Samsyn - Användarbidrag [sv]

Strategiska partnerskap

2020-12-06T12:35:31Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland andra Skanska, ABB, Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Projektet Ride the Future är ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till. Det genomförs i samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Bussen är tänkt att utgöra en utgångspunkt för en rad olika forskningsansatser, bland annat handlar forskningen om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berör. I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning..<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-30T16:23:37Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland andra Skanska, ABB, Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partner.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Projektet Ride the Future är ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till. Det genomförs i samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Bussen är tänkt att utgöra en utgångspunkt för en rad olika forskningsansatser, bland annat handlar forskningen om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berör. I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-30T16:20:25Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland andra Skanska, ABB, Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Projektet Ride the Future är ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är. Det genomförs i samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) . I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Bussen är tänkt att utgöra en utgångspunkt för en rad olika forskningsansatser, och bland annat handlar forskningen om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-30T15:51:27Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) är projektet Ride the Future. I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Bussen är tänkt att utgöra en utgångspunkt för en rad olika forskningsansatser, och bland annat handlar forskningen om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-30T15:48:59Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) är projektet Ride the Future. I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Bussen är tänkt att utgöra en utgångspunkt för en rad olika forskningsansatser, och bland annat handlar forskningen om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs[KMB1] . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T14:26:50Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Ytterligare exempel på strategiska partnerskap */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) är projektet Ride the Future. I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Forskningen handlar om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs[KMB1] . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

===Ytterligare exempel på strategiska partnerskap===
Information om strategiska partnerskap finns på många lärosätens samverksanssidor på webben. Här är några exempel:

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T14:25:31Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Andra exempel: */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) är projektet Ride the Future. I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Forskningen handlar om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs[KMB1] . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

=== SPETS - ett projekt för utveckling av strategiska partnerskap ===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

=== Ytterligare exempel på strategiska partnerskap ===

*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

 
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T14:02:26Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Några konkreta exempel */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

===Några konkreta exempel===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

Ett konkret exempel på vad strategiskt partnerskap kan leda till är samverkan mellan bland andra Linköpings universitet och den strategiska samverkanspartnern VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) är projektet Ride the Future. I det projektet har parterna ett gemensamt forskningsprojekt med utgångspunkt i en självkörande buss, som en del av arbetet för hållbar mobilitet. Forskningen handlar om människors relation kring transporter. Även forskningsområden inom kognitionsvetenskap och simulering berörs[KMB1] . I projektet deltar Linköpings kommun, som också är en strategisk samverkanspartner, Östgötatrafiken, Linköping Science Park, RISE, Transdev och Akademiska Hus.<ref>{{Webbref|url=https://insidan.liu.se/nyhetsarkiv/1.767925?l=sv|titel=Ett rullande forskningsprojekt|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=|sid=}}</ref>

 
====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T13:57:09Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpning */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

*har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
*är förväntat långsiktiga
*involverar både utbildning och forskning
*fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
*har gemensam utvärdering av partnerskapet
*fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>

=== Några konkreta exempel ===
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T13:54:28Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpning */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden
*gemensamma mål och utmaningar
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

* har betydande omfattning, det vill säga involverar flera fakulteter och omfattar olika frågeställningar och utmaningar
* är förväntat långsiktiga
* involverar både utbildning och forskning
* fastställer former för samverkan på hög nivå mellan parterna
* har gemensam utvärdering av partnerskapet
* fastställer resurser som respektive partner avsätter under avtalstiden<ref>{{Tidskriftsref|författare=Brorström, A, Feldmann A, Kaulio, M|rubrik=Structured relations between higher education institutions and external organisations: opportunity or bureacratisation?|år=2019|tidskrift=Higher Education 78:575–591.|utgivare=}}</ref>
* Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T12:11:27Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpning */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet.
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden.
*gemensamma mål och utmaningar.
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.|år=2020|utgivare=Utbildningsdepartementet.}}</ref>. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T12:07:41Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpning */

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet.
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden.
*gemensamma mål och utmaningar.
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Strategiska partnerskap mellan lärosäten och olika samhällsaktörer finns inom näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor. Inom aktuell forskning finns följande beskrivning av flera av de avtal som utvecklats när det gäller strategiskt partnerskap i Sverige:

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T12:05:03Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): begreppsförklaring

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet.
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden.
*gemensamma mål och utmaningar.
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Med begreppet "lärosätesövergripande" avses att samverkan omfattar flera av ett lärosätes inriktningar, exempelvis vård, humaniora och teknik.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T10:54:06Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför högskolesektorn. Utmärkande är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer, har gemensamma strategiska målsättningar och ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==

Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. En utgångspunkt i det arbetet är Högskolelagens formulering att universitet och högskolor ska ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen 1992: 1434|hämtdatum=23 november 2020|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Det finns några utmärkande drag som särskiljer sådana avtal från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.

Strategiska partnerskap kännetecknas av:

*ledningarnas engagemang och delaktighet.
*ömsesidiga långsiktiga åtaganden.
*gemensamma mål och utmaningar.
*en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.
*ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=H. (Red)|titel=Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället|år=2020|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att "en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt".<ref>{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

====Andra exempel:====

*Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.<ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>
*Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.<ref>{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}</ref>

===SPETS-projektet som källa===
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref><ref>Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.</ref>

==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==

<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Strategiska partnerskap

2020-11-23T10:50:11Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): Mer fullständigt intro till avsnittet Tillämpningar

Strategiska partnerskap

2020-11-23T10:42:12Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2020-10-16T12:14:38Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

'''Samskapande''' innebär att olika aktörer gemensamt skapar kunskap, forskningsresultat och annat av gemensamt intresse. Det rör sig om samverkan mellan högskolesektorn och exempelvis myndigheter, företag och idéburen sektor.

==Tillämpning==
Begreppet samskapande - på engelska ''co-creation'' - har på senare tid blivit allt vanligare i beskrivningen av olika slags samverkan mellan aktörer inom högskolesektorn och partner från olika delar av samhället. Begreppet [[samproduktion]] förekommer också .

Ett exempel kommer från Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) generaldirektör Anders Söderholm, när han beskriver förberedelserna inför en virtuell konferens om högskolepedagogik: "Jag vill uttrycka mitt tack och uppskattning till det samarbete och också samskapande som UKÄ, ITHU och Sunet har etablerat inför konferensen och till alla er som har arbetat aktivt med planering och genomförande. Tack." <ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/om-oss/hogskolebloggen/anders/2019-09-28-virtuell-konferens-om-hogskolepedagogik.html|titel=UKÄ:s blogg: Virtuell konferens om högskolepedagogik.|hämtdatum=13 december 2019|utgivare=Universitetskanslersämbetet|sid=}}</ref> Ett annat exempel rör samverkan inom kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Det är en årsrapport från organisationen Framtidens vårdkompetens, som innebär ett samarbete mellan Socialstyrelsen och UKÄ. I sin årsrapport för 2018 skriver de i ett avsnitt om att skapa en [[samverkansarena]] att "Ett effektivt samskapande förutsätter strukturer och processer som underlättar handlingskraft, förmåga att lösa problem när de uppstår och initiativtagande för att möta behov av förändringar framåt. Här sätts samskapandet in i en tydlig organisatorisk kontext.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/download/18.3ca5f45a1699559741144d/1553089466969/arsrapport-2018-samverkan-kring-kompetensforsorjningsfragor-i-halso-och-sjukvarden.pdf|titel=Samverkan kring kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården - Årsrapport 2018.|hämtdatum=13 december 2019|utgivare=Framtidens vårdkompetens, Socialstyrelsen och UKÄ|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Co-creation''

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]

Samsyn:Projektgemensamt

2020-09-04T15:26:58Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Liu: */

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

 

==Spridningsaktiviteter HT2020==
Vad gör ni vid ert lärosäte i höst för att sprida kännedom om Samsynwiki?

