Samsyn - Användarbidrag [sv]

https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Kajthy Samsyn - Användarbidrag [sv] 2026-04-23T15:08:39Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kluster&diff=6278 Kluster 2025-04-10T11:21:35Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div><br /> '''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen|år=2005|utgivare=SNS förlag|sid=154}}</ref><br /> <br /> Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås.<br /> <br /> Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa|titel=Politiker kan inte skapa kluster|hämtdatum=2019-11-25|utgivare=Svenska dagbladet|sid=2008-01-28}}</ref><br /> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy <br /> panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''cluster''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> ===Övriga källor===<br /> <br /> Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). ''Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem''. Lund: Studentlitteratur. Libris [http://libris.kb.se/bib/9470981 9470981]. ISBN 91-44-03533-0<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development|Cluster Development]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kluster&diff=6277 Kluster 2025-04-10T11:21:00Z

<p>Kajthy: Jag skojar</p> <hr /> <div><br /> '''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts. hejsan!<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen|år=2005|utgivare=SNS förlag|sid=154}}</ref><br /> <br /> Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html|titel=S3-Piloten|hämtdatum=2019-11-19|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås.<br /> <br /> Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref|efternamn=Säll|förnamn=Line|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker|hämtdatum=|år=2011|utgivare=Karlstad University|sid=101-111|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa|titel=Politiker kan inte skapa kluster|hämtdatum=2019-11-25|utgivare=Svenska dagbladet|sid=2008-01-28}}</ref><br /> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref|efternamn=Martin, R., Sunley, P.|förnamn=|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy <br /> panacea?|hämtdatum=2019-02-11|år=2003|utgivare=Journal of Economic Geography|sid=(1), 5-35|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Konsten att bygga ett kluster|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm|år=2018|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska|hämtdatum=2019-03-19|utgivare=Sveriges Television|sid=}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''cluster''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> ===Övriga källor===<br /> <br /> Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). ''Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem''. Lund: Studentlitteratur. Libris [http://libris.kb.se/bib/9470981 9470981]. ISBN 91-44-03533-0<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development|Cluster Development]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkssystem&diff=6276 Samverkssystem 2024-04-12T07:20:22Z

<p>Kajthy: Redigerat text</p> <hr /> <div>Ett samverkssystem är en process där enskilda komponenter jobbar tillsammans för att nå ett gemensamt mål, med andra ord så arbetar individuella komponenter som kan uppfattas som ensamstående tillsammans för att skapa ett större system.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Fenomenet är mer generellt känt som [https://sv.wikipedia.org/wiki/Emergens emergens].<ref>Mobus, G.E. & Kalton, M.C. (2015). ''Principles of Systems Science, Chapter 8: Emergence'', Springer, New York</ref> Några exempel på detta fenomen kan vara:<br /> <br /> * Alla komponenter i en cell arbetar tillsammans för att cellen ska överleva.<br /> * Neuroner skapar tankar och medvetande samtidigt som andra celler jobbar och kommunicerar tillsammans för att skapa en flercellig organism.<br /> * Organismer formar en näringskedja och ekosystem.<br /> * Människor formar familjer, stammar, städer och nationer.<ref>{{Webbref|url=https://ideas.repec.org/h/spr/spbrcp/978-981-15-9206-5_2.html|titel=The Theory of Cooperative System|hämtdatum=2024/04/11|utgivare=Kazuhito Isomura, Chuo University}}</ref><br /> <br /> <br /> Att förstå mekanismerna som skapar samverkande system är en av de viktigaste, och minst förstådda, fenomenen i naturen.<br /> <br /> <br /> Individuella handlingar bakom ett större system kan bli påtvingad, frivillig, eller till och med oavsiktlig och kan leda till att individer och grupper kan agera tillsammans för att nå ett mål som ingen av dem nyttjar ifrån. Några exempel av dessa kan ses i krig, familjer, arbetsplatser m.m. <ref>{{Bokref|efternamn=Chester I.|förnamn=Barnard|titel=The Functions of the Executive|år=1938}}</ref> <br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> [[wikipedia:Cooperation#Cooperative_systems|Cooperative systems]]<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Huvudsida]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=H%C3%A5llbar_utveckling&diff=6263 Hållbar utveckling 2024-04-10T08:29:36Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> Kort definition<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> <br /> == Referenser ==</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=H%C3%A5llbar_utveckling&diff=6262 Hållbar utveckling 2024-04-10T08:27:54Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> Kort definition<br /> <br /> == Referenser ==</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6261 Artificiell intelligens 2024-04-10T08:20:59Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Artificiell intelligens (AI) avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> AI har existerat i mer än 50 år men har under senaste tidens utveckling fått ett kraftigt genomslag genom algoritmer och datorers utveckling. AI finns i form av både mjukvaror och hårdvaror. Ett område som drivs starkt av AI är handel och marknadsföring som kan anpassa sig efter individers tidigare sökningar och köp.<ref>{{Webbref|url=https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20200827STO85804/vad-ar-artificiell-intelligens-och-hur-anvands-det|titel=Europaparlamentet, Nyheter|hämtdatum=2023-12-06|utgivare=Europaparlamentet}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Artificial intelligense<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=H%C3%A5llbar_utveckling&diff=6260 Hållbar utveckling 2024-04-10T08:17:05Z

