkrad utbildning.

====Artikeln om Fadderföretag (Malin)====

*Gå igenom tips från Catarina C om fadderföretag - mejl 20 mars.

====Artikeln om Uppdragsutbildning (Malin)====

*Formulera text i artikeln om Uppdragsutbildning som gör kopplingen till livslångt lärande.

====Artikeln om VFU (Malin)====

*Se över VFU med avseende på kommentar från Pål och Mattias samt övningsskolor. [https://www.kau.se/lararutbildningen/om-lararutbildningen/om-lararutbildningen/samverkan/ovningsskolor Exempel från Karlstads universitet]. [https://old.liu.se/uv/nyheter/arkiv/1.741966?l=sv Exempel från LiU]. Googla övningskolor (projekt) så kommer många lärosäten upp som har just övningsskolor.
*Lyft fram VFU och utbildningens relevans.
*Rapporten [https://www.uka.se/publikationer--beslut/publikationer--beslut/rapporter/rapporter/2018-04-11-hogskolornas-samverkan-kring-utbildningsutbudet-kartlagd.html Dimensionering av samverkan] från UKÄ.
*[https://www.uka.se/om-oss/konferenser--seminarier/konferenser--seminarier/2018-06-19-dimensionering-i-samverkan.html Workshop om Dimensionering av samverkan.]
*Rapport [http://www.malardalsradet.se/sju-lan-slapper-rapport-om-hogskoleutbildning/systembild/ En bättre matchning].
*Rapport från [https://www.saco.se/globalassets/saco-studentrad/rapporter/2016_battre-matchning-pa-vagen-ut-i-arbetslivet.pdf SACOs studentråd].
*[https://www.sverigesingenjorer.se/globalassets/dokument/remisser-och-rapporter/samverkan-mellan-narlingsliv-och-akademin.pdf Rapport från Sveriges ingenjörer].
*[https://www.his.se/PageFiles/27770/vonSchantzLundgren_Lundgren_Verksamhetsforlagd%20utbildning_2012_6.1.pdf Artikel om VFU och lärarutbildningen].
*Högskolan i Gävles lärarutbildning där en del av utbildningen sker på arbetsplatsen.

====Artikeln om CASE (Malin)====

*Gör koppling till "Case"-portalen.
*Gör referens till boken om case.
*Gör referens till den nya boken om casemetodik.

====Artikeln om Projektarbete (Malin)====

*Koppla till projektarbete: utmaningsdrivna kurser, tracks från Chalmers, Open Lab KTH, Uppsala universitets motsvarighet.
*Ska vi döpa om Projektarbete till Projektkurser? Breddar vi det då och kan koppla till utmaningsdrivna kruser, tracks, open lab etc.?
*KTH använder projektkurser som ett verktyg för samverkan - särskilt med små och medelstora företag.
*Gör referens till boken om projektarbete.
*Förtydliga att projektarbete och självständigt arbete inte är samma sak!
*Tydliggöra rollerna mellan akademin och deltagande företag/organisationer/myndigheter - det är alltid akademin som examinerar och godkänner.
*Ska vi ha med begreppet gästföreläsare i denna artikel med länk till huvudartikeln? Kan vi göra ett tillägg till artikeln om Gästföreläsare så att den länkar till projektarbete?
*Skylten hos Catharina med Marie Hansson - "Jag har hittat mitt drömjobb tack vare fältstudier inom programmet. Högskolan har dessutom gett mig stora kontaktnät." Hur kan vi integrerar begreppet fälstudier, fältarbete i någon artikel?

====Artikeln om Mentorskap (Malin)====

*Se över artikeln om mentorskap - den anses vara för allmängiltig - mer samverkan!
*Kolla upp Projekt näktergalen - Malmö universitet och Karlstads universitet.
*Chalmers har ett mentorskapsprogram som är poänggivande.
*Mentorsprogram i tre delar vid Örebro universitet.
*Mentorskap för doktorander?
*Är det skillnad på definitionen av mentorskap på grundutbildningsnivå och avancerad nivå (doktorand)?
*Mentorskap ser väldigt olika ut på olika platser, lyft fram detta och tona ner det generella.
*Kan vi få in uttrycket "tidig yrkesanknytning"?