*3-5 aktiviteter per lärosäte
*Vad? När? Målgrupp?

===SU:===

*Juni: Artikel och film publicerad på SU-webben.
*Augusti: Artikel om Samsynwiki i Komm-nätverkets nyhetsbrev (SU-internt).
*Sept: Presentation av wikin för Komm-avd.
*Okt: Ev. presentation för Forskningsstöd/motsv. målgrupp

===HiG:===

*Sep/okt: Information Kommunikationsavdelning + nyhetsgruppen på HiG
*Sep./okt: Sida om Samsyn under Samverkan på hig.se (ev. gemensam sida med övriga K3-projekt på HiG)
*Nov: Informera på möte med samtliga utbildningsledare
*Nov: Ev informera på ws med vetenskapliga ledare på Hig

 
===Liu:===

* September: Lägga upp Samsyn-filmen på en lämplig webbplats och skriva texter till LiU-nytt. Målgrupp: LiU-anställda i allmänhet
* September: I samarbete med övriga K3-projekt inom LiU skriva ett samlat dokument om lärdomarna från projekten. Målgrupp: Universitetsledningen. Tanken är att dokumentet kommer att utgöra en del av LiU:s kommande strategiarbete som vår nya rektor ska leda.
* September - oktober: Göra en poster i både digital form och pappersform i samråd med övriga K3-projekt inom LiU (en poster för varje projekt). Postrarna ska användas i vårt samverkanshus och vid sessioner av olika slag, t ex för forskare. Målgrupp: samverkansintresserade inom LiU och våra samverkanspartner.
* Oktober - november: Genomföra (troligen digitala) workshoppar kring Samsyn-wikin. Målgrupper: Kommunikations- och marknadsavdelningen och LiU:s samverkanskoordinatorer.
*

===Chalmers:===

===Oru:===

===Mau:===

*Få upp filmen på hemsidan. (Målgrupp: externa samverkanspartner. Tid: höst)
*Sammanställa var på hemsidan Samsynswikin finns, samt utreda behov av ytterligare länkning. (Målgrupp: internt och externt, lite studenter. Tid: höst)
*Arbeta in Samsynwikin i Universitetets interna forskningsansökningsstöd samt utbildningar för forskare. (Målgrupp: egna forskare. Tid: sen höst/vår)
*Prata med samverkansplattormar som ISU och MSI, samt gränsgångare om att ta stöd från Wikin. (Målgrupp: etablerade samverkanspartners, egna forskare och lärare. Tid: höst)

 
==Grundläggande samverkansbegrepp enligt beslut 17 april 2020==
[[Avnämare]]

[[Genomslag]]

[[Intressent]]

[[Kunskapstillgång]]

[[Nyttiggörande]]

[[Samhällsutmaningar]]

[[Samskapande]]

[[Samverkan]]

[[Tillgängliggöra]]

[[Öppen vetenskap]]

==Grundläggande begrepp - förslag till narrativ==
Dagen stora [[samhällsutmaningar]] kräver [[samverkan]] för att kunna lösas. Samverkan kan vara när ett antal [[Samverkanspartner|aktörer]], utifrån sina kunskaper och förutsättningar, tar sig an en utmaning och i sitt [[samskapande]] ägnar sig åt [[kunskapsutveckling]] och [[kunskapsöverföring]]. När olika samhällssektorer/relevanta parter/[[Intressent|intressenter]] och [[avnämare]] samverkar ökar möjligheterna, genom [[nyttiggörande]] och [[värdeskapande]], till en [[Hållbarhet|hållbar]] [[samhällsutveckling]].

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera när du haft kontakt och hur utbytet fortskrider!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!Relaterade begrepp
|-
|[https://k3-projekten.se/project/esaim/ ESAIM]
|4
|
|[[Självständigt arbete]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/lupp/ LUPP]
|4
|
|[[Livslångt lärande]]

[[Uppdragsutbildning]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/merut/ MerUt]
|4/PL
|Gemensam workshop med Samsyn 1 februari 2019. Bearbetade begrepp: alumn, intressent, praktik, programråd. Gemensamma workshops om enskilda begrepp per zoom maj 2020.
|[[Kvalitet]]

[[Relevans]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/nya-vagar/ Nya Vägar]
|4
|
|[[Livslångt lärande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/arcs/ ARCS]
|5
|
|[[Medborgarforskning]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/paus/ PAUS]
|5
|
|[[Personrörlighet]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/skon/ SKÖN]
|5/PL
|Workshop på Vinnova 27/11 2019. Bearbetade begrepp: samverkan, samverkansuppgiften, genomslag, nyttiggörande, värdeskapande
|[[Kvalitetssäkringssystem]]
[[Nyttiggörande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/imp/ IMP]
|6
|Har läst och givit synpunkter på urval av begrepp med flera goda kommentarer, inkl. tips på underlag (läsning).
|[[Kunskapstillgångar]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/mersam/ MerSam]
|6/PL
|Gemensam workshop på K3K-möte inför HSS 8 maj 2019. Inspel till samverkansbegreppet.
|[[Samverkansskicklighet]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/safir/ SAFIR]
|6
|"Samverkanscheck" redigerad 200820.
|[[Nyttiggörande]]

[[Samverkanscheck]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/agera/ AGERA]
|7
|Har givit synpunkter (v. 44) på en rad begrepp, framför allt "Samhällsutmaning", där vi föreslås att vidga begreppet. De föreslog också "Samhällsutveckling" och "Samsyn" som begrepp.
|[[Nyttiggörande]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/spets/ SPETS]
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44 + arbetat om definitionen direkt i wikin februari-20.
De har (v. 44) givit synpunkter på några begrepp och föreslagit "Due diligence" och "Co-create/Samskapa" som begrepp.
|[[Partnerskap]]

[[Strategiskt partnerskap]]

[[Samverkanspart]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/musa/ MUSA]
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44. Har ombetts se över texten samt föreslå engelsk översättning (mejl 200820)
|[[Samverkansarena]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/omvarldsarenan/ OMAR]
|7
|Förslag: "samverkansplattform", ev. underkategori till "samverkansarena"; "centrumbildning" (mejl 2019-12-02)
|[[Samverkansarena]]

