Samsyn - Användarbidrag [sv]

Venture Creation

2026-04-09T12:10:13Z

Elvwin: Tog bort ett mellanslag för mycket.

Med Venture creation avses processen att utveckla en innovation till en bärande företagsidé. Det är processen att starta ett företag och omfattar alla steg från idé, genom olika faser och kulminering när innovationen omvandlats till produkt eller tjänst, och då når kund och marknad. Utvidgat används också Venture creation om verksamheten som stöttar själva processen.

== Tillämpning ==
Venture creation avser processen att omvandla en innovation till tjänst eller produkt, till ett kommersiellt affärskoncept. Den drivande aktören är entreprenör och kan i Venture creation-verksamhet få hjälp och stöd i olika former i olika faser av företagsbildandet. Verksamheten, stödet till entreprenören, äger ofta rum där universitet, företag och andra affärsaktörer ges mötesplats, till exempel inom ramen för inkubatorverksamhet. Majoriteten av inkubatorer, som kan vara i stiftelseform eller ha kommun, region, landsting eller konstellationer av dessa som ägandeform, har högskole- eller universitetskopplingar i någon utsträckning; Samarbete med universitet och högskolor ger affärsidéer och projekt till inkubatorerna. Tanken är att en idé prövas för att hitta bästa formen för omvandling eller kapitalisering genom entreprenörsstöd i form av planering, affärsutveckling, nätverkskontakter, PR, finansiellt stöd med mera.

Det engelska begreppet ''Venture'' har sitt ursprung i både chans och risk <ref>Online Etymology Dictionary (2018)''Venture'' https://www.etymonline.com/word/venture#etymonline_v_49969</ref>och översätts närmast till (företags)satsning; en idé som omvandlas i företagsform som ''möjligen'' kan bli framgångsrik. Denna möjlighet är vad Venture creation-verksamhet syftar till att stödja genom olika insatser från uppstart till etablering. Idéerna kan komma från företag, och vara en utveckling av en befintlig teknik eller tjänst, eller från forskare och forskargrupper, studenter eller etablerade entreprenörer. På många lärosäten ingår entreprenörskap och Venture creation som del av (master)utbildningar. Studenter startar ett företag och kan inom ramen för kursen och en Venture Creation-stödprocess på så vis testa och utveckla företagsidéer.

Venture creation-verksamhet har stöd av regeringen som avsätter resurser för att stödja och satsa på den här typen av verksamhet i syfte att stimulera framväxt av kunskapsintensiva tillväxtföretag i och skapa innovationskraft och tillväxt<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/49bbcf/contentassets/91db4cf12490463d9c023c4227e1ee83/uppdrag-att-lamna-stod-till-inkubation-n20133474fin|titel=Näringsdepartementet (2014)|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Uppdrag att lämna stöd till inkubation}}</ref>.

=== Engelsk motsvarighet ===
Begreppet är taget direkt från engelskan.

== Referenser ==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
<references />

Venture Creation

2026-04-09T12:08:14Z

Elvwin: Tagit bort ett mellanslag för mycket.

Mottagarkompetens

2026-04-09T11:45:59Z

Elvwin: Mindre språkliga ändringar

'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat.
== Tillämpning ==
Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref>

För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ska vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>

Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

== Motsvarighet i engelskan ==
En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills.

== Referenser ==
<references />

Samhällsnytta

2026-04-09T11:32:39Z

Elvwin: Ordet 'intimt' byttes mot 'nära'.

'''Samhällsnytta''' är ett värde som tillskrivs sådant som är till gagn för den mänskliga gemenskapen och bidrar till förbättringar av samhället i stort. Högskolans uppgift är att bidra med samhällsnytta i bred mening och samverkan en metod för att uppnå detta.

==Tillämpningar==
Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Detta är vad FN velat ringa in genom sin Agenda 2030.

Eftersom den svenska högskolan är en skattefinansierad verksamhet är begreppet samhällsnytta vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning. Vilken typ av forskning och utbildning som anses vara värd att prioritera ur ett nyttoperspektiv varierar över tiden och olika samhällsaktörer gör också olika värderingar. Sedan tillkomsten av Agenda 2030 relateras högskolans förväntade samhällsnytta alltmer till de globala hållbarhetsmålen och de [[samhällsutmaningar]] som är kopplade till dem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen, Prop.2016/17:50|sid=21}}</ref>

Ingenjörs- och vetenskapsakademin(IVA) har inom projektet ''Agenda för forskning'' gjort ett försök att på ett mer generellt plan ringa in nyttan med forskningen i ett modernt samhälle. De använder sig av följande kategorisering:

Uppgift 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället

Uppgift 2: Forskning har en banbrytande uppgift

Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor

Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref|efternamn=Broström|förnamn=Anders|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell|hämtdatum=|år=2012|utgivare=IVA/KTH|sid=5-6}}</ref>

Sedan uppdraget att [[Samverkan|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar [[Relevans|relevansbegreppet]] att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

===Historik===
Samhällsnytta har sedan 1600-talet anförts som skäl för att utveckla den högre utbildningen och inrätta nya professurer och huvudområden i Sverige. Studier i latin och retorik ansågs främja diplomati och internationella kontakter medan 1700-talets merkantilistiska näringspolitik ledde till professurer i bland annat hushållslära och praktisk ekonomi.<ref>{{Bokref|efternamn=Sundin|förnamn=Bo|titel=“Vad är ett universitet? Universiteten i historisk belysning”, i Franke-Wikberg m fl Vetandets vägar – Perspektiv på universitet, vetenskap och utbildning|hämtdatum=|år=1994|utgivare=Studentlitteratur|sid=33 och 39}}</ref> Efter andra världskriget tilltog kraven på samhällsnytta i högskolans verksamhet och 1977 års högskolereform ledde i linje med detta till en ökad arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna. År 1993 skrevs krav på samhällsnytta in i högskolelagen och i och med 1997 års lagändringar blev skrivningarna ännu mer tvingande.<ref>{{Bokref|efternamn=Elisabeth|förnamn=Carlsund|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

===Frihet och nytta===
Diskussionen om universitetens samhällsnytta är nära förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref|efternamn=Barrling Herrmansson|förnamn=Katarina|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Högskoleverket|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Sveriges regering|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf|hämtdatum=2019-02-05|år=2012|utgivare=OECD|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.

==Engelsk motsvarighet==
''Social utility; the public good; social benefit; community benefit; public welfare''

==Referenser==
<references /><br />

[[Kategori:Begrepp]]