<p>Kajthy: Skapat nytt begrepp</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6259 Artificiell intelligens 2023-12-06T12:09:47Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Artificiell intelligens avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> AI har existerat i mer än 50 år men har under senaste tidens utveckling fått ett kraftigt genomslag genom algoritmer och datorers utveckling. AI finns i form av både mjukvaror och hårdvaror. Ett område som drivs starkt av AI är handel och marknadsföring som kan anpassa sig efter individers tidigare sökningar och köp.<ref>{{Webbref|url=https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20200827STO85804/vad-ar-artificiell-intelligens-och-hur-anvands-det|titel=Europaparlamentet, Nyheter|hämtdatum=2023-12-06|utgivare=Europaparlamentet}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Artificial intelligense<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6258 Artificiell intelligens 2023-12-06T12:08:22Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Artificiell intelligens avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> AI har existerat i mer än 50 år men har under senaste tidens utveckling fått ett kraftigt genomslag genom algoritmer och datorers utveckling. AI finns i form av både mjukvaror och hårdvaror. Ett område som drivs starkt av AI är handel och marknadsföring som kan anpassa sig efter individers tidigare sökningar och köp.<ref>{{Webbref|url=https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20200827STO85804/vad-ar-artificiell-intelligens-och-hur-anvands-det|titel=Europaparlamentet, Nyheter|hämtdatum=2023-12-06|utgivare=Europaparlamentet}}</ref><br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6257 Artificiell intelligens 2023-12-06T12:00:08Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Artificiell intelligens avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.<br /> <br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6256 Artificiell intelligens 2023-12-06T11:56:31Z

<p>Kajthy: added Category:Begrepp using HotCat</p> <hr /> <div>Artificiell intelligens avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Artificiell_intelligens&diff=6255 Artificiell intelligens 2023-12-06T11:54:48Z

<p>Kajthy: Nytt begrepp</p> <hr /> <div>Artificiell intelligens avser förmåga hos en maskin att generera resultat och bearbeta data utan att behöva exakta värden. AI möjliggör system för kunskap och inlärning avseende språk, mänskligt tänkande, talanalys och automatisk programmering, och integrerar därmed forskning och näringsliv.</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6254 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:28:15Z

<p>Kajthy: Korrektur</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> Det råder olika uppfattningar om vad som kan inverka på rekrytering i utbildning, som exempelvis antalet platser i utbildningar, högskoleprovets utformning, studievägledning, webbplatser etc, men ett problem som lyfts är även att ojämlikheten verkar starta tidigt och tycks därmed vara svår att motverka effektivt.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2014/uhr-rapport---fran-breddad-rekrytering-till-breddat-deltagande----docx.pdf|titel=Från breddad rekrytering till breddat deltagande - en analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studenter|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Universitets- och högskolerådet: www.uhr.se}}</ref> Universitets- och högskolerådet föreslår en rad åtgärder som att se över hur utbildning marknadsförs och att samarbeta med grund- och gymnasieskolor och lokala företag, men även att det behövs en kartläggning av studentpopulationer för att se vilka insatser som bör göras.<ref name=":0" /><br /> <br /> Det finns nätverk som arbetar aktivt för breddad rekrytering. Två exempel är det nationella nätverket [http://www.include.nu Include] med medlemmar från flera lärosäten som anordnar workshops och konferenser om ämnet samt det engelska nätverket [https://face.ac.uk/ FACE].<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6253 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:19:38Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> Det råder olika uppfattningar om vad som kan inverka på rekrytering i utbildning, som exempelvis antalet platser i utbildningar, högskoleprovets utformning, studievägledning, webbplatser etc, men ett problem som lyfts är även att ojämlikheten verkar starta tidigt och tycks därmed vara svår att motverka effektivt.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2014/uhr-rapport---fran-breddad-rekrytering-till-breddat-deltagande----docx.pdf|titel=Från breddad rekrytering till breddat deltagande - en analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studenter|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Universitets- och högskolerådet: www.uhr.se}}</ref> Universitets- och högskolerådet föreslår en rad åtgärder som att se över hur utbildning marknadsförs och samarbeta med grund- och gymnasieskolor och lokala företag, men även att det behövs en kartläggning av studentpopulationer för att se vilka insatser som bör göras.<ref name=":0" /><br /> <br /> Det finns nätverk som arbetar aktivt för breddad rekrytering. Två exempel är det nationella nätverket [http://www.include.nu Include] med medlemmar från flera lärosäten som anordnar workshops och konferenser om ämnet samt det engelska nätverket [https://face.ac.uk/ FACE].<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6252 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:16:13Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> Det råder olika uppfattningar om vad som kan inverka på rekrytering i utbildning, som exempelvis antalet platser i utbildningar, högskoleprovets utformning, studievägledning, webbplatser etc, men ett problem som lyfts är även att ojämlikheten verkar starta tidigt och tycks därmed vara svår att motverka effektivt.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2014/uhr-rapport---fran-breddad-rekrytering-till-breddat-deltagande----docx.pdf|titel=Från breddad rekrytering till breddat deltagande - en analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studenter|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Universitets- och högskolerådet: www.uhr.se}}</ref> Universitets- och högskolerådet föreslår en rad åtgärder som att se över hur utbildning marknadsförs och samarbeta med grund- och gymnasieskolor och lokala företag, men även att det behövs en kartläggning av studentpopulationer för att se vilka insatser som bör göras.<ref name=":0" /><br /> <br /> Det finns nätverk som arbetar aktivt för breddad rekrytering. Två exempel är det nationella nätverket [http://www.include.nu Include] med medlemmar från flera lärosäten som anordnar workshops och konferenser om ämnet.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6251 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:14:23Z