 

==Nya begrepp?==

#Fältstudier
#Lärande i arbete (LIA) som kommer från yrkeshögskolor
#Yrkeshögskola (kontra Högskola/universitet - källa: Myndigheten för yrkeshögskolor)Ja
#Internship
#Fortbildning
#Auskultation Ja
#Hospitering (kopplat till auskultation) Ja
#Professionsutbildning (profession?) Ja
#MOOC - kan det läggas in som ett exempel på fortbildning, livslångt lärande? Ja

==Annat AP skrivit artikel==

#[[Samverkansarena]]
#[[Genomslag]]
#[[Impact]] (omdirigerad till genomslag)
#[[Nyttiggörande]]
#[[Samverkanspartner]]
#[[Tillgängliggöra]]
#[[Omgivande samhälle]]
#[[Industridoktorand]]
#[[Kommundoktorand]]
#[[Kunskapsutbyte]]
#[[Kunskapsöverföring]]
#[[Livslångt lärande]]
#[[Skolsamverkan]]
#[[Samverkanslektor]]

 

==Sidor som raderats==

#[[Samhällsrelevans|Näringslivssamverkan]] (omdirigerad till samhällsrelevans)
#[[Samhällsrelevans]]

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Samsyn:Projektgemensamt

2019-08-15T09:16:48Z

Catarina Carlsson (HiG): Markerat begrepp som hör till AP 4

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an
|-
|Xxx
|
|-
|
|
|-
|
|
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|
|-
|[[science park]]
|
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
 

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
 

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

 

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)

2019-04-16T12:30:26Z

Catarina Carlsson (HiG):

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T12:29:29Z

Catarina Carlsson (HiG):

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T12:24:37Z

Catarina Carlsson (HiG):

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

==Tillämpning==
Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. För att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

Inom AIL så är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co-oputbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.

(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T12:02:17Z

Catarina Carlsson (HiG):

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

== Tillämpning ==
Inom AIL så är den praktiska kunskapen jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Tanken där är att för att utveckla kompetenser så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co op-utbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.

(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T12:01:23Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan (AP4) using HotCat

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

Tillämpning

Inom AIL så är den praktiska kunskapen jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Tanken där är att för att utveckla kompetenser så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co op-utbildning, praktik, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.

(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T12:01:05Z

Catarina Carlsson (HiG):

Arbetsintegrerat lärande

2019-04-16T11:55:37Z

Catarina Carlsson (HiG): Skapade sidan med 'Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet. Tillämpning Inom AIL så är d...'

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet.

Tillämpning

Inom AIL så är den praktiska kunskapen jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl inom lärosätet som ute i praktiken.

Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. För att utveckla kompetenser så måste man ta tillvara erfarenheter ute i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.

Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet) Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.

Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t ex ske genom perioder av verksamhetsförlagd utbildning, Co op-utbildning, projektarbeten, fadderverksamhet, mentorskapsprojekt, självständigt arbete eller i annan form.

Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande och som samhällsmedborgare.

(AIL är ett sätt att överskrida idén om att den vetenskapliga teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper och handlingar i arbetslivet. I många lärandesituationer som vi möter i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella)

Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

Studiebesök

2019-04-16T11:26:48Z

Catarina Carlsson (HiG):

Studiebesök

2019-04-16T11:26:00Z

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan (AP4) using HotCat

Studiebesök inom utbildningssamverkan handlar om en när en grupp studenter besöker arbetsplatser/verksamheter inom det område de utbildar sig.

== Tillämpning ==
Studiebesök hos olika verksamheter där studenter får möta yrkesverksamma kan ge dem en bättre bild av det yrkesområde de utbildar sig inom. De får en möjlighet att besöka tänkbara, framtida arbetsplatser och får ökad kännedom om yrket, och de möjligheter och krav som är förknippade med den framtida yrkesrollen.

Studiebesöken kan ske i organiserad form från lärosätet och programmet, eller i regi av andra aktörer som är kopplade till lärosätet t ex studentföreningar, fackförbund eller kåren.

Ofta när studenter gör studiebesök i olika verksamhet så sker det oftast inte under benämningen studiebesök, utan under benämningarna mentorskap och fadderverksamhet.

