Samsyn - Användarbidrag [sv]

Civilsamhälle

2019-09-26T15:29:57Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>.

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-09-26T15:01:43Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>.

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-09-26T14:51:08Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-09-26T14:43:52Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]].

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T10:51:48Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen. <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande eller [[löpande utvärdering]] som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. [[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Deltagarbaserad forskning vilja att verka nära forskningens målgrupp i projekt som inte sällan präglas av en förändringsambition, ställer forskaren infor en rad etiska dilemman så som närhet och distans och risken att "go [[wikt:go_native|native]]" och därmed förlora sin kritiska distans och oberoend. När forskningen sker i samverkan med grupper som lever i utsatthet uppstår även frågan om deras förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar och forskningens intresse att snarare utveckla kunskap och främja sin forskning. Deltagarbaserad forskning ger förespeglingen att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T10:48:28Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande eller [[löpande utvärdering]] som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. [[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Deltagarbaserad forskning vilja att verka nära forskningens målgrupp i projekt som inte sällan präglas av en förändringsambition, ställer forskaren infor en rad etiska dilemman så som närhet och distans och risken att "go [[wikt:go_native|native]]" och därmed förlora sin kritiska distans och oberoend. När forskningen sker i samverkan med grupper som lever i utsatthet uppstår även frågan om deras förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar och forskningens intresse att snarare utveckla kunskap och främja sin forskning. Deltagarbaserad forskning ger förespeglingen att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T10:46:10Z

Jens Sjölander (MaU): /* Förutsättningar, kritik och etiska dilemman */

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande utvärdering som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. [[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Deltagarbaserad forskning vilja att verka nära forskningens målgrupp i projekt som inte sällan präglas av en förändringsambition, ställer forskaren infor en rad etiska dilemman så som närhet och distans och risken att "go [[wikt:go_native|native]]" och därmed förlora sin kritiska distans och oberoend. När forskningen sker i samverkan med grupper som lever i utsatthet uppstår även frågan om deras förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar och forskningens intresse att snarare utveckla kunskap och främja sin forskning. Deltagarbaserad forskning ger förespeglingen att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T10:37:27Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande utvärdering som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. [[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T08:15:09Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att ökar sannolikheten att forskningen att forskningen kommer till nytta i samhället. Detta fokus på nytta delar det med andra forskningsnära Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet.[[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-20T07:44:39Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningen kommer till nytta i samhället. Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet.[[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Social innovation

2019-09-20T07:27:49Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]]<nowiki/>och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-20T07:22:53Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]]<nowiki/>och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-19T13:15:38Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-19T13:12:39Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-19T13:10:57Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystemet|innovationssystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-19T13:09:10Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social: medans somliga fokuserar på socialt värdeskapande, dvs värden som skapar värden för ett visst socialt sammanhang eller kontext, så fokuserar andra mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än ensilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystemet]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-19T12:58:01Z

Jens Sjölander (MaU): Tillägg, utveckling

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och perspepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin, och kommit att omfatta företeele. Begreppet är mångfascetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter, tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Tidigare analoga begrepp är begrepp så som social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande, som många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationssystemet]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Deltagarbaserad forskning

2019-09-13T14:43:01Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansater där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref> [[Aktionsforskning|Aktionsforksning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>.

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén och relevensen i forskningen, främst genom att ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningen kommer till nytta i samhället. Ett centralt tema är att kunskapsutvecklingen sker i samspelet mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-09-13T09:37:47Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansater där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref> [[Aktionsforksning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad [[forskningsmetod]], representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>.

==Tillämpning==
Deltagarbaserad forskning är en forskningsansats innefattande . Tillsammans med forskare engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Genom detta aktiva deltagande ges av forskningen berörda personer möjlighet att påverka och kontrollera forskningen och dess resultat. Deltagaren ges även möjlighet att verifiera resultatet av forskningen, vilket ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningsresultatet kommer till nytta i samhället. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Social innovation

2019-09-12T16:29:34Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov. Inte sällan ses de som svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och persepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-12T13:29:29Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov och som på olima vis bemöter [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] är omdiskuterat och olika definitier och persepktiv på begreppet finns.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Civilsamhälle

2019-09-12T12:16:07Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors roll som en motvikt eller i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning en orientering mot marknaden, som en leverentör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom provata sfären, vilket gör at dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-09-12T11:44:39Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors roll som en motvikt eller i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning en orientering mot marknaden, som en leverentör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom provata sfären, vilket gör at dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Social innovation

2019-09-10T11:48:26Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Social innovation kan ses som''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala och behöv som bemöter [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Hur och på vilket sätt begreppet skiljer sig från vanlig [[innovation]] diskuteras och olika definitier och persepktiv på begreppet finns. Sociala innovationer är tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Civilsamhälle

2019-08-28T13:52:21Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors roll som en motvikt eller i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering i samklang med staten<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell där forlkrörelsen med stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar dock beroende på land och tid och kan ytterst spåras till olka synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckniong en orientering mot marknaden, som en leverentör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom provata sfären, vilket gör at dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer, eller som uttyck för och källa till [[social innovation]].