<p>Kajthy: Återanvänder referens</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> Det råder olika uppfattningar om vad som kan inverka på rekrytering i utbildning, som exempelvis antalet platser i utbildningar, högskoleprovets utformning, studievägledning, webbplatser etc, men ett problem som lyfts är även att ojämlikheten verkar starta tidigt och tycks därmed vara svår att motverka effektivt.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2014/uhr-rapport---fran-breddad-rekrytering-till-breddat-deltagande----docx.pdf|titel=Från breddad rekrytering till breddat deltagande - en analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studenter|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Universitets- och högskolerådet: www.uhr.se}}</ref> Universitets- och högskolerådet föreslår en rad åtgärder som att se över hur utbildning marknadsförs och samarbeta med grund- och gymnasieskolor och lokala företag, men även att det behövs en kartläggning av studentpopulationer för att se vilka insatser som bör göras.<ref name=":0" /><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6250 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:13:16Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> Det råder olika uppfattningar om vad som kan inverka på rekrytering i utbildning, som exempelvis antalet platser i utbildningar, högskoleprovets utformning, studievägledning, webbplatser etc, men ett problem som lyfts är även att ojämlikheten verkar starta tidigt och tycks därmed vara svår att motverka effektivt.<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2014/uhr-rapport---fran-breddad-rekrytering-till-breddat-deltagande----docx.pdf|titel=Från breddad rekrytering till breddat deltagande - en analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studenter|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Universitets- och högskolerådet: www.uhr.se}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6249 Breddad rekrytering 2023-09-21T09:03:58Z

<p>Kajthy: /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref> Uppdraget bedrivs bland annat genom gemensamma handlingsplaner och åtgärder på olika nivåer inom universitet och högskola, exempelvis insatser för att ta emot och stödja nya studenter. Inom UKÄ granskas högskolors och universitets arbete med breddad rekrytering genom tematiska utvärderingar och analyser av snedrekrytering.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/for-larosaten/tematiska-utvarderingar|titel=Tematiska utvärderingar|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=UKÄ}}</ref><br /> <br /> Breddad rekrytering kan förstås i snävare eller vidare bemärkelse. En snäv definition avser det arbete som utförs explicit inom ramen för att uppnå breddad rekrytering, och som exempelvis formuleras i en handlingsplan. Men breddad rekrytering kan också innebära all slags inkluderande verksamhet som bedrivs implicit inom ramen för många olika verksamheter.<ref>{{Webbref|url=https://mp.uu.se/documents/432512/899406/Bilaga+3.+Goda+exempel+breddad+rekrytering+UU.pdf/ddb10b87-2551-c76f-7df5-2ee9e90e3883|titel=Goda exempel på breddad rekrytering. Ett urval av aktiviteter inom breddad rekrytering och breddat deltagande utförda vid Uppsala universitet under perioden 2018-2020|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=Uppsala universitet}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6248 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:56:24Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6247 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:54:43Z

<p>Kajthy: /* Referenser */ Högskolelagen</p> <hr /> <div>== Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning. ==<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/|titel=Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|hämtdatum=21 september 2023|utgivare=}}</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6246 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:48:30Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>== Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning. ==<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6245 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:47:58Z

<p>Kajthy: Rubrik engelska</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Broader recruitment, widening participation<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6244 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:46:24Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> <br /> Högskolelagen (SFS 1992:1434) ålägger universitet och högskolor att ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan".<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6243 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:37:01Z

<p>Kajthy: /* Tillämpningar */ Inledande text</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Inom universitet och högskola lyfts breddad rekrytering och breddat deltagande som en rättvise- och demokratifråga. Begreppet har växt fram för att motverka social snedrekrytering som innebär det motsatta – att sökandet till och valet av utbildning påverkas av kön, etnicitet och social bakgrund. Målet är dels att skapa tillgång till och förutsättningar för högre utbildning som är likvärdig för alla, men det breddade deltagandet kan i sin tur också bidra till en högre kvalitet i utbildning där flera perspektiv kan tillvaratas och berika undervisningen.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6242 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:34:21Z