[[Samverkansplattform]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/insa/ INSA]
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|[[Internationell samverkan]]
|-
|[https://k3-projekten.se/project/utvind/ Utvind]
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|[[Samverkansindikator]]
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar
!Vem /vilket AP tar sig an
|-
|Internationell samverkan/internationalisering
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|7 LiU/ChR kollar med Insa
|-
|altmetisk undersökning/''altmetrics''
|förekommer i Struten
|Skön - KG unders
|-
|auskultera
|förekommer i Merut, jfr: https://sv.wikipedia.org/wiki/Auskultant
|4
|-
|idéburen sektor
|förekommer olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|7 Liu/cvilsamhälle
|-
|idéburet partnerskap, IOP
|Jfr Forum - Idébundna organisationer
|som ovan
|-
|ideell sektor/ idéburen organisation
|olika begrepp, olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|som ovan
|-
|''impact case study''/fallstudie
|jfr. SKÖN
|KG Skön
|-
|kommersialisering
|fr. SKÖN -> länka till "entreprenörskap"?
|jfr entreprenörskan
|-
|(kunskaps) samverkansnav, nod ; eng ''hub''
|ev. ett underbegrepp till "samverkansarena"
|Musa/CR
|-
|mission; ''innovation mission''
|Horizon Europe Jfr Wikipedias [[wikipedia:Mission_Innovation#See_also|''mission innovation'']] och ''[[wikipedia:Mission_statement|mission statement]]'' [https://www.vinnova.se/en/m/missions/ Vinnova]
|innovation; samhällsutmaningar alt. egen sida?
|-
|''policy brief''
|ett efterfrågat format inom offentlig och politisk sektor
|KG
|-
|''scientific-/science literacy''
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science education/awareness''; vetenskaplig medvetenhet
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science shop''/forskarkiosk
|Vetenskap & Allmänhet
|Jens
|-
|systemisk innovation
|ESBRI
|Fia/Hjalmar (SU)
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
 

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
 

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

 

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Kompetensutveckling

2020-05-14T12:29:09Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos medarbetare inom näringsliv eller offentlig sektor.

==Tillämpningar==

I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som "utveckling och höjning av kompetensen särskilt hos anställda i ett företag eller i offentlig sektor".<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}</ref> Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.

När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.

Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.

När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}</ref> Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.

Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.<ref>{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}</ref> Under det utvecklingsarbetet genomförde Göteborgs universitet bland annat en workshop med representanter från stora regionala och internationella företag, bland annat Microsoft, Astra Zeneca och Ericsson AB.

==Engelsk motsvarighet==
Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development 

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
<references />

Samverkansuppgiften

2020-02-21T10:33:50Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Med '''samverkansuppgiften''' avses svenska högskolors lagstadgade skyldighet att interagera med samhället.

==Tillämpningar==
Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva samhällspåverkan.

I Högskolelagens §2 står:

''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''

''1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''

''2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''

''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>

Den sista meningen i denna paragraf, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Den kan läsas som att högskolorna är skyldiga att [[Samverkan|samverka]] i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena till lagen, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen är dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>

Inom högskolelektorn finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkansuppgiften, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:

''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten. Samverkan kan handla om:''

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning.''"<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor. Hur ser verksamheten ut?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
==[[Historik]]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet men har inte alltid reglerats i lag.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel="Universitetens relevans för samhället –en historisk genomgång" Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|url=https://www.humsamverkan.se/pdf-lankar/Universitetens_relevans_Bani-Shoraka.pdf|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform fick ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose behovet av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> Genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en än mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan då som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref>
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
====Samverkan och samhällspåverkan====
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Third stream activities; academic engagement<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>; societal collaboration; external collaboration<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>'' ''knowledge transfer, community service, community engagement''<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/46021249.pdf|titel=The Higher Education Innovation Fund OECD Roundtable on Higher Education in Regional and City Development, 15 September 2010|hämtdatum=2019-12-11|utgivare=OECD|sid=}}</ref>, public engagement<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references /> 

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Samverkansuppgiften

2020-02-21T10:29:12Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Med '''samverkansuppgiften''' avses svenska högskolors lagstadgade skyldighet att interagera med samhället.

==Tillämpningar==
Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva samhällspåverkan.

I Högskolelagens §2 står:

''Staten ska som huvudman anordna högskolor för''

''1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och''

''2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.''

''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta''.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref>

Den sista meningen i denna paragraf, som reviderades 1997, öppnar för två olika tolkningar. Den kan läsas som att högskolorna är skyldiga att [[Samverkan|samverka]] i syfte att 1) informera om sin verksamhet och 2) nyttiggöra sina forskningsresultat. Men det kan också tolkas som en tredelad uppgift: att 1) samverka, 2) informera om verksamheten och 3) nyttiggöra forskningsresultat.<ref>{{Webbref|url=http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Humsamverkan|hämtdatum=2019-03-05|utgivare=|sid=}}</ref> I den senare tolkningen innebär samverkan något ''utöver'' att informera och nyttiggöra. Projektet Humsamverkan, som har satt sig in i förarbetena till lagen, har kommit fram till att det är den senare tolkningen som är i linje med lagstiftarens intention.<ref>{{Webbref|url=https://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/|titel=Vad menas med samverkan?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=Humsamverkan|sid=}}</ref> Det man velat betona med den nya formuleringen är dialogen och det ömsesidiga utbytet. Det går också att betrakta de tre delarna som en integrerad uppgift, där information är en aktivitet, samverkan både ett arbetssätt och en aktivitet och nyttiggörandet ett ansvar.<ref>{{Bokref|efternamn=Lidhard, Jan och Petrusson, Ulf|förnamn=|titel=Forskning och innovation– statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:8|hämtdatum=|år=2012|utgivare=Regeringskansliet, Finansdepartementet|sid=}}</ref>

Inom högskolelektorn finns samtidigt en mer generell förståelse av samverkansuppgiften, som ligger i linje med begreppets allmänna betydelse. Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, inkluderar både populärvetenskaplig information och nyttiggörande av forskningsresultat när de räknar upp vad samverkan kan handla om:

''"Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten. Samverkan kan handla om:''

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning.''"<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html|titel=Universitet och högskolor. Hur ser verksamheten ut?|hämtdatum=2019-07-12|utgivare=UKÄ|sid=}}</ref>

