Samsyn - Användarbidrag [sv]

Kunskapstillgång

2020-06-26T09:47:55Z

Hjer8969: lagt till länkning till Immateriella rättigheter-sidan

'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskapstillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

==Tillämpning==
Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag|sid=297|isbn=9789170297588}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.

===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter===
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att [[immateriella rättigheter]] kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.
==Engelsk översättning==
Intellectual capital, Knowledge assets
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

==Externa länkar==

Samhällspåverkan

2020-03-12T10:26:02Z

Hjer8969: LAgt till rubrik för referenser

Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med.
==Tillämpningar==
Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas [[Samverkansuppgiften|samverkansuppgift]]. När samhällspåverkan anges som politiskt mål är det de positiva effekterna på samhället som avses.

I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.<ref>{{Bokref|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|serie=Regeringens proposition 2016/17:50|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=20}}</ref> I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.<ref>{{Bokref|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|serie=SOU 2019:6|år=2019|sid=283-284}}</ref> Vetenskapsrådet tar som utgångspunkt att forskningens samhällspåverkan avser de positiva effekterna på samhället, i sin redovisning av regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av svensk forskning från 2018.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.f1bedda162d16aa53a40e7/1555328066754/Redovisning-av-regeringsuppdrag-att-utveckla-uppfoljning-av-svensk-forskning_VR_2018.pdf|titel=Redovisning av regeringsuppdragatt utveckla uppföljning av svensk forskning|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=41}}</ref>

Flera begrepp kan användas för att hänvisa till högskolesektorns effekter på samhället; ett annat vanligt begrepp är forskningens [[genomslag]]. Vetenskapsrådet har tidigare föreslagit att "forskningens genomslag" ska användas som begrepp för att "beskriva forskningens effekter utanför akademin"<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25add/1529480530550/Forskningskvalitetsutvaerdering-FOKUS_VR_2014.pdf|titel=Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – Fokus. Redovisning av ett regeringsuppdrag rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=40}}</ref> och har använt genomslag som synonymt med samhällspåverkan<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1555332246536/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin. Översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=15}}</ref>. Mer nyligen har Vetenskapsrådet använt genomslag för att i snävare mening hänvisa till spridningen och upptaget av forskningsresultat i "andra typer av publikationer [...] till exempel policydokument, underlag till lagtexter, riktlinjer etc.".<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Samhällspåverkan

2020-03-02T16:07:22Z

Hjer8969: Preciserat att det är positiv samhällspåverkan som avses som politiskt mål. Lagt till ett stycke om tillämpning av samhällspåverkan relativt begreppet "genomslag".

Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med.
==Tillämpningar==
Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas [[Samverkansuppgiften|samverkansuppgift]]. När samhällspåverkan anges som politiskt mål är det de positiva effekterna på samhället som avses.

I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att "samverkan och samhällspåverkan ska öka" som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.<ref>{{Bokref|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|serie=Regeringens proposition 2016/17:50|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=20}}</ref> I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.<ref>{{Bokref|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|serie=SOU 2019:6|år=2019|sid=283-284}}</ref> Vetenskapsrådet tar som utgångspunkt att forskningens samhällspåverkan avser de positiva effekterna på samhället, i sin redovisning av regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av svensk forskning från 2018.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.f1bedda162d16aa53a40e7/1555328066754/Redovisning-av-regeringsuppdrag-att-utveckla-uppfoljning-av-svensk-forskning_VR_2018.pdf|titel=Redovisning av regeringsuppdragatt utveckla uppföljning av svensk forskning|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=41}}</ref>

Flera begrepp kan användas för att hänvisa till högskolesektorns effekter på samhället; ett annat vanligt begrepp är forskningens [[genomslag]]. Vetenskapsrådet har tidigare föreslagit att "forskningens genomslag" ska användas som begrepp för att "beskriva forskningens effekter utanför akademin"<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25add/1529480530550/Forskningskvalitetsutvaerdering-FOKUS_VR_2014.pdf|titel=Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – Fokus. Redovisning av ett regeringsuppdrag rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=40}}</ref> och har använt genomslag som synonymt med samhällspåverkan<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1555332246536/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin. Översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=15}}</ref>. Mer nyligen har Vetenskapsrådet använt genomslag för att i snävare mening hänvisa till spridningen och upptaget av forskningsresultat i "andra typer av publikationer [...] till exempel policydokument, underlag till lagtexter, riktlinjer etc.".<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Samhällspåverkan

2020-03-02T10:39:42Z

Hjer8969: Tog bort "Åtgärd behövs" då arbetet är påbörjat

Samhällspåverkan

2020-02-28T11:44:51Z

Hjer8969: Uppdaterat referens med sidhänvisning

Samhällspåverkan

2020-02-28T10:57:02Z

Hjer8969: Uppdatering av Tillämpningar

Samverkansuppgiften

2020-02-28T10:08:14Z

Hjer8969: Lade till länkar till sidan "Samhällspåverkan"

Med '''samverkansuppgiften''' avses svenska högskolors lagstadgade skyldighet att interagera med samhället.

==Tillämpningar==
Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva [[samhällspåverkan]].

I Högskolelagens §2 står:

''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''

''1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''

''2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''

''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>

Den sista meningen i denna paragraf, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Den kan läsas som att högskolorna är skyldiga att [[Samverkan|samverka]] i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena till lagen, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen är dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>

Inom högskolelektorn finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkansuppgiften, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:

''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten. Samverkan kan handla om:''

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning.''"<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor. Hur ser verksamheten ut?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
==[[Historik]]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet men har inte alltid reglerats i lag.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel="Universitetens relevans för samhället –en historisk genomgång" Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|url=https://www.humsamverkan.se/pdf-lankar/Universitetens_relevans_Bani-Shoraka.pdf|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform fick ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose behovet av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> Genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en än mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan då som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref>
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
====Samverkan och samhällspåverkan====
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Third stream activities; academic engagement<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>; societal collaboration; external collaboration<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>'' ''knowledge transfer, community service, community engagement''<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/46021249.pdf|titel=The Higher Education Innovation Fund OECD Roundtable on Higher Education in Regional and City Development, 15 September 2010|hämtdatum=2019-12-11|utgivare=OECD|sid=}}</ref>, public engagement<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references /><br />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Samhällspåverkan

2020-02-27T15:13:00Z

Hjer8969: Första förslag till kort ingress till artikeln.

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:51:30Z

Hjer8969: Lade till att ett strategiskt partnerskap är lärosätesövergripande som utmärkande drag

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är lärosätesövergripande,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:41:56Z

Hjer8969: Korrfel referens engelsk översättning

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:41:09Z

Hjer8969: Uppdaterat källa engelsk översättning

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Lars|förnamn=Frølund|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:37:55Z

Hjer8969: Lagt till referens för engelsk översättning

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Frølund, Lars och Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press}}</ref>

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:17:15Z

Hjer8969: redigerade referens

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:16:09Z

Hjer8969: Lagt till Åtgärd behövs samt en länk till K3-projektens hemsida

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|website=K3-projekten|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Strategiska partnerskap

2020-02-24T15:09:10Z

Hjer8969: Integrerad med information från sidan "Strategiska partnerskap" som i och med denna ändring även bör tas bort.

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]