<p>Kajthy: Ny rubrik</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6241 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:33:14Z

<p>Kajthy: Lagt till kategorier</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Breddad_rekrytering&diff=6240 Breddad rekrytering 2023-09-21T08:29:49Z

<p>Kajthy: Skapat nytt begrepp</p> <hr /> <div>Inom högskoleväsendet avser begreppet rekrytering av studenter från samhällsgrupper som vanligtvis är underrepresenterade inom universitet och högskolor, för att alla studenter ska ha lika möjlighet till högre utbildning.</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6239 Tvärvetenskap 2023-09-08T13:38:33Z

<p>Kajthy: Lagt till kategori "Begrepp"</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbete på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskaper och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.<ref name=":0">Sandström, Friberg, Hyenstrand, Larsson och Wadskog (2005). Tvärvetenskap - en analys. Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005. Stockholm: Vetenskapsrådet</ref> <br /> <br /> Det finns flera drivkrafter som ligger till grund för tvärvetenskap. Den främsta drivkraften är behovet av samarbeten utifrån en tillfällig efterfrågan på kunskap hos forskare. Denna typ av interdisciplinärt samarbete kan dock vara svår att upprätta fasta strukturer för, men ökar ändå inom de flesta områden. En annan drivkraft är samhällsrelevansen, som ofta är mer organiserad genom forskningsprogram. Ytterligare en form av tvärvetenskap är den teknoekonomiska, som stöds av forskningsstiftelser som VINNOVA och SSF.<ref name=":0" /><br /> <br /> Tvärvetenskap kan bedrivas interdisciplinärt och multidisciplinärt. Interdisciplinär tvärvetenskap innebär integrerade samarbeten mellan forskare från olika discipliner där man arbetar för ett gemensamt mål och med gemensamt utvecklade metoder. Vid multidisciplinär tvärvetenskap arbetar forskare ofta parallellt med olika metoder och discipliner, vilket kan leda till att nya discipliner och teorier utvecklas. Ibland kan tvärvetenskap anses främst representera interdisciplinär forskning, medan multidisciplinär forskning snarare kan benämnas som mångvetenskap.<ref>{{Webbref|url=https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/om-oss/om-tvarvetenskap/|titel=SLU Future Food Komplexa utmaningar kräver ett tvärvetenskapligt tänkande.|hämtdatum=2023-09-08.|utgivare=SLU Future food}}</ref><br /> <br /> === Exempel på tvärvetenskaplig forskning ===<br /> Digitalisering och hållbarhet är teman som ofta kräver tvärvetenskapliga ansatser på grund av dess komplexa karaktärer. Ett exempel är det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser som innefattar flera olika aktörer och intressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/uppdrag/framja-och-finansiera-forskning/digitaliseringens-samhallskonsekvenser.html|titel=Vetenskapsrådet, Nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser|hämtdatum=8 september 2023}}</ref> Forskningsprogrammet har inrättats av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen 2020.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/contentassets/da8732af87a14b689658dadcfb2d3777/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf|titel=Regeringsproposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige|hämtdatum=8 september 2023}}</ref> Ett annat exempel är forskning om hållbara livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Future Food.[https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/] Hållbarhetsutmaningar är av sådan komplex karaktär att de sällan kan lösas genom enskilda discipliner. Ett tredje exempel är utbildningsvetenskap som befinner sig i gränssnittet mellan flera ämnesdiscipliner som historia eller språkvetenskap tillsammans med didaktik.<ref>Sundberg, Daniel (2015) Pedagogik som vetenskap. Linnéuniversitetet</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> interdisciplinarity, multidisciplinarity<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /><br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6238 Tvärvetenskap 2023-09-08T13:25:39Z