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref>

Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Styr- och resursutredningen|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar kunskapsutveckling i samverkan mellan
==[[Historik]]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet men har inte alltid reglerats i lag.<ref>{{Bokref|efternamn=Bani-Shoraka|förnamn=Helena|titel="Universitetens relevans för samhället –en historisk genomgång" Nahnfeldt & Lindberg, Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning|url=https://www.humsamverkan.se/pdf-lankar/Universitetens_relevans_Bani-Shoraka.pdf|år=2013|utgivare=Karlstad University Press}}</ref> De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform fick ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose behovet av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, [[holdingbolag]] och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.<ref>{{Bokref|efternamn=Mats Benner, Sverker Sörlin,|förnamn=|titel=Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Vinnova|sid=7-8}}</ref> Genom 1997 års lagändring fick samverkansuppdraget en än mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan då som en nytillkommen uppgift ([[Tredje uppgiften|"tredje uppgiften]]"), medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.<ref>{{Bokref|efternamn=Carlsund|förnamn=Elisabeth|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Högskoleverket|sid=12}}</ref>
====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref|efternamn=Benner|förnamn=Mats|titel=Kontrovers och konsensus|hämtdatum=|år=2001|utgivare=Sister|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref|efternamn=Eriksson|förnamn=Per|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen|hämtdatum=|år=2005|utgivare=SNS|sid=179-189}}</ref>
====Samverkan och samhällspåverkan====
I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=283-303}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Third stream activities; academic engagement<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>; societal collaboration; external collaboration<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>'' ''knowledge transfer, community service, community engagement''<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/46021249.pdf|titel=The Higher Education Innovation Fund OECD Roundtable on Higher Education in Regional and City Development, 15 September 2010|hämtdatum=2019-12-11|utgivare=OECD|sid=}}</ref>, public engagement<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references /> 

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]

Samverkan

2020-02-21T09:39:37Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): En antydan om möjliga vägar, som sedan utvecklas i Samverkansuppgiften

[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

==Tillämpningar==

======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

======Samhällets förväntningar på akademin======
Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

*samverkan vid tekniköverföring
*forskningssamverkan
*utbildningssamverkan
*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}</ref>

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref> För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.

==Engelsk motsvarighet==
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]

Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]

Samverkan

2020-02-21T09:33:56Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

==Tillämpningar==

======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

======Samhällets förväntningar på akademin======
Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

*samverkan vid tekniköverföring
*forskningssamverkan
*utbildningssamverkan
*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}</ref>

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref> För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland flera andra, för att stärka denna samverkan.

==Engelsk motsvarighet==
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]

Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]

Samverkan

2020-02-21T09:28:52Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Begrepp]]
Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

==Tillämpningar==

======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

======Samhällets förväntningar på akademin======
Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref> Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor.

Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:

*samverkan för demokratiutveckling
*samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt
*samverkan för bättre utbildning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:

*samverkan vid tekniköverföring
*forskningssamverkan
*utbildningssamverkan
*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}</ref>

Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.<ref>{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}</ref> För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan om utbildning och forskning.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}</ref>

==Referenser==
<references />

==Externa länkar==
SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]

Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]

Skolsamverkan

2020-02-21T09:24:02Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

'''Skolsamverkan''' innebär en organiserad [[samverkan]] mellan skolor och lärosäten, i syfte att gemensamt arbeta för skolutveckling och kunskapsutveckling kopplad till både skolans värld och akademin''.''

[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Skolsamverkan i olika former är idag en viktig uppgift för universitet, högskolor och skolans värld. Det kan till exempel röra sig om forskarskolor, kurser för aktiva lärare, föreläsningar och gemensamma aktiviteter inom [[forskningskommunikation]].

Skolsamverkan hör ihop med etableringen av regionala utvecklingscentrum. I budgetpropositionen för 1997 bedömde regeringen att det var angeläget att skapa regionala utvecklingscentrum ([[RUC]]) i syfte att stärka lärarutbildning och skapa möjligheter till fortbildning och vidareutbildning för lärare.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1996/09/prop.-1996971-/ Budgetproposition 1996/97:1]</ref> I propositionen framgick också att RUC skulle vara ett forum för högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling, forskning osv. Utvecklingen av RUC beskrivs och diskuteras i proposition 2009, 10:89, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning .<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089|titel=Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning|hämtdatum=21 September 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Där framgår också att i 1997 års regleringsbrev till universitet och högskolor angav regeringen att lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling. Kravet att organisera samverkan mellan lärosäten och skolans värld i form av RUC fanns kvar fram till riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning 2010. Det innebär att sådan samverkan nu organiseras under olika namn, och "skolsamverkan" är ett sådant. Andra exempel på begrepp är PUD - pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna - och ett annat är RucX vid Högskolan i Gävle. Vid Linköpings universitet används begreppet LiU skolsamverkan. De 21 lärosäten som är engagerade inom långsiktig skolsamverkan har ett gemensamt nätverk: RUC-nätverket.<ref>{{Webbref|url=http://rucnatverket.se/|titel=Nationellt RUC-nätverk|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref>

Skolsamverkan i organiserad form finns därför vid många lärosäten och har funnits relativt länge. Exempelvis startade RUC i Karlstad 1997 som en samverkan mellan Karlstad universitet och en rad medlemskommuner. RUC i Karlstad har som syfte att: "skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare, där olika perspektiv kan ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problemen inom de olika verksamheterna".<ref>[https://www.kau.se/ruc/om-oss Karlstad universitet, RUC]</ref> Inom PUD vid Högskolan Dalarna samverkar högskolan och regionens huvudmän inom verksamhetsförlagd utbildning, lärares fortbildning och forskning. Man bedriver bland annat forskning i form av en licforskarskola vid namn Skolnära, och i den verksamheten bidrar medlemskommuner till finansieringen<ref>{{Webbref|url=http://www.du.se/sv/Samverkan/pud/forskning-och-utveckling/forskarstudier/skolnara-1/|titel=Skolnära 1|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskolan Dalarna}}</ref>. [[Uppdragsutbildning]] utgör på många lärosäten en central del av skolsamverkan, t ex vid Högskolan i Borås och Mälardalens högskola.<ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Samverkan/Kompetensutveckling-och-uppdragsutbildning/|titel=Kompetensutveckling och uppdragsutbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/mkl/kompetens-fortbildning|titel=Kompetens och fortbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>

Ofta är skolsamverkan knuten till lärarutbildning, men inte alltid. Ett exempel finns vid Linköpings universitet där Nämnden för skolsamverkan är verksam inom teknisk fakultet. De arbetar i samverkan med grund- och gymnasieskola för att stimulera elevers intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. <ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/samverkan/skolnamnd/uppdrag?l=sv|titel=Nämndens uppdrag|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> Ett konkret samarbetsprojekt kallas "mattecoach på nätet", där lärarstudenter ger elever läxhjälp via en chattfunktion.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/mattecoach-pa-natet|titel=Mattecoach på nätet|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> 
==Engelsk motsvarighet==
''University – school collaboration''

==Referenser==
<references />

Samskapande

2019-12-13T08:48:11Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): exempel

'''Samskapande''' innebär att olika aktörer gemensamt skapar kunskap, forskningsresultat och annat av gemensamt intresse. Det rör sig om samverkan mellan högskolesektorn och exempelvis myndigheter, företag och idéburen sektor.

==Tillämpning==
Begreppet samskapande - på engelska ''co-creation'' - har på senare tid blivit allt vanligare i beskrivningen av olika slags samverkan mellan aktörer inom högskolesektorn och partner från olika delar av samhället.

Ett exempel kommer från Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) generaldirektör Anders Söderholm, när han beskriver förberedelserna inför en virtuell konferens om högskolepedagogik: "Jag vill uttrycka mitt tack och uppskattning till det samarbete och också samskapande som UKÄ, ITHU och Sunet har etablerat inför konferensen och till alla er som har arbetat aktivt med planering och genomförande. Tack." <ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/om-oss/hogskolebloggen/anders/2019-09-28-virtuell-konferens-om-hogskolepedagogik.html|titel=UKÄ:s blogg: Virtuell konferens om högskolepedagogik.|hämtdatum=13 december 2019|utgivare=Universitetskanslersämbetet|sid=}}</ref> Ett annat exempel rör samverkan inom kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Det är en årsrapport från organisationen Framtidens vårdkompetens, som innebär ett samarbete mellan Socialstyrelsen och UKÄ. I sin årsrapport för 2018 skriver de i ett avsnitt om att skapa en [[samverkansarena]] att "Ett effektivt samskapande förutsätter strukturer och processer som underlättar handlingskraft, förmåga att lösa problem när de uppstår och initiativtagande för att möta behov av förändringar framåt. Här sätts samskapandet in i en tydlig organisatorisk kontext.<ref>{{Webbref|url=https://www.uka.se/download/18.3ca5f45a1699559741144d/1553089466969/arsrapport-2018-samverkan-kring-kompetensforsorjningsfragor-i-halso-och-sjukvarden.pdf|titel=Samverkan kring kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården - Årsrapport 2018.|hämtdatum=13 december 2019|utgivare=Framtidens vårdkompetens, Socialstyrelsen och UKÄ|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
''Co-creation''

==Referenser==
<references />

Samskapande

2019-12-13T08:38:39Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2019-12-13T08:37:37Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2019-12-13T08:36:38Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2019-12-13T08:36:07Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2019-12-13T08:29:03Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande

2019-12-13T08:25:57Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Civilsamhälle

2019-12-11T13:27:59Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>.

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Civilsamhälle

2019-12-11T13:26:25Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten<ref>Prop. 2009/10:55 "En politik för det civila samhället"</ref>. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar.

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.<ref>Cohen & Arato (1995) Det civila samhället & den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg</ref> Synonyma begrepp är "den tredje sektorn" och "den idéburna sektorn", ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare.

Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika<ref>Trädgårdh, L (1999) ''"Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan"'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84</ref>. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.<ref>Wijkström F & Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm</ref> Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)<ref>Ibid.</ref> samt som källa till [[social innovation]]. Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy<ref>”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019</ref>.

Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det sk. samhällskontraktet<ref>Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press</ref>. Civilsamhällets organisationer som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, som en leverantör av välfärd. Organisationerna förändras och inkorporerar logiker ifrån den statliga liksom privata sfären, vilket gör att dessa organisationer beskrivs som hybrida organisationer.

 

===Begreppets utveckling===
Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden.

I den så kallade Maktutredningen<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}</ref> hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner.

I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”<ref>{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}</ref> Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med "demokratiska samhällen" i sin definition av 'civilsamhälle'.

Språkrådet<ref>{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}</ref>, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text.

==Engelsk motsvarighet==
Civil society
==Referenser==
<references />

Samskapande

2019-12-05T12:10:10Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Samskapande innebär...

Samskapande

2019-12-05T12:08:37Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): Skapade sidan med 'Samskapande'

Samskapande

Samsyn:Projektgemensamt

2019-11-04T09:52:19Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* K3-kontakter */

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

 

==Arbetsfördelning 21-22 aug 2019==
{| class="wikitable"
|+
!Vad
!Vem
!Resurser
!Kommentar
|-
|1.1 Inhämta begrepp och synpunkter från ett eller flera andra K3-projekt
|
|
|
|-
|1.2 Fortsätta att inhämta synpunkter från referenspersoner
|
|
|
|-
|2. 2 Gå igenom centrala begrepp
|
|
|
|-
|2. 2. Gå igenom kvarvarande begrepp (se Arbetssidans ”begrepp att betänka”)
|
|
|
|-
|2. 3 Se över jämställdhetsaspekten
|
|
|
|-
|3. 1 Arbetsgrupp: Wikipediaexport
|
|
|
|-
|3. 2 Arbetsgrupp(-er): Informations- och utbildningsinsatser
|
|
|
|-
|4. 1 Språkliga käpphästar
|
|
|
|-
|4. 2 Formmässiga käpphästar
|
|
|
|}

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera gärna när du haft kontakt!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!
|-
|ESAIM
|4
|
|
|-
|LUPP
|4
|
|
|-
|MerUt
|4/PL
|
|
|-
|Nya Vägar
|4
|
|
|-
|ARCS
|5
|
|
|-
|PAUS
|5
|
|
|-
|SKÖN
|5/PL
|
|
|-
|IMP
|6
|
|
|-
|MerSam
|6/PL
|
|
|-
|SAFIR
|6
|
|
|-
|AGERA
|7
|Har givit synpunkter (v. 44) på en rad begrepp, framför allt "Samhällsutmaning", där vi föreslås att vidga begreppet. De föreslog också "Samhällsutveckling" och "Samsyn" som begrepp.
|
|-
|SPETS
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44.
De har (v. 44) givit synpunkter på några begrepp och föreslagit "Due diligence" och "Co-create/Samskapa" som begrepp.
|
|-
|MUSA
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44.
|
|-
|OMAR
|7
|
|
|-
|INSA
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|
|-
|Utvind
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an
|-
|Internationell samverkan
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|-
|
|
|-
|
|
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
 

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
 

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

 

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Skolsamverkan

2019-09-24T08:05:51Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Engelsk motsvarighet */

'''Skolsamverkan''' innebär en organiserad [[samverkan]] mellan skolor och lärosäten, i syfte att gemensamt arbeta för skolutveckling och kunskapsutveckling kopplad till både skolans värld och akademin''.''

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Skolsamverkan i olika former är idag en viktig uppgift för universitet, högskolor och skolans värld. Det kan till exempel röra sig om forskarskolor, kurser för aktiva lärare, föreläsningar och gemensamma aktiviteter inom [[forskningskommunikation]].

