Samsyn - Användarbidrag [sv]

Samsyn:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)

2018-05-08T15:19:33Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): /* Nya begrepp (se diskussionssidan) */

{{Projektsida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Busstop traffic.jpg|''Hållplats''...
</gallery>

== MÖTEN ==

=== 13 mars 10:15 - Skypemöte ===

==== Deltagare ====
* Karin Christoffersson
* Lars Jämterud
* Karin Mårdsjö Blume
* Per-Arne Wiklund
* Charlotte Rossland
* Karin Grelz

==== Agenda ====
# fem begrepp var?
# lokala workshops för att bearbeta våra tio första begrepp - samordning, arbetssätt etc.
# hinner vi få status "bearbetad" på alla till Örebro 26/4?

=== 13 april 8:30-9:30 - Skypemöte ===
'''Deltagare''' - som ovan

'''Agenda'''
# Hur långt har vi kommit med de första begreppen?
# Hur fungerar det att arbeta i wikin?
# Vad har vi färdigt ''i wikin'' till den 18 april?
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

==Fördelning av begrepp==
Se länk för respektive lärosäte fördelningen över primära och sekundära begrepp som är gjord.
*[[/Linköpings universitet begrepp]]
*[[/Stockholms universitet begrepp]]

== Nya begrepp (se diskussionssidan) ==
helix

kluster

strategiskt partnerskap

== Begrepp att överväga (se diskussionssidan) ==
klusterinitiativ

Outreach

2018-05-08T10:47:12Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU):

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

== Engelsk motsvarighet ==

En svensk motsvarighet till "outreach" är "uppsökande verksamhet".

== Referenser ==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T10:42:57Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU):

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

== Engelsk motsvarighet ==

== Referenser ==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T10:13:10Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Rubrik

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

== Engelsk motsvarighet ==

Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki>

== Referenser ==
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T10:08:10Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Rubrik

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

== Engelsk motsvarighet ==

Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki>

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T10:05:53Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Flytta stycke

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/] Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki>

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T10:01:35Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Nytt stycke

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref />

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/]

Huvudfokus för outreach är uppsökande verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever eller genom att skapa arenor där exempelvis ”akademi, offentliga aktörer och näringsliv” […] tillsammans kan diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige”. Outreach används dock ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet (<nowiki>http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer</nowiki>), eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av (<nowiki>http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/</nowiki>).

Vetenskapsrådet intar ett något mer kritiskt förhållningssätt till att se ”outreach” som en dialog med andra aktörer utanför akademin, då man menar att outreach är: ”Envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer sprider sin forskning och tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper.

Ett alternativ till ”outreach” från den brittiskt håll är ”public engagement” där fokus ligger just på ett samspel med samhället i övrigt snarare än en strategi för att på ett ensidigt sätt nu ut med sin egen forskning till en mer passiv mottagare. <nowiki>http://www.publicengagement.ac.uk/about-engagement/what-public-engagement</nowiki>

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Outreach

2018-05-08T09:55:49Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): formulering

'''Outreach''' innebär att uppsöka personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det lärosäten/andra aktörer har att erbjuda, inte minst på forskningssidan.

== Tillämpningar ==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], men verkar ha en tyngdpunkt på "uppsökande verksamhet" för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda.<ref>{{Webbref|url=http://www.energiforsk.se/info/tjanster/outreach/|titel=Energiforsk.se - om Outreach|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref>, snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på.

Ordet "outreach" används och har använts inom olika samhällsområden:
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som religiösa grupper ägnat sig åt för att sprida sitt religiösa budskap,<ref>{{Webbref|url=https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/Christianity/105945|titel=Britannica Academic - Christianity|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>
# För att beskriva den uppsökande verksamhet som en stat eller enskilda organisationer ägnat sig åt för att sprida information om hälso-och sjukvårdsfrågor till enskilda eller grupper som har långt till kliniker och sjukhus, geografiskt eller socio-kulturellt. Dock kan outreach inom hälsoområdet även avse utbildning av grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sverige. Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården - Kunskapsbaserad och jämlik vård : förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård / betänkande av Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården|url=https://data.riksdagen.se/fil/BE9C5AD9-CA1B-4F46-BE9B-C432D2780180|hämtdatum=8 maj 2018|år=2017|isbn=978-91-38-24621-4|sid=362|citat=Även några enskilda interventioner har lyfts fram som effektiva. Educational outreach är ett sådant exempel. Interventionen innebär som namnet antyder att någon kommer ut till arbetsplatsen och utbildar kring något särskilt, till exempel läkemedelsförskrivning.}}</ref>
# För att beskriva staters och enskilda organisationers uppsökande verksamhet vad gäller utbildning och undervisning inom skolans område.<ref /><ref>{{Webbref|url=http://www.folkbildningsradet.se/Studieforbund/uppsokande-och-motiverande-insatser-riktade-till-utrikes-fodda-kvinnor/|titel=Folkbildningsrådet|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det framför allt de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljö er riktat till individer är "studentmissionärer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier. Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].[http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/]