<p>Kajthy: Ny text, rubrik och referenser</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbete på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskaper och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.<ref name=":0">Sandström, Friberg, Hyenstrand, Larsson och Wadskog (2005). Tvärvetenskap - en analys. Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005. Stockholm: Vetenskapsrådet</ref> <br /> <br /> Det finns flera drivkrafter som ligger till grund för tvärvetenskap. Den främsta drivkraften är behovet av samarbeten utifrån en tillfällig efterfrågan på kunskap hos forskare. Denna typ av interdisciplinärt samarbete kan dock vara svår att upprätta fasta strukturer för, men ökar ändå inom de flesta områden. En annan drivkraft är samhällsrelevansen, som ofta är mer organiserad genom forskningsprogram. Ytterligare en form av tvärvetenskap är den teknoekonomiska, som stöds av forskningsstiftelser som VINNOVA och SSF.<ref name=":0" /><br /> <br /> Tvärvetenskap kan bedrivas interdisciplinärt och multidisciplinärt. Interdisciplinär tvärvetenskap innebär integrerade samarbeten mellan forskare från olika discipliner där man arbetar för ett gemensamt mål och med gemensamt utvecklade metoder. Vid multidisciplinär tvärvetenskap arbetar forskare ofta parallellt med olika metoder och discipliner, vilket kan leda till att nya discipliner och teorier utvecklas. Ibland kan tvärvetenskap anses främst representera interdisciplinär forskning, medan multidisciplinär forskning snarare kan benämnas som mångvetenskap.<ref>{{Webbref|url=https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/om-oss/om-tvarvetenskap/|titel=SLU Future Food Komplexa utmaningar kräver ett tvärvetenskapligt tänkande.|hämtdatum=2023-09-08.|utgivare=SLU Future food}}</ref><br /> <br /> === Exempel på tvärvetenskaplig forskning ===<br /> Digitalisering och hållbarhet är teman som ofta kräver tvärvetenskapliga ansatser på grund av dess komplexa karaktärer. Ett exempel är det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser som innefattar flera olika aktörer och intressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/uppdrag/framja-och-finansiera-forskning/digitaliseringens-samhallskonsekvenser.html|titel=Vetenskapsrådet, Nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser|hämtdatum=8 september 2023}}</ref> Forskningsprogrammet har inrättats av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen 2020.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/contentassets/da8732af87a14b689658dadcfb2d3777/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf|titel=Regeringsproposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige|hämtdatum=8 september 2023}}</ref> Ett annat exempel är forskning om hållbara livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Future Food.[https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/] Hållbarhetsutmaningar är av sådan komplex karaktär att de sällan kan lösas genom enskilda discipliner. Ett tredje exempel är utbildningsvetenskap som befinner sig i gränssnittet mellan flera ämnesdiscipliner som historia eller språkvetenskap tillsammans med didaktik.<ref>Sundberg, Daniel (2015) Pedagogik som vetenskap. Linnéuniversitetet</ref><br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> interdisciplinarity, multidisciplinarity<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <references /></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6226 Tvärvetenskap 2023-09-08T06:36:26Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbete på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskaper och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.<ref name=":0">Sandström, Friberg, Hyenstrand, Larsson och Wadskog (2005). Tvärvetenskap - en analys. Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005. Stockholm: Vetenskapsrådet</ref> <br /> <br /> Det finns flera drivkrafter som ligger till grund för tvärvetenskap. Den främsta drivkraften är behovet av samarbeten utifrån en tillfällig efterfrågan på kunskap hos forskare. Denna typ av interdisciplinärt samarbete kan dock vara svår att upprätta fasta strukturer för, men ökar ändå inom de flesta områden. En annan drivkraft är samhällsrelevansen, som ofta är mer organiserad genom olika forskningsprogram. Ytterligare en form av tvärvetenskap är den teknoekonomiska, som stöds av forskningsstiftelser som VINNOVA och SSF.<ref name=":0" /><br /> <br /> Tvärvetenskap kan bedrivas interdisciplinärt och multidisciplinärt. Interdisciplinär tvärvetenskap innebär integrerade samarbeten mellan forskare från olika discipliner där man arbetar för ett gemensamt mål och med gemensamt utvecklade metoder. Vid multidisciplinär tvärvetenskap arbetar forskare ofta parallellt med olika metoder och discipliner, vilket kan leda till att nya discipliner och teorier utvecklas. Ibland kan tvärvetenskap anses främst representera interdisciplinär forskning, medan multidisciplinär forskning snarare kan benämnas som mångvetenskap.<ref>{{Webbref|url=https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/om-oss/om-tvarvetenskap/|titel=SLU Future Food Komplexa utmaningar kräver ett tvärvetenskapligt tänkande.|hämtdatum=2023-09-08.|utgivare=SLU Future food}}</ref> <br /> <br /> === Referenser ===<br /> <references /></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6225 Tvärvetenskap 2023-09-08T06:31:32Z

<p>Kajthy: Ny text</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbete på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskaper och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.<ref name=":0">Sandström, Friberg, Hyenstrand, Larsson och Wadskog (2005). Tvärvetenskap - en analys. Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005. Stockholm: Vetenskapsrådet</ref> <br /> <br /> Det finns flera drivkrafter som ligger till grund för tvärvetenskap. Den främsta drivkraften är behovet av samarbeten utifrån en tillfällig efterfrågan på kunskap hos forskare. Denna typ av interdisciplinärt samarbete kan dock vara svår att upprätta fasta strukturer för, men ökar ändå inom de flesta områden. En annan drivkraft är samhällsrelevansen, som ofta är mer organiserad genom olika forskningsprogram. Ytterligare en form av tvärvetenskap är den teknoekonomiska, som stöds av forskningsstiftelser som VINNOVA och SSF.<ref name=":0" /><br /> <br /> === Referenser ===<br /> <references /></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6224 Tvärvetenskap 2023-09-08T06:12:42Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbete på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskaper och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6223 Tvärvetenskap 2023-09-08T06:04:50Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref> Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskap och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade och kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2005-07-01-tvarvetenskap---en-analys.html|titel=Tvärvetenskap - en analys|hämtdatum=2023-09-08|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6220 Tvärvetenskap 2023-09-07T07:17:22Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref> Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskap och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade och kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.[https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2005-07-01-tvarvetenskap---en-analys.html Vetenskapsrådet]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:VisualEditor/%C3%85terkoppling&diff=6219 Samsyn:VisualEditor/Återkoppling 2023-09-04T06:46:18Z