Skolsamverkan hör ihop med etableringen av regionala utvecklingscentrum. I budgetpropositionen för 1997 bedömde regeringen att det var angeläget att skapa regionala utvecklingscentrum ([[RUC]]) i syfte att stärka lärarutbildning och skapa möjligheter till fortbildning och vidareutbildning för lärare.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1996/09/prop.-1996971-/ Budgetproposition 1996/97:1]</ref> I propositionen framgick också att RUC skulle vara ett forum för högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling, forskning osv. Utvecklingen av RUC beskrivs och diskuteras i proposition 2009, 10:89, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning .<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089|titel=Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning|hämtdatum=21 September 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Där framgår också att i 1997 års regleringsbrev till universitet och högskolor angav regeringen att lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling. Kravet att organisera samverkan mellan lärosäten och skolans värld i form av RUC fanns kvar fram till riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning 2010. Det innebär att sådan samverkan nu organiseras under olika namn, och "skolsamverkan" är ett sådant. Andra exempel på begrepp är PUD - pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna - och ett annat är RucX vid Högskolan i Gävle. Vid Linköpings universitet används begreppet LiU skolsamverkan. De 21 lärosäten som är engagerade inom långsiktig skolsamverkan har ett gemensamt nätverk: RUC-nätverket.<ref>{{Webbref|url=http://rucnatverket.se/|titel=Nationellt RUC-nätverk|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref>

Skolsamverkan i organiserad form finns därför vid många lärosäten och har funnits relativt länge. Exempelvis startade RUC i Karlstad 1997 som en samverkan mellan Karlstad universitet och en rad medlemskommuner. RUC i Karlstad har som syfte att: "skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare, där olika perspektiv kan ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problemen inom de olika verksamheterna".<ref>[https://www.kau.se/ruc/om-oss Karlstad universitet, RUC]</ref> Inom PUD vid Högskolan Dalarna samverkar högskolan och regionens huvudmän inom verksamhetsförlagd utbildning, lärares fortbildning och forskning. Man bedriver bland annat forskning i form av en licforskarskola vid namn Skolnära, och i den verksamheten bidrar medlemskommuner till finansieringen<ref>{{Webbref|url=http://www.du.se/sv/Samverkan/pud/forskning-och-utveckling/forskarstudier/skolnara-1/|titel=Skolnära 1|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskolan Dalarna}}</ref>. [[Uppdragsutbildning]] utgör på många lärosäten en central del av skolsamverkan, t ex vid Högskolan i Borås och Mälardalens högskola.<ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Samverkan/Kompetensutveckling-och-uppdragsutbildning/|titel=Kompetensutveckling och uppdragsutbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/mkl/kompetens-fortbildning|titel=Kompetens och fortbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>

Ofta är skolsamverkan knuten till lärarutbildning, men inte alltid. Ett exempel finns vid Linköpings universitet där Nämnden för skolsamverkan är verksam inom teknisk fakultet. De arbetar i samverkan med grund- och gymnasieskola för att stimulera elevers intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. <ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/samverkan/skolnamnd/uppdrag?l=sv|titel=Nämndens uppdrag|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> Ett konkret samarbetsprojekt kallas "mattecoach på nätet", där lärarstudenter ger elever läxhjälp via en chattfunktion.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/mattecoach-pa-natet|titel=Mattecoach på nätet|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> 
==Engelsk motsvarighet==
''University – school collaboration''

==Referenser==
<references />

Skolsamverkan

2019-09-24T08:05:09Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpningar */

'''Skolsamverkan''' innebär en organiserad [[samverkan]] mellan skolor och lärosäten, i syfte att gemensamt arbeta för skolutveckling och kunskapsutveckling kopplad till både skolans värld och akademin''.''

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

==Tillämpningar==
Skolsamverkan i olika former är idag en viktig uppgift för universitet, högskolor och skolans värld. Det kan till exempel röra sig om forskarskolor, kurser för aktiva lärare, föreläsningar och gemensamma aktiviteter inom [[forskningskommunikation]].

Skolsamverkan hör ihop med etableringen av regionala utvecklingscentrum. I budgetpropositionen för 1997 bedömde regeringen att det var angeläget att skapa regionala utvecklingscentrum ([[RUC]]) i syfte att stärka lärarutbildning och skapa möjligheter till fortbildning och vidareutbildning för lärare.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1996/09/prop.-1996971-/ Budgetproposition 1996/97:1]</ref> I propositionen framgick också att RUC skulle vara ett forum för högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling, forskning osv. Utvecklingen av RUC beskrivs och diskuteras i proposition 2009, 10:89, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning .<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i-klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089|titel=Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning|hämtdatum=21 September 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Där framgår också att i 1997 års regleringsbrev till universitet och högskolor angav regeringen att lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i uppbyggnaden av regionala centrum för skolutveckling. Kravet att organisera samverkan mellan lärosäten och skolans värld i form av RUC fanns kvar fram till riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning 2010. Det innebär att sådan samverkan nu organiseras under olika namn, och "skolsamverkan" är ett sådant. Andra exempel på begrepp är PUD - pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna - och ett annat är RucX vid Högskolan i Gävle. Vid Linköpings universitet används begreppet LiU skolsamverkan. De 21 lärosäten som är engagerade inom långsiktig skolsamverkan har ett gemensamt nätverk: RUC-nätverket.<ref>{{Webbref|url=http://rucnatverket.se/|titel=Nationellt RUC-nätverk|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=|sid=}}</ref>

Skolsamverkan i organiserad form finns därför vid många lärosäten och har funnits relativt länge. Exempelvis startade RUC i Karlstad 1997 som en samverkan mellan Karlstad universitet och en rad medlemskommuner. RUC i Karlstad har som syfte att: "skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare, där olika perspektiv kan ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problemen inom de olika verksamheterna".<ref>[https://www.kau.se/ruc/om-oss Karlstad universitet, RUC]</ref> Inom PUD vid Högskolan Dalarna samverkar högskolan och regionens huvudmän inom verksamhetsförlagd utbildning, lärares fortbildning och forskning. Man bedriver bland annat forskning i form av en licforskarskola vid namn Skolnära, och i den verksamheten bidrar medlemskommuner till finansieringen<ref>{{Webbref|url=http://www.du.se/sv/Samverkan/pud/forskning-och-utveckling/forskarstudier/skolnara-1/|titel=Skolnära 1|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskolan Dalarna}}</ref>. [[Uppdragsutbildning]] utgör på många lärosäten en central del av skolsamverkan, t ex vid Högskolan i Borås och Mälardalens högskola.<ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Samverkan/Kompetensutveckling-och-uppdragsutbildning/|titel=Kompetensutveckling och uppdragsutbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/mkl/kompetens-fortbildning|titel=Kompetens och fortbildning|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Mälardalens högskola|sid=}}</ref>

Ofta är skolsamverkan knuten till lärarutbildning, men inte alltid. Ett exempel finns vid Linköpings universitet där Nämnden för skolsamverkan är verksam inom teknisk fakultet. De arbetar i samverkan med grund- och gymnasieskola för att stimulera elevers intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. <ref>{{Webbref|url=https://www.lith.liu.se/samverkan/skolnamnd/uppdrag?l=sv|titel=Nämndens uppdrag|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> Ett konkret samarbetsprojekt kallas "mattecoach på nätet", där lärarstudenter ger elever läxhjälp via en chattfunktion.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/mattecoach-pa-natet|titel=Mattecoach på nätet|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref> 
==Engelsk motsvarighet==
University – school collaboration

==Referenser==
<references />

Forskningskommunikation

2019-09-24T08:01:00Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Engelsk motsvarighet */