Studiebesök sker också in till lärosätet, men då i helt andra syften. De flesta universitet och högskolor tar emot studiebesök från gymnasieelever, och det är då en del i lärosätets rekryteringskampanj. För att inspirera gymnasielever att studera vidare (not) En del lärosäten tar också emot studiebesök från föreningar, företag och offentlig verksamhet, och sker då mer som en guidad tur runt lärosätet.

Maker Tour?

[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Studiebesök

2019-04-16T11:22:56Z

Catarina Carlsson (HiG): Skapade sidan med 'Studiebesök inom utbildningssamverkan handlar om en när en grupp studenter besöker arbetsplatser/verksamheter inom det område de utbildar sig. == Tillämpning == Studieb...'

Studiebesök inom utbildningssamverkan handlar om en när en grupp studenter besöker arbetsplatser/verksamheter inom det område de utbildar sig.

== Tillämpning ==
Studiebesök hos olika verksamheter där studenter får möta yrkesverksamma kan ge dem en bättre bild av det yrkesområde de utbildar sig inom. De får en möjlighet att besöka tänkbara, framtida arbetsplatser och får ökad kännedom om yrket, och de möjligheter och krav som är förknippade med den framtida yrkesrollen.

Studiebesöken kan ske i organiserad form från lärosätet och programmet, eller i regi av andra aktörer som är kopplade till lärosätet t ex studentföreningar, fackförbund eller kåren.

Ofta när studenter gör studiebesök i olika verksamhet så sker det oftast inte under benämningen studiebesök, utan under benämningarna mentorskap och fadderverksamhet.

Studiebesök sker också in till lärosätet, men då i helt andra syften. De flesta universitet och högskolor tar emot studiebesök från gymnasieelever, och det är då en del i lärosätets rekryteringskampanj. För att inspirera gymnasielever att studera vidare (not) En del lärosäten tar också emot studiebesök från föreningar, företag och offentlig verksamhet, och sker då mer som en guidad tur runt lärosätet.

Maker Tour?

Självständigt arbete

2019-04-01T09:05:08Z

Catarina Carlsson (HiG):

'''Självständigt arbete''' (examensarbete) är en akademisk uppsats i vilken studenten ska genomföra och redovisa ett mindre forskningsprojekt. Ett självständigt arbete kan genomföras i samverkan med externa aktörer.
==Tillämpning==
Enligt Högskoleförordningen<ref>SFS 1993:100 [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100 Högskoleförordningen] </ref> ska en student genomföra ett självständigt arbete (examensarbete) inom sitt huvudämne för att få en högskoleexamen på grund- eller avancerad nivå. Begreppet självständigt arbete kan beroende på ämnesinriktning benämnas som självständigt arbete<ref>{{Webbref|url=https://www.isd.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete-vad-%C3%A4r-det-1.141489|titel=Självständigt arbete – vad är det?|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet|sid=}}</ref><ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.kau.se/engelska/utbildning/utbildningar-pa-grundniva|titel=Utbildningar på grundnivå|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Karlstads universitet|sid=}}</ref>, examensarbete<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.kth.se/social/group/examensarbete-vid-cs/page/subtest/|titel=Vad är ett examensarbete?|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Kungliga tekniska högskolan (KTH)|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for-teknik-och-miljo/Studentinformation/Examensarbete.html|titel=Examensarbete vid akademin för teknik och miljö|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>, ex-jobb<ref name=":1" />, uppsats, c-uppsats<ref name=":0" /> eller akademisk uppsats.

Det självständiga arbetet motsvarar vanligen en halv (15 högskolepoäng) eller en hel termins studier (30 högskolepoäng). På grundläggande nivå benämns ofta det självständiga arbetet för examensarbete eller kandidatuppsats och på avancerad nivå är benämningen magister- eller master-uppsats. Arbetet kan utföras av en enskild student eller i grupp.

Inom vissa ämnesområden är det vanligt att det självständiga arbetet utförs i samverkan med en extern uppdragsgivare, ofta i form av en fallstudie. Det självständiga arbetet är ett möjligt sätt för student och arbetsliv att mötas innan studenten tar examen. Utgångspunkten för ett sådant arbete är en grundläggande frågeställning formulerat av uppdragsgivaren (den externa samverkansparten) utifrån dess behov. Utifrån denna frågeställning formulerar sedan studenten en forskningsfråga så att den uppfyller de krav på vetenskaplighet som akademin ställer utifrån nivån på examensarbetet.