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Strategiska partnerskap

2018-04-13T13:10:17Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): added Category:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

'''Strategiskt partnerskap''' innebär strukturerad samverkan mellan universitet och externa parter såsom företag, myndigheter, offentliga aktörer och andra organisationer.

* långsiktigt
* ömsesidig nytta
* djupgående
* systematiskt
* avtalsbaserat
* återkommande möten på ledningsnivå
* jämbördighet mellan parterna
*
*

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Strategiska partnerskap

2018-04-13T13:09:49Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): removed Category:Påbörjade begrepp using HotCat

Strategiska partnerskap

2018-04-13T13:09:31Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): added Category:Påbörjade begrepp using HotCat

Strategiska partnerskap

2018-04-13T13:09:05Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): added Category:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

Livslångt lärande

2018-04-13T12:53:42Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): added Category:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

Fortsättning följer...

[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Livslångt lärande

2018-04-13T12:53:07Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Skapade sidan med 'Fortsättning följer...'

Fortsättning följer...

Forskningskommunikation

2018-03-22T13:45:26Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): definitioner

'''Forskningskommunikation''' innebär

a) sprida/samtala kring forskningsresultat med icke-specialister

b) mötas kring forskningsresultat utifrån olika utgångspunkter och bakgrunder (specialist och icke-specialist, t ex)

c) skapa och använda plattformar där forskningen finns tillgänglig (Bokmässan, Litteraturscen Östergötland). Plattformar kan vara t ex konferenser, forskarfrukostar, digitala forum, tidskrifter...

·      Ömsesidig nytta (tidskriften Venue, NaTDid)[https://liu.se/forskning/natdid?l=sv]

·      Sprida forskningsresultat

·      Bidra till att forskningsresultat kommer till nytta

·      Nyttiggörande

·      Kommunicera på en nivå som andra utanför den interna/egna gruppen förstår (och kan ta till sig) och uppfattar som relevant

·      Populärvetenskap

Forskningskommunikation

2018-03-22T13:33:58Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): referens

'''Forskningskommunikation''' innebär

·      Ömsesidig nytta (tidskriften Venue, NaTDid)[https://liu.se/forskning/natdid?l=sv]

·      Sprida forskningsresultat

·      Bidra till att forskningsresultat kommer till nytta

·      Nyttiggörande

·      Kommunicera på en nivå som andra utanför den interna/egna gruppen förstår (och kan ta till sig) och uppfattar som relevant

·      Populärvetenskap

Användare:Karin Mårdsjö Blume (LiU)/sandlåda

2018-03-22T13:28:22Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): En fråga att återvända till

Måste det alltid finnas en ömsesidig nytta med forskningskommunikation? Det kan ju ibland finnas ett behov av att sprida forskningsresultat även om man inte det om den är till glädje för någon annan. Det vet man ju inte alltid innan :)

Forskningskommunikation

2018-03-22T13:24:39Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU):

'''Forskningskommunikation''' innebär

·      Ömsesidig nytta (tidskriften Venue, NaTid)

·      Sprida forskningsresultat

·      Bidra till att forskningsresultat kommer till nytta

·      Nyttiggörande

·      Kommunicera på en nivå som andra utanför den interna/egna gruppen förstår (och kan ta till sig) och uppfattar som relevant

·      Populärvetenskap

Forskningskommunikation

2018-03-22T13:06:46Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Skapade sidan med 'Forskningskommunikation'

Forskningskommunikation

Mentorskap

2018-02-28T15:47:04Z

Karin Mårdsjö Blume (LiU): Skapade sidan med 'Mentorskap innebär ett ömsesidigt lärande mellan mentor och adept.'

Mentorskap innebär ett ömsesidigt lärande mellan [[mentor]] och [[adept]].