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-08-23T14:49:08Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt elelr i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering i samklang med staten<ref>ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell där forlkrörelsen med stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref>. Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar dock beroende på land och tid och kan ytterst spåras till olka synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-08-23T14:31:10Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt elelr i opposition till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering och socialisering i samklang med staten<ref>ibid.</ref>.

Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<ref>{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}</ref>

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.

På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:

- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.)

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-08-23T13:41:23Z

Jens Sjölander (MaU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering, och socialisering<ref>ibid.</ref>.

Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<ref>{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}</ref>

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.

På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:

- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.)

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-08-23T13:33:01Z

Jens Sjölander (MaU): utveckling av historik och betydelse

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kövattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna öststaterna liksom i latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten, men synen på sektorn varierar. Medans liberala partier mer betonar denna sektors vikt som en motvikt till staten, så ser vänsterpartier mer på den som en arena för kollektiv politisk mobilisering, och socialisering<ref>ibid.</ref>.

Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<ref>{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}</ref>

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.

På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:

- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.)

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-08-23T12:05:57Z

Jens Sjölander (MaU): Källa och formulering

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref>. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.

Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<ref>{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}</ref>

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}</ref> Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet.

På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&op=Search&swlang=sv&form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref>:

- Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.)

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Innovationssystem

2019-08-06T12:17:00Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Innovationssystem beskriver''' nätverk bestående av aktörer från olika samhällssektorer - offentlig, privat, idéburen och familjesektorn - som i samspel med akademin utvecklar innovationer och underlättar att ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och företag och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Begreppet innovationssystem lanserades i slutet av 1980-talet av Christopher Freeman vid Sussex University och vidareutvecklades av bland andra den svenske ekonomen Bengt-Åke Lundvall (verksam vid Ålborgs universitet i Danmark) under första halvan av 1990-talet. I boken ''Systems of Innovation: Technologies, Institutions, and Organizations''<ref>{{Bokref|efternamn=Edquist|förnamn=C.|författare=Edquist, Charles.|titel=Systems of innovation : technologies, institutions and organizations, Science, technology and the international political economy|hämtdatum=|år=1997|utgivare=London: Pinter.|sid=}}</ref> presenteras olika perspektiv på innovationssystem, illustrerade med empiriska studier från olika delar av världen. Andra centrala böcker är ''National Systems of Innovation: Towards a Theory of Innovation and Interactive Learning'' <ref>{{Bokref|författare=Lundvall, Bengt-Åke|titel=National systems of innovation : towards a theory of innovation and interactive learning.|hämtdatum=|år=1992|utgivare=London: Pinter|sid=}}</ref>, ''Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World'' <ref>{{Bokref|titel=Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=2 ed. London: Routledge.|sid=|författare=Cooke, P., Heidenreich, M and Braczyk, H.J. eds.}}</ref>, ''Sectoral Systems of Innovation: Concepts, Issues and Analyses of Six Major Sectors in Europe''<ref>{{Bokref|titel=Sectoral systems of innovation : concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Cambridge: Cambridge University Press|sid=|författare=Malerba, F.}}</ref>, samt ''Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe'' <ref>{{Bokref|titel=Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe.|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Cheltenham, Edvard Elgar Publishing|sid=|författare=Edquist, C., Hommen, L. eds.}}</ref> .

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen brukar i litteraturen benämnas ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Utmaningsdriven forskning

2019-06-05T06:52:56Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Utmaningsdriven forskning och utbildning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från utmaningar identifierade som centrala för samhället, en viss grupp eller hela världen.

== Tillämning ==
Utmaningsdriven forskning och utbildning har som företeelse vuxit sig starkare under senare delen av 1990-talet och utgör en av grundpelarna i EU:s forsknings- och innovationsstrategi. Även om företeelsen sedan tidigare kan kopplas till forskniong och utbildning präglat av samproduktion mellan den privata sektorn och universitetet, samt som en del av utvecklingen av FoU-samarbeten mellan akademi ochden offentliga sektorn, så har begreppet under senare tid kopplats till forkningens förmåga att adressera viktiga samhälsutmaningar.

Regeringens forskningsproposition från 2016 har ett starkt fokus på [[Samhällsutmaningar|samhälleliga utmaningar]] vilka ska vara ledande för forskningen.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref> Propositionen knyter an till FN:s 17 mål för en hållbar utveckling, så som de formuleras i Agenda 2030. FN:s mål berör områden som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgång till vatten och energi, arbete, infrastruktur, ekonomisk jämlikhet, stadsutveckling, konsumtion, klimat, havsmiljö, biologisk mångfald, fred och globalt partnerskap.<ref>[https://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/01/Hela-Agenda-2030-pa%CC%8A-svenska.pdf Förenta nationernas generalförsamling, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling]</ref>

Dessa samhällsutmaningar presenteras i propositionen som tillväxtmöjligheter och tanken är att de ska lösas inom ramarna för universitetens [[innovationssystem]]. Utmaningarna kopplas till fem strategiska forskningssatsningar:
* Nästa generations resor och transporter
* Smarta städer
* Cirkulär och biobaserad ekonomi
* Life science
* Uppkopplad industri och nya material

== Motsvarighet i engelskan ==
Research linked to global societal challenges

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Utmaningsdriven forskning

2019-06-05T06:46:45Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Utmaningsdriven forskning och utbildning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från utmaningar identifierade som centrala för samhället, en viss grupp eller hela världen.