<p>Kajthy: /* Visuell redigering fungerar ej */ nytt avsnitt</p> <hr /> <div>== Visuell redigering fungerar ej ==<br /> <br /> :<small>Användaragent: Mozilla/5.0 (Windows NT 10.0; Win64; x64) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/116.0.0.0 Safari/537.36</small><br /> <br /> URL: https://samsynwiki.se/wiki/Tv%C3%A4rvetenskap?veaction=edit<br /> Hej! Jag arbetar som redaktör med Samsynswikin och det visuella redigeringsläget låser sig ständigt. Endast "redigera wikitext" fungerar. <br /> Hälsning, Kajsa Thyberg<br /> <br /> [[Användare:Kajthy|Kajthy]] ([[Användardiskussion:Kajthy|diskussion]]) 4 september 2023 kl. 07.46 (CET)</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6218 Tvärvetenskap 2023-09-04T06:42:21Z

<p>Kajthy: /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref> Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten. Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskap och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade och kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra.[https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2005-07-01-tvarvetenskap---en-analys.html Vetenskapsrådet]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6215 Tvärvetenskap 2023-08-17T13:32:50Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6214 Tvärvetenskap 2023-08-17T13:32:22Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref><br /> Tvärvetenskapliga projekt blir allt vanligare eftersom det finns ett behov av flera olika slags kunskap och metoder för att bedriva forskning. Med sin gränsöverskridande innebörd utmanar begreppet synen på discipliner som separerade, vilket ibland kan göra det svårt att avgränsa olika forskningsfält från varandra. <ref> https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2005-07-01-tvarvetenskap---en-analys.html <ref></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6213 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:47:43Z

<p>Kajthy: /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=|sid=}}</ref></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6212 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:44:07Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tv%C3%A4rvetenskap|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2023-08-17|utgivare=Nationalencyklopedin|sid=}}</ref></div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6211 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:38:43Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Tvärvetenskap är en allmän benämning på olika forskares samarbeten på ett sätt som integrerar flera vetenskapliga discipliner. Samarbetet kan bedrivas på olika nivåer från större forskningsprojekt till mindre samarbeten.</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6210 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:26:15Z

<p>Kajthy: /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> Testar</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6209 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:25:59Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tv%C3%A4rvetenskap&diff=6208 Tvärvetenskap 2023-08-17T12:19:53Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare.<br /> <br /> === Tillämpningar ===<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Behovsdriven_forskning&diff=6206 Behovsdriven forskning 2023-06-15T08:24:59Z

<p>Kajthy: /* Tillämpning */</p> <hr /> <div>'''Behovsdriven forskning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.<ref>[http://www.vits.org/uploads/WESPA2006/Lindblad-Gidlund_Nilsson.pdf Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”]</ref><ref>[https://www.esv.se/press/nyheter/2017/fran-behovsdriven-utveckling-till-nyttorealisering--en-oversikt/ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt]</ref><br /> <br /> Inom forskning kring [[entreprenörskap]] finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.<ref>[https://www.researchgate.net/publication/233717943_Beyond_necessity-driven_versus_opportunity-driven_entrepreneurship_A_study_of_informal_entrepreneurs_in_England_Russia_and_Ukraine Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in ''International Journal of Entrepreneurship and Innovation'' 9(3):157-165, July 2008.]</ref> Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.<br /> <br /> Se även [[utmaningsdriven forskning]].<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Necessity driven research.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Behovsdriven_forskning&diff=6205 Behovsdriven forskning 2023-06-15T08:24:31Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Behovsdriven forskning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.<ref>[http://www.vits.org/uploads/WESPA2006/Lindblad-Gidlund_Nilsson.pdf Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”]</ref><ref>[https://www.esv.se/press/nyheter/2017/fran-behovsdriven-utveckling-till-nyttorealisering--en-oversikt/ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt]</ref><br /> <br /> Inom forskning kring [[entreprenörskap]] finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.<ref>[https://www.researchgate.net/publication/233717943_Beyond_necessity-driven_versus_opportunity-driven_entrepreneurship_A_study_of_informal_entrepreneurs_in_England_Russia_and_Ukraine Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in ''International Journal of Entrepreneurship and Innovation'' 9(3):157-165, July 2008.]</ref> Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.<ref><br /> <br /> Se även [[utmaningsdriven forskning]].<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Necessity driven research.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Behovsdriven_forskning&diff=6204 Behovsdriven forskning 2023-06-15T08:22:59Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>'''Behovsdriven forskning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.<ref>[http://www.vits.org/uploads/WESPA2006/Lindblad-Gidlund_Nilsson.pdf Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”]</ref><ref>[https://www.esv.se/press/nyheter/2017/fran-behovsdriven-utveckling-till-nyttorealisering--en-oversikt/ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt]</ref><br /> <br /> Inom forskning kring [[entreprenörskap]] finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.<ref>[https://www.researchgate.net/publication/233717943_Beyond_necessity-driven_versus_opportunity-driven_entrepreneurship_A_study_of_informal_entrepreneurs_in_England_Russia_and_Ukraine Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in ''International Journal of Entrepreneurship and Innovation'' 9(3):157-165, July 2008.]</ref> Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/|titel=Vetenskapsrådet|hämtdatum=2023-06-15|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref><br /> <br /> Se även [[utmaningsdriven forskning]].<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Necessity driven research.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Praktik&diff=6203 Praktik 2023-04-13T12:18:25Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Praktik är när en student tillbringar en viss avsatt tid för att få praktisk erfarenhet av konkreta arbetsuppgifter i en för utbildningsprogrammet relevant verksamhet utanför högskolan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Syftet är att praktiskt tillämpa teoretiska kunskaper man förvärvat under sin utbildning. Praktiken ska ha en tydlig koppling till studentens huvudämne och genomföras under handledning av en yrkesverksam på fältet. <br /> <br /> Praktik liknar till sin karaktär [[Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]], både vad gäller arbete och struktur. Till skillnad från VFU är det dock upp till kurs- eller programansvarig om man vill bedriva praktik eller inte. Ett syfte kan vara att att öka relevansen i utbildningen, men även för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. <br /> <br /> Olika program och utbildningar har olika former för praktik och praktikperioden kan ha olika längd, från några veckor upp till en hel termin. På vissa utbildningar är praktiken obligatorisk medan vissa utbildningar inte har någon praktik alls. Inom vissa utbildningar sker praktiken under sommaren, medan andra kräver att den ligger under terminstid. <br /> <br /> En problematik som ibland framhålls är att det är mycket resurskrävande att säkerställa praktikplatser. Det finns också risker med att arbetsuppgifterna under praktiken inte är tillräckligt avancerade och att lärandemålen då kan bli svåra att uppfylla. Eftersom antalet platser inom högre utbildning har ökat över tid, och att en del praktikplatser är beroende av konjunkturläget, har detta inneburit att ett antal program valt att ta bort kravet på praktik. Ett tydligt exempel på det är civilingenjörsutbildningar som för ett antal år sedan hade krav på verkstadspraktik men som nu tagit bort det.<ref>{{Bokref|efternamn=Ahlgren-Moritz, et al.|förnamn=Charlotte|titel=Vägen till samverkanssäkrad utbildning: Metoder och strategier|år=2016|utgivare=}}</ref> <br /> <br /> Vid till exempel Fastighetsmäklarprogrammet finns inget krav på praktik, men däremot kräver Fastighetsmäklarinspektionen att studenten, för att kunna registreras som fastighetsmäklare, förutom 120 högskolepoängs teoretisk utbildning har även minst 10 veckors handledd praktik hos en i Sverige fullständigt registrerad fastighetsmäklare. Praktiken ska genomföras under eller efter den teoretiska utbildningen.<ref>{{Webbref|url=https://fmi.se/bli-maklare/utbildningskrav/|titel=Utbildningskrav - Fastighetsmäklarinspektionen|hämtdatum=2021-01-14|utgivare=|sid=}}</ref><br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Internship<br /> <br /> ==Källor==<br /> <br /> <br /><br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Merut]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Praktik&diff=6202 Praktik 2023-04-13T12:17:49Z

<p>Kajthy: /* Tillämpning */</p> <hr /> <div>Praktik är när en student tillbringar en viss avsatt tid för att få praktisk erfarenhet av konkreta arbetsuppgifter i en för utbildningsprogrammet relevant verksamhet utanför högskolan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Syftet är att praktiskt tillämpa teoretiska kunskaper man förvärvat under sin utbildning. Praktiken ska ha en tydlig koppling till studentens huvudämne och genomföras under handledning av en yrkesverksam på fältet. <br /> <br /> Praktik liknar till sin karaktär [[Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]], både vad gäller arbete och struktur. Till skillnad från VFU är det dock upp till kurs- eller programansvarig om man vill bedriva praktik eller inte. Ett syfte kan vara att att öka relevansen i utbildningen, men även för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv.<ref></ref> <br /> <br /> Olika program och utbildningar har olika former för praktik och praktikperioden kan ha olika längd, från några veckor upp till en hel termin. På vissa utbildningar är praktiken obligatorisk medan vissa utbildningar inte har någon praktik alls. Inom vissa utbildningar sker praktiken under sommaren, medan andra kräver att den ligger under terminstid. <br /> <br /> En problematik som ibland framhålls är att det är mycket resurskrävande att säkerställa praktikplatser. Det finns också risker med att arbetsuppgifterna under praktiken inte är tillräckligt avancerade och att lärandemålen då kan bli svåra att uppfylla. Eftersom antalet platser inom högre utbildning har ökat över tid, och att en del praktikplatser är beroende av konjunkturläget, har detta inneburit att ett antal program valt att ta bort kravet på praktik. Ett tydligt exempel på det är civilingenjörsutbildningar som för ett antal år sedan hade krav på verkstadspraktik men som nu tagit bort det.<ref>{{Bokref|efternamn=Ahlgren-Moritz, et al.|förnamn=Charlotte|titel=Vägen till samverkanssäkrad utbildning: Metoder och strategier|år=2016|utgivare=}}</ref> <br /> <br /> Vid till exempel Fastighetsmäklarprogrammet finns inget krav på praktik, men däremot kräver Fastighetsmäklarinspektionen att studenten, för att kunna registreras som fastighetsmäklare, förutom 120 högskolepoängs teoretisk utbildning har även minst 10 veckors handledd praktik hos en i Sverige fullständigt registrerad fastighetsmäklare. Praktiken ska genomföras under eller efter den teoretiska utbildningen.<ref>{{Webbref|url=https://fmi.se/bli-maklare/utbildningskrav/|titel=Utbildningskrav - Fastighetsmäklarinspektionen|hämtdatum=2021-01-14|utgivare=|sid=}}</ref><br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Internship<br /> <br /> ==Källor==<br /> <br /> <br /><br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Merut]]</div>

Kajthy https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsutmaningar&diff=6199 Samhällsutmaningar 2023-04-13T11:53:29Z

<p>Kajthy: </p> <hr /> <div>Med '''samhällsutmaningar''' avses politiskt identifierade problemområden som är akuta för mänskligheten att ta sig an men som är alltför komplexa för att hanteras av en ensam aktör eller inom en separat sektor och därför kräver utvecklade former av forskning och samverkan.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> EU identifierar i sin forskningssatsning ''Horisont 2020'' ett antal samhällsutmaningar som forskningen under perioden 2014-2020 ska rikta in sig mot och försöka lösa genom tvärvetenskapligt samarbete och samverkan med externa aktörer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Horizon 2020 i sammanfattning|hämtdatum=2019-01-29|år=2014|utgivare=Europeiska unionen|sid=|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/sites/horizon2020/files/H2020_SV_KI0213413SVN.pdf}}</ref> Samhällsutmaningar är också centrala inom innovationsmyndigheten Vinnovas forskningsprogram för utmaningsdriven innovation som lanserades 2011. I utlysningen betonades att de största samhällsutmaningarna är av internationell och tvärsektoriell art och att de ligger högt upp på världens politiska agendor och kräver innovativa lösningar.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/25079a19a2c249bf9745064793aa19d7/vi_16_07t.pdf Utmaningsdriven innovation. Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter]'' (Vinnova VI 2016:07)</ref> <br /> <br /> I 2016 års forskningspolitiska proposition identifierades ett antal samhällsutmaningar kopplade till Sveriges arbete med de sjutton hållbarhetsmål som satts upp inom FN:s Agenda 2030.<ref>Kunskap i samverkan ''[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf För samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'' (2016 17:50) </ref> Dessa samhällsutmaningar presenterades i propositionen som tillväxtmöjligheter och problem som bäst kan lösas inom ramarna för universitetens [[innovationssystem]]. Till propositionen kopplades därför fem strategiska forskningssatsningar: <br /> <br /> *Nästa generations resor och transporter<br /> *Smarta städer<br /> *Cirkulär och biobaserad ekonomi<br /> *Life science<br /> *Uppkopplad industri och nya material<br /> <br /> <br /> Komplexa samhällsutmaningar förutsätts kräva nya metoder och fora för samverkan. Universitet och högskolor försöker därför bygga upp en infrastruktur för att stödja detta. Vid Uppsala universitets centrum för hållbar utveckling (SWEDESD) har man till exempel gett ut en särskild metodhandbok i ämnet, ''Att leda samverkan. En handbok för dig som vill hantera komplexa samhällsutmaningar''.<ref>''[http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1040497/FULLTEXT01.pdf Att leda samverkan. En handbok för dig som vill hantera komplexa samhällsutmaningar]'' Martin Westin, Camilo Calderon, Alexander Hellquist. Bearbetning och översättning till svenska av Anna Ranger, SWEDESD 2016.</ref> ''Mötesplats social innovation'' i Malmö vill på ett liknande sätt bygga upp kapacitet och metoder för att möta samhällsutmaningar inom det sociala området. Ett annat exempel är föreningen ''Vetenskap och allmänhet'' som ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [[Ansvarsfull forskning|RRI]]-verktyg som handlar om att forskning och innovation ska inriktas mot samhällets behov och utmaningar.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref><br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Societal challenges''<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <references /><br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> [https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf Handlingsplan Agenda 2030]<br /> <br /> [http://www.socialinnovation.se/tag/samhallsutmaningar/ Mötesplats social innovation]<br /> <br /> [https://swedesd.uu.se/ SWEDESD]</div>

Kajthy