Många lärosäten tillhandahåller särskilda verktyg där företag och organisationer kan annonsera/förmedla förslag på frågeställningar eller problem som kan användas som ett förslag som behandlas i samverkan mellan student, handledaren vid lärosätet samt den potentiella uppdragsgivaren. Exempel på sådana verktyg är UU CareerGate<ref>{{Webbref|url=https://careergate.student.uu.se/sv/|titel=UU CareerGate|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Uppsala universitet|sid=}}</ref>, MyCareer<ref>{{Webbref|url=https://mycareer.lu.se/sv/|titel=MyCareer|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>, Exjobbdatabasen<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/studentkontakt/exjobb|titel=Låt en student göra jobbet, bli en exjobbsplats!|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>, Exjobb/uppsatser i Linköping<ref>{{Webbref|url=https://graduateland.com/sv/s/exjobb-uppsats/link%C3%B6ping|titel=Exjobb/uppsatser i Linköping|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> och KTH Exjobbsportal<ref>{{Webbref|url=https://www.kth.se/samverkan/exjobb|titel=KTH Exjobbsportal|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}</ref>. Det finns även företag som själva annonserar om uppdrag för examensarbeten, som till exempel Vattenfall<ref>{{Webbref|url=https://corporate.vattenfall.se/jobba-hos-oss/student/examensarbete/|titel=Examensarbete|hämtdatum=2019-01-23|utgivare=Vattenfall|sid=}}</ref>.
==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten för ett självständigt arbete på grundläggande nivå är '''undergraduate project'''. Motsvarande för ett arbete på avancerad nivå är '''thesis'''.

==Referenser==
 
<references />
[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetade begrepp]]
==Externa länkar==
 [http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/examensarbetsprocessen/ Examensarbetsprocessen] Lunds tekniska universitet. Läst 2019-01-23.

Praktik

2019-03-18T15:10:25Z

Catarina Carlsson (HiG):

==Definition==
Praktik är en del av en kurs på universitet och högskola där studenten är på en arbetsplats inom sitt utbildningsområde.

==Tillämpning==
Syftet med praktiken är att studenten ska få värdefull erfarenhet och skaffa sig kontakter inom den bransch de utbildar sig inom. Olika program och utbildningar har olika former för praktiken och praktiken kan ha olika längd, från några veckor upp till en hel termin. På vissa utbildningar är praktiken obligatorisk medan vissa utbildningar inte har någon praktik alls. Inom vissa utbildningar sker praktiken under sommaren, medan andra kräver att praktiken ligger under terminstid.

Vid till exempel Fastighetsmäklarprogrammet finns inget krav på praktik däremot kräver Fastighetsmäklarinspektionen för att kunna registreras som fastighetsmäklare förutom 120 högskolepoängs teoretisk utbildning minst 10 veckors handledd praktik hos en i Sverige fullständigt registrerad fastighetsmäklare. Praktiken ska genomföras under eller efter den teoretiska utbildningen.

==Motsvarighet i engelskan==
Internship

==Referenser==
Högskolan i Dalarna: [http://www.du.se/sv/Utbildning/under-studierna/praktik-och-verksamhetsforlagd-utbildning/ Praktik och verksamhetsförlagd utbildning]

Högskolan i Gävle: [http://utb.hig.se/fafne/app/public/pdf/jasper/programme.pdf?identifier=SGFMK. Utbildningsplan, Fastighetsmäklarprogrammet]

[[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]
[[Kategori:Merut]]

Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)

2019-03-18T15:00:54Z

Catarina Carlsson (HiG):

Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)

2019-03-18T14:55:11Z

Catarina Carlsson (HiG):

Samsyn:Projektgemensamt

2019-03-04T11:54:01Z

Catarina Carlsson (HiG):

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi info om möten, evenemang och resurser.

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz''

''Fia Christina Börjeson''

''Catarina Carlsson: Alumn, Självständigt arbete''

''Malin Jansson''

''Karin Mårdsjö Blume''

''Lars Jämterud''

''Karin Christoffersson''

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz''

''Fia Christina Börjeson''

''Catarina Carlsson: Programråd, det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra? Case, här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Malin Jansson''

''Karin Mårdsjö Blume''

''Lars Jämterud''

''Karin Christoffersson''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

=='''Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping'''==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte