https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Daniel+Gustafsson+%28MAU%29 2026-04-22T16:13:16Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Deltagarbaserad_forskning&diff=2983 2018-10-24T11:44:04Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Förutsättningar, kritik och etiska dilemman */</p> <hr /> <div>'''Deltagarbaserad forskning''' avser forskningsmetodik där av forskningen berörda individer bjuds in att delta i forskningsprocessen för att tillsammans med forskaren/forskarna formulera forskningsfrågor samt genomföra datainsamling och analys.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> I deltagarbaserad forskning deltar de personer vars liv, vardag och yrkesliv är föremål för studien aktivt i forskningsprocessen. Tillsammans med forskare engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Genom detta aktiva deltagande ges av forskningen berörda personer möjlighet att påverka och kontrollera forskningen och dess resultat. Deltagaren ges även möjlighet att verifiera resultatet av forskningen, vilket ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningsresultatet kommer till nytta i samhället. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. &quot;Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion&quot;. ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, &quot;Research and Analyse&quot;]&lt;/ref&gt;&lt;ref name=&quot;:1&quot;&gt;Krishnaswamy, A. (2004). &quot;Participatory Research Strategies and Tools&quot;. ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.<br /> <br /> Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”&lt;ref&gt;[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research&quot;]&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> == Förutsättningar, kritik och etiska dilemman ==<br /> Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser. <br /> <br /> Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning?&lt;ref name=&quot;:1&quot; /&gt;<br /> <br /> Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring,  ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning.  Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring?&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;<br /> <br /> == Engelsk översättning ==<br /> Participatory Research<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningsinfrastruktur&diff=2982 2018-10-24T11:41:04Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer */</p> <hr /> <div>'''Forskningsinfrastruktur''' avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg, kunskapssamlingar, databaser, mjukvaruresurser och tjänster, inklusive tillhörande personell kompetens. <br /> <br /> ==Tillämpning ==<br /> Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, till exempel ett enskilt lärosäte eller land, inte självständigt kan införskaffa och driva dem. Genom att flera parter går samman och delar på finansieringen kan även mycket kostsamma forskningsinfrastrukturer möjliggöras.<br /> <br /> Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det till exempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar.<br /> <br /> Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.&lt;ref&gt;[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Regeringens proposition 2016/17:50:  Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-05-vetenskapsradets-guide-till-infrastrukturen-2014.html Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan ===<br /> I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang.<br /> <br /> Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se]<br /> <br /> För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till, se [https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/forskningsinfrastruktur/lista-over-forskningsinfrastruktur.html Vetenskapsrådets hemsida, &quot;Hitta forskningsinfrastruktur vi finansierar&quot;].<br /> <br /> ===Andra finansiärer ===<br /> Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.:<br /> * Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora&lt;ref&gt;[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]&lt;/ref&gt; <br /> * Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap&lt;ref&gt;[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ===Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer ===<br /> Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent. <br /> <br /> Ytterligare tid och tillgång kan möjliggöras vid ett antal forskningsanläggningar genom att Vetenskapsrådet, i egenskap av representant för Sverige, har tecknat ett avtal med anläggningarna i fråga som säkrar mer forskningstid för svenska forskare. I vissa fall avtalas även forskningstid för doktorander och forskare med postdokanställning. <br /> <br /> Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida].<br /> <br /> ==Motsvarande engelsk benämning/översättning ==<br /> Research infrastructure<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar ==<br /> Exempel på internationell forskningsinfrastruktur där Sverige deltar<br /> * European Spallation Source (ESS) (https://europeanspallationsource.se/)<br /> Exempel på Svensk nationell forskningsinfrastruktur<br /> * Max IV (https://www.maxiv.lu.se/) <br /> * Kungl. biblioteket (https://www.kb.se/)<br /> * Nationellt livsvetenskapligt centrum (SciLifeLab) http://www.scilifelab.se/<br /> Exempel på lokal forskningsinfrastruktur vid enskilda lärosäten i Sverige<br /> * För en översikt av forskningsinfrastrukturer vid SLU, besök: https://www.slu.se/forskning/forskningsinfrastruktur/<br /> * För en översikt av forskningsinfrastrukturer vid GU, besök: https://www.gu.se/forskning/var-forskning/forskningsinfrastruktur/forskningsinfrastruktur-vid-goteborgs-universitet<br /> * För en översikt av forskningsinfrastrukturer på Chalmers,besök: https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/Sidor/default.aspx<br /> * Futurumkliniken vid Malmö universitet. https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/odontologiska-fakulteten/omvarldsamverkan/futurumkliniken/<br /> * Open Lab Skåne vid Malmö universitet http://openlabskane.se/about/<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Aktionsforskning&diff=2857 2018-10-21T12:39:19Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Aktionsforskning''' är en kvalitativ forskningsmetod som företrädelsevis används inom praktiknära samhälls-, utbildnings- och hälsovetenskaplig forskning. Vid aktionsforskning intervenerar forskaren aktivt i en extern organisation och samarbetar med dess praktiker för att tillsammans med dessa förbättra organisationens verksamhet. Samtidigt som interventionen sker genomför forskaren datainsamling och bedriver forskning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Socialpsykologens Kurt Lewin tillskrivs ofta rollen som aktionsforskningens fader.&lt;ref&gt;Koshey et al. (2010) Action Research in Healthcare &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Aktionsforskning sker främst inom hälso-, sjukvårds- och skolsektorn. Vid aktionsforskning samarbetar forskaren med praktiker, tex sjuksköterskor och lärare, för att tillsammans med dessa identifiera angelägna problem inom i detta fall vård- respektive skolverksamheten och utveckla, implementera och utvärdera lämpliga lösningar. I samband med aktionsforskning finns också möjlighet att aktivt involvera medborgarna, tex. patienter, elever och föräldrar.  <br /> <br /> === Skillnaden mellan aktionsforskning, följeforskning och fallstudier ===<br /> Aktionsforskning bygger ofta på ett ”bottom-up-perspektiv” och tar sin utgångspunkt i praktikernas (lärarnas, sjuksköterskornas etc) egenidentifierade verksamhetsrelaterade problem och utmaningar. På så sätt skiljer sig aktionsforskning från [[följeforskning]] som i regel har ett ”top-down-perspektiv” där uppdraget till forskaren istället kommer från organisationens ledning, vars representanter sätter ramarna och i stor utsträckning bestämmer vilka problem och utmaningar samt tillhörande förändringsprocesser man önskar att forskaren ska ta sig an.&lt;ref&gt;Ahnberg, E. et al. (2010) [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Aktionsforskning som metod skiljer sig även från fallstudien som metod i bemärkelsen att aktionsforskaren är direkt inblandad i och verkar för en förändring i den studerade organisationens struktur och/eller verksamhetspraktik, samtidigt som aktionsforskaren i forskningssyfte studerar konsekvensen av den förändring hen är med att åstadkomma.&lt;ref&gt;Kock, N. (Ed.) (2007) [http://libris.kb.se/bib/10512802 Information Systems Action Research: An Applied View of Emerging Concepts and Methods]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> === Aktionsforskningens dilemman och utmaningar ===<br /> Ett dilemma aktionsforskaren behöver vara medveten om och uppmärksam på är att det kan uppkomma motstridiga intressen mellan forskaren och de praktiker hen samarbetar med. Där praktikerna i första hand behöver förhålla sig till de förändringar de vill genomföra inom sin organisation, behöver forskaren även ta hänsyn till kunskapsbehoven inom det egna forskningsfältet. <br /> <br /> Aktionsforskaren behöver också vara medveten om de maktrelationer som råder inom den studerade organisation, t.ex. mellan ledning och tjänstemän, samt mellan forskarna i forskarlaget och mellan forskaren och de praktiker som deltar i projektet.  <br /> <br /> Ambitionen att i först hand låta praktikerna definiera de problem och utmaningar aktionsforskningen ska adressera är inte heller utan dilemman. I situationer där aktionsforskaren inte delar praktikernas problembeskrivning behöver således forskaren besitta förmågan ifrågasätta och ha en konstruktiv dialog med praktikerna. I annat fall riskerar den förändring och de implementerade lösningar som genomförs som ett resultat av aktionsforskningen inte svara mot de praktiska och vetenskapliga målen för projektet i fråga. <br /> <br /> Aktionsforskaren kan också behöva förhålla sig till att ansvariga politiker och ledningen för politiskt styrda offentliga myndigheter inte nödvändigtvis välkomnar praktikernas och aktionsforskarnas problemorienterade beskrivning av organisationens verksamhet. I dessa fall tvingas aktionsforskaren ta ställning till om det är etiskt försvarbart och praktiskt möjligt att inleda eller fortsätta ett projekt utan ledningens uttalade stöd.  <br /> <br /> Aktionsforskaren behöver slutligen också beakta och ta ställning till i vilken utsträckning den studerade organisationens externa intressenters (elevers, patienters etc.) ska inkluderas i projektet.&lt;ref&gt;Holgerson, S. och Melin, U. (2013) [http://www.vits.org/adwi2013/SHolgersson_UMelin-ADWI2013.pdf Pragmatic Dilemmas in Action Research – Doing Action Research with or without the Approval of the Top Management?]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> Action research<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Aktionsforskning&diff=2856 2018-10-21T12:32:39Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Aktionsforskning''' är en kvalitativ forskningsmetod som företrädelsevis används inom praktiknära samhälls-, utbildnings- och hälsovetenskaplig forskning. Vid aktionsforskning intervenerar forskaren aktivt i en extern organisation och samarbetar med dess praktiker för att tillsammans med dessa förbättra organisationens verksamhet. Samtidigt som interventionen sker genomför forskaren datainsamling och bedriver forskning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Socialpsykologens Kurt Lewin tillskrivs ofta rollen som aktionsforskningens fader.&lt;ref&gt;Koshey et al. (2010) Action Research in Healthcare &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Aktionsforskning sker främst inom hälso-, sjukvårds- och skolsektorn. Vid aktionsforskning samarbetar forskaren med praktiker, tex sjuksköterskor och lärare, för att tillsammans med dessa identifiera angelägna problem inom i detta fall vård- respektive skolverksamheten och utveckla, implementera och utvärdera lämpliga lösningar. I samband med aktionsforskning finns också möjlighet att aktivt involvera medborgarna, tex. patienter, elever och föräldrar.  <br /> <br /> === Skillnaden mellan aktionsforskning, följeforskning och fallstudier ===<br /> Aktionsforskning bygger ofta på ett ”bottom-up-perspektiv” och tar sin utgångspunkt i praktikernas (lärarnas, sjuksköterskornas etc) egenidentifierade verksamhetsrelaterade problem och utmaningar. På så sätt skiljer sig aktionsforskning från [[följeforskning]] som i regel har ett ”top-down-perspektiv” där uppdraget till forskaren istället kommer från organisationens ledning, vars representanter sätter ramarna och i stor utsträckning bestämmer vilka problem och utmaningar samt tillhörande förändringsprocesser man önskar att forskaren ska ta sig an.&lt;ref&gt;Ahnberg, E. et al. (2010) [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Aktionsforskning som metod skiljer sig även från fallstudien som metod i bemärkelsen att aktionsforskaren är direkt inblandad i och verkar för en förändring i den studerade organisationens struktur och/eller verksamhetspraktik, samtidigt som aktionsforskaren i forskningssyfte studerar konsekvensen av den förändring hen är med att åstadkomma.&lt;ref&gt;Kock, N. (Ed.) (2007) [http://libris.kb.se/bib/10512802 Information Systems Action Research: An Applied View of Emerging Concepts and Methods]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> === Aktionsforskningens dilemman och utmaningar ===<br /> Ett dilemma aktionsforskaren behöver vara medveten om och uppmärksam på är att det kan uppkomma motstridiga intressen mellan forskaren och de praktiker hen samarbetar med. Där praktikerna i första hand behöver förhålla sig till de förändringar de vill genomföra inom sin organisation, behöver forskaren även ta hänsyn till kunskapsbehoven inom den vetenskapliga sfären i stort. <br /> <br /> Aktionsforskaren behöver också vara medveten om de maktrelationer som råder inom den studerade organisation, t.ex. mellan ledning och tjänstemän, samt mellan forskarna i forskarlaget och mellan forskaren och de praktiker som deltar i projektet.  <br /> <br /> Ambitionen att i först hand låta praktikerna definiera de problem och utmaningar aktionsforskningen ska adressera är inte heller utan dilemman. I situationer där aktionsforskaren inte delar praktikernas problembeskrivning behöver således forskaren besitta förmågan ifrågasätta och ha en konstruktiv dialog med praktikerna. I annat fall riskerar den förändring och de implementerade lösningar som genomförs som ett resultat av aktionsforskningen inte svara mot de praktiska och vetenskapliga målen för projektet i fråga. <br /> <br /> Aktionsforskaren kan också behöva förhålla sig till att ansvariga politiker och ledningen för politiskt styrda offentliga myndigheter inte nödvändigtvis välkomnar praktikernas och aktionsforskarnas problemorienterade beskrivning av organisationens verksamhet. I dessa fall tvingas aktionsforskaren ta ställning till om det är etiskt försvarbart och praktiskt möjligt att inleda eller fortsätta ett projekt utan ledningens uttalade stöd.  <br /> <br /> Aktionsforskaren behöver slutligen också beakta och ta ställning till i vilken utsträckning den studerade organisationens externa intressenters (elevers, patienters etc.) ska inkluderas i projektet.&lt;ref&gt;Holgerson, S. och Melin, U. (2013) [http://www.vits.org/adwi2013/SHolgersson_UMelin-ADWI2013.pdf Pragmatic Dilemmas in Action Research – Doing Action Research with or without the Approval of the Top Management?]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> Action research<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Adjungerad_doktorand&diff=2855 2018-10-21T12:26:47Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Tillämpning */</p> <hr /> <div>'''Adjungerad doktorand''' är en samlingsterm för forskarstudenter vars forskarutbildning sker i samverkan mellan akademin och en extern samverkanspartner vanligtvis tillhörande privat eller offentlig sektor.  Under forskarutbildningen är den adjungerade doktoranden anställd hos den externa samverkanspartnern och får sin forskarutbildning finansierad helt eller delvis av denna.  Beroende på den externa samverkanspartnerns tillhörighet kan adjungerade doktorander benämnas [[kommundoktorand]], [[regiondoktorand]], [[myndighetsdoktorand]] eller [[industridoktorand]]. Den adjungerade doktorandens forskning har ofta sin utgångspunkt i den externa samverkanspartnerns verksamhet och behov. I vissa fall är syftet med forskarstudierna inte att avlägga en doktorsexamen utan en licentiandexamen. I dessa fall benämns forskarstudenten istället adjungerad licentiand.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Adjungerad doktorand är ett exempel på personrörlighet inom forskning. Den adjungerade doktoranden är inskriven som doktorand vid en specifik fakultet eller institution eller vid en forskarskola som drivs av akademin tillsammans med externa samverkanspartners. Den adjungerade doktoranden är samtidigt anställd hos den externa samverkanspartnern, vilken även finansierar den adjungerade doktorandens lön. Den externa samverkanspartnern finansierar vanligtvis även andra under forskarstudierna tillkommande kostnader för tex. handledning, kontorsplats, forskningsinfrastruktur, konferenser och resor. Det förekommer även att den adjungerade doktorandens forskarutbildning samfinansieras av akademin och den externa samverkanspartnern, och/eller med hjälp av externa medel.<br /> <br /> Den adjungerade doktorerandes forskning kan i varierande utsträckning vara förlagd både vid lärosätet och hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren. Omfattningen av den adjungerade doktorandens forskarstudier kan variera och i många fall sker forskarstudierna på deltid vilket möjliggör för den adjungerade doktoranden att fortsätta arbeta deltid hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren inom ramen för sin ordinarie tjänst. Den adjungerade doktorandens huvudhandledare kommer alltid från akademin. Den adjungerade doktorandens handledare kan dock vara anställd hos den externa samverkansparten.   <br /> <br /> Adjungerade doktorander uppfattas ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären.Till skillnad från ”traditionella” doktorander som är finansierade och anställda vid lärosätet avkrävs ofta inte adjungerade doktorander institutionstjänstgöring i form av undervisning, handledning eller administration. Det kan därför vara av speciellt intresse för lärosätet att möjliggöra för adjungerade doktorander att undervisa och handleda studenter för att på så sätt ge de senare möjlighet att ta del av de adjungerade doktorandernas erfarenheter och kontakter utanför akademin.<br /> <br /> Vid rekrytering av adjungerade doktorander har lärosätena det yttersta ansvaret att säkerställa så att antagna kandidater uppfyller akademiska kvalitetskrav. Adjungerade doktorander underställs därför samma formella krav och bedömningskriterier som doktorander i övrigt.  Det förekommer dock att akademin och den externa samverkanspartnern inte har samma syn på vilken kandidat som är mest lämplig. I dessa fall är det viktigt att akademin inte gör avkall på akademins kvalitetskrav för att tillgodose den externa samverkanspartens önskemål.I samband med rekrytering är det vidare viktigt att upprätta avtal mellan den adjungerade doktoranden, arbetsgivaren och akademin för att reglera sekretess, styrning och immaterialrättsliga förhållande relaterade till den adjungerade doktorandens forskning och dess resultat. <br /> <br /> Efter avlagd doktors- eller licentiandexamen önskar vanligtvis den adjungerade doktorandens arbetsgivare att denne återgår till sin tidigare tjänst. Där detta sker bidar den tidigare adjungerade doktoranden till att skapa goda förutsättningar för fortsatta samverkan mellan akademin och den externa samverkanspartnern bland annat genom att öka den så kallade ”mottagarkompetensen”. I vissa fall har dock adjungerade doktorander efter avlagd examen valt att stanna kvar inom akademin därför att den externa partnern/arbetsgivaren inte bedömts kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar den adjungerade doktorandens ökade kompetens.<br /> <br /> == Motsvarande engelsk benämning/översättning ==<br /> External PHD-student<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Sveriges Kommuner och Landsting (2014) [https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-145-7.pdf?issuusl=ignore Kommundoktorander: Forskning i kommunens tjänst]<br /> <br /> Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> <br /> Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015) [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan]<br /> <br /> == Externa länkar ==<br /> [https://www.kth.se/samverkan/personrorlighet/industridoktorander/industridoktorander-1.75494 KTH om industridoktorander]<br /> <br /> [http://new.abb.com/se/om-abb/aktuell-lasning/industridoktorander-dubbla-stolar-inspirerar-och-utmanar-abb ABB om industridoktorander]<br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Adjungerad_doktorand&diff=2854 2018-10-21T12:23:33Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Adjungerad doktorand''' är en samlingsterm för forskarstudenter vars forskarutbildning sker i samverkan mellan akademin och en extern samverkanspartner vanligtvis tillhörande privat eller offentlig sektor.  Under forskarutbildningen är den adjungerade doktoranden anställd hos den externa samverkanspartnern och får sin forskarutbildning finansierad helt eller delvis av denna.  Beroende på den externa samverkanspartnerns tillhörighet kan adjungerade doktorander benämnas [[kommundoktorand]], [[regiondoktorand]], [[myndighetsdoktorand]] eller [[industridoktorand]]. Den adjungerade doktorandens forskning har ofta sin utgångspunkt i den externa samverkanspartnerns verksamhet och behov. I vissa fall är syftet med forskarstudierna inte att avlägga en doktorsexamen utan en licentiandexamen. I dessa fall benämns forskarstudenten istället adjungerad licentiand.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Adjungerad doktorand är ett exempel på personrörlighet inom forskning. Den adjungerade doktoranden är inskriven som doktorand vid en specifik fakultet eller institution eller vid en forskarskola som drivs av akademin tillsammans med externa samverkanspartners. Den adjungerade doktoranden är samtidigt anställd hos den externa samverkanspartnern, vilken även finansierar den adjungerade doktorandens lön. Den externa samverkanspartnern finansierar vanligtvis även andra under forskarstudierna tillkommande kostnader för tex. handledning, kontorsplats, forskningsinfrastruktur, konferenser och resor. Det förekommer även att den adjungerade doktorandens forskarutbildning samfinansieras av akademin och den externa samverkanspartnern, och/eller med hjälp av externa medel.<br /> <br /> Den adjungerade doktorerandes forskning kan i varierande utsträckning vara förlagd både vid lärosätet och hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren. Omfattningen av samverkansdoktorandens forskarstudier kan variera och i många fall sker forskarstudierna på deltid vilket möjliggör för den adjungerade doktoranden att fortsätta arbeta deltid hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren inom ramen för sin ordinarie tjänst. Den adjungerade doktorandens huvudhandledare kommer alltid från akademin. Den adjungerade doktorandens handledare kan dock vara anställd hos den externa samverkansparten.   <br /> <br /> Adjungerade doktorander uppfattas ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären.Till skillnad från ”traditionella” doktorander som är finansierade och anställda vid lärosätet avkrävs ofta inte adjungerade doktorander institutionstjänstgöring i form av undervisning, handledning eller administration. Det kan därför vara av speciellt intresse för lärosätet att möjliggöra för adjungerade doktorander att undervisa och handleda studenter för att på så sätt ge de senare möjlighet att ta del av de adjungerade doktorandernas erfarenheter och kontakter utanför akademin.<br /> <br /> Vid rekrytering av adjungerade doktorander har lärosätena det yttersta ansvaret att säkerställa så att antagna kandidater uppfyller akademiska kvalitetskrav. Adjungerade doktorander underställs därför samma formella krav och bedömningskriterier som doktorander i övrigt.  Det förekommer dock att akademin och den externa samverkanspartnern inte har samma syn på vilken kandidat som är mest lämplig. I dessa fall är det viktigt att akademin inte gör avkall på akademins kvalitetskrav för att tillgodose den externa samverkanspartens önskemål.I samband med rekrytering är det vidare viktigt att upprätta avtal mellan den adjungerade doktoranden, arbetsgivaren och akademin för att reglera sekretess, styrning och immaterialrättsliga förhållande relaterade till den adjungerade doktorandens forskning och dess resultat. <br /> <br /> Efter avlagd doktors- eller licentiandexamen önskar vanligtvis den adjungerade doktorandens arbetsgivare att denne återgår till sin tidigare tjänst. Där detta sker bidar den tidigare adjungerade doktoranden till att skapa goda förutsättningar för fortsatta samverkan mellan akademin och den externa samverkanspartnern bland annat genom att öka den så kallade ”mottagarkompetensen”. I vissa fall har dock adjungerade doktorander efter avlagd examen valt att stanna kvar inom akademin därför att den externa partnern/arbetsgivaren inte bedömts kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar den adjungerade doktorandens ökade kompetens.<br /> <br /> == Motsvarande engelsk benämning/översättning ==<br /> External PHD-student<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Sveriges Kommuner och Landsting (2014) [https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-145-7.pdf?issuusl=ignore Kommundoktorander: Forskning i kommunens tjänst]<br /> <br /> Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> <br /> Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015) [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan]<br /> <br /> == Externa länkar ==<br /> [https://www.kth.se/samverkan/personrorlighet/industridoktorander/industridoktorander-1.75494 KTH om industridoktorander]<br /> <br /> [http://new.abb.com/se/om-abb/aktuell-lasning/industridoktorander-dubbla-stolar-inspirerar-och-utmanar-abb ABB om industridoktorander]<br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Adjungerad_doktorand&diff=2853 2018-10-21T12:06:02Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Adjungerad doktorand''' är en samlingsterm för forskarstudenter vars forskarutbildning sker i samverkan mellan akademin och en extern samverkanspartner vanligtvis tillhörande privat eller offentlig sektor.  Under forskarutbildningen är den adjungerade doktoranden anställd hos den externa samverkanspartnern och får sin forskarutbildning finansierad helt eller delvis av denna.  Beroende på den externa samverkanspartnerns tillhörighet kan adjungerade doktorander benämnas [[kommundoktorand]], [[regiondoktorand]], [[myndighetsdoktorand]] eller [[industridoktorand]]. Den adjungerade doktorandens forskning har ofta sin utgångspunkt i den externa samverkanspartnerns verksamhet och behov. Målet för forskarstudierna kan vara antingen doktorsexamen eller licentiandexamen.<br /> <br /> I vissa fall är syftet med forskarstudierna inte att avlägga en doktorsexamen utan en licentiandexamen. I dessa fall benämns forskarstudenten istället adjungerad licentiand.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Adjungerad doktorand är ett exempel på personrörlighet inom forskning. Den adjungerade doktoranden är inskriven som doktorand vid en specifik fakultet eller institution eller vid en forskarskola som drivs av akademin tillsammans med externa samverkanspartners. Den adjungerade doktoranden är samtidigt anställd hos den externa samverkanspartnern, vilken även finansierar den adjungerade doktorandens lön. Den externa samverkanspartnern finansierar vanligtvis även andra under forskarstudierna tillkommande kostnader för tex. handledning, kontorsplats, forskningsinfrastruktur, konferenser och resor. Det förekommer även att den adjungerade doktorandens forskarutbildning samfinansieras av akademin och den externa samverkanspartnern, och/eller med hjälp av externa medel.<br /> <br /> Den adjungerade doktorerandes forskning kan i varierande utsträckning vara förlagd både vid lärosätet och hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren. Omfattningen av samverkansdoktorandens forskarstudier kan variera och i många fall sker forskarstudierna på deltid vilket möjliggör för den adjungerade doktoranden att fortsätta arbeta deltid hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren inom ramen för sin ordinarie tjänst. Den adjungerade doktorandens huvudhandledare kommer alltid från akademin. Den adjungerade doktorandens handledare kan dock vara anställd hos den externa samverkansparten.   <br /> <br /> Adjungerade doktorander uppfattas ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären.Till skillnad från ”traditionella” doktorander som är finansierade och anställda vid lärosätet avkrävs ofta inte adjungerade doktorander institutionstjänstgöring i form av undervisning, handledning eller administration. Det kan därför vara av speciellt intresse för lärosätet att möjliggöra för adjungerade doktorander att undervisa och handleda studenter för att på så sätt ge de senare möjlighet att ta del av de adjungerade doktorandernas erfarenheter och kontakter utanför akademin.<br /> <br /> Vid rekrytering av adjungerade doktorander har lärosätena det yttersta ansvaret att säkerställa så att antagna kandidater uppfyller akademiska kvalitetskrav. Adjungerade doktorander underställs därför samma formella krav och bedömningskriterier som doktorander i övrigt.  Det förekommer dock att akademin och den externa samverkanspartnern inte har samma syn på vilken kandidat som är mest lämplig. I dessa fall är det viktigt att akademin inte gör avkall på akademins kvalitetskrav för att tillgodose den externa samverkanspartens önskemål.I samband med rekrytering är det vidare viktigt att upprätta avtal mellan den adjungerade doktoranden, arbetsgivaren och akademin för att reglera sekretess, styrning och immaterialrättsliga förhållande relaterade till den adjungerade doktorandens forskning och dess resultat. <br /> <br /> Efter avlagd doktors- eller licentiandexamen önskar vanligtvis den adjungerade doktorandens arbetsgivare att denne återgår till sin tidigare tjänst. Där detta sker bidar den tidigare adjungerade doktoranden till att skapa goda förutsättningar för fortsatta samverkan mellan akademin och den externa samverkanspartnern bland annat genom att öka den så kallade ”mottagarkompetensen”. I vissa fall har dock adjungerade doktorander efter avlagd examen valt att stanna kvar inom akademin därför att den externa partnern/arbetsgivaren inte bedömts kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar den adjungerade doktorandens ökade kompetens.<br /> <br /> == Motsvarande engelsk benämning/översättning ==<br /> External PHD-student<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Sveriges Kommuner och Landsting (2014) [https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-145-7.pdf?issuusl=ignore Kommundoktorander: Forskning i kommunens tjänst]<br /> <br /> Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> <br /> Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015) [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan]<br /> <br /> == Externa länkar ==<br /> [https://www.kth.se/samverkan/personrorlighet/industridoktorander/industridoktorander-1.75494 KTH om industridoktorander]<br /> <br /> [http://new.abb.com/se/om-abb/aktuell-lasning/industridoktorander-dubbla-stolar-inspirerar-och-utmanar-abb ABB om industridoktorander]<br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&diff=2652 2018-10-03T11:10:23Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Referenser */</p> <hr /> <div>'''Medborgarforskning'''  avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av ”allmänheten” här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.&lt;ref&gt;[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''&quot;'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.<br /> <br /> Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?&quot;, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.&lt;ref&gt;[https://artportalen.se/Home/About Artportalen.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning; ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]&lt;/ref&gt; eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning; ECSA – The European Citizeb Science Association &lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]&lt;/ref&gt; har ECSA har även tagit fram to principer för medborgarforskning''.''&lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, &quot;Tio principer om medborgarforskning&quot;]&lt;/ref&gt;<br /> # Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.<br /> # Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.<br /> # Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.<br /> # Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.<br /> # Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.<br /> # Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.<br /> # Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.<br /> # Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.<br /> # Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.<br /> # Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.<br /> <br /> == Översättning från engelska ==<br /> Citizen Science<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Innovationsst%C3%B6dsystem&diff=2651 2018-10-03T11:09:39Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Innovationsstödssystem''' är benämning på stöd för innovation; det innebär systematisk hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet, näringsliv och i offentlig verksamhet. Det omfattar funktioner och verksamheter hos en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner. Stödet är tänkt att stärka förutsättningar för att idéer kan komma vidare i kommersialiseringsprocessen. Systemet kan även bidra till effektivt utbyte av idéer mellan aktörer inom innovationssystem. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> <br /> Begreppet innovationsstödsystem avser organiserat stöd till innovation, och stöd till aktörer som arbetar med innovationsstöd&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://cf.vgregion.se/fakta/trycksak/trycksakPDF/VGISrapport0805199.pdf|titel=Västra Götalandsregionen|hämtdatum=1 okt. 2018|utgivare=Innovationssystemet i Västra Götaland - En analys av utbud och efterfrågan}}&lt;/ref&gt;. <br /> <br /> Universitet och högskolor är en vital del av innovationsstödssystemet. Innovationsstödssystemet på lärosäten spelar en viktig roll för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och består bland annat av innovationskontor och holdingbolag som finns knutna till både universitet och högskolor. I anslutning till universitet och högskolor finns även andra funktioner och verksamheter som stöder nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap. <br /> <br /> En annan del av innovationsstödssystemet finns utanför universitet och högskolor men är starkt kopplad till lärosäten och ofta i nära geografisk anslutning. Här ingår bland annat forskningsparker och inkubatorer som har en viktig roll i de regionala innovationssystemen. Inkubatorer arbetar med att stödja innovatörer och företag i tidiga skeden och att få företagen att växa. Aktörer i innovationsstödssystemet bildar nätverk med kompetens och resurser att stödja olika typer av innovatörer och innovationer utifrån deras unika behov. <br /> <br /> == Externa länkar ==<br /> Organisationen [http://www.snitts.se/om-snitts/about-snitts/ SNITTS (Swedish Network for Innovation and Technology Tranfser Support)] , en medlemsbaserad organisation inom det nationella innovationsstödet<br /> Stockholms universitets innovationsstöd [https://www.su.se/medarbetare/r%C3%A5d-st%C3%B6d/samverkan/innovationsst%C3%B6d SU Innovation] (ett av XX svenska innovationskontor på lärosäte)<br /> <br /> [https://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Arbetssatt-och-metod/stod-till-forskning/Sidas-stod-till-utveckling-av-innovationssystem/ SIDA om stöd till innovationssystem]<br /> <br /> == Engelsk översättning ==<br /> Innovation support system<br /> <br /> == Källförteckning ==<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Licensiering&diff=2640 2018-10-03T09:05:00Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Licensiering''' innebär ett tillstånd att få utöva, använda eller producera något som är skyddat av patent eller upphovsrätt. Det är en affärstransaktion mellan licensgivare och licenstagare. Forskningsresultat, eller andra immateriella tillgångar på universitet och högskolor, kan tillgängliggöras inom ramen för nyttiggörande genom att licensieras i olika former. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Licensiering innebär att en upphovsperson, som kan vara en forskare, en forskargrupp eller ett lärosäte, behåller rättigheter för den immateriella tillgången, när den kommersialiseras av någon annan. Licensieringen är ett detaljerat avtal som upprättas mellan licensgivaren och licenstagaren. Det finns olika typer av licensiering, till exempel upplåtelse, överlåtelse, enkel licens, exklusiv licens&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/licens/|titel=Licens|hämtdatum=2018-09-07|författare=PRV}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://innovationonline.se/kommersialisering/licensiering/|titel=Licensiering|hämtdatum=2018-09-07|författare=Innovation online}}&lt;/ref&gt;. Vilken typ av licensiering som är aktuell beror på vad licensen rör. På lärosäten finns inom ramen för nyttiggörande av forskning, till exempel att tillgängliggöra forskningsresultat som en produkt eller tjänst, stöd på lärosäten för licensiering. <br /> <br /> Det finns olika typer av licensiering, som noggrant specificeras i avtal. Övergripande skiljer man dock mellan exklusiv eller enkel licens där den senare innebär att många företag kan utnyttja samma licens medan exklusiv licens ger en enskild licenstagare rättighet till innovationen i fråga. Att utnyttja immateriella rättigheter utan att vara licensierad innebär att göra sig skyldig till intrång&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Verksamhetsf%C3%B6rlagd_utbildning&diff=2631 2018-10-03T08:42:36Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): Har gjort viss språklig ändring för att förtydliga att det handlar om professionsutbildningar.</p> <hr /> <div>'''Verksamhetsförlagd utbildning, VFU''', är en form av praktik integrerad i många professionsutbildningar, där det ställs krav på att arbetsplatsen som tar emot studenten kan tillhandahålla en för ändamålet speciellt utbildad handledare. VFU spänner ofta över flera kurser och terminer. Ofta har lärosätet avtal med arbetsplatser som reglerar VFU:n och ersättning utgår från lärosätet till arbetsplatsen. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> VFU är obligatorisk för lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildningen. Högskolan i Kristianstad erbjuder VFU på samtliga utbildningar på grundnivå (https://www.hkr.se/student-pa-hkr/studierna/verksamhetsforlagd-utbildning-vfu/). VFU:n innebär att man samtidigt med sin utbildning får praktisera sitt kommande yrke i skarpt läge. VFU är en viktig del av utbildningarna, där praktik och teori knyts samman. VFU ska tillsammans med den universitetsförlagda delen skapa en helhet. Studenten ska ges möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som avser hela yrkesrollen.<br /> <br /> VFU: n administreras av [[VFU-handläggare]] på lärosätena.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Karlstads universitet - https://www.kau.se/vfu<br /> <br /> Högskolan i Gävle- https://www.hig.se/Ext/Sv/Utbildning/Verksamhetsforlagd-utbildning-VFU.html<br /> <br /> Uddevalla kommun - https://www.uddevalla.se/utbildning-och-barnomsorg/praktik-i-skolan/larpraktik-vfu.html<br /> [[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mentorskap&diff=2622 2018-10-03T08:21:47Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Definition */</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> '''Mentorskap''' är relationen mellan [[adept]] och [[mentor]] där det sker ett ömsesidigt lärande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Mentorskap går ut på att bygga relationen mellan adept och mentorn. Mentorn kan genom sin erfarenhet och kunskap fungera som samtalspartner och förebild. Adepten vill komma vidare i såväl sin personliga utveckling och professionella sammanhang.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Mentorship<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Linne<br /> <br /> [[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mentorprogram&diff=2618 2018-10-03T08:13:09Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Mentorprogram''' är ett organiserat och formaliserat nätverk för adepter och mentorer. Det finns ett upplägg med organiserade träffar. Blivande adepter och mentorer ansöker om att delta. Adepter och mentorer matchas utifrån till exempel intresse, erfarenhet, mål mm. Det finns ofta en koppling mellan studentens utbildning och mentorns yrke eller erfarenhet. Mentorprogrammen kan löpa under olika lång tid.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Syftet med mentorprogrammet är att stärka studentens förutsättning för kommande karriär och arbetsliv – och ge mentorerna möjlighet att bidra i denna process och möte framtida medarbetare. I mentorsprogrammen kommer adept och mentor själva överens om sitt upplägg, men programmet ordnar också gemensamma träffar för samtliga i programmet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Mentorship programme<br /> <br /> == Referenser ==<br /> Mdh<br /> <br /> Linné<br /> <br /> Miun<br /> [[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&diff=2615 2018-10-03T07:40:13Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): </p> <hr /> <div>'''Medborgarforskning'''  avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av ”allmänheten” här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.&lt;ref&gt;[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''&quot;'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.<br /> <br /> Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?&quot;, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.&lt;ref&gt;[https://artportalen.se/Home/About Artportalen.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning; ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]&lt;/ref&gt; eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning; ECSA – The European Citizeb Science Association &lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]&lt;/ref&gt; har ECSA har även tagit fram to principer för medborgarforskning''.''&lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, &quot;Tio principer om medborgarforskning&quot;]&lt;/ref&gt;<br /> # Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.<br /> # Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.<br /> # Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.<br /> # Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.<br /> # Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.<br /> # Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.<br /> # Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.<br /> # Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.<br /> # Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.<br /> # Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.<br /> <br /> == Översättning från engelska ==<br /> Citizen Science<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> {{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medborgarforskning&amp;oldid=43482369|text=Medborgarforskning|datum=2018-08-27}}<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&diff=2614 2018-10-03T07:38:24Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Tillämpning */</p> <hr /> <div>'''Medborgarforskning'''  avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av ”allmänheten” här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.&lt;ref&gt;[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''&quot;'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.<br /> <br /> Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?&quot;, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.&lt;ref&gt;[https://artportalen.se/Home/About Artportalen.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning; ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]&lt;/ref&gt; eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning; ECSA – The European Citizeb Science Association &lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]&lt;/ref&gt; har ECSA har även tagit fram to principer för medborgarforskning''.''&lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, &quot;Tio principer om medborgarforskning&quot;]&lt;/ref&gt;<br /> # Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.<br /> # Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.<br /> # Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.<br /> # Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.<br /> # Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.<br /> # Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.<br /> # Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.<br /> # Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.<br /> # Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.<br /> # Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.<br /> <br /> == Översättning från engelska ==<br /> Citizen Science<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> {{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medborgarforskning&amp;oldid=43482369|text=Medborgarforskning|datum=2018-08-27}}<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&diff=2613 2018-10-03T07:34:22Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): /* Tillämpning */</p> <hr /> <div>'''Medborgarforskning'''  avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av ”allmänheten” här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.&lt;ref&gt;[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''&quot;'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.<br /> <br /> Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?&quot;, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?”, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning; ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]&lt;/ref&gt; eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning; ECSA – The European Citizeb Science Association &lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]&lt;/ref&gt; har ECSA har även tagit fram to principer för medborgarforskning''.''&lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, &quot;Tio principer om medborgarforskning&quot;]&lt;/ref&gt;<br /> # Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.<br /> # Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.<br /> # Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.<br /> # Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.<br /> # Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.<br /> # Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.<br /> # Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.<br /> # Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.<br /> # Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.<br /> # Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.<br /> <br /> == Översättning från engelska ==<br /> Citizen Science<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> {{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medborgarforskning&amp;oldid=43482369|text=Medborgarforskning|datum=2018-08-27}}<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Medborgarforskning&diff=2612 2018-10-03T07:33:41Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): Uppdaterad definition</p> <hr /> <div>'''Medborgarforskning'''  avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av ”allmänheten” här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.&lt;ref&gt;[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''&quot;'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett exempel på medborgarforskning är deltagarbaserad forskning.<br /> <br /> Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?&quot;, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?”, medborgarforskning.se]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning; ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning&lt;ref&gt;[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]&lt;/ref&gt; eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning; ECSA – The European Citizeb Science Association &lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]&lt;/ref&gt; har ECSA har även tagit fram to principer för medborgarforskning''.''&lt;ref&gt;[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, &quot;Tio principer om medborgarforskning&quot;]&lt;/ref&gt;<br /> # Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.<br /> # Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.<br /> # Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.<br /> # Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.<br /> # Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.<br /> # Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.<br /> # Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.<br /> # Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.<br /> # Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.<br /> # Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.<br /> <br /> ersning v<br /> <br /> Citizen Science<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> {{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Medborgarforskning&amp;oldid=43482369|text=Medborgarforskning|datum=2018-08-27}}<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningssamverkan&diff=2611 2018-10-03T07:24:44Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): added Category:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat</p> <hr /> <div>'''Forskningssamverkan''' avser forskningsrelaterade aktiviteter som sker i samarbete mellan universitet/högskolor och externa samverkanspartners tillhörande privat, offentlig och [[idéburen sektor]].<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Vid forskningssamverkan samarbetar forskare med externa partners företag, myndigheter och idéburna organisationer.  Samarbetet är ofta kopplat till ett konkret forskningsprojekt och kan då inkludera gemensam ansökan om forskningsanslag, [[samfinansiering]], gemensam problemformulering, delning av empiri och gemensam empiriinsamling, gemensam bearbetning och tolkning av empiri, samt [[samproduktion]] och [[sampublicering]]. Forskningssamverkan inom ramen för ett konkret forskningsprojekt behöver samtidigt inte inbegripa samarbete under alla delar av forskningsprocessen. <br /> <br /> Vissa forskningsprojekt har en forskningsdesign och ett syfte som förutsätter forskningssamverkan med externa partners för att över huvud taget kunna genomföras. Så är tex. fallet med [[deltagarbaserad forskning]], [[medborgarforskning]] och [[aktionsforskning]]. <br /> <br /> Andra exempel på forskningssamverkan är [[följeforskning]], [[uppdragsforskning]] och [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]].<br /> <br /> Forskningssamverkan kan också ske på en mer lärosätes- eller fakultetsövergripande nivå och exempelvis inkludera anskaffande och drift av gemensam [[forskningsinfrastruktur]]. Ett annat exempel är forskarskolor som drivs i samarbete mellan akademin och en extern samverkanspart och där [[adjungerade doktorander]] och [[adjungerade licentiander]] genomgår forskarutbildning.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Research collaboration''.<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> * Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) [http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan]<br /> * Stockholms Universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> * Vico, E.P. et al. (2014) [https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/ Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter] <br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningssamverkan&diff=2610 2018-10-03T07:24:32Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): removed Category:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat</p> <hr /> <div>'''Forskningssamverkan''' avser forskningsrelaterade aktiviteter som sker i samarbete mellan universitet/högskolor och externa samverkanspartners tillhörande privat, offentlig och [[idéburen sektor]].<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Vid forskningssamverkan samarbetar forskare med externa partners företag, myndigheter och idéburna organisationer.  Samarbetet är ofta kopplat till ett konkret forskningsprojekt och kan då inkludera gemensam ansökan om forskningsanslag, [[samfinansiering]], gemensam problemformulering, delning av empiri och gemensam empiriinsamling, gemensam bearbetning och tolkning av empiri, samt [[samproduktion]] och [[sampublicering]]. Forskningssamverkan inom ramen för ett konkret forskningsprojekt behöver samtidigt inte inbegripa samarbete under alla delar av forskningsprocessen. <br /> <br /> Vissa forskningsprojekt har en forskningsdesign och ett syfte som förutsätter forskningssamverkan med externa partners för att över huvud taget kunna genomföras. Så är tex. fallet med [[deltagarbaserad forskning]], [[medborgarforskning]] och [[aktionsforskning]]. <br /> <br /> Andra exempel på forskningssamverkan är [[följeforskning]], [[uppdragsforskning]] och [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]].<br /> <br /> Forskningssamverkan kan också ske på en mer lärosätes- eller fakultetsövergripande nivå och exempelvis inkludera anskaffande och drift av gemensam [[forskningsinfrastruktur]]. Ett annat exempel är forskarskolor som drivs i samarbete mellan akademin och en extern samverkanspart och där [[adjungerade doktorander]] och [[adjungerade licentiander]] genomgår forskarutbildning.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Research collaboration''.<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> * Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) [http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan]<br /> * Stockholms Universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> * Vico, E.P. et al. (2014) [https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/ Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter] <br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningssamverkan&diff=2609 2018-10-03T07:24:13Z

<p>Daniel Gustafsson (MAU): Gjort om hela definitionen</p> <hr /> <div>'''Forskningssamverkan''' avser forskningsrelaterade aktiviteter som sker i samarbete mellan universitet/högskolor och externa samverkanspartners tillhörande privat, offentlig och [[idéburen sektor]].<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Vid forskningssamverkan samarbetar forskare med externa partners företag, myndigheter och idéburna organisationer.  Samarbetet är ofta kopplat till ett konkret forskningsprojekt och kan då inkludera gemensam ansökan om forskningsanslag, [[samfinansiering]], gemensam problemformulering, delning av empiri och gemensam empiriinsamling, gemensam bearbetning och tolkning av empiri, samt [[samproduktion]] och [[sampublicering]]. Forskningssamverkan inom ramen för ett konkret forskningsprojekt behöver samtidigt inte inbegripa samarbete under alla delar av forskningsprocessen. <br /> <br /> Vissa forskningsprojekt har en forskningsdesign och ett syfte som förutsätter forskningssamverkan med externa partners för att över huvud taget kunna genomföras. Så är tex. fallet med [[deltagarbaserad forskning]], [[medborgarforskning]] och [[aktionsforskning]]. <br /> <br /> Andra exempel på forskningssamverkan är [[följeforskning]], [[uppdragsforskning]] och [[Personrörlighet inom forskning|personrörlighet]].<br /> <br /> Forskningssamverkan kan också ske på en mer lärosätes- eller fakultetsövergripande nivå och exempelvis inkludera anskaffande och drift av gemensam [[forskningsinfrastruktur]]. Ett annat exempel är forskarskolor som drivs i samarbete mellan akademin och en extern samverkanspart och där [[adjungerade doktorander]] och [[adjungerade licentiander]] genomgår forskarutbildning.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Research collaboration''.<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> * Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) [http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan]<br /> * Stockholms Universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]<br /> * Vico, E.P. et al. (2014) [https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/ Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter] <br /> <br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Daniel Gustafsson (MAU)