Samsyn - Användarbidrag [sv]

Kvadrupelhelix

2021-05-26T09:19:33Z

Karin Grelz (SU): Inaktuell länk - definitionen och begreppet har tagits bort från företagets hemsida.

'''Kvadrupelhelix''' är en gemensam benämning för samverkansformer som bygger vidare på [[Trippelhelix|trippelhelixmodellen]] genom att utöver akademi, näringsliv och offentlig sektor lägga till ytterligare en sektor eller genom att framhäva mottagardimensionen.

==Tillämpningar==
I den sociologiska teorin tillkom begreppet som ett sätt att utveckla [[Trippelhelix|trippelhelixmodellen]] genom att lägga till ett användar-, brukar- eller mottagarperspektiv och på så sätt få en djupare förståelse för dynamiken i olika utvecklings- och innovationsprocesser. Kvadrupelhelix-samarbeten kan handla om att lösa komplexa [[samhällsutmaningar]] och/eller lägga en mottagardimension till en [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]].

Vilken den fjärde helix är som läggs till trippelmodellens tre aktörer (akademi, näringsliv och offentlig sektor) varierar både i teorin och praktiken. En litteraturgenomgång från 2016 redovisar åtta olika definitioner av den fjärde komponenten varav hälften kan hänföras till civilsamhället och de övriga ringar in expertgrupper av olika slag:

===="Fourth Helix definitions in the literature"<ref>''[https://euagenda.eu/publications/using-the-quadruple-helix-approach-to-accelerate-the-transfer-of-research-and-innovation-results-to-regional-growth Using the Quadruple Helix Approach to Accelerate the Transfer of Research and Innovation Results to Regional Growth]'', European Union, Committee of the Regions 2006, s. 14-15.
</ref>====
{| class="wikitable"
!Reference author
!Domain
!Definition
!
|-
|Yawson (2009)<ref>{{Bokref|efternamn=Yawson R. M.|förnamn=|titel=The Ecological System of Innovation: A New Architectural Framework for a Functional Evidence-Based Platform for Science and Innovation Policy,|år=2009|utgivare=The Future of Innovation Proceedings of the XXIV ISPIM 2009 Conference, Vienna, Austria, June 21–24, 2009}}</ref>
| rowspan="4" |CIVIL SOCIETY
|The '''public''' as user in user-driven innovation context and as an essential factor for firms and public sector organisations.
|
|-
|Arnkilet al.(2010)<ref>{{Bokref|efternamn=Arnkil R., Järvensivu A., Koski P.and Piirainen T.|förnamn=|titel=Exploring Quadruple Helix Outlining user-oriented innovation models, Final Report on Quadruple Helix Research for the CLIQ project, under the InterregIVC Programme.|år=2010|utgivare=InterregIVC Programme}}</ref>
|'''Citizens or users who give information about their needs and experiences'''. Versions: The Triple Helix + user model. The firm-centred living lab model, where industry remains the key element. The public sector-centred living lab model, where the government remains the key element. The citizen-centred model, where citizen remains the key element.
|
|-
|Carayannis and Campbell (2012)<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis E. G., Barth T. D. and Campbell D. F. J.|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship 2012, 1:2|utgivare=}}</ref>
|'''The media-based and culture-based public and civil society'''. It also includesthe following: culture and innovation culture; values and life styles; multiculturalism and creativity; media; arts and arts universities; and multilevel innovation systems (local, national, and global), with both universities in hard and soft sciences.
|
|-
|RIS3 Guide (EC, 2012)<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation (RIS 3), May 2012|år=2012|utgivare=European Commission}}</ref>
|Civil society as '''innovation users''' (NGOs and citizens’ initiatives related to societal challenges for which innovative solutions would be helpful, consumers associations,etc.)
|
|-
|Baber (2001)<ref>{{Tidskriftsref|författare=Baber Z.|rubrik=Globalization and scientific research: the emerging triple helix of state-industry-university relations in Japan and Singapore|år=2001|tidskrift=Bulletin of Science, Technology and Society, 21, 401–408|utgivare=}}</ref>
| rowspan="4" |OTHER
|'''External scientific experts''' who advised the Singaporean government during the early 1980s on science and industrial policy.
|
|-
|Metha (2003)<ref>{{Bokref|efternamn=Mehta M.|förnamn=|titel="Regulating biotechnology and nanotechnology in Canada: a post-normal science approach for inclusion of the fourth helix", In: Z. Baber and H. Klondker (Eds.) The Triple Helix|år=2003|utgivare=State University of New York Press}}</ref>
|Institutional actors and individuals forming an “'''''extended peer community'''''” (advanced scientific and technical areas, e.g. biotechnology and nanotechnology).
|
|-
|Delman & Madsen (2007)<ref>{{Bokref|efternamn=Delman J.and Madsen S. T.|förnamn=|titel=Nordic "Triple Helix" Collaboration in Knowledge, Innovation and Business in China and India: a Preliminary Study|år=2007|utgivare=NIAS Press}}</ref>
|'''Independent, non-profit, member-based organisations''' which combine funding from government and private sector.
|
|-
|Caduff et al. (2010)<ref>{{Bokref|efternamn=Caduff C., Siegenthaler F. and Wälchli T.|förnamn=|titel=Art and Artistic Research|år=2010|utgivare=Wälchli Zurich University of the Arts, Scheidegger and Spiess}}</ref>
|'''Arts and artistic research''', as a new form of creation and possibly also as a new form of knowledge creation.
|
|}
 

==Engelsk motsvarighet==
''Quadruple helix''

==Referenser==
<references /> 
[[Kategori:Begrepp]]

Uppdrag

2021-01-14T10:00:16Z

Karin Grelz (SU):

Från engelskans ''mission''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Regeringens proposition 2020/21:60|url=https://www.regeringen.se/4af915/contentassets/da8732af87a14b689658dadcfb2d3777/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf|år=2020|utgivare=Regeringen|sid=173|citat=Det nya konceptet Uppdrag (engelska: Missions) kommer att användas för att hantera specificerade samhällsutmaningar inom ramen för en viss avsatt tid.}}</ref>
<references />

Uppdrag

2021-01-14T09:58:38Z

Karin Grelz (SU):

Från engelskans ''mission''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Regeringens proposition 2020/21:60|url=file:///C:/Users/Kgrel/Downloads/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf|år=2020|utgivare=Regeringen|sid=173|citat=Det nya konceptet Uppdrag (engelska: Missions) kommer att användas för att hantera specificerade samhällsutmaningar inom ramen för en viss avsatt tid.}}</ref>
<references />

Uppdrag

2021-01-14T09:57:56Z

Karin Grelz (SU): Lagt till definition från senaste forskningsproppen.

Från engelskans mission.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Regeringens proposition 2020/21:60|url=file:///C:/Users/Kgrel/Downloads/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf|år=2020|utgivare=Regeringen|sid=173|citat=Det nya konceptet Uppdrag (engelska: Missions) kommer att användas för att hantera specificerade samhällsutmaningar inom ramen för en viss avsatt tid.}}</ref>

Samsyn:Merut

2020-12-03T15:54:43Z

Karin Grelz (SU): /* Merutrelaterade begrepp som finns i UHR:s ordbok[1] */

{{Arbetssida}}

=='''Grundläggande begrepp - förslag 200330'''==
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Matchning]]

[[Kvalitet]]

[[Relevans]]

[[Avnämare]]

[[Intressent]]

[[Utbildning]]

[[Yrke]]

[[Bransch]]

[[Branschråd]]

[[Programråd]]
=='''Merutrelaterade begrepp som finns i UHR:s ordbok'''==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/campusutbildning Campusutbildning] (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: ''campusutbildning'', ''distansutbildning'', ''nätbaserad distansutbildning''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/distansutbildning Distansutbildning] (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda ''webbaserad distansutbildning'' eller ''nätbaserad distansutbildning''. Ordet ''distansstudier'' bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/flexibel-utbildning Flexibel utbildning] (Anmärkning: Associeras ofta med ''distansutbildning'' och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/forskarniva Forskarnivå] (Jämför: ''avancerad nivå, grundnivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/fristaende-kurs Fristående kurs] (Jämför: ''kurs'', ''utbildningsprogram''. Anmärkning: Tidigare kunde ''enstaka kurs'' användas för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/generell-examen Generell examen] (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt '''ekvivalensanmärkningen''' på sidan!)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/grundniva Grundnivå] (Anmärkning: Använd inte ''grundutbildningsnivå'' eller ''kandidatnivå'' som synonym till ''grundnivå''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/konstnarlig-examen Konstnärlig examen]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kursplan Kursplan] (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: ''[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke reglerat yrke]''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=myndighet Myndighet]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning Professionsutbildning] (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke Reglerat yrke] (Ibland används ''legitimationsyrke'' för vissa av de yrken som i lagen benämns ''reglerat yrke''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsplan Utbildningsplan]/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' i stället för ''utbildningsplan''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsprogram Utbildningsprogram]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/yrkesexamen-1 Yrkesexamen] (Anmärkning: Benämningen ''yrkesexamen'' används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)

