https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Karin+Christoffersson+%28LiU%29 2026-04-23T21:30:00Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4673 2019-08-15T13:19:54Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;sup&gt;[]&lt;/sup&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare. &lt;sup&gt;[3]&lt;/sup&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4660 2019-08-15T12:39:36Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt;   <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4659 2019-08-15T12:36:40Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]] <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4658 2019-08-15T12:36:06Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> .Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> === Begreppets utveckling ===<br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]] <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4657 2019-08-15T12:32:58Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''', eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> === Begreppets utveckling ===<br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4656 2019-08-15T12:30:56Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''', eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.famna.org/var-verksamhet/samarbeten/|titel=Samverkan med andra organisationer|hämtdatum=2019-08-15|utgivare=Famna|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4539 2019-06-20T12:23:09Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): fetstil</p> <hr /> <div>Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4538 2019-06-20T12:22:41Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): fetstil</p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''', eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<br /> <br /> &lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4535 2019-06-20T12:18:23Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<br /> <br /> &lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4534 2019-06-20T12:17:06Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Famna har vidare utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<br /> <br /> &lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4533 2019-06-20T12:09:14Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Exempel på konkret samverkan mellan idéburen sektor och akademi är Ersta Sköndal Bräcke högskola och Jönköping Academy.<br /> <br /> &lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4532 2019-06-20T11:55:47Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): definition</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4531 2019-06-20T11:50:40Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): definition</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4530 2019-06-20T11:49:38Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): derfinition</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Det sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4510 2019-06-13T08:33:33Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): länk</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå. <br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4509 2019-06-13T08:31:04Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): länk</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhället]] på både nationell och lokal nivå. <br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4508 2019-06-13T08:28:53Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): ändring i definitionen</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och civilsamhället på både nationell och lokal nivå.. <br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4507 2019-06-13T08:17:24Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): i definitionen</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Projektgemensamt&diff=3923 2019-03-06T17:02:12Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Begrepp att begrunda till 8 mars */</p> <hr /> <div>{{Arbetssida}}<br /> &lt;gallery mode=&quot;packed&quot; heights=&quot;300px&quot;&gt;<br /> Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> Här samlar vi info om möten, evenemang och resurser.<br /> <br /> ==Begrepp att begrunda till 8 mars==<br /> <br /> ===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!) <br /> <br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet. <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu, <br /> <br /> ''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera. <br /> <br /> ''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett &quot;Vinnova-impact case&quot; för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte. <br /> <br /> ''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> <br /> ===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande? <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.<br /> <br /> ''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de &quot;köpte&quot; både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...<br /> <br /> ''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en &quot;modern&quot; koppling mellan akademi (samverkan) och &quot;folkbildning&quot; - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att &quot;folkbildning&quot; känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att &quot;hottas upp&quot;.''<br /> <br /> ''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> =='''Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping'''==<br /> Anteckningar: Karin G o Charlotte<br /> <br /> Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh,  Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland<br /> <br /> '''1.      Presentationsrunda'''. <br /> <br /> Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades. <br /> <br /> <br /> '''2.      En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte). <br /> <br />                                i.           Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas. <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)<br /> <br /> '''                           iii.          ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse. <br /> <br /> '''                           iv.          ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )<br /> <br /> <br /> '''3.     Dagens möte'''<br /> <br />                                i.           Dagordningen fastslogs. <br /> <br />                              ii.           Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.<br /> <br /> '''4.     Uppdraget till idag''' <br /> <br />                                i.           Justera varje AP:s urval av begrepp<br /> <br />                              ii.           Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den) <br /> <br />                            iii.           Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)<br /> <br />                            iv.           Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?<br /> <br /> '''''Laget runt'''''<br /> <br /> '''''Linköping- Stockholm'''''<br /> <br /> ·        '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''<br /> <br />                                i.           Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)<br /> <br />                              ii.           Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen. <br /> <br />                            iii.           Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?<br /> <br />                            iv.           '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.<br /> <br />                              v.           Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.''' <br /> <br />                            vi.           '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text. <br /> <br />                           vii.           LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.  <br /> <br />                         viii.           Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.<br /> <br /> <br /> ·        '''Charlotte o Karin G om SU''' <br /> <br />                             ix.           SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår! <br /> <br />                              x.           Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”. <br /> <br /> '''''Malmö – Örebro'''''<br /> <br /> ·        '''Pål om MaU (o OrU)'''<br /> <br />                                i.           Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)<br /> <br />                              ii.           Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.<br /> <br />                            iii.           Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)<br /> <br /> '''''Gävle'''''<br /> <br /> ·        '''Catarina och Malin'''<br /> <br />                                i.           Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka! <br /> <br />                              ii.           Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten. <br /> <br />                            iii.           Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut. <br /> <br /> '''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''<br /> <br />                                 i.         '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.  <br /> <br />                                ii.         '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare. <br /> <br />                              iii.         Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.  <br /> <br />                              iv.         Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:<br /> <br /> ·   '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat) <br /> <br /> ·   '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''<br /> <br /> ·   '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp). <br /> <br /> ·   '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.<br /> <br /> <br /> '''5.     Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''<br /> <br /> '''                              i.          ''' Diskussionssidor + pingar <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)<br /> <br /> ·        På vilken sida, hur många gånger<br /> <br /> ·        Tillagt eller borttaget<br /> <br /> ·        Vem, tid<br /> <br /> ·        Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.<br /> <br />                            iii.           Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida<br /> <br />                            iv.           ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)<br /> <br />                              v.           ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.<br /> <br />                            vi.           ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida<br /> <br />                           vii.           Länka inuti artikel – inom Samsynwikin<br /> <br /> ·   - &gt;  Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”<br /> <br />                         viii.           ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!<br /> <br />                             ix.           Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel. <br /> <br />                              x.           Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.<br /> <br />                             xi.           Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!<br /> <br /> <br /> '''6.     Det mer centrala referensarbetet.''' <br /> <br /> Charlotte gick igenom ett modellförslag.<br /> <br />                                i.           Vilka?<br /> <br /> ·   Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)<br /> <br /> ·   Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)<br /> <br /> ·   Valda individer från övriga K3<br /> <br /> ·   Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.<br /> <br /> (PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)<br /> <br />                              ii.           Hur?<br /> <br /> ·   Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)<br /> <br /> ·   Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).<br /> <br /> ·   Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).<br /> <br />                            iii.           När och var?<br /> <br /> ·   3-5 ggr i mars, o/e april <br /> <br /> ·   Olika platser i landet kontra centralt Stockholm <br /> <br /> ·   (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)<br /> <br /> ·   Även i juni?<br /> <br /> ·   Omtag efter sommaren efter behov.<br /> <br />                            iv.           Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.<br /> <br /> '''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''<br /> <br /> ·        Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö. <br /> <br /> ·        Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.<br /> <br /> ·        Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)<br /> <br /> ·        Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.<br /> <br /> ·        Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.<br /> <br /> '''7.     Tidsplanering''' <br /> <br /> Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses: <br /> <br /> ·        '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst.  Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)<br /> <br /> ·        '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.<br /> <br /> ·        '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.<br /> <br /> ·        Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==<br /> Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.<br /> <br /> 1.      Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18<br /> <br /> 2.      Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]<br /> <br /> 3.       Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin &amp; Fors, Vaike &amp; Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.<br /> <br /> 4.       Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl.  vår ”banner”), och en del annat.<br /> <br /> 5.       På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.<br /> <br /> 6.       Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!<br /> <br /> Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!<br /> <br /> Rossi&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==<br /> Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Granskande AP<br /> !Ansvarigt AP<br /> !Inskrivna och fördelade begrepp<br /> !Klar för granskning-markerad<br /> !Har fått primär respons<br /> !Ev kommentar<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Alumnnätverk<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |mentorprogram<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Mentorskap o mentor (o mentorprogram)<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |VFU – Verksamhetsförlagd utbildning<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Case<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Fadderorganisation<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar?<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Gästföreläsare<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Praktik<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Utbildningsråd<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumn<br /> |Alumn<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumnföreningar<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Arbetsmarknadsdag<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op koordinator<br /> |Co-op koordinator<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op utbildning<br /> |<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Examensarbete<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Exjobb<br /> |<br /> |KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Uppsats<br /> |(tom)<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Forskningssamverkan<br /> |Forskningssamverkan<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Löpande utvärdering<br /> |Löpande utvärdering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samfinansiering<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samhällsrelevant forskning<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samproduktion<br /> |Samproduktion<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Sampublicering<br /> |Sampublicering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samverkanslektor<br /> |Samverkanslektor<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Öppen vetenskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Akademiska värden<br /> |Akademiska värden<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Deltagarbaserad fo<br /> |Deltagarbaserad forskning<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Lärarundantaget<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Tillämpad forskning<br /> |Tillämpad forskning<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Aktionsforskning<br /> |Aktionsforskning<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Externfinansiering<br /> |<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Följeforskning<br /> |Följeforskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |In kind<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Medborgarforskning<br /> |Medborgarforskning<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Mottagarkompetens<br /> |Mottagarkompetens<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Uppdragsforskning<br /> |Uppdragsforskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Genomslag<br /> |Genomslag<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Kunskapstillgång<br /> |Kunskapstillgång<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Nyttiggörande<br /> |Nyttiggörande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Samverkan<br /> |Samverkan<br /> |<br /> |På vänt - centralt begrepp<br /> |-<br /> |4<br /> |6<br /> |Venture Creation<br /> |Venture Creation<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationssystem<br /> |Innovationssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Licensiering<br /> |Licensiering<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Påverkansarbete<br /> |Påverkansarbete<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Innovation<br /> |Innovation<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Social innovation<br /> |Social innovation<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4 o 7…<br /> |6<br /> |Entreprenörskap<br /> |Entreprenörskap<br /> |KC o CC<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkansarena<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkanscheck<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiska partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiskt partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Civilsamhälle<br /> |Civilsamhälle<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Folkbildning<br /> |Folkbildning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Intressent<br /> |Intressent<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Kluster<br /> |Kluster<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Populärvetenskap<br /> |Populärvetenskap<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Samskapande av kunskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Forskningskommunikation<br /> |Forskningskommunikation<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Helix<br /> |Helix<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Knowledge Transfer Partnerships (KTP)<br /> |Knowledge Transfer Partnership<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapstriangeln<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsväxling<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Livslångt lärande<br /> |Livslångt lärande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Outreach<br /> |Outreach<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Trippelhelix<br /> |Trippelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Expertroll<br /> |Expert<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Internship<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kommunikation i vården<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kunskapsstyrning<br /> |<br /> |<br /> |Bara aktiverad<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Nätverk<br /> |Nätverk<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Omgivande samhälle<br /> |Omgivande samhälle<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Skolsamverkan<br /> |Skolsamverkan<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |1<br /> |Tillgängliggöra<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> <br /> ==Tidplan diskuterad 2018-09-06==<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |10-23 september (2w)<br /> |AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)<br /> |-<br /> |23 september<br /> |''Deadline aktiv egna revideringar''<br /> |-<br /> |24 september -   7 oktober (2w)<br /> |Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.<br /> |-<br /> |7 oktober<br /> |''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''<br /> |-<br /> |8-25 oktober (3w)<br /> |Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.<br /> |-<br /> |3 alt 10 oktober?<br /> |Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |25 oktober<br /> |''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''<br /> |-<br /> |'''8-9  november'''<br /> |'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''<br /> |-<br /> |12-21  november<br /> |En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |12 nov - 22  nov.<br /> |Uppföljningsarbete efter SG-beslut<br /> |-<br /> |22 november<br /> |''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''<br /> |}<br /> <br /> ==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt. <br /> <br /> '''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!<br /> <br /> Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!     <br /> <br /> Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)<br /> <br /> 1.      Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.<br /> <br /> a.       '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).''' <br /> <br /> b.      Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar.  Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!<br /> <br /> '''2.      '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!''' <br /> <br /> 3.      En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför. <br /> <br /> ·        Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''<br /> <br /> ·        Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.<br /> <br /> ·        Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen). <br /> <br /> ·        '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?<br /> <br /> ·        Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).<br /> <br /> ·        För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:<br /> <br /> o   '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.<br /> <br /> o   '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.<br /> <br /> ·        Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter). <br /> <br /> ·        I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)<br /> <br /> 4.      '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;) <br /> <br /> a.       '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp<br /> <br /> b.      Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.<br /> <br /> c.       '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.<br /> <br /> d.      Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).<br /> <br /> e.      Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.<br /> <br /> '''5.      Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)  <br /> <br /> 6.      '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.    <br /> <br /> Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.<br /> <br /> Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!<br /> <br /> Rossi &amp; Karin<br /> <br /> ==Tidsplan våren 2018==<br /> <br /> *[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.<br /> *Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.<br /> *Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.<br /> *Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.<br /> <br /> ==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat. <br /> <br /> Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser).  Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!<br /> <br /> Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:<br /> <br /> ·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.<br /> <br /> ·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.<br /> <br /> Tre påminnelser: <br /> <br /> ·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord. <br /> <br /> En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess! <br /> <br /> ·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.<br /> <br /> ·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).<br /> <br /> Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!   <br /> <br /> Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J <br /> <br /> Allt gott,<br /> <br /> Rossi <br /> <br /> ==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==<br /> Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.  <br /> <br /> Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.   <br /> <br /> #Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.<br /> #Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)<br /> # '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines:  '''<br /> #Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.<br /> #En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''<br /> #I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.) <br /> #'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''<br /> <br /> *Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!<br /> *Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.<br /> *Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).<br /> *Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.<br /> *Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.   <br /> *En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).<br /> *'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd =  nästa steg då styrgruppen bedömt.)   <br /> *En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!<br /> <br /> '''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser: <br /> <br /> o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren. <br /> <br /> o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).<br /> <br /> o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu! <br /> <br /> 9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.<br /> <br /> 10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.<br /> <br /> Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt? <br /> <br /> Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!<br /> <br /> ALLT GOTT,<br /> <br /> Charlotte</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Projektgemensamt&diff=3922 2019-03-06T17:00:57Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har) */</p> <hr /> <div>{{Arbetssida}}<br /> &lt;gallery mode=&quot;packed&quot; heights=&quot;300px&quot;&gt;<br /> Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> Här samlar vi info om möten, evenemang och resurser.<br /> <br /> ==Begrepp att begrunda till 8 mars==<br /> <br /> ===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!) <br /> <br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet. <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu, <br /> <br /> ''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera. <br /> <br /> ''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett &quot;Vinnova-impact case&quot; för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte. <br /> <br /> ''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> <br /> ===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande? <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.<br /> <br /> ''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de &quot;köpte&quot; både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...<br /> <br /> ''Karin Christoffersson: Folkbildning. Skulle så gärna vilja hitta en &quot;modern&quot; koppling mellan akademi (samverkan) och &quot;folkbildning&quot; - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att &quot;folkbildning&quot; känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att &quot;hottas upp&quot;.''<br /> <br /> ''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> =='''Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping'''==<br /> Anteckningar: Karin G o Charlotte<br /> <br /> Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh,  Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland<br /> <br /> '''1.      Presentationsrunda'''. <br /> <br /> Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades. <br /> <br /> <br /> '''2.      En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte). <br /> <br />                                i.           Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas. <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)<br /> <br /> '''                           iii.          ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse. <br /> <br /> '''                           iv.          ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )<br /> <br /> <br /> '''3.     Dagens möte'''<br /> <br />                                i.           Dagordningen fastslogs. <br /> <br />                              ii.           Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.<br /> <br /> '''4.     Uppdraget till idag''' <br /> <br />                                i.           Justera varje AP:s urval av begrepp<br /> <br />                              ii.           Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den) <br /> <br />                            iii.           Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)<br /> <br />                            iv.           Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?<br /> <br /> '''''Laget runt'''''<br /> <br /> '''''Linköping- Stockholm'''''<br /> <br /> ·        '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''<br /> <br />                                i.           Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)<br /> <br />                              ii.           Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen. <br /> <br />                            iii.           Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?<br /> <br />                            iv.           '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.<br /> <br />                              v.           Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.''' <br /> <br />                            vi.           '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text. <br /> <br />                           vii.           LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.  <br /> <br />                         viii.           Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.<br /> <br /> <br /> ·        '''Charlotte o Karin G om SU''' <br /> <br />                             ix.           SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår! <br /> <br />                              x.           Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”. <br /> <br /> '''''Malmö – Örebro'''''<br /> <br /> ·        '''Pål om MaU (o OrU)'''<br /> <br />                                i.           Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)<br /> <br />                              ii.           Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.<br /> <br />                            iii.           Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)<br /> <br /> '''''Gävle'''''<br /> <br /> ·        '''Catarina och Malin'''<br /> <br />                                i.           Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka! <br /> <br />                              ii.           Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten. <br /> <br />                            iii.           Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut. <br /> <br /> '''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''<br /> <br />                                 i.         '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.  <br /> <br />                                ii.         '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare. <br /> <br />                              iii.         Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.  <br /> <br />                              iv.         Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:<br /> <br /> ·   '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat) <br /> <br /> ·   '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''<br /> <br /> ·   '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp). <br /> <br /> ·   '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.<br /> <br /> <br /> '''5.     Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''<br /> <br /> '''                              i.          ''' Diskussionssidor + pingar <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)<br /> <br /> ·        På vilken sida, hur många gånger<br /> <br /> ·        Tillagt eller borttaget<br /> <br /> ·        Vem, tid<br /> <br /> ·        Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.<br /> <br />                            iii.           Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida<br /> <br />                            iv.           ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)<br /> <br />                              v.           ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.<br /> <br />                            vi.           ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida<br /> <br />                           vii.           Länka inuti artikel – inom Samsynwikin<br /> <br /> ·   - &gt;  Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”<br /> <br />                         viii.           ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!<br /> <br />                             ix.           Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel. <br /> <br />                              x.           Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.<br /> <br />                             xi.           Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!<br /> <br /> <br /> '''6.     Det mer centrala referensarbetet.''' <br /> <br /> Charlotte gick igenom ett modellförslag.<br /> <br />                                i.           Vilka?<br /> <br /> ·   Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)<br /> <br /> ·   Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)<br /> <br /> ·   Valda individer från övriga K3<br /> <br /> ·   Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.<br /> <br /> (PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)<br /> <br />                              ii.           Hur?<br /> <br /> ·   Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)<br /> <br /> ·   Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).<br /> <br /> ·   Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).<br /> <br />                            iii.           När och var?<br /> <br /> ·   3-5 ggr i mars, o/e april <br /> <br /> ·   Olika platser i landet kontra centralt Stockholm <br /> <br /> ·   (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)<br /> <br /> ·   Även i juni?<br /> <br /> ·   Omtag efter sommaren efter behov.<br /> <br />                            iv.           Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.<br /> <br /> '''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''<br /> <br /> ·        Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö. <br /> <br /> ·        Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.<br /> <br /> ·        Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)<br /> <br /> ·        Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.<br /> <br /> ·        Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.<br /> <br /> '''7.     Tidsplanering''' <br /> <br /> Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses: <br /> <br /> ·        '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst.  Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)<br /> <br /> ·        '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.<br /> <br /> ·        '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.<br /> <br /> ·        Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==<br /> Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.<br /> <br /> 1.      Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18<br /> <br /> 2.      Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]<br /> <br /> 3.       Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin &amp; Fors, Vaike &amp; Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.<br /> <br /> 4.       Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl.  vår ”banner”), och en del annat.<br /> <br /> 5.       På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.<br /> <br /> 6.       Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!<br /> <br /> Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!<br /> <br /> Rossi&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==<br /> Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Granskande AP<br /> !Ansvarigt AP<br /> !Inskrivna och fördelade begrepp<br /> !Klar för granskning-markerad<br /> !Har fått primär respons<br /> !Ev kommentar<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Alumnnätverk<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |mentorprogram<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Mentorskap o mentor (o mentorprogram)<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |VFU – Verksamhetsförlagd utbildning<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Case<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Fadderorganisation<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar?<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Gästföreläsare<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Praktik<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Utbildningsråd<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumn<br /> |Alumn<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumnföreningar<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Arbetsmarknadsdag<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op koordinator<br /> |Co-op koordinator<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op utbildning<br /> |<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Examensarbete<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Exjobb<br /> |<br /> |KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Uppsats<br /> |(tom)<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Forskningssamverkan<br /> |Forskningssamverkan<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Löpande utvärdering<br /> |Löpande utvärdering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samfinansiering<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samhällsrelevant forskning<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samproduktion<br /> |Samproduktion<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Sampublicering<br /> |Sampublicering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samverkanslektor<br /> |Samverkanslektor<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Öppen vetenskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Akademiska värden<br /> |Akademiska värden<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Deltagarbaserad fo<br /> |Deltagarbaserad forskning<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Lärarundantaget<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Tillämpad forskning<br /> |Tillämpad forskning<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Aktionsforskning<br /> |Aktionsforskning<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Externfinansiering<br /> |<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Följeforskning<br /> |Följeforskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |In kind<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Medborgarforskning<br /> |Medborgarforskning<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Mottagarkompetens<br /> |Mottagarkompetens<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Uppdragsforskning<br /> |Uppdragsforskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Genomslag<br /> |Genomslag<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Kunskapstillgång<br /> |Kunskapstillgång<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Nyttiggörande<br /> |Nyttiggörande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Samverkan<br /> |Samverkan<br /> |<br /> |På vänt - centralt begrepp<br /> |-<br /> |4<br /> |6<br /> |Venture Creation<br /> |Venture Creation<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationssystem<br /> |Innovationssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Licensiering<br /> |Licensiering<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Påverkansarbete<br /> |Påverkansarbete<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Innovation<br /> |Innovation<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Social innovation<br /> |Social innovation<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4 o 7…<br /> |6<br /> |Entreprenörskap<br /> |Entreprenörskap<br /> |KC o CC<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkansarena<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkanscheck<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiska partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiskt partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Civilsamhälle<br /> |Civilsamhälle<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Folkbildning<br /> |Folkbildning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Intressent<br /> |Intressent<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Kluster<br /> |Kluster<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Populärvetenskap<br /> |Populärvetenskap<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Samskapande av kunskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Forskningskommunikation<br /> |Forskningskommunikation<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Helix<br /> |Helix<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Knowledge Transfer Partnerships (KTP)<br /> |Knowledge Transfer Partnership<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapstriangeln<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsväxling<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Livslångt lärande<br /> |Livslångt lärande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Outreach<br /> |Outreach<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Trippelhelix<br /> |Trippelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Expertroll<br /> |Expert<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Internship<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kommunikation i vården<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kunskapsstyrning<br /> |<br /> |<br /> |Bara aktiverad<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Nätverk<br /> |Nätverk<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Omgivande samhälle<br /> |Omgivande samhälle<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Skolsamverkan<br /> |Skolsamverkan<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |1<br /> |Tillgängliggöra<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> <br /> ==Tidplan diskuterad 2018-09-06==<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |10-23 september (2w)<br /> |AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)<br /> |-<br /> |23 september<br /> |''Deadline aktiv egna revideringar''<br /> |-<br /> |24 september -   7 oktober (2w)<br /> |Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.<br /> |-<br /> |7 oktober<br /> |''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''<br /> |-<br /> |8-25 oktober (3w)<br /> |Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.<br /> |-<br /> |3 alt 10 oktober?<br /> |Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |25 oktober<br /> |''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''<br /> |-<br /> |'''8-9  november'''<br /> |'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''<br /> |-<br /> |12-21  november<br /> |En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |12 nov - 22  nov.<br /> |Uppföljningsarbete efter SG-beslut<br /> |-<br /> |22 november<br /> |''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''<br /> |}<br /> <br /> ==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt. <br /> <br /> '''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!<br /> <br /> Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!     <br /> <br /> Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)<br /> <br /> 1.      Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.<br /> <br /> a.       '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).''' <br /> <br /> b.      Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar.  Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!<br /> <br /> '''2.      '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!''' <br /> <br /> 3.      En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför. <br /> <br /> ·        Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''<br /> <br /> ·        Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.<br /> <br /> ·        Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen). <br /> <br /> ·        '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?<br /> <br /> ·        Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).<br /> <br /> ·        För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:<br /> <br /> o   '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.<br /> <br /> o   '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.<br /> <br /> ·        Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter). <br /> <br /> ·        I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)<br /> <br /> 4.      '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;) <br /> <br /> a.       '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp<br /> <br /> b.      Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.<br /> <br /> c.       '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.<br /> <br /> d.      Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).<br /> <br /> e.      Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.<br /> <br /> '''5.      Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)  <br /> <br /> 6.      '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.    <br /> <br /> Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.<br /> <br /> Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!<br /> <br /> Rossi &amp; Karin<br /> <br /> ==Tidsplan våren 2018==<br /> <br /> *[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.<br /> *Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.<br /> *Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.<br /> *Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.<br /> <br /> ==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat. <br /> <br /> Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser).  Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!<br /> <br /> Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:<br /> <br /> ·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.<br /> <br /> ·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.<br /> <br /> Tre påminnelser: <br /> <br /> ·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord. <br /> <br /> En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess! <br /> <br /> ·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.<br /> <br /> ·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).<br /> <br /> Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!   <br /> <br /> Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J <br /> <br /> Allt gott,<br /> <br /> Rossi <br /> <br /> ==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==<br /> Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.  <br /> <br /> Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.   <br /> <br /> #Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.<br /> #Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)<br /> # '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines:  '''<br /> #Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.<br /> #En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''<br /> #I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.) <br /> #'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''<br /> <br /> *Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!<br /> *Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.<br /> *Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).<br /> *Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.<br /> *Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.   <br /> *En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).<br /> *'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd =  nästa steg då styrgruppen bedömt.)   <br /> *En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!<br /> <br /> '''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser: <br /> <br /> o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren. <br /> <br /> o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).<br /> <br /> o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu! <br /> <br /> 9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.<br /> <br /> 10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.<br /> <br /> Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt? <br /> <br /> Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!<br /> <br /> ALLT GOTT,<br /> <br /> Charlotte</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Projektgemensamt&diff=3918 2019-03-05T15:25:03Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Krux-begrepp, 1-2 var (om du har) */</p> <hr /> <div>{{Arbetssida}}<br /> &lt;gallery mode=&quot;packed&quot; heights=&quot;300px&quot;&gt;<br /> Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> Här samlar vi info om möten, evenemang och resurser.<br /> <br /> ==Begrepp att begrunda till 8 mars==<br /> <br /> ===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!) <br /> <br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]<br /> <br /> ''Karin Grelz''<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet. <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu, <br /> <br /> ''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera. <br /> <br /> ''Karin Christoffersson''<br /> <br /> ''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> <br /> ===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?<br /> <br /> ''Karin Grelz''<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande? <br /> <br /> ''Catarina Carlsson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''<br /> <br /> ''Malin Jansson''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.<br /> <br /> ''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de &quot;köpte&quot; både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...<br /> <br /> ''Karin Christoffersson: Folkbildning. Skulle så gärna vilja hitta en &quot;modern&quot; koppling mellan akademi (samverkan) och &quot;folkbildning&quot; - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att &quot;folkbildning&quot; känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att &quot;hottas upp&quot;.''<br /> <br /> ''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> =='''Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping'''==<br /> Anteckningar: Karin G o Charlotte<br /> <br /> Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh,  Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland<br /> <br /> '''1.      Presentationsrunda'''. <br /> <br /> Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades. <br /> <br /> <br /> '''2.      En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte). <br /> <br />                                i.           Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas. <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)<br /> <br /> '''                           iii.          ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse. <br /> <br /> '''                           iv.          ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )<br /> <br /> <br /> '''3.     Dagens möte'''<br /> <br />                                i.           Dagordningen fastslogs. <br /> <br />                              ii.           Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.<br /> <br /> '''4.     Uppdraget till idag''' <br /> <br />                                i.           Justera varje AP:s urval av begrepp<br /> <br />                              ii.           Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den) <br /> <br />                            iii.           Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)<br /> <br />                            iv.           Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?<br /> <br /> '''''Laget runt'''''<br /> <br /> '''''Linköping- Stockholm'''''<br /> <br /> ·        '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''<br /> <br />                                i.           Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)<br /> <br />                              ii.           Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen. <br /> <br />                            iii.           Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?<br /> <br />                            iv.           '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.<br /> <br />                              v.           Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.''' <br /> <br />                            vi.           '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text. <br /> <br />                           vii.           LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.  <br /> <br />                         viii.           Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.<br /> <br /> <br /> ·        '''Charlotte o Karin G om SU''' <br /> <br />                             ix.           SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår! <br /> <br />                              x.           Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”. <br /> <br /> '''''Malmö – Örebro'''''<br /> <br /> ·        '''Pål om MaU (o OrU)'''<br /> <br />                                i.           Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)<br /> <br />                              ii.           Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.<br /> <br />                            iii.           Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)<br /> <br /> '''''Gävle'''''<br /> <br /> ·        '''Catarina och Malin'''<br /> <br />                                i.           Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka! <br /> <br />                              ii.           Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten. <br /> <br />                            iii.           Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut. <br /> <br /> '''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''<br /> <br />                                 i.         '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.  <br /> <br />                                ii.         '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare. <br /> <br />                              iii.         Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.  <br /> <br />                              iv.         Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:<br /> <br /> ·   '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat) <br /> <br /> ·   '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''<br /> <br /> ·   '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp). <br /> <br /> ·   '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.<br /> <br /> <br /> '''5.     Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''<br /> <br /> '''                              i.          ''' Diskussionssidor + pingar <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)<br /> <br /> ·        På vilken sida, hur många gånger<br /> <br /> ·        Tillagt eller borttaget<br /> <br /> ·        Vem, tid<br /> <br /> ·        Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.<br /> <br />                            iii.           Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida<br /> <br />                            iv.           ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)<br /> <br />                              v.           ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.<br /> <br />                            vi.           ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida<br /> <br />                           vii.           Länka inuti artikel – inom Samsynwikin<br /> <br /> ·   - &gt;  Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”<br /> <br />                         viii.           ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!<br /> <br />                             ix.           Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel. <br /> <br />                              x.           Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.<br /> <br />                             xi.           Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!<br /> <br /> <br /> '''6.     Det mer centrala referensarbetet.''' <br /> <br /> Charlotte gick igenom ett modellförslag.<br /> <br />                                i.           Vilka?<br /> <br /> ·   Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)<br /> <br /> ·   Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)<br /> <br /> ·   Valda individer från övriga K3<br /> <br /> ·   Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.<br /> <br /> (PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)<br /> <br />                              ii.           Hur?<br /> <br /> ·   Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)<br /> <br /> ·   Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).<br /> <br /> ·   Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).<br /> <br />                            iii.           När och var?<br /> <br /> ·   3-5 ggr i mars, o/e april <br /> <br /> ·   Olika platser i landet kontra centralt Stockholm <br /> <br /> ·   (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)<br /> <br /> ·   Även i juni?<br /> <br /> ·   Omtag efter sommaren efter behov.<br /> <br />                            iv.           Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.<br /> <br /> '''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''<br /> <br /> ·        Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö. <br /> <br /> ·        Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.<br /> <br /> ·        Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)<br /> <br /> ·        Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.<br /> <br /> ·        Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.<br /> <br /> '''7.     Tidsplanering''' <br /> <br /> Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses: <br /> <br /> ·        '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst.  Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)<br /> <br /> ·        '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.<br /> <br /> ·        '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.<br /> <br /> ·        Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==<br /> Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.<br /> <br /> 1.      Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18<br /> <br /> 2.      Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]<br /> <br /> 3.       Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin &amp; Fors, Vaike &amp; Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.<br /> <br /> 4.       Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl.  vår ”banner”), och en del annat.<br /> <br /> 5.       På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.<br /> <br /> 6.       Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!<br /> <br /> Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!<br /> <br /> Rossi&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==<br /> Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Granskande AP<br /> !Ansvarigt AP<br /> !Inskrivna och fördelade begrepp<br /> !Klar för granskning-markerad<br /> !Har fått primär respons<br /> !Ev kommentar<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Alumnnätverk<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |mentorprogram<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Mentorskap o mentor (o mentorprogram)<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |VFU – Verksamhetsförlagd utbildning<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Case<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Fadderorganisation<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar?<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Gästföreläsare<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Praktik<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Utbildningsråd<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumn<br /> |Alumn<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumnföreningar<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Arbetsmarknadsdag<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op koordinator<br /> |Co-op koordinator<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op utbildning<br /> |<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Examensarbete<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Exjobb<br /> |<br /> |KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Uppsats<br /> |(tom)<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Forskningssamverkan<br /> |Forskningssamverkan<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Löpande utvärdering<br /> |Löpande utvärdering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samfinansiering<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samhällsrelevant forskning<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samproduktion<br /> |Samproduktion<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Sampublicering<br /> |Sampublicering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samverkanslektor<br /> |Samverkanslektor<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Öppen vetenskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Akademiska värden<br /> |Akademiska värden<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Deltagarbaserad fo<br /> |Deltagarbaserad forskning<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Lärarundantaget<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Tillämpad forskning<br /> |Tillämpad forskning<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Aktionsforskning<br /> |Aktionsforskning<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Externfinansiering<br /> |<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Följeforskning<br /> |Följeforskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |In kind<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Medborgarforskning<br /> |Medborgarforskning<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Mottagarkompetens<br /> |Mottagarkompetens<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Uppdragsforskning<br /> |Uppdragsforskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Genomslag<br /> |Genomslag<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Kunskapstillgång<br /> |Kunskapstillgång<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Nyttiggörande<br /> |Nyttiggörande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Samverkan<br /> |Samverkan<br /> |<br /> |På vänt - centralt begrepp<br /> |-<br /> |4<br /> |6<br /> |Venture Creation<br /> |Venture Creation<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationssystem<br /> |Innovationssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Licensiering<br /> |Licensiering<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Påverkansarbete<br /> |Påverkansarbete<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Innovation<br /> |Innovation<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Social innovation<br /> |Social innovation<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4 o 7…<br /> |6<br /> |Entreprenörskap<br /> |Entreprenörskap<br /> |KC o CC<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkansarena<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkanscheck<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiska partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiskt partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Civilsamhälle<br /> |Civilsamhälle<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Folkbildning<br /> |Folkbildning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Intressent<br /> |Intressent<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Kluster<br /> |Kluster<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Populärvetenskap<br /> |Populärvetenskap<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Samskapande av kunskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Forskningskommunikation<br /> |Forskningskommunikation<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Helix<br /> |Helix<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Knowledge Transfer Partnerships (KTP)<br /> |Knowledge Transfer Partnership<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapstriangeln<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsväxling<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Livslångt lärande<br /> |Livslångt lärande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Outreach<br /> |Outreach<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Trippelhelix<br /> |Trippelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Expertroll<br /> |Expert<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Internship<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kommunikation i vården<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kunskapsstyrning<br /> |<br /> |<br /> |Bara aktiverad<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Nätverk<br /> |Nätverk<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Omgivande samhälle<br /> |Omgivande samhälle<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Skolsamverkan<br /> |Skolsamverkan<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |1<br /> |Tillgängliggöra<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> <br /> ==Tidplan diskuterad 2018-09-06==<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |10-23 september (2w)<br /> |AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)<br /> |-<br /> |23 september<br /> |''Deadline aktiv egna revideringar''<br /> |-<br /> |24 september -   7 oktober (2w)<br /> |Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.<br /> |-<br /> |7 oktober<br /> |''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''<br /> |-<br /> |8-25 oktober (3w)<br /> |Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.<br /> |-<br /> |3 alt 10 oktober?<br /> |Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |25 oktober<br /> |''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''<br /> |-<br /> |'''8-9  november'''<br /> |'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''<br /> |-<br /> |12-21  november<br /> |En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |12 nov - 22  nov.<br /> |Uppföljningsarbete efter SG-beslut<br /> |-<br /> |22 november<br /> |''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''<br /> |}<br /> <br /> ==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt. <br /> <br /> '''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!<br /> <br /> Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!     <br /> <br /> Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)<br /> <br /> 1.      Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.<br /> <br /> a.       '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).''' <br /> <br /> b.      Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar.  Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!<br /> <br /> '''2.      '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!''' <br /> <br /> 3.      En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför. <br /> <br /> ·        Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''<br /> <br /> ·        Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.<br /> <br /> ·        Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen). <br /> <br /> ·        '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?<br /> <br /> ·        Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).<br /> <br /> ·        För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:<br /> <br /> o   '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.<br /> <br /> o   '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.<br /> <br /> ·        Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter). <br /> <br /> ·        I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)<br /> <br /> 4.      '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;) <br /> <br /> a.       '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp<br /> <br /> b.      Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.<br /> <br /> c.       '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.<br /> <br /> d.      Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).<br /> <br /> e.      Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.<br /> <br /> '''5.      Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)  <br /> <br /> 6.      '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.    <br /> <br /> Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.<br /> <br /> Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!<br /> <br /> Rossi &amp; Karin<br /> <br /> ==Tidsplan våren 2018==<br /> <br /> *[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.<br /> *Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.<br /> *Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.<br /> *Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.<br /> <br /> ==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat. <br /> <br /> Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser).  Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!<br /> <br /> Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:<br /> <br /> ·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.<br /> <br /> ·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.<br /> <br /> Tre påminnelser: <br /> <br /> ·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord. <br /> <br /> En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess! <br /> <br /> ·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.<br /> <br /> ·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).<br /> <br /> Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!   <br /> <br /> Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J <br /> <br /> Allt gott,<br /> <br /> Rossi <br /> <br /> ==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==<br /> Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.  <br /> <br /> Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.   <br /> <br /> #Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.<br /> #Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)<br /> # '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines:  '''<br /> #Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.<br /> #En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''<br /> #I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.) <br /> #'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''<br /> <br /> *Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!<br /> *Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.<br /> *Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).<br /> *Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.<br /> *Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.   <br /> *En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).<br /> *'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd =  nästa steg då styrgruppen bedömt.)   <br /> *En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!<br /> <br /> '''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser: <br /> <br /> o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren. <br /> <br /> o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).<br /> <br /> o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu! <br /> <br /> 9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.<br /> <br /> 10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.<br /> <br /> Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt? <br /> <br /> Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!<br /> <br /> ALLT GOTT,<br /> <br /> Charlotte</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3914 2019-03-05T14:45:22Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Lagt till några meningar i slutet</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3913 2019-03-05T14:37:20Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3734 2019-02-19T21:29:37Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3733 2019-02-19T21:27:49Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Strykning/tillägg av text</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3732 2019-02-19T21:23:08Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Strykning/tillägg av text</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3731 2019-02-19T21:18:10Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3730 2019-02-19T21:17:51Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3729 2019-02-19T21:16:05Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3728 2019-02-19T21:09:39Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): ändrad definitionstext</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Adult education<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3727 2019-02-19T11:01:52Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Tillägg av förklaring</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3726 2019-02-19T10:56:41Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): lagt till källa</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3725 2019-02-19T10:52:49Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): ändrat ordföljden i en mening</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3724 2019-02-19T10:49:36Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): flyttat stycken, tagit bort och lagt till text</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3723 2019-02-19T10:37:16Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Strukit två exempel, lagt till text på ett tredje</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. <br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3722 2019-02-19T10:32:44Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): flyttat upp ett stycke</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. <br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3721 2019-02-19T10:31:04Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): omformulerat definitionen</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=3027 2018-10-25T09:17:43Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */ Har infört ändrat stycke</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp &lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}&lt;/ref&gt;. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhället som huvudmän och därigenom blir utbildningen en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Adult education<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3026 2018-10-25T08:59:07Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Civilsamhället avser en arena, som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser, idrottsföreningar och andra institutioner som inte är offentligt finansierade. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3025 2018-10-25T08:55:32Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Ett nytt stycke under tillämpningar</p> <hr /> <div>Civilsamhället avser en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet och där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser, idrottsföreningar och andra institutioner som inte är offentligt finansierade. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Sedan svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts. Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3024 2018-10-25T07:47:28Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Tillagd mening</p> <hr /> <div>Civilsamhället avser en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet och där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser, idrottsföreningar och andra institutioner som inte är offentligt finansierade. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter. Denne Cicero levde på 100-talet f. Kr.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3023 2018-10-25T07:43:24Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): Ändrad begreppsdefinition</p> <hr /> <div>Civilsamhället avser en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet och där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, kyrkan, privata stiftelser, idrottsföreningar och andra institutioner som inte är offentligt finansierade. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=3022 2018-10-25T07:21:07Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): struken mening</p> <hr /> <div>Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera.&lt;ref&gt;www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet&lt;/ref&gt; <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=2700 2018-10-08T11:29:59Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): removed Category:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7); added Category:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat</p> <hr /> <div>Med folkbildning menas en undervisning i allmänbildande syfte med vuxen målgrupp &lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk ordbok (SO)|hämtdatum=|år=2009|utgivare=Svenska Akademien|sid=}}&lt;/ref&gt;. Det handlar om kunskapssökande som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete och skola.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Folkbildning, icke-formell vuxenutbildning, förknippas i Sverige vanligen med de verksamheter som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]].<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Utbildningen till folkhögskolelärare är förlagd till Linköpings universitet och deras I Sverige finns folkhögskollärarutbildning endast vid Linköpings universitet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt; Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> En tvärvetenskaplig, riksrekryterande forskarutbildningskurs för doktorander som forskar om folkbildning är exempel på verksamhet inom Mimer. Den första kursen, Folkbildning och samhälle i förvandling – samhällsteoretiska perspektiv, genomfördes 1999. Målgruppen var i första hand doktorander, men även praktiskt verksamma folkbildare som var behöriga för forskarstudier bjöds in till kursen. Ytterligare en riksrekryterande forskarutbildningskurs startade 2006. <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. <br /> <br /> Efter hand har massmedier kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;. Alla partier var överens om att studieförbunden ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot;<br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av bibliotek och föreläsningsföreningar. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions och televisionens genombrott. Gränsen mellan folkbildning och [[populärvetenskap]] kan ibland vara svår att dra.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Adult education<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=2699 2018-10-08T11:29:29Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): removed Category:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7); added Category:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat</p> <hr /> <div>Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.&lt;ref&gt;www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet&lt;/ref&gt; <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Entrepren%C3%B6rskap&diff=2672 2018-10-05T12:16:08Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): små korrändringar</p> <hr /> <div>Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller [[samhällsnytta]]. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram en lösning eller en produkt. <br /> <br /> [[Kategori:Påbörjad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap beskrivs vara en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera någon form av [[innovation]] och risktagande och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse. <br /> <br /> Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: &lt;blockquote&gt;”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”&lt;ref&gt;Eisenmann, T. R. (2013) ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship&lt;/ref&gt; &lt;/blockquote&gt;Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt. <br /> <br /> I regeringens betänkande från 2015, ''[https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672 Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet],'' definieras entreprenörskap på följande vis: &lt;blockquote&gt;”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”&lt;ref&gt;SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;I definitionen betonas ekonomi tydligt. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta&lt;ref&gt;Fredriksson (2007) ''Svensk ekonomi sparar liv och pengar'' https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar<br /> &lt;/ref&gt; då de bidrar till säkerhet och livskvalitet. <br /> <br /> Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som &quot;entreprenöriella universitet&quot; där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur&lt;ref&gt;Chalmers tekniska högskola (2018) ''Entreprenörskap på Chalmers'' &lt;nowiki&gt;https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx&lt;/nowiki&gt; <br /> &lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;Linnéuniversitetet (2016) ''Det entreprenöriella universitetet'' &lt;nowiki&gt;https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/&lt;/nowiki&gt;&lt;/ref&gt;. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi &lt;ref&gt;Lunds universitet (2018) ''Business Administration: Entrepreneurship'' https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91&lt;/ref&gt;(bättre källa behövs?). <br /> <br /> === Entreprenörskap och EU ===<br /> Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit ett av de tydligaste målen under senare år. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande &lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Tidskriftsref|rubrik=Recommendation of the European Parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning|titel=Official Journal of the European Union|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|år=2006/962/EC|utgivare=Europeiska unionen|författare=Europeiska unionen}}&lt;/ref&gt;, och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling: &lt;blockquote&gt;&quot;Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives&quot;&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;&lt;/blockquote&gt;EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&amp;from=FR|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Rethinking Education:Investing in skills for better socio-economic outcomes|år=2012}}&lt;/ref&gt;. Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning. Ett ramverk för &quot;entreprenöriell kompetens&quot; har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf|titel=EntreComp: The Entrepreneurship<br /> Competence Framework|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC}}&lt;/ref&gt;. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner. <br /> <br /> === Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skola och utbildning ===<br /> Med grund i regeringens [https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a28/1484207075284/Strategi%20f%C3%B6r%20entrepren%C3%B6rskap%20inom%20utbildningsomr%C3%A5det.pdf Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet] från 2009 finns tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, [https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Lgr 11] och [https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Gy11]. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Vidare finns rekommendationer från EU (Europeiska kommissionen) om att entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf|titel=Final Report of the Expert Group &quot;Education for Entrepreneurship&quot;|hämtdatum=14 sep 2018|år=2004|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en|titel=Entrepreneurship education|hämtdatum=14 sep 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|år=2018}}&lt;/ref&gt;. Exakt vad entreprenörskap är och hur det undervisas på grundskola och gymnasium är inte helt tydligt. Diskussionen om entreprenörskap i skola och utbildningar rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Petter|titel=Entré för det entreprenöriella lärandet<br /> - En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2011|utgivare=Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Leffler|förnamn=Eva|titel=Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2006|utgivare=Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> === Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten ===<br /> [https://lnu.se/utbildning/jobb-och-karriar/entreprenorskap/ Entreprenörskap på Linnéuniversitet]<br /> <br /> [https://www.entrepreneur.lu.se/ Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet]<br /> <br /> [https://www.chalmers.se/en/collaboration/innovation-and-entrepreneurship/Pages/what-entrepreneurship-means-to-us.aspx Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola]<br /> <br /> [https://www.sses.se/ Stockholm School of Entrepreneurship]: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet). <br /> <br /> == Källförteckning ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Entrepren%C3%B6rskap&diff=2671 2018-10-05T12:13:07Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpning */ korrändring</p> <hr /> <div>Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller [[samhällsnytta]]. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram en lösning eller en produkt. <br /> <br /> [[Kategori:Påbörjad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap beskrivs vara en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera någon form av [[innovation]] och risktagande och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse. <br /> <br /> Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: &lt;blockquote&gt;”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”&lt;ref&gt;Eisenmann, T. R. (2013) ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship&lt;/ref&gt; &lt;/blockquote&gt;Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt. <br /> <br /> I regeringens betänkande från 2015, ''[https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672 Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet],'' definieras entreprenörskap på följande vis: &lt;blockquote&gt;”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”&lt;ref&gt;SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;I definitionen betonas ekonomi tydligt. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad.  Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta&lt;ref&gt;Fredriksson (2007) ''Svensk ekonomi sparar liv och pengar'' https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar<br /> &lt;/ref&gt; då de bidrar till säkerhet och livskvalitet. <br /> <br /> Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som &quot;entreprenöriella universitet&quot; där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur&lt;ref&gt;Chalmers tekniska högskola (2018) ''Entreprenörskap på Chalmers'' &lt;nowiki&gt;https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx&lt;/nowiki&gt; <br /> &lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;Linnéuniversitetet (2016) ''Det entreprenöriella universitetet'' &lt;nowiki&gt;https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/&lt;/nowiki&gt;&lt;/ref&gt;. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi &lt;ref&gt;Lunds universitet (2018) ''Business Administration: Entrepreneurship'' https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91&lt;/ref&gt;(bättre källa behövs?). <br /> <br /> === Entreprenörskap och EU ===<br /> Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit en av de tydligaste målen under se senare åren. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande &lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Tidskriftsref|rubrik=Recommendation of the European Parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning|titel=Official Journal of the European Union|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|år=2006/962/EC|utgivare=Europeiska unionen|författare=Europeiska unionen}}&lt;/ref&gt;, och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling: &lt;blockquote&gt;&quot;Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives&quot;&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;&lt;/blockquote&gt;EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&amp;from=FR|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Rethinking Education:Investing in skills for better socio-economic outcomes|år=2012}}&lt;/ref&gt;. Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning. Ett ramverk för &quot;entreprenöriell kompetens&quot; har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf|titel=EntreComp: The Entrepreneurship<br /> Competence Framework|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC}}&lt;/ref&gt;. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner. <br /> <br /> === Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skola och utbildning ===<br /> Med grund i regeringens [https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a28/1484207075284/Strategi%20f%C3%B6r%20entrepren%C3%B6rskap%20inom%20utbildningsomr%C3%A5det.pdf Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet] från 2009 finns tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, [https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Lgr 11] och [https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Gy11]. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Vidare finns rekommendationer från EU (Europeiska kommissionen) om att entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf|titel=Final Report of the Expert Group &quot;Education for Entrepreneurship&quot;|hämtdatum=14 sep 2018|år=2004|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en|titel=Entrepreneurship education|hämtdatum=14 sep 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|år=2018}}&lt;/ref&gt;. Exakt vad entreprenörskap är och hur det undervisas på grundskola och gymnasium är inte helt tydligt. Diskussionen om entreprenörskap i skola och utbildningar rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Petter|titel=Entré för det entreprenöriella lärandet<br /> - En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2011|utgivare=Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Leffler|förnamn=Eva|titel=Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2006|utgivare=Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> === Exempel på entreprenörssatsningar på svenska lärosäten ===<br /> [https://lnu.se/utbildning/jobb-och-karriar/entreprenorskap/ Entreprenörskap på Linnéuniversitet]<br /> <br /> [https://www.entrepreneur.lu.se/ Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet]<br /> <br /> [https://www.chalmers.se/en/collaboration/innovation-and-entrepreneurship/Pages/what-entrepreneurship-means-to-us.aspx Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola]<br /> <br /> [https://www.sses.se/ Stockholm School of Entrepreneurship]: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet). <br /> <br /> == Källförteckning ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=2420 2018-09-23T20:37:15Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): removed Category:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7); added Category:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat</p> <hr /> <div>Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.&lt;ref&gt;www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet&lt;/ref&gt; <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=2419 2018-09-23T20:36:09Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */ textflytt</p> <hr /> <div>Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.&lt;ref&gt;www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet&lt;/ref&gt; <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=2418 2018-09-23T20:34:35Z

<p>Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */ texbyte plus källa</p> <hr /> <div>Med det civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I området ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera. Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra människor delaktiga och bedriva verksamhet.&lt;ref&gt;www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet&lt;/ref&gt; <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen återfinns i Marcus Tullius Ciceros skrifter.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> Erik Amnå tar i boken Civilsamhället – Några forskningsfrågor upp att begreppet från början använts i marknadsliberala kretsar men med tiden blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskuteras utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED) som är ett internationellt system för beteckningar på utbildningsnivåer som är utvecklat av UNESCO används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i olika offentliga dokument&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;:<br /> <br /> - Europeiska unionen anser att domarna står i strid med de internationella normerna för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt den iranska regeringens ansträngningar att upprätta ett '''civilsamhälle''' och förstärka rättsstatsprincipen.<br /> <br /> - Det gör vi tillsammans med deltagare från både förvaltning, media, politik, högskola, näringsliv och '''civilsamhälle'''.<br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar.<br /> <br /> Det statliga Institutet för språk och folkminnen konstaterar&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Civil society</div>

Karin Christoffersson (LiU)