'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

==Tillämpningar==

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

===Centrala aktörer===

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:
===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt". 
==Engelsk motsvarighet==
''Science communication'' är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen ''Communication of the social sciences'' eller ''Public communication of the social sciences'', enligt Vetenskap och allmänhet.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

Forskningskommunikation

2019-09-24T07:58:38Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Centrala aktörer */

'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

==Tillämpningar==

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

=== Centrala aktörer ===

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:
===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt". 
==Engelsk motsvarighet==
Science communication är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen Communication of the social sciences eller Public communication of the social sciences.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

Forskningskommunikation

2019-09-24T07:57:10Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): /* Tillämpningar */ Ny struktur

'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

==Tillämpningar==

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

=== Centrala aktörer ===
Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:

===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt". 
==Engelsk motsvarighet==
Science communication är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen Communication of the social sciences eller Public communication of the social sciences.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

Forskningskommunikation

2019-09-24T07:53:30Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

==Tillämpningar==

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt". 
==Engelsk motsvarighet==
Science communication är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen Communication of the social sciences eller Public communication of the social sciences.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]

Science center

2019-09-12T13:33:00Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Science center är ett samlingsbegrepp för lokalt förankrade verksamheter som syftar till att väcka intresse för naturvetenskap, teknik och matematik hos barn, unga och allmänhet. De organiseras ofta i form av [[samverkan]] mellan högskolesektorn, offentliga aktörer och lokalt näringsliv.

==Tillämpningar==
I Sverige samordnas science centers inriktade på barn och unga av SSC, Svenska Science Centers. Det är en branschorganisation som bildades 2004 och som nu omfattar 20 medlemscenter. De center som samordnas av SSC har samarbete med ortens och regionens skolor, företag, universitet/högskolor och offentliga och privata organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/|titel=Svenska Science Centers|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref> SSC är också verksamma inom internationella närverk för att främja verksamheten i Sverige.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/science-centers-i-varlden/|titel=Science centers i världen|hämtdatum=29 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref>

På organisationens hemsida presenteras målen för de 20 science centers som finns i Sverige:

*stimulerar intresse för teknik, naturvetenskap, matematik, innovation och entreprenörskap för att möta framtida samhällsutmaningar.
*skapar unika möjligheter till lärande så att alla barn och unga får möjlighet att hitta och utveckla sina förmågor.
*erbjuder en informell mötesplats för samtal mellan allmänhet, skola, arbetsliv och akademi som skapar reflektion och nya perspektiv.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/sveriges-science-centers/|titel=Plantskolor för ett konkurrenskraftigt Sverige|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Sveriges Science Center|sid=}}</ref>

Begreppet "science center" finns bara med i namnet på 7 av de olika centrena, t ex 2047 Science Center i Borlänge och Vattenhallen Science center i Lund. Ett par exempel på andra slags namn: Tekniska museet i Stockholm och Norrköpings Visualiseringscenter. Begreppet "science center" är alltså i första hand ett samlingsbegrepp.

Relationerna mellan scence center högskolesektorn kan se lite olika ut:

*Etablerad samverkan med närliggande högskola/universitet
*Vetenskapliga råd för Science center-verksamheten
*Samarbete med forskare om innehåll/utformning av pedagogiska program och utställningar
*Tillgängliggörande av aktuell forskning gentemot allmänheten
*Följeforskning för science center-projekt
*Science center som föremål för studier för andras forskning<ref>Information från generalsekreterare Christine Sundberg Carendi, Svenska Science Centers, mars 2019.</ref>

Ett par exempel på hur samverkan kan organiseras: 2047 Science Center i Borlänge och Högskolan Dalarna reglerar sin samverkan med ett samarbetsavtal, medan Vattenhallen Science Center utgör en del av Lunds universitet.<ref>{{Webbref|url=https://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/avtal-forstarker-gott-samarbete/|titel=Avtal förstärker gott samarbete|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Högskolan Dalarna|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=http://www.vattenhallen.lth.se/|titel=Vattenhallen Science Center. Lunds universitet|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>

===Verksamhet===
Verksamheten inom ett science center kan beskrivas som [[forskningskommunikation]], och kan kan ha en prägel av [[populärvetenskap]]. När det gäller genomförandet av verksamheten finns det en rad installationer och aktiviteter som finns vid flera eller många av de olika science centren: Fasta utställningar, verkstäder där besökarna själva får pröva sig fram och vara kreativa, experiment och planetarier. I samverkan med lokala skolor ordnar man också ofta skolbesök och fortbildning för lärare.

==Svensk motsvarighet==
Det finns inte någon etablerad svensk motsvarighet, bland annat för att organisationen Svenska Science Center språkligt önskat närma sig sina kollegor i andra länder. Ett begrepp som ändå använts en del är ''vetenskapscentrum''.

==Referenser==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Omgivande samhälle

2019-09-12T12:11:57Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. [[Samverkan]] kan handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.

==Tillämpningar==
"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet, framförallt av universitet och högskolor själva. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992: 1434|hämtdatum=18 oktober 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraph 2}}</ref>

I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att [[samverkan]] handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd” och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-forskningsfragor_GM0394|titel=Vissa forskningsfrågor, proposition 1998/99:94|hämtdatum=7 juni 2019|utgivare=Regeringen, utbildningsdepartementet|sid=34}}</ref>. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.

Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: "Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället".<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Proposition 2016/17:50|hämtdatum=23 april 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=20}}</ref>

I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/d0b21e46ae054955a03a7053b9573ba6/16f8c684e8c443619c7be1d3979316bd/pdf/36ABFF8AEE9EF59F577D3A35583A8A679418FE3B/L%c3%a4ros%c3%a4tenas%20samverkan%20med%20det%20omgivande%20samh%c3%a4llet-utg%c3%a5ngspunkter%20och%20principer.%20SUHFs%20expertgrupp%20f%c3%b6r%20samverkan,%20dec%202018.pdf|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.<ref name=":0" />

==Engelsk motsvarighet==
''Surrounding society'' är ett återkommande begrepp, liksom ''external relations''.

==Referenser==

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Omgivande samhälle

2019-09-12T12:10:42Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. [[Samverkan]] kan handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.

==Tillämpningar==
"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet, framförallt av universitet och högskolor själva. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992: 1434|hämtdatum=18 oktober 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraph 2}}</ref>

I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att [[samverkan]] handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd” och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-forskningsfragor_GM0394|titel=Vissa forskningsfrågor, proposition 1998/99:94|hämtdatum=7 juni 2019|utgivare=Regeringen, utbildningsdepartementet|sid=34}}</ref>. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.

Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: "Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället".<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Proposition 2016/17:50|hämtdatum=23 april 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=20}}</ref>

I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/d0b21e46ae054955a03a7053b9573ba6/16f8c684e8c443619c7be1d3979316bd/pdf/36ABFF8AEE9EF59F577D3A35583A8A679418FE3B/L%c3%a4ros%c3%a4tenas%20samverkan%20med%20det%20omgivande%20samh%c3%a4llet-utg%c3%a5ngspunkter%20och%20principer.%20SUHFs%20expertgrupp%20f%c3%b6r%20samverkan,%20dec%202018.pdf|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.<ref name=":0" />

==Engelsk motsvarighet==
Surrounding society är ett återkommande begrepp, liksom external relations.