== Tillämning ==
Regeringens forskningsproposition från 2016 har ett starkt fokus på [[Samhällsutmaningar|samhälleliga utmaningar]] vilka ska vara ledande för forskningen.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref> Propositionen knyter an till FN:s 17 mål för en hållbar utveckling, så som de formuleras i Agenda 2030. FN:s mål berör områden som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgång till vatten och energi, arbete, infrastruktur, ekonomisk jämlikhet, stadsutveckling, konsumtion, klimat, havsmiljö, biologisk mångfald, fred och globalt partnerskap.<ref>[https://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/01/Hela-Agenda-2030-pa%CC%8A-svenska.pdf Förenta nationernas generalförsamling, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling]</ref>

Dessa samhällsutmaningar presenteras i propositionen som tillväxtmöjligheter och tanken är att de ska lösas inom ramarna för universitetens [[innovationssystem]]. Utmaningarna kopplas till fem strategiska forskningssatsningar:
* Nästa generations resor och transporter
* Smarta städer
* Cirkulär och biobaserad ekonomi
* Life science
* Uppkopplad industri och nya material

== Motsvarighet i engelskan ==
Research linked to global societal challenges

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:43:39Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Företeelsen har fått under de senaste decennierna fått ökad vikt, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>
Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref> Tillgången till öppen data anses även öka förmågan att främja vetenskaplig och samhällelig utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:43:04Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Företeelsen har fått under de senaste decennierna fått ökad vikt, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>

Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref> Tillgången till öppen data anses även öka förmågan att främja vetenskaplig och samhällelig utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:39:54Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Ämnet har fått starkt ökad under de senaste decennierna, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>

Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref> Tillgången till öppen data anses även öka förmågan att främja vetenskaplig och samhällelig utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:38:13Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Ämnet har fått starkt ökad under de senaste decennierna, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>

Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref> Tillgången till öppen data anses även öka EU:s förmåga att främja EU:s vetenskapliga och samhälleliga utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:34:54Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Ämnet har fått starkt ökad under de senaste decennierna, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>

Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref>

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Öppen vetenskap

2019-06-05T06:34:18Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Ämnet har fått starkt ökad under de senaste decennierna, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>

Det finns stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref>

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Sampublicering

2019-06-04T16:05:07Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Sampublicering''' innebär att mer än en person står som författare till en publikation och där medförfattarna har hemvist inom olika akademiska kontexter eller samhällssektorer.

== Tillämpning ==
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf ''Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013''.] Linköpings universitet, s 28f</ref><ref>Lunds universitet (2016), [https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-arsredovisning-2015.pdf ''Årsredovisning 2015''], Lunds universitet, s 57</ref><ref>Chalmers tekniska högskola, [http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/en-av-universitetsvaerldens-starkaste-industrikopplingar-1975101 ”En av universitetsvärldens starkaste industrikopplingar”], pressmeddelande 170519</ref>

Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref>

Författarskapet till akademiska artiklar används som underlag för utvärdering av prestation och tjänstetillsättning, och är därmed centralt i akademiskt arbete. Inom många fält, i synnerhet naturvetenskapliga, är samarbete och sampublicering normen och vem som är författare till en artikel har inte bara att göra med vem som skrivit den utan också personer som bidragit till forskningen på andra sätt inkluderas. Vem som ska ingå bland listan över författare, och vem som ska stå först i listan, kan därmed vara kontroversiellt. Av detta skäl har de flesta tidskrifter och vetenskapliga samfund fastställt etiska riktlinjer som reglerar medförfattarskap.<ref>phdontrack.net, [https://www.phdontrack.net/share-and-publish/co-authorship/ "co-authorship"], hämtat 181018</ref>

En risk involverad i sampublicering med företag eller myndigheter är att det kan uppstå konflikter kring publicering av forskningsresultat som är politiskt kontroversiella eller kommersiellt ofördelaktiga.<ref>elsevier.com, [https://www.elsevier.com/connect/co-authors-gone-bad-how-to-avoid-publishing-conflicts "Co-authors gone bad – how to avoid publishing conflicts"], hämtat 2018-10-18</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Co-write, co-publication, co-authorship

Co-publication används dock oftast för att hänvisa till samfinansiering av en publikation mellan förlag och författare.

== Referenser ==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T15:27:55Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen görs oftast av en extern utredare och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T15:08:13Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T15:07:32Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T12:20:28Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T12:18:53Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T12:15:25Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Följeforskning

2019-06-04T12:12:34Z

Jens Sjölander (MaU):

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också som ett exempel exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]