=='''Merutrelaterade begrepp som finns i Samsynwikin'''==
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]

[[alumn]]

[[arbetsintegrerat lärande]]

[[avnämare]]

[[branschråd]]

[[dimensionering av utbildning]]

[[intressent]]

[[kompetensutveckling]]

[[kvalitet]]

[[kvalitetssäkringssystem]]

[[livslångt lärande]]

[[matchning]]

[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]

[[programråd]]

[[personrörlighet]]

[[relevans]]

[[självständigt arbete]]

[[uppdragsutbildning]]

=='''Merutegna begrepp'''==

====CDIO- Conceive-Design-Implement-Operate====
''Conceive-Design-Implement-Operate'' är ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning. Akronymen CDIO är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, till att man utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och slutligen avvecklar produkten/processen/systemet. CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

*En karakterisering av rollen för en ingenjör.
*Dokumenterade mål för utbildningen, i form av kunskaper och färdigheter, och dess utformning, samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningen till en högre grad av måluppfyllelse.

CDIO-ramverkets utgångspunkt är följande karakterisering av ingenjörsrollen:

''We believe that every graduating engineer should be able to Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment''. <ref>{{Bokref|efternamn=Crawley E., Malmqvist J., Östlund S., Brodeur D., and Edström K.|förnamn=|titel=Rethinking Engineering Education. The CDIO Approach|år=2nd edition, 2014|utgivare=Springer}}</ref>

Utgående från denna karaktärisering ställs frågorna:

*Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
*Hur utformas ett utbildningsprogram som möjliggör för studenterna att nå dessa mål?

Inom CDIO-ramverket hanteras dessa frågor med hjälp av måldokumenten

*The CDIO Syllabus
*The CDIO Standards

vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

==UHR:s ordbok för den högre utbildningen==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/ Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen].

==Analytic Quality Glossary==
[http://www.qualityresearchinternational.com/glossary/#c Analytic glossary of issues related to quality in higher education], Quality Research International

==TVETipedia Glossary==
The [https://unevoc.unesco.org/go.php?q=TVETipedia+glossary+A-Z&char=A#A TVETipedia glossary] (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.
 

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Samsyn:Merut

2020-12-03T15:51:49Z

Karin Grelz (SU): /* Begrepp som finns i Samsynwikin */

{{Arbetssida}}

=='''Grundläggande begrepp - förslag 200330'''==
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Matchning]]

[[Kvalitet]]

[[Relevans]]

[[Avnämare]]

[[Intressent]]

[[Utbildning]]

[[Yrke]]

[[Bransch]]

[[Branschråd]]

[[Programråd]]
=='''Merutrelaterade begrepp som finns i UHR:s ordbok[[Samsyn:Merut#cite%20note-1|[1]]]'''==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/campusutbildning Campusutbildning] (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: ''campusutbildning'', ''distansutbildning'', ''nätbaserad distansutbildning''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/distansutbildning Distansutbildning] (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda ''webbaserad distansutbildning'' eller ''nätbaserad distansutbildning''. Ordet ''distansstudier'' bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/flexibel-utbildning Flexibel utbildning] (Anmärkning: Associeras ofta med ''distansutbildning'' och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/forskarniva Forskarnivå] (Jämför: ''avancerad nivå, grundnivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/fristaende-kurs Fristående kurs] (Jämför: ''kurs'', ''utbildningsprogram''. Anmärkning: Tidigare kunde ''enstaka kurs'' användas för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/generell-examen Generell examen] (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt '''ekvivalensanmärkningen''' på sidan!)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/grundniva Grundnivå] (Anmärkning: Använd inte ''grundutbildningsnivå'' eller ''kandidatnivå'' som synonym till ''grundnivå''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/konstnarlig-examen Konstnärlig examen]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kursplan Kursplan] (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: ''[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke reglerat yrke]''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=myndighet Myndighet]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning Professionsutbildning] (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke Reglerat yrke] (Ibland används ''legitimationsyrke'' för vissa av de yrken som i lagen benämns ''reglerat yrke''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsplan Utbildningsplan]/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' i stället för ''utbildningsplan''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsprogram Utbildningsprogram]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/yrkesexamen-1 Yrkesexamen] (Anmärkning: Benämningen ''yrkesexamen'' används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)

=='''Merutrelaterade begrepp som finns i Samsynwikin'''==
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]

[[alumn]]

[[arbetsintegrerat lärande]]

[[avnämare]]

[[branschråd]]

[[dimensionering av utbildning]]

[[intressent]]

[[kompetensutveckling]]

[[kvalitet]]

[[kvalitetssäkringssystem]]

[[livslångt lärande]]

[[matchning]]

[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]

[[programråd]]

[[personrörlighet]]

[[relevans]]

[[självständigt arbete]]

[[uppdragsutbildning]]

=='''Merutegna begrepp'''==

====CDIO- Conceive-Design-Implement-Operate====
''Conceive-Design-Implement-Operate'' är ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning. Akronymen CDIO är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, till att man utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och slutligen avvecklar produkten/processen/systemet. CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

*En karakterisering av rollen för en ingenjör.
*Dokumenterade mål för utbildningen, i form av kunskaper och färdigheter, och dess utformning, samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningen till en högre grad av måluppfyllelse.

CDIO-ramverkets utgångspunkt är följande karakterisering av ingenjörsrollen:

''We believe that every graduating engineer should be able to Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment''. <ref>{{Bokref|efternamn=Crawley E., Malmqvist J., Östlund S., Brodeur D., and Edström K.|förnamn=|titel=Rethinking Engineering Education. The CDIO Approach|år=2nd edition, 2014|utgivare=Springer}}</ref>

Utgående från denna karaktärisering ställs frågorna:

*Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
*Hur utformas ett utbildningsprogram som möjliggör för studenterna att nå dessa mål?

Inom CDIO-ramverket hanteras dessa frågor med hjälp av måldokumenten

*The CDIO Syllabus
*The CDIO Standards

vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

==UHR:s ordbok för den högre utbildningen==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/ Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen].

==Analytic Quality Glossary==
[http://www.qualityresearchinternational.com/glossary/#c Analytic glossary of issues related to quality in higher education], Quality Research International

==TVETipedia Glossary==
The [https://unevoc.unesco.org/go.php?q=TVETipedia+glossary+A-Z&char=A#A TVETipedia glossary] (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.
 

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Samsyn:Merut

2020-12-03T15:41:31Z

Karin Grelz (SU): /* Merutegna begrepp */

{{Arbetssida}}

=='''Grundläggande begrepp - förslag 200330'''==
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Matchning]]

[[Kvalitet]]

[[Relevans]]

[[Avnämare]]

[[Intressent]]

[[Utbildning]]

[[Yrke]]

[[Bransch]]

[[Branschråd]]

[[Programråd]]

=='''Begrepp som finns i UHR:s ordbok[[Samsyn:Merut#cite%20note-1|[1]]]'''==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/campusutbildning Campusutbildning] (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: ''campusutbildning'', ''distansutbildning'', ''nätbaserad distansutbildning''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/distansutbildning Distansutbildning] (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda ''webbaserad distansutbildning'' eller ''nätbaserad distansutbildning''. Ordet ''distansstudier'' bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/flexibel-utbildning Flexibel utbildning] (Anmärkning: Associeras ofta med ''distansutbildning'' och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/forskarniva Forskarnivå] (Jämför: ''avancerad nivå, grundnivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/fristaende-kurs Fristående kurs] (Jämför: ''kurs'', ''utbildningsprogram''. Anmärkning: Tidigare kunde ''enstaka kurs'' användas för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/generell-examen Generell examen] (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt '''ekvivalensanmärkningen''' på sidan!)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/grundniva Grundnivå] (Anmärkning: Använd inte ''grundutbildningsnivå'' eller ''kandidatnivå'' som synonym till ''grundnivå''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/konstnarlig-examen Konstnärlig examen]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kursplan Kursplan] (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: ''[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke reglerat yrke]''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=myndighet Myndighet]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning Professionsutbildning] (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke Reglerat yrke] (Ibland används ''legitimationsyrke'' för vissa av de yrken som i lagen benämns ''reglerat yrke''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsplan Utbildningsplan]/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' i stället för ''utbildningsplan''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsprogram Utbildningsprogram]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/yrkesexamen-1 Yrkesexamen] (Anmärkning: Benämningen ''yrkesexamen'' används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)

=='''Begrepp som finns i Samsynwikin'''==
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]

[[alumn]]

[[arbetsintegrerat lärande]]

[[avnämare]]

[[branschråd]]

[[dimensionering av utbildning]]

[[intressent]]

[[kompetensutveckling]]

[[kvalitet]]

[[kvalitetssäkringssystem]]

[[livslångt lärande]]

[[matchning]]

[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]

[[programråd]]

[[personrörlighet]]

[[relevans]]

[[självständigt arbete]]

[[uppdragsutbildning]]

=='''Merutegna begrepp'''==

====CDIO- Conceive-Design-Implement-Operate====
''Conceive-Design-Implement-Operate'' är ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning. Akronymen CDIO är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, till att man utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och slutligen avvecklar produkten/processen/systemet. CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

*En karakterisering av rollen för en ingenjör.
*Dokumenterade mål för utbildningen, i form av kunskaper och färdigheter, och dess utformning, samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningen till en högre grad av måluppfyllelse.

CDIO-ramverkets utgångspunkt är följande karakterisering av ingenjörsrollen:

''We believe that every graduating engineer should be able to Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment''. <ref>{{Bokref|efternamn=Crawley E., Malmqvist J., Östlund S., Brodeur D., and Edström K.|förnamn=|titel=Rethinking Engineering Education. The CDIO Approach|år=2nd edition, 2014|utgivare=Springer}}</ref>

Utgående från denna karaktärisering ställs frågorna:

*Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
*Hur utformas ett utbildningsprogram som möjliggör för studenterna att nå dessa mål?

Inom CDIO-ramverket hanteras dessa frågor med hjälp av måldokumenten

*The CDIO Syllabus
*The CDIO Standards

vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

==UHR:s ordbok för den högre utbildningen==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/ Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen].

==Analytic Quality Glossary==
[http://www.qualityresearchinternational.com/glossary/#c Analytic glossary of issues related to quality in higher education], Quality Research International

==TVETipedia Glossary==
The [https://unevoc.unesco.org/go.php?q=TVETipedia+glossary+A-Z&char=A#A TVETipedia glossary] (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.
 

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Samsyn:Merut

2020-12-03T15:40:54Z

Karin Grelz (SU): /* Begrepp som finns i Samsynwikin */ lagt till begrepp på listan

{{Arbetssida}}

=='''Grundläggande begrepp - förslag 200330'''==
[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Matchning]]

[[Kvalitet]]

[[Relevans]]

[[Avnämare]]

[[Intressent]]

[[Utbildning]]

[[Yrke]]

[[Bransch]]

[[Branschråd]]

[[Programråd]]

=='''Begrepp som finns i UHR:s ordbok[[Samsyn:Merut#cite%20note-1|[1]]]'''==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/avancerad-niva Avancerad nivå] (Jämför: ''forskarnivå'', ''grundnivå'', ''högskoleutbildning på avancerad nivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/campusutbildning Campusutbildning] (Anmärkning: Det förekommer i huvudsak tre begrepp för att beskriva utbildningsformer inom högskoleväsendet: ''campusutbildning'', ''distansutbildning'', ''nätbaserad distansutbildning''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/distansutbildning Distansutbildning] (Anmärkning: Om man vill vara tydlig bör man använda ''webbaserad distansutbildning'' eller ''nätbaserad distansutbildning''. Ordet ''distansstudier'' bör inte användas som fackterm för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/flexibel-utbildning Flexibel utbildning] (Anmärkning: Associeras ofta med ''distansutbildning'' och bruk av it-stöd i undervisningen, men är mer övergripande.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/forskarniva Forskarnivå] (Jämför: ''avancerad nivå, grundnivå'')

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/fristaende-kurs Fristående kurs] (Jämför: ''kurs'', ''utbildningsprogram''. Anmärkning: Tidigare kunde ''enstaka kurs'' användas för detta begrepp.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/generell-examen Generell examen] (Anmärkning: Vilka olika generella examina som finns och vad som krävs för dem anges i examensordningen. Notera särskilt '''ekvivalensanmärkningen''' på sidan!)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/grundniva Grundnivå] (Anmärkning: Använd inte ''grundutbildningsnivå'' eller ''kandidatnivå'' som synonym till ''grundnivå''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/konstnarlig-examen Konstnärlig examen]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/kursplan Kursplan] (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' för detta begrepp.)

Legitimationsyrke (Se: ''[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke reglerat yrke]''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=myndighet Myndighet]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning Professionsutbildning] (Anmärkning: En professionsutbildning är en utbildning med yrkesinriktning som vanligen ges i form av en högskoleutbildning.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/reglerat-yrke Reglerat yrke] (Ibland används ''legitimationsyrke'' för vissa av de yrken som i lagen benämns ''reglerat yrke''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsplan Utbildningsplan]/syllabus survey (Anmärkning: Använd inte ''studieplan'' i stället för ''utbildningsplan''.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/utbildningsprogram Utbildningsprogram]

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/yrkesexamen-1 Yrkesexamen] (Anmärkning: Benämningen ''yrkesexamen'' används både inom gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen. Om man vill vara tydlig bör man ange utbildningsnivå.)

[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesf%C3%B6retr%C3%A4dare Ämnesföreträdare] (Jämför: [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=%C3%A4mnesansvarig ämnesansvarig]/[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=programansvarig programansvarig].)

=='''Begrepp som finns i Samsynwikin'''==
[[adjungerad lärare]]/[[Adjungerad doktorand|doktorand]]

[[alumn]]

[[arbetsintegrerat lärande]]

[[avnämare]]

[[branschråd]]

[[dimensionering av utbildning]]

[[intressent]]

[[kompetensutveckling]]

[[kvalitet]]

[[kvalitetssäkringssystem]]

[[livslångt lärande]]

[[matchning]]

[[praktik]]/[[VFU – Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]]

[[programråd]]

[[personrörlighet]]

[[relevans]]

[[självständigt arbete]]

[[uppdragsutbildning]]

=='''Merutegna begrepp'''==

====CDIO- Conceive-Design-Implement-Operate====
''Conceive-Design-Implement-Operate'' är ett ramverk för utveckling av ingenjörsutbildning. Akronymen CDIO är tänkt att representera hela livscykeln för en produkt, en process eller ett system, från att man har identifierat ett behov eller fått en idé, till att man utvecklar, implementerar (bygger), tar i bruk, använder och slutligen avvecklar produkten/processen/systemet. CDIO-ramverket består av två huvuddelar:

*En karakterisering av rollen för en ingenjör.
*Dokumenterade mål för utbildningen, i form av kunskaper och färdigheter, och dess utformning, samt strukturerade arbetssätt och verktyg för att bedöma till vilken grad målen uppfylls och för att utveckla utbildningen till en högre grad av måluppfyllelse.

CDIO-ramverkets utgångspunkt är följande karakterisering av ingenjörsrollen:

''We believe that every graduating engineer should be able to Conceive-Design-Implement-Operate complex value-added engineering products, processes, and systems in a modern, team-based environment''. <ref>{{Bokref|efternamn=Crawley E., Malmqvist J., Östlund S., Brodeur D., and Edström K.|förnamn=|titel=Rethinking Engineering Education. The CDIO Approach|år=2nd edition, 2014|utgivare=Springer}}</ref>

Utgående från denna karaktärisering ställs frågorna:

*Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor förväntas av de ingenjörer som utexamineras?
*Hur utformas ett utbildningsprogram som möjliggör för studenterna att nå dessa mål?

Inom CDIO-ramverket hanteras dessa frågor med hjälp av måldokumenten

*The CDIO Syllabus
*The CDIO Standards

vilka kan ligga till grund för ett systematiskt programutvecklingsarbete.<ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/internwebb/cdio?l=sv#Vad%20%C3%A4r%20CDIO|titel=En kortfattad introduktion till CDIO|hämtdatum=2020-02-13|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

====[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]====
Se egen sida i wikin.

====[[Kvalitet]]====
Som ovan.

====[[Relevans]]====
Som ovan.

==UHR:s ordbok för den högre utbildningen==
[https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/ Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen].

==Analytic Quality Glossary==
[http://www.qualityresearchinternational.com/glossary/#c Analytic glossary of issues related to quality in higher education], Quality Research International

==TVETipedia Glossary==
The [https://unevoc.unesco.org/go.php?q=TVETipedia+glossary+A-Z&char=A#A TVETipedia glossary] (UNESCO/UNEVOC) is a collection of terms that are commonly used in the area of Technical and Vocational Education and Training. This glossary provides definitions and background information from various trustworthy sources.
 

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-10-06T14:00:55Z

Karin Grelz (SU): /* Ansvar och åtgärder */ Länkat, stuvat om och ändrat meningsbyggnad.

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Tillgången till data när det gäller olika [[Intressent|intressentgruppers]] behov av särskilda färdigheter och kompetenser är emellertid begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva [[avnämare]] i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning kan vara ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta, och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad; för individen kan en dubbel utbildning vara en god investering som bidrar till personlig utveckling och breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]]: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Ansvar och åtgärder==
Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning. Här är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher, och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar, finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Samverkansuppgiften

2020-08-27T10:13:39Z

Karin Grelz (SU): /* Samverkan och samhällspåverkan */

Med '''samverkansuppgiften''' avses svenska högskolors lagstadgade skyldighet att interagera med samhället.

==Tillämpningar==
Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva [[samhällspåverkan]].

I Högskolelagens §2 står:

''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''

''1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''

''2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''

''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>

Den sista meningen i denna paragraf, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Den kan läsas som att högskolorna är skyldiga att [[Samverkan|samverka]] i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena till lagen, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen är dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>

Inom högskolelektorn finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkansuppgiften, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:

''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten. Samverkan kan handla om:''

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning.''"<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor. Hur ser verksamheten ut?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
==Historik==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet men har inte alltid reglerats i lag.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel="Universitetens relevans för samhället –en historisk genomgång" Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|url=https://www.humsamverkan.se/pdf-lankar/Universitetens_relevans_Bani-Shoraka.pdf|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform fick ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose behovet av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> Genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en än mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan då som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref>
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
====Samverkan och samhällspåverkan====
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt [[samverkan]] och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att [[Samverkanspart|samverkansparter]] ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Third stream activities; academic engagement<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>; societal collaboration; external collaboration<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>'' ''knowledge transfer, community service, community engagement''<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/46021249.pdf|titel=The Higher Education Innovation Fund OECD Roundtable on Higher Education in Regional and City Development, 15 September 2010|hämtdatum=2019-12-11|utgivare=OECD|sid=}}</ref>, public engagement<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references /> 

[[Kategori:Begrepp]]

Samverkansuppgiften

2020-08-27T10:12:59Z

Karin Grelz (SU): /* Samverkan och samhällspåverkan */ länkat

Med '''samverkansuppgiften''' avses svenska högskolors lagstadgade skyldighet att interagera med samhället.

==Tillämpningar==
Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva [[samhällspåverkan]].

I Högskolelagens §2 står:

''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''

''1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''

''2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''

''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>

Den sista meningen i denna paragraf, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Den kan läsas som att högskolorna är skyldiga att [[Samverkan|samverka]] i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena till lagen, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen är dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>

Inom högskolelektorn finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkansuppgiften, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:

''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten. Samverkan kan handla om:''

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning.''"<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor. Hur ser verksamheten ut?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
==Historik==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet men har inte alltid reglerats i lag.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel="Universitetens relevans för samhället –en historisk genomgång" Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|url=https://www.humsamverkan.se/pdf-lankar/Universitetens_relevans_Bani-Shoraka.pdf|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform fick ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose behovet av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> Genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en än mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan då som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref>
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
====Samverkan och samhällspåverkan====
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt [[samverkan]] och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Third stream activities; academic engagement<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>; societal collaboration; external collaboration<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>'' ''knowledge transfer, community service, community engagement''<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/46021249.pdf|titel=The Higher Education Innovation Fund OECD Roundtable on Higher Education in Regional and City Development, 15 September 2010|hämtdatum=2019-12-11|utgivare=OECD|sid=}}</ref>, public engagement<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references /> 

[[Kategori:Begrepp]]

Dimensionering av utbildning

2020-08-27T10:00:31Z

Karin Grelz (SU): /* Beslutsprocessen */ lagt till en benämning

Med '''dimensionering''' avses den process som bestämmer utbildningsutbudets inriktning, volym, innehåll och förläggning. Genom samverkan med externa aktörer kan universitet och högskolor anpassa utbildningsutbudet efter studenters och presumtiva avnämares efterfrågan.

==Tillämpning==
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>

Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om:

1 a) ''vilka utbildningar'' som ska ges och b) med vilken ''profil'' eller ''inriktning,''

2) ''hur många platser'' som ska upplåtas per inriktning och utbildningstillfälle,

3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',

4) ''innehåll'' inkl. lärandemål för de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4|år=2018|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>

Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.

Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.

Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.

När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>

Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=2011|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför [[branschråd]] med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.

Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>

==Beslutsprocessen==
'''A. Utbildningsdepartementet'''

På denna nivå fattas beslut om :

*antal platser per lärosäte (utbildningsuppdrag, takbelopp),
*antal platser per ämnesområde (humaniora, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap etc.),
*ersättning per ämnesområde (= departementets "prislapp").

'''B. Lärosätet''' (rektor; universitetsstyrelse med externa representanter)

På denna nivå fattas beslut om:

*lärosätets totala åtagande (antal studieplatser),
*förläggning av utbildningarna (om lärosätet har flera campus),
*omfördelning av ersättningen per ämnesområde (= lärosätets "prislapp").

'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-nämnd/-styrelse/-råd)

På denna nivå fattas beslut om:

*ämnesområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det universitetsövergripande budgetarbetet,
*inrättande av nytt huvudområde,
*utbildningarnas förläggning (om områdets/fakulteten etc.har flera campus),
*omfördelning av ersättningen per ämnesområde till resp. utbildning och huvudområde (= områdets/fakultetens etc. "prislapp")
*utbildningsinnehåll (central granskning och godkännande av utbildningsplaner),
*anställningar.

'''D. Institutionen''' (prefekt; institutionsstyrelse)

På denna nivå fattas beslut om:

*institutionens åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det fakultets- eller områdesövergripande etc. budgetarbetet,
*inrättade av nya utbildningsprogram,
*profiler/inriktningar inom utbildningsprogram,
*förläggning av utbildningarna (om institutionen har flera campus),
*utbildningsinnehåll (kollegial granskning och godkännande av utbildningsplanerna innan de skickas till området/fakulteten etc.),
*utlysning av tjänster.

'''E. Huvudområde''' (professor; huvudlärare; ämnesansvarig: ämnesråd)

På denna nivå fattas beslut om:

*huvudområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det institutionsövergripande budgetarbetet,
*antal platser att utlysa per termin, nivå och inriktning,
*undervisningsform (campus-, distans etc),
*kursinnehåll, inklusive praktikmoment,
*antal undervisningstimmar,
*undervisande lärare.

Organisationen av nivåerna C-D- E varierar stort mellan olika lärosäten. För arbetsfördelning och beslutsordning - se de lokala regelverken.

För lärosäten som är privata stiftelser kan både organisations- och finansieringsmodellen se annorlunda ut.

==Engelsk motsvarighet==
''Educational planning''<ref>{{Bokref|efternamn=Caillods|förnamn=Françoise|titel="Educational planinng worldwide", International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (Second Edition)|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080970868920646|år=2015|utgivare=Elsevier|sid=261-265}}</ref> 

==Externa länkar==
Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]

Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning Utbildning] (se "Utbildningens innehåll")

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Merut]]

Användare:Karin Grelz (SU)

2020-08-20T09:20:57Z

Karin Grelz (SU): Städat efter överlämning

Samverkansrådgivare vid Stockholms universitet. Arbetade inom K3-projekten Samsyn, Merut och Skön januari 2018 - juli 2020.

[https://www.su.se/profiles/kgrel-1.185776# Kontaktuppgifter]
==Arbetssidor==
[https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt Projektgemensamt]

[https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Samh%C3%A4llsutvecklingssamverkan_(AP7) AP7]

[[Samsyn:Merut|MERUT]]

[[Samsyn:SKÖN|SKÖN]]

[[Samsyn:Administratörer|Administratörssida]]

==Begrepp==
[[Ansvarsfull forskning]], [[RRI]]

[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Fallstudie]]/[[Impact case study]]

[[Kluster]]

[[Kunskapsöverföring]]

[[Kunskapsutveckling]]

[[Kvalitet]]

[[Kvalitetssäkringssystem]]

[[Kvadrupelhelix]]

[[Matchning]]

[[Nätverk]]

[[Relevans]]

Strategisk vägledning/Policydokument/ [[Policy brief]]

[[Samhällsnytta]]

[[Samhällsutmaningar|Samhällsutmaning]]<nowiki/>ar

[[Samverkan]]

[[Samverkansuppgiften]]

[[Samverkansmönster]]

[[Samverkansformer]]

[[Trippelhelix]]

[[Värdeskapande]]
==Wikipediaexport==
''Ansvarsfull forskning'' -> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Responsible_Research_and_Innovation|RRI]]

''Kluster'' –> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Research-intensive_cluster|Research-intensive cluster (RIC)]] Överväg att döpa om Kluster-sidan i Samsynwikin och justera definitionen.

''Kunskapsöverföring'' –> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Knowledge_transfer|Knowledge-transfer]]

''Kunskapsutveckling'' –> Fundera på hur begreppet förhåller sig till engelskans [[wikipedia:Normative_science|Normative Science]] och '''skapa ev en svensk sida''' till Wikipedia.

''Nätverk'' –> Se om någon akademisk tillämpning kan skrivas in under Wikipedias [[wikipedia:Business_networking|Business networking]] '''Svensk sida?'''

''Samhällsnytta'' –> Är det ens ett begrepp för Samsynwikin? Kan det sorteras in som en värderingskategori under [[Nyttiggörande]]/[[Värdeskapande]] istället?

''Samhällsutmaningar –>'' '''Samsyn:Export?'''

''Samverkan'' –> För allmänt även på engelska. ''Universitets och högskolors samverkan'' fungerar knappast som begrepp.

Jfr. SAOL: sam|verk·an substantiv; best. ~; i pl. används ‑verkningar • en samverkan

-> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Swedish_Higher_Education_Act|Swedish Higher Education Act]] – och kolla varifrån den engelska översättningen av lagrummet (''education, research, artistic research and third stream activities'') är hämtad. Här kan man möjligen också föra in delar av resonemanget kring samverkan/samverkansuppgiften från Samsynwikin.

''Samverkansuppgiften'' – se ovan

''Samverkansmönster''/''Samverkansformer'' – se ovan

''Trippel- och Kvadrupelhelix'' –> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Triple_helix_model_of_innovation#Quadruple_helix_model|Triple Helix Model of Innovation]]

[[Kategori:Samsyns projektledning (AP1)‎]]

Samverkan

2020-05-28T11:45:45Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

==Tillämpningar==

======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

======Samhällets förväntningar på akademin======
Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

*samverkan vid tekniköverföring
*forskningssamverkan
*utbildningssamverkan
*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}</ref>

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>; ''interaction''.

==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]

Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]

Nyttiggörande

2020-05-28T11:45:32Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på arbetet att att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

Kunskapstillgång

2020-05-28T11:45:20Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskapstillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

==Tillämpning==
Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag|sid=297|isbn=9789170297588}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.

===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter===
Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.
==Engelsk översättning==
Intellectual capital, Knowledge assets
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

==Externa länkar==

Innovationssystem

2020-05-28T11:45:07Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

===Stöd för innovation och innovationssystem===
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En [[trippelhelix]] i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4|år=2000|tidskrift=Research Policy|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis, Barth & Campbell|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship|utgivare=}}</ref>
==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

Genomslag

2020-05-28T11:44:54Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen [[samverkan]] och [[nyttiggörande]] och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktigt tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att forskning sprids och att det sker ett kunskapsutbyte, genom lärande. Då kan ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, bli till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

===Mäta genomslag===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']
 [https://aesisnet.com/ AESIS, Network for Advancing & Evaluating the Societal Impact of Science]

Intressent

2020-05-28T11:44:41Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Olika intressenter inom ett gemensamt sammanhang, har ofta delvis eller helt skilda intresseingångar och målsättningar .<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar och påverkas på helt olika sätt av utbildningssammanhanget.
==Begreppets utveckling==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

==Närliggande begrepp==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller en definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare.'' Exempelvis kan en vårdpraktik vara avnämare för ett praktiskt forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning. G''ymnasieungdomar blir målgrupp för en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Avnämare

2020-05-28T11:44:27Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som redan är helt eller delvis färdigutvecklat.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet avnämare för de som kan ta emot antingen utbildnings- eller forskningsresultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter (och därmed drar nytta av högskoleutbildningen). En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är alltså att den tar emot, en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

==Externa länkar==
[https://www.tidningencurie.se/gastbloggar/linussalo/svenska-behovs-i-kunskapspolitiken/?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Vad+h%c3%a4nde+i+akademin+efter+metoo%3 Leve ordet avnämare!] Ett blogginlägg av Linus Salö, i Curie

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]
<references />

Kvalitetssäkringssystem

2020-05-28T11:43:37Z

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

Med kvalitetssäkring menas att en organisation jobbar mot förhandsdefinierade kvalitetsmål, parametrar och egenskaper som bedöms hålla en god kvalitet. I UKÄ:s uppdrag att granska universitets och högskolors '''kvalitetssäkringssystem''' ingår samverkan som en parameter som ska bedömas.

==Tillämpning==
Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt arbete bedrivs som säkrar [[Kvalitet|kvaliteten]] på de objekt som ska kvalitetssäkras.

''The European Association for Quality Assurance in Higher Education'' (ENQUA) är ett europeiskt nätverk för att främja kvalitetssäkring av högre utbildning som skapades år 2000. För att få vara med i sammanslutningen krävs att man har ett kvalitetssäkringssystem som följer de överenskommelser som tagits fram inom Bolognaprocessen. ENQA har tagit fram gemensamma standarder och riktlinjer som går under namnet ESG (''European Standards and Guidelines''). ESG har översatts till svenska och spelar en viktig roll i UKÄ:s kvalitetssäkringssystem.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html|titel=ESG på svenska|hämtdatum=2020-01-27|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> Motsvarande organisation på internationell nivå är T''he International Network for Quality Assurance Agencies in Higher Education'' (INQAAHE).<ref>{{Webbref|url=https://www.inqaahe.org/index.php|titel=International Network for Quality Assurance Agencies in Higher Education|hämtdatum=2020-03-06|utgivare=|sid=}}</ref>

==Historik==
Högskoleverket gick med i den europeiska samarbetsorganisationen år 2000. År 2010 beordrade regeringen Högskoleverket att införa ett kvalitetssäkringssystem för högskolan som regeringen själv tagit fram. Enligt ENQUA hade detta system ett för smalt fokus och man ifrågasatte också granskningsmyndighetens självständighet i förhållande till politiken. År 2012 underkändes myndigheten därför som medlem av ENQA och deltog från oktober 2014 endast som affilierad medlem. Hösten 2016 redovisade UKÄ ett nytt system för kvalitetssäkring och våren 2019 ansökte man om att åter få komma med i den europeiska samarbetsorganisationen. Utvärderingen av huruvida UKÄ uppfyller organisationens kriterier beräknas vara klar i oktober 2020. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Per-Olof Eliasson|rubrik=Sverige ansöker om nytt medlemskap i kvalitetssamarbetet ENQA|url=https://universitetslararen.se/2019/02/14/sverige-ansoker-om-nytt-medlemskap-i-kvalitetssamarbetet-enqa/|år=14 februari 2019|tidskrift=Universitetsläraren|utgivare=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/hogskolans-nya-kvalitetssakringssystem_H5121379|titel=Högskolans "nya" kvalitetssäkringssystem
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1379 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)|hämtdatum=2020-03-06|utgivare=Sveriges riksdag|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://enqa.eu/index.php/category/review/current-review/|titel=Current Review. Swedish Higher Education Authority (UKÄ)|hämtdatum=2020-03-06|utgivare=ENQA|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Quality assurance system''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)|år=2015|utgivare=EURASHE|url=https://enqa.eu/wp-content/uploads/2015/11/ESG_2015.pdf}}</ref>

==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
[https://www.uka.se/download/18.2b5bddd71593fab953bdc5ff/1487841879254/ESG-svensk-oversattning.pdf Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG)]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Matchning

2020-05-27T14:15:59Z

Karin Grelz (SU): /* Ansvar och åtgärder */

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Ansvar och åtgärder==
Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.

Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. I detta analysarbete är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Matchning

2020-05-27T14:14:38Z

Karin Grelz (SU): lagt till avsnitt om matchningsmotorn och regionsuppdraget

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Ansvar och åtgärder==
Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.

Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument i detta analysarbete. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Relevans

2020-05-27T10:49:01Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

==Tillämpningar==
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')

2) '''Anställningsbarhet/utbildningens användbarhet''' (''sustainable employment'')

3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=European Commission|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].

Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning|Samhällsrelevant forskning.]]

==Politisk styrning==
De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:

*Reglering
*Finansiering
*Organisation
*Information

De flesta åtgärder är kopplade till ''anställningsbarhet''; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för ''aktivt medborgarskap''.

Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och två av kriterierna (''personlig utveckling'' och ''aktivt medborgarskap'') är svåra att hitta indikatorer för och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att:

a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut.

b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar.

c) Att erbjuda arbetslösa möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet.

d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" />

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Relevans

2020-05-27T10:41:42Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

==Tillämpningar==
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')

2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')

3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=European Commission|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].

Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning|Samhällsrelevant forskning.]]

==Politisk styrning==
De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:

*Reglering
*Finansiering
*Organisation
*Information

De flesta åtgärder är kopplade till ''anställningsbarhet''; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för ''aktivt medborgarskap''.

Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och två av kriterierna (''personlig utveckling'' och ''aktivt medborgarskap'') är svåra att hitta indikatorer för och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att:

a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut.

b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar.

c) Att erbjuda arbetslösa möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet.

d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" />

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Fadderföretag

2020-05-27T10:29:52Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */ länkat

'''Fadderföretag''' är ett företag, en myndighet eller en organisation som är kopplad till ett specifikt utbildningsprogram på ett universitet eller en högskola.

==Tillämpning==
Fadderföretag är en form av samverkan mellan högskola och arbetsliv som syftar till att stärka studiernas yrkesrelevans. Vissa utbildningsprogram har därför ett antal företag knutna till sig, de kan kallas fadderföretag<ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/program--kurser/program/grund/entreprenorskap-innovation-och-marknad/vad-ingar|titel=Program- och ämnesspecifika kurser varvas och ger dig en omfattande utbildning|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Södertörns högskola|sid=}}</ref> eller kontaktorganisationer<ref name=":0" />. En del av kurserna på det specifika utbildningsprogrammet är tänkta att genomföras i samarbete med fadderföretaget. Arbetet tillsammans med eller ute på företaget sker i grupp bestående av 4-6 studenter, och det är gruppen som gemensamt träffar företaget. Grupperna av studenter kan växla företag under utbildningens gång. På Personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan i Gävle byter studenter kontaktorganisation inför varje nytt läsår<ref name=":0">{{Webbref|url=https://hig.se/download/18.5996d38a1557390e247c29fe/1470117135441/Broschyr%20PA-programmet_A5.pdf|titel=Arbetslivet + PA-studenter=Sant|hämtdatum=190227|utgivare=Högskolan i Gävle|sid=}}</ref>.

Det arbete som utförs av studenterna under projektkurserna får företaget ta del av i form av t.ex. rapporter, men initiativet till ett projektarbete kommer från lärosätet. Fadderföretagen bestämmer inte vad som ska göras utan det styrs av olika delmoment i utbildningen. En del utbildningsprogram har regelbundna projektarbeten, under hela utbildningen, tillsammans med fadderföretagen. På andra utbildningsprogram kan projektarbeten tillsammans med fadderföretag vara kopplat till vissa läsår eller vissa terminer.

För studenterna innebär projektarbete tillsammans med eller ute på fadderföretagen en möjlighet att få tillämpa sina teoretiska kunskaper i en praktiskt arbetssituation, samtidigt som de knyter värdefulla kontakter med arbetsgivare redan under studietiden. Fadderföretagen kan i sin tur, genom dessa arbeten, få värdefull feedback och/eller nya perspektiv på företaget och dess verksamhet. Samtidigt får företagen möjlighet till rekrytering, både för tillfälliga och för framtida anställningar. Samarbetet med fadderföretagen kan även leda vidare till andra former av samverkan, som till exempel [[Självständigt arbete|självständiga arbeten]]<ref>{{Webbref|url=https://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=fadderforetag_1305631354744|titel=Fadderföretagsverksamhet|hämtdatum=1902227|utgivare=Södertörns Högskola|sid=}}</ref>

Vid vissa lärosäten, som till exempel Lunds tekniska universitet<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/program/TMUTA/Fadderforetag|titel=Fadderföretag|hämtdatum=2019-03-18|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>, kan fadderföretag kopplat till ett utbildningsprogram utöver att erbjuda möjligheter till självständigt eller projektarbete stödja utbildningen genom andra former för utbildningssamverkan. De kan till exempel erbjuda [[gästföreläsare]], studiebesök, tillhandahålla [[Praktik|praktikplats]] för lärande i arbete samt erbjuda möjlighet till [[självständigt arbete]] och projektarbete. De kan också rekrytera studenter till kortare anställning som till exempel sommarjobb<ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/edu/program/TMUTA/Fadderforetag|titel=Fadderföretag|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Luleå tekniska universitet|sid=}}</ref>.

Internationellt sett har fadderföretag en tydligare koppling till ekonomiskt stöd i form av ''fundraising'', se till exempel Loyola University of Chicago<ref>{{Webbref|url=https://www.luc.edu/luma/support/corporatesponsorship/|titel=Corporate Sponsorship|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Loyola University of Chicago|sid=}}</ref>. Det finns också exempel som liknar de arrangemang som finns vid svenska lärosäten, med fokus på kopplingen mellan företag och student, till exempel Northeastern University<ref>{{Webbref|url=http://www.coe.neu.edu/faculty-research/sponsor|titel=Corporate Sponsorship|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=Northeastern University|sid=}}</ref>, Henley Business School<ref>{{Webbref|url=https://www.henley.ac.uk/alumni/henley-business-school-corporate-patron-programme|titel=Henley Business School Corporate Patron Programme|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=Henley Business School|sid=}}</ref>, University of Idaho<ref>{{Webbref|url=https://www.uidaho.edu/advancement/corporate-partners|titel=Corporate Partners|hämtdatum=18 februari 2020|utgivare=University of Idaho|sid=}}</ref> och American University of Bulgaria<ref>{{Webbref|url=https://www.aubg.edu/corporate-sponsorship-program|titel=Corporate Sponsorship Program|hämtdatum=18 mars 2019|utgivare=American University of Bulgaria|sid=}}</ref>.

==Motsvarighet i engelskan==
Den engelska motsvarigheten är '''sponsor''' eller '''sponsorship'''.

==Referenser==
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />
[[Kategori:Begrepp]]

Matchning

2020-05-27T10:23:38Z

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ lagt till en mening med not

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Matchning

2020-05-27T10:12:44Z

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ rättat källa

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf|år=2018|utgivare=European Commission}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Relevans

2020-05-27T10:08:28Z

Karin Grelz (SU): /* Forskning */ länkat

Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|år=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

==Tillämpningar==

======Utbildning======
Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')

2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')

3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=European Commission|förnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|år=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|förnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|år=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].

======Forskning======
"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning|Samhällsrelevant forskning.]]

==Politisk styrning==
De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:

*Reglering
*Finansiering
*Organisation
*Information

De flesta åtgärder är kopplade till ''anställningsbarhet''; i vissa länder förekommer över huvud taget inga åtgärder för att främja utbildning för ''aktivt medborgarskap''.

Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och två av kriterierna (''personlig utveckling'' och ''aktivt medborgarskap'') är svåra att hitta indikatorer för och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som ändå har gjorts visar att:

a) Arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut.

b) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att välja naturvetenskapliga utbildningar.

c) Att erbjuda arbetslösa möjlighet till universitetsstudier på deltid har en positiv effekt på deras anställningsbarhet.

d) Åtgärder för elitutbildningar ("excellence education") och införandet av högskoleexamen har haft en positiv inverkan på anställningsbarheten.<ref name=":0" />

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Användare:Karin Grelz (SU)

2020-05-27T10:05:40Z

Karin Grelz (SU): /* Samverkansformer */ länkat

Jag är central samverkanskoordinator vid Stockholms universitet och arbetar inom K3-projekten Samsyn, Merut och Skön.

Här finns mina [https://www.su.se/profiles/kgrel-1.185776# kontaktuppgifter]
==Mina arbetssidor==
[https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt Projektgemensamt]

[https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Samh%C3%A4llsutvecklingssamverkan_(AP7) AP7]

[[Samsyn:Merut|MERUT]]

[[Samsyn:SKÖN|SKÖN]]

[[Samsyn:Administratörer|Administratörssida]]

==Begrepp som jag arbetar med==
[[Ansvarsfull forskning]], [[RRI]]

[[Dimensionering av utbildning|Dimensionering]]

[[Fallstudie]]/[[Impact case study]]

[[Kluster]]

[[Kunskapsöverföring]]

[[Kunskapsutveckling]]

[[Kvalitet]]

[[Kvalitetssäkringssystem]]

[[Kvadrupelhelix]]

[[Matchning]]

[[Nätverk]]

[[Relevans]]

Strategisk vägledning/Policydokument/ [[Policy brief]]

[[Samhällsnytta]]

[[Samhällsutmaningar|Samhällsutmaning]]<nowiki/>ar

[[Samverkan]]

[[Samverkansuppgiften]]

[[Samverkansmönster]]

[[Samverkansformer]]

[[Trippelhelix]]

[[Värdeskapande]]

==Borttagna==
[[Helix]]

[[Kunskapsnätverk]]

[[Kunskapsstyrning]]

[[Kunskapsutbyte]]

[[RRI-verktyg|RRI-verktyg]]

:Alla borta /[[Användare:Axel Pettersson (WMSE)|Axel Pettersson (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Axel Pettersson (WMSE)|diskussion]]) 21 augusti 2019 kl. 14.07 (CET)
::Jag jobbade lite för snabbt när jag tog bort alla begreppen, och kollade inte först att ingenting länkade till dom. I [[Nätverk]] finns det nu två rödlänkar som du behöver rätta till och länka till begrepp som fortfarande finns kvar. /[[Användare:Axel Pettersson (WMSE)|Axel Pettersson (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Axel Pettersson (WMSE)|diskussion]]) 23 augusti 2019 kl. 09.54 (CET

==Wikipediaexport==
''Ansvarsfull forskning'' - '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Responsible_Research_and_Innovation|RRI]]

''Kluster'' – '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Research-intensive_cluster|Research-intensive cluster (RIC)]] Överväg att döpa om Kluster-sidan i Samsynwikin och justera definitionen.

''Kunskapsöverföring'' – '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Knowledge_transfer|Knowledge-transfer]]

''Kunskapsutveckling'' – Fundera på hur begreppet förhåller sig till engelskans [[wikipedia:Normative_science|Normative Science]] och '''skapa ev en svensk sida''' till Wikipedia.

''Nätverk'' – Se om någon akademisk tillämpning kan skrivas in under Wikipedias [[wikipedia:Business_networking|Business networking]] '''Svensk sida?'''

''Samhällsnytta'' – Är det ens ett begrepp för Samsynwikin? Kan det sorteras in som en värderingskategori under [[Nyttiggörande]]/[[Värdeskapande]] istället?

''Samhällsutmaningar –'' '''Samsyn:Export?'''

''Samverkan'' – För allmänt även på engelska. ''Universitets och högskolors samverkan'' fungerar knappast som begrepp.

Jfr. SAOL: sam|verk·an substantiv; best. ~; i pl. används ‑verkningar • en samverkan

-> '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Swedish_Higher_Education_Act|Swedish Higher Education Act]] – och kolla varifrån den engelska översättningen av lagrummet (''education, research, artistic research and third stream activities'') är hämtad. Här kan man möjligen också föra in delar av resonemanget kring samverkan/samverkansuppgiften från Samsynwikin.

''Samverkansuppgiften'' – se ovan

''Samverkansmönster''/''Samverkansformer'' – se ovan

''Trippel- och Kvadrupelhelix'' – '''Skapa en svensk sida''' till Wikipedias [[wikipedia:Triple_helix_model_of_innovation#Quadruple_helix_model|Triple Helix Model of Innovation]]

 

==Skön==
===Kvalitetsarbete===
uppföljning

utvärdering

*utbildningsutvärdering
*forskningsutvärdering
*kvalitetsutvärdering
*tematisk utvärdering

kvalitetsvärdering (SUHF)

kvalitetssystem (SUHF)

kvalitetssäkring (UKÄ)

kvalitetssäkringssystem (UKÄ)

kvalitetskontroll (WP4)

kvalitetsledning (WP4, se ansökan, starttexten)

kvalitetspolicy (WP4)
===Samverkansformer===
Forskningssamverkan (-> Samsyn wp5)

*Samverkansaktiviteter - forskning
**affiliering
**co-production
**[[Expert|expertuppdrag]]
**[[innovation]]
**kommersialisering
**[[populärvetenskap]]
**samhällsengagemang
**tillgängliggörande

Utbildningssamverkan (-> Samsyn wp4/Merut)

*Samverkansaktiviteter - utbildning
**[[Adjungerad lärare|adjungering]]
**[[branschråd]]
**[[Gästföreläsare|gästföreläsning]]
**kombinationstjänst
**[[mentorskap]]/mentorprogram
**[[praktik]]
**[[självständigt arbete]] med extern part

===Kvalitetsbedömning - samverkan===
bibliometrisk analys

enkät

evidensbaserade fallstudier (impact cases )

intervju

indikatorer

nyckeltal

panelbesök

peer-review

självvärdering - processer och resultat

utdrag ur personalregister

===Samverkanspartsvärdering===
[[Samverkanspartner|samverkanspart]]

strategisk samverkanspart (-> Spets)
[[Kategori:Samsyns projektledning (AP1)‎]]

Matchning

2020-05-27T07:35:49Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/AM9906|titel=Regionala matchningsindikatorer|hämtdatum=2020-05-27|utgivare=SCB|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

==Externa länkar==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Kvalitet

2020-05-26T13:25:24Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att kvalitetssäkringen går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-26T13:17:09Z

Karin Grelz (SU):

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där ''innehållet'' i utbildningarna, ''lärandemöjligheterna'' (lärarkompetens) och ''infrastrukturen'' är ändamålsenliga när det gäller att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges en möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-26T13:09:59Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där ''innehållet'' i utbildningarna, ''lärandemöjligheterna'' (lärarkompetens) och ''infrastrukturen'' är ändamålsenliga när det gäller att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-26T13:02:54Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-26T13:01:57Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-26T13:01:18Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ stuvat om

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

==Tillämpningar==
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av högkvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:

1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

3) bidra till personlig utveckling,

4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

5) stimulera forskning och innovation.

Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Matchning

2020-05-26T11:07:03Z

Karin Grelz (SU): lagt till extern länk

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

== Externa länkar ==
[[wikipedia:Matching_theory_(economics)|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Matchning

2020-05-26T11:02:39Z

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ redigering

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T11:01:51Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ redigering

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns emellertid all anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T10:41:21Z

Karin Grelz (SU): länkat

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns emellertid all anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T10:40:45Z

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns emellertid all anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T10:38:02Z

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ redigering

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns emellertid all anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T10:34:09Z

Karin Grelz (SU): referens

Ordet ''matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)|hämtdatum=2020-05-26|utgivare=Statistiska centralbyrån|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns särskild anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

==Referenser==
[[Kategori:Merut]]
<references />

Matchning

2020-05-26T10:29:29Z

Karin Grelz (SU): styckeindelning + referenser

''Matchning'' används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

==Tillämpningar==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Utbildningens användbarhet|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf|år=2013|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

==Åtgärder==
Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns särskild anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=State of Higher Education 2015-16|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf|år=2017|utgivare=OECD}}</ref>

== Referenser ==
[[Kategori:Merut]]

Matchning

2020-05-26T10:13:09Z

Karin Grelz (SU): lagt in text om matchning

Matchning används både som ett mått på hur väl tillgången på arbetskraft svarar mot arbetsgivarnas behov av kompetens inom ett visst område och som beteckning på den aktivitet som går ut på att se till att enskilda individer har en sysselsättning som motsvarar deras kompetens.

== Tillämpningar ==
''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.

''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och Arbetsförmedlingen. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

== Åtgärder ==
Ur ett samhällsplanerarperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.
Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.

Matchning

2020-05-26T10:04:36Z

Karin Grelz (SU): Skapade sidan med 'Matchning är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är mat...'

Matchning är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters anställningsbarhet. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.
Matchning är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars användbarhet. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och Arbetsförmedlingen. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.
Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.
Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.
Ur ett samhällsplanerarperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.
Under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information. Kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är emellertid liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenterna att fatta bättre beslut och att riktad finansiering kan påverka studenter att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.

Kvalitet

2020-05-15T07:40:02Z

Karin Grelz (SU): /* Kvalitetsaspekter */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref>

==Tillämpningar==
Värderingen av kvalitet i utbildning och forskning bygger på en värdering av vad som är [[Relevans|relevant]]. Utan en tydlig bild av vad som ska prioriteras i en verksamhet är det svårt att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. När en relevansvärdering väl är gjord blir det lättare att formulera kvalitetsmål och prioritera mellan olika kvalitetsaspekter.

Universitet och högskolor har många olika [[Intressent|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer – och ett annat att formulera strategiska prioriteringar för den aktuella verksamheten.

===Kvalitetsaspekter===
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som det som driver ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

Demokratifrågor har också blivit en del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen.

För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Kvalitet

2020-05-15T07:25:13Z

Karin Grelz (SU): /* Kvalitetsaspekter */

'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo|år=1938|utgivare=Svenska akademin}}</ref>

==Tillämpningar==
Värderingen av kvalitet i utbildning och forskning bygger på en värdering av vad som är [[Relevans|relevant]]. Utan en tydlig bild av vad som ska prioriteras i en verksamhet är det svårt att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. När en relevansvärdering väl är gjord blir det lättare att formulera kvalitetsmål och prioritera mellan olika kvalitetsaspekter.

Universitet och högskolor har många olika [[Intressent|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer – och ett annat att formulera strategiska prioriteringar för den aktuella verksamheten.

===Kvalitetsaspekter===
Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fyra olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
*Quality as ''perfection'' (or consistency) – kvalitet som ''perfektion'' eller som håller en viss ''standard''
*Quality as ''fitness for'' ''purpose'' – kvalitet som ''ändamålsenlighet'' eller ''relevans''
*Quality as ''value'' ''for money'' – kvalitet som ''valuta för pengarna''
*Quality as ''transformative'' – kvalitet som drivande vad gäller ''förändring'' och ''utveckling.''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harvey, L. & Green, D.|rubrik=Defining Quality|år=1993|tidskrift=Assessment & Evaluation in Higher Education, 18(1)|utgivare=|sid=9-34}}</ref>

I en litteraturöversikt från 2015 har man har gjort en utvidgad definition av de olika kvalitetsaspekterna. Konsistensperspektivet finns nu inte längre med och den ekonomisk aspekten har omformulerats till ''redovisningsskyldighet'':

*''Exceptional'': Institutional products and services achieve distinction and exclusivity through the fulfilment of high standards.
*''Purposeful'': Institutional products and services conform to a stated mission/vision or a set of specifications, requirements, or standards, including those defined by accrediting and/or regulatory bodies.
*''Accountable'': Institutions are accountable to stakeholders for the optimal use of resources and the delivery of accurate educational products and services with zero defects.
*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.|år=2015|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13|utgivare=}}</ref>

Demokratifrågor har också blivit en del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta statliga myndigheter, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf|år=2019|utgivare=SUHF}}</ref>

===Kvalitetssäkring===
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen.

För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande|hämtdatum=2020-02-28|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:

*examenstillståndsprövning,
*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
*utbildningsutvärdering, och
*tematiska utvärderingar.

Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:SKÖN]]

Dimensionering av utbildning

2020-05-14T13:45:24Z

Karin Grelz (SU): /* Beslutsprocessen */

Med '''dimensionering''' avses den process som bestämmer utbildningsutbudets inriktning, volym, innehåll och förläggning. Genom samverkan med externa aktörer kan universitet och högskolor anpassa utbildningsutbudet efter studenters och presumtiva avnämares efterfrågan.

==Tillämpning==
Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.|förnamn=|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7|år=2015|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>

Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf|år=2015|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En bättre matchning. Storregional systembild|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf|år=2018|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om:

1 a) ''vilka utbildningar'' som ska ges och b) med vilken ''profil'' eller ''inriktning,''

2) ''hur många platser'' som ska upplåtas per inriktning och utbildningstillfälle,

3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',

4) ''innehåll'' inkl. lärandemål för de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.|förnamn=|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4|år=2018|utgivare=UKÄ|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>

Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.

Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.

Ett lärosäte måste i första hand säkra den långsiktiga kompetensen inom de forskningsområden som utbildningarna är kopplade till. Utan forskning inget examenstillstånd och alltså ingen utbildning.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/examenstillstand/sok-bland-examenstillstand.html|titel=Sök bland examenstillstånd|hämtdatum=20200330|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref> I det avseendet är universitet och högskolor sina egna avnämare och måste se till sina egna behov. Inom mindre huvudområden är volymfrågan i grund och botten en fråga om ekonomisk överlevnad.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Resursstyrning i högskolans grundutbildning|år=RiR 2009:25|utgivare=Riksrevisionen|citat=När det gäller utbildningens kostnader spelar det totala studentunderlaget större roll än styckkostnaden. Av beräkningarna framgår ett tydligt samband mellan antal studenter på en kurs och kostnaden per student. I samtliga ämnen finns exempel på utbildningar och kurser med mycket få studenter. Inget av lärosätena har någon undre gräns för att ge en kurs. Sammantaget gör det att många av de kärnkurser i ämnet som här beräknats inte går ihop ekonomiskt.|url=https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e27c/1518435473663/RiR_2009_25.pdf}}</ref> Dimensionering handlar i dessa fall först och främst om att öka antalet utbildningsplatser, t.ex. genom att skapa utbildningar på nätet och göra förändringar i innehållet för att locka fler studenter.

När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf|år=2011|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>

Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/|år=2011|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför [[branschråd]] med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.

Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike|år=2018|utgivare=Svenskt näringsliv|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref|efternamn=Haikola|förnamn=Lars|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation|år=2019|utgivare=SUHF|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>

==Beslutsprocessen==
'''A. Utbildningsdepartementet'''

På denna nivå fattas beslut om :

*antal platser per lärosäte (utbildningsuppdrag, takbelopp),
*antal platser per ämnesområde (humaniora, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap etc.),
*ersättning per ämnesområde (= departementets "prislapp").

'''B. Lärosätet''' (rektor; universitetsstyrelse med externa representanter)

På denna nivå fattas beslut om:

*lärosätets totala åtagande (antal studieplatser),
*förläggning av utbildningarna (om lärosätet har flera campus),
*omfördelning av ersättningen per ämnesområde (= lärosätets "prislapp").

'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-styrelse/-råd)

På denna nivå fattas beslut om:

*ämnesområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det universitetsövergripande budgetarbetet,
*inrättande av nytt huvudområde,
*utbildningarnas förläggning (om områdets/fakulteten etc.har flera campus),
*omfördelning av ersättningen per ämnesområde till resp. utbildning och huvudområde (= områdets/fakultetens etc. "prislapp")
*utbildningsinnehåll (central granskning och godkännande av utbildningsplaner),
*anställningar.

'''D. Institutionen''' (prefekt; institutionsstyrelse)

På denna nivå fattas beslut om:

*institutionens åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det fakultets- eller områdesövergripande etc. budgetarbetet,
*inrättade av nya utbildningsprogram,
*profiler/inriktningar inom utbildningsprogram,
*förläggning av utbildningarna (om institutionen har flera campus),
*utbildningsinnehåll (kollegial granskning och godkännande av utbildningsplanerna innan de skickas till området/fakulteten etc.),
*utlysning av tjänster.

'''E. Huvudområde''' (professor; huvudlärare; ämnesansvarig: ämnesråd)

På denna nivå fattas beslut om:

*huvudområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det institutionsövergripande budgetarbetet,
*antal platser att utlysa per termin, nivå och inriktning,
*undervisningsform (campus-, distans etc),
*kursinnehåll, inklusive praktikmoment,
*antal undervisningstimmar,
*undervisande lärare.

Organisationen av nivåerna C-D- E varierar stort mellan olika lärosäten. För arbetsfördelning och beslutsordning - se de lokala regelverken.

För lärosäten som är privata stiftelser kan både organisations- och finansieringsmodellen se annorlunda ut.

==Engelsk motsvarighet==
''Educational planning''<ref>{{Bokref|efternamn=Caillods|förnamn=Françoise|titel="Educational planinng worldwide", International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences (Second Edition)|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080970868920646|år=2015|utgivare=Elsevier|sid=261-265}}</ref> 

==Externa länkar==
Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]

Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning Utbildning] (se "Utbildningens innehåll")

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
[[Kategori:Merut]]