==Referenser==

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Kompetensutveckling

2019-08-21T13:19:22Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU): Gör version 4697 av Karin Mårdsjö Blume (LIU) (diskussion) ogjord

Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos medarbetare inom näringsliv eller offentlig sektor.

==Tillämpningar==

I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som "utveckling och höjning av kompetensen särskilt hos anställda i ett företag eller i offentlig sektor".<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}</ref> Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.

När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.

Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.

När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}</ref> Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.

Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.<ref>{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}</ref> Under det utvecklingsarbetet genomförde Göteborgs universitet bland annat en workshop med representanter från stora regionala och internationella företag, bland annat Microsoft, Astra Zeneca och Ericsson AB.

==Engelsk motsvarighet==
Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development 

==Referenser==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Kompetensutveckling

2019-08-21T13:17:50Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos medarbetare inom näringsliv eller offentlig sektor

==Tillämpningar==

I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som "utveckling och höjning av kompetensen särskilt hos anställda i ett företag eller i offentlig sektor".<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}</ref> Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.

När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.

Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.

När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}</ref> Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.

Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.<ref>{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}</ref> Under det utvecklingsarbetet genomförde Göteborgs universitet bland annat en workshop med representanter från stora regionala och internationella företag, bland annat Microsoft, Astra Zeneca och Ericsson AB.

==Engelsk motsvarighet==
Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development 

==Referenser==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Omgivande samhälle

2019-08-21T12:50:12Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. [[Samverkan]] kan handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.

==Tillämpningar==
"Det omgivande samhället" används flitigt som begrepp inom samverkansområdet, framförallt av universitet och högskolor själva. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet "det omgivande samhället" för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992: 1434|hämtdatum=18 oktober 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraph 2}}</ref>

I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att [[samverkan]] handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd” och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-forskningsfragor_GM0394|titel=Vissa forskningsfrågor, proposition 1998/99:94|hämtdatum=7 juni 2019|utgivare=Regeringen, utbildningsdepartementet|sid=34}}</ref>. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.

Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används "omgivande samhälle" som en benämning på sådana: ''Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Proposition 2016/17:50|hämtdatum=23 april 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=20}}</ref>

I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/d0b21e46ae054955a03a7053b9573ba6/16f8c684e8c443619c7be1d3979316bd/pdf/36ABFF8AEE9EF59F577D3A35583A8A679418FE3B/L%c3%a4ros%c3%a4tenas%20samverkan%20med%20det%20omgivande%20samh%c3%a4llet-utg%c3%a5ngspunkter%20och%20principer.%20SUHFs%20expertgrupp%20f%c3%b6r%20samverkan,%20dec%202018.pdf|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=SUHF|sid=11}}</ref> I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet "omgivande samhälle" definieras det som "icke-akademiska" aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.<ref name=":0" />

==Engelsk motsvarighet==
Surrounding society är ett återkommande begrepp, liksom external relations.

==Referenser==

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Science center

2019-08-15T13:42:06Z

Karin Mårdsjö Blume (LIU):

Science center är ett samlingsbegrepp för lokalt förankrade verksamheter som syftar till att väcka intresse för naturvetenskap, teknik och matematik hos barn, unga och allmänhet. De organiseras ofta i form av [[samverkan]] mellan högskolesektorn, offentliga aktörer och lokalt näringsliv.

==Tillämpningar==
I Sverige samordnas science centers inriktade på barn och unga av SSC, Svenska Science Centers. Det är en branschorganisation som bildades 2004 och som nu omfattar 20 medlemscenter. De center som samordnas av SSC har samarbete med ortens och regionens skolor, företag, universitet/högskolor och offentliga och privata organisationer.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/|titel=Svenska Science Centers|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref> SSC är också verksamma inom internationella närverk för att främja verksamheten i Sverige.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/science-centers-i-varlden/|titel=Science centers i världen|hämtdatum=29 mars 2019|utgivare=Svenska Science Centers|sid=}}</ref>

På organisationens hemsida presenteras målen för de 20 science centers som finns i Sverige:

*stimulerar intresse för teknik, naturvetenskap, matematik, innovation och entreprenörskap för att möta framtida samhällsutmaningar.
*skapar unika möjligheter till lärande så att alla barn och unga får möjlighet att hitta och utveckla sina förmågor.
*erbjuder en informell mötesplats för samtal mellan allmänhet, skola, arbetsliv och akademi som skapar reflektion och nya perspektiv.<ref>{{Webbref|url=https://fssc.se/sveriges-science-centers/|titel=Plantskolor för ett konkurrenskraftigt Sverige|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Sveriges Science Center|sid=}}</ref>

Begreppet "science center" finns bara med i namnet på 7 av de olika centrena, t ex 2047 Science Center i Borlänge och Vattenhallen Science center i Lund. Ett par exempel på andra slags namn: Tekniska museet i Stockholm och Norrköpings Visualiseringscenter. Begreppet "science center" är alltså i första hand ett samlingsbegrepp.

Relationerna mellan scence center högskolesektorn kan se lite olika ut:

*Etablerad samverkan med närliggande högskola/universitet
*Vetenskapliga råd för Science center-verksamheten
*Samarbete med forskare om innehåll/utformning av pedagogiska program och utställningar
*Tillgängliggörande av aktuell forskning gentemot allmänheten
*Följeforskning för science center-projekt
*Science center som föremål för studier för andras forskning<ref>Information från generalsekreterare Christine Sundberg Carendi, Svenska Science Centers, mars 2019.</ref>

Ett par exempel på hur samverkan kan organiseras: 2047 Science Center i Borlänge och Högskolan Dalarna reglerar sin samverkan med ett samarbetsavtal, medan Vattenhallen Science Center utgör en del av Lunds universitet.<ref>{{Webbref|url=https://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/avtal-forstarker-gott-samarbete/|titel=Avtal förstärker gott samarbete|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Högskolan Dalarna|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=http://www.vattenhallen.lth.se/|titel=Vattenhallen Science Center. Lunds universitet|hämtdatum=19 mars 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>

===Verksamhet===
Verksamheten inom ett science center kan beskrivas som [[forskningskommunikation]], och kan kan ha en prägel av [[populärvetenskap]]. När det gäller genomförandet av verksamheten finns det en rad installationer och aktiviteter som finns vid flera eller många av de olika science centren: Fasta utställningar, verkstäder där besökarna själva får pröva sig fram och vara kreativa, experiment och planetarier. I samverkan med lokala skolor ordnar man också ofta skolbesök och fortbildning för lärare.

==Svensk motsvarighet==
Det finns inte någon etablerad svensk motsvarighet, bland annat för att organisationen Svenska Science Center språkligt önskat närma sig sina kollegor i andra länder. Ett begrepp som ändå använts en del är vetenskapscentrum.

==Referenser==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />