Samsyn - Användarbidrag [sv]

Trippelhelix

2023-08-31T18:24:19Z

Lars Jämterud:

'''Trippelhelix''' betecknar en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.

==Tillämpningar==
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, [[Kvadrupelhelix|kvadrupel]]-, kvintupel-) används för att beteckna regionala innovations-, tillväxt- och/eller hållbarhetsfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast specialiserade på en sektor och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>

Begreppet etablerades av sociologen Henry Etzkowitz. Det är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrerar samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av samarbeten. Ur ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags [[kluster]] eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.

Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och normativt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (idéburen sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an
N
-tuple of Helices:
Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?|år=2018|tidskrift=Journal of Knowledge Economics|utgivare=|volym=13:1}}</ref>

Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]] där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> <ref>{{Bokref|efternamn=Rosenlund|förnamn=Joacim|titel=Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science|år=2017|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>
==Engelsk motsvarighet==
''Triple helix''

==Referenser==

<references />

===Övriga källor===
Etzkowitz, H. ''Trippelhelix'' - ''den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan'', övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.

Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. ''Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix?'' Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.

==Externa länkar==
[https://www.triplehelixassociation.org/ Triple Helix Association]

Wikipedia: [[wikipedia:Triple_helix_model_of_innovation|Triple helix model of innovation]]

Wikipedia: [[wikipedia:Quadruple_and_quintuple_innovation_helix_framework|Quadruple and quintuple innovation helix framework]]
[[Kategori:Begrepp]]

Trippelhelix

2023-08-31T18:21:43Z

Lars Jämterud:

'''Trippelhelix''' betecknar en samarbetsform där aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkar för att skapa innovation och tillväxt.

==Tillämpningar==
'''Helix''' (sv. ''spiral'') är ett begrepp som med olika förled (trippel-, [[Kvadrupelhelix|kvadrupel]]-, kvintupel-) används för att beteckna regionala innovations-, tillväxt- och/eller hållbarhetsfokuserade nätverk där akademin ingår som en av flera aktörer. Helixformationer är oftast specialiserade specialiserade på en sektor och bygger på geografisk närhet mellan samverkansparterna. Enligt Tillväxtverkets definition är syftet med en trippelhelixmodell att samordna de utvecklingsresurser som satsas inom en region och därmed få till stånd en ökad innovationsförmåga och större avkastning på insatserna.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31</ref>

Begreppet etablerades av sociologen Henry Etzkowitz. Det är hämtat från biovetenskapen (DNA-spiralen) och ska symbolisera rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Med sin koppling till spiralformen illustrear samverkansformens namn den dynamiska och utvecklingsfrämjande potential som förutsätts finnas i denna typ av samarbeten. Ur ett näringslivsperspektiv är en trippelhelixformation ett slags [[kluster]] eller agglomeration, medan man inom akademi och offentlig sektor gärna använder helixbegreppet för att markera att det finns en uttalad regionalpolitisk avsikt – och ofta ett ekonomiskt och organisatoriskt stöd – bakom denna form av samverkan.

Hos Etzkowitz är trippelhelixmodellen kopplad till idén om universitetens centrala plats i en modern, kunskapsbaserad ekonomi och används både deskriptivt och normativt - d.v.s. både som en analysmodell för att förstå framgångsrika innovationsmiljöer och som en modell för hur man kan organisera samverkan i praktiken.<ref>[http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1006 "Modellen har nästan fått eget liv", Porträttet, Entré 4:2010].</ref> Eftersom förväntningarna på denna form av satsningar inte alltid har uppfyllts har man i både teorin och praktiken utvidgat modellen till [[Kvadrupelhelix|kvadrupelhelixformationer]] som omfattar ytterligare aktörer (idéburen sektor, expertgrupper av olika slag) eller fler dimensioner (mottagarperspektivet).<ref>{{Tidskriftsref|författare=Loet Leydesdorff|rubrik=The Triple Helix, Quadruple Helix, ..., and an
N
-tuple of Helices:
Explanatory Models for Analyzing the Knowledge-based Economy?|år=2018|tidskrift=Journal of Knowledge Economics|utgivare=|volym=13:1}}</ref>

Ett exempel på trippelhelixsamarbete är samverkan mellan Karlstads universitet, Region Värmland och det lokala näringslivet inom Akademin för smart specialisering.<ref>{{Webbref|url=https://www.kau.se/samverkan/samverkan-pa-universitetet/goda-exempel/akademin-smart-specialisering|titel=Akademin för smart specialisering|hämtdatum=2019-01-29|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}</ref> I detta och andra klusterinriktade nätverk hänvisar man allt mer sällan till helixbegreppet eftersom det uppfattas som onödigt akademiskt. I gengäld har begreppet fått en renässans inom samarbeten kring [[utmaningsdriven forskning]] där samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem.<ref>{{Webbref|url=https://www.forskning.se/2017/02/27/triple-helix-och-miljoproblemen/|titel=Trippelhelix och miljöproblemen|hämtdatum=20181002|utgivare=|sid=}}</ref> <ref>{{Bokref|efternamn=Rosenlund|förnamn=Joacim|titel=Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science|år=2017|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref>
==Engelsk motsvarighet==
''Triple helix''

==Referenser==

<references />

===Övriga källor===
Etzkowitz, H. ''Trippelhelix'' - ''den nya innovationsmodellen: högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan'', övers. Birgitta Johansson. Stockholm: SNS förlag, 2005.

Nordfors, L., Lindell, H., Ericson, B. ''Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix?'' Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, Rapport 5:2007.

==Externa länkar==
[https://www.triplehelixassociation.org/ Triple Helix Association]

Wikipedia: [[wikipedia:Triple_helix_model_of_innovation|Triple helix model of innovation]]

Wikipedia: [[wikipedia:Quadruple_and_quintuple_innovation_helix_framework|Quadruple and quintuple innovation helix framework]]
[[Kategori:Begrepp]]

Tvärvetenskap

2022-12-09T14:00:05Z

Lars Jämterud:

'''Tvärvetenskap''' innebär ämnesöverskridande forskning som integrerar två eller flera discipliner genom vetenskapligt samarbete mellan forskare
[[Kategori:Forskningssamverkan]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Samsyn:Checklista

2022-06-15T08:56:42Z

Lars Jämterud: /* Möjliga källor (180614) */

{{Instruktionssida}}

Samsyns checklista sammanställer frågor att betänka när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==1. Begreppet==
a) Är det ett begrepp som berör '''universitets och högskolors''' '''samverkan?''' ''Inte bara om U/H generellt, och inte heller bara om samverkan, utan kombinationen!''

b) Om möjligt, finns ett '''svenskt ord''', inte engelskt? (Jmfr impact)

==2. Den korta grundläggande definitionen==
a) '''Vad är''' ”xx” inom högskolans samverkans-sammanhang? Alternativt vad gör man när man ”xx:ar”? ''Ge det mer nödvändiga sammanhanget''

b) '''Kan det skrivas kortare och mer kärnfullt?''' Idealet är högst 1-3 meningar.

c) '''Står beskrivningen för sig?''' Förstår man utan förförståelse, också läsare utanför akademin?

d) Har '''noter/referenser undvikits'''? De ska helst skippas här, men användas nedan.

==3. Tillämpningen==
a) Vad är ordets '''grundläggande/allmänna betydelse?''' ''Eventuellt behöver vi belysa att det finns andra områden som använder begreppet. I övrigt är det bara universitets och högskolors samverkanssammanhang som gäller.'' (Ex från svenska.se elr NE)

b) '''Hur används begreppet inom högskolevärldens samverkans-sammanhang'''? (''Håll fokus.)''

c) Hur '''används begreppet idag'''?

d) Har begreppet ett särskilt '''ursprung eller sammanhang'''? (ex KTP o England)

e) Finns det '''olika sätt''' att använda ordet? (Olika användare?)

f) Har begreppet en '''historia''' eller har det '''förändrats över tid?''' ''Om relevant, och utan att ta fokus från hur det används idag.''

g) Finns '''konkreta exempel''' på implementering som kan belysa?

#Tillför det förståelsen att ta upp exemplen?
#Ger urvalet en rättvisande bild?
#Räcker det att föra in som exemplifierande externa länkar?
#Passar det att korta och kategorisera? (''Ex: Inom teknikområdet … , som KTH:s xx men konstnärliga högskolor..., som Konstfacks xx.)''

h) Har '''åsikter eller tendenser''' nästlat sig in? ''Kan vara befogat, men behöver beläggas.''

i) Är '''språkbruket''' neutralt och begripligt?

==4. Engelska motsvarigheten==
a) '''Brittisk engelska?''' ''Inte US, med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard.''

b) Finns det ofrånkomligen '''fler varianter'''? ''Om intressant, kan det beskrivas lite närmare här eller under tillämpningar, men med rimlig insats.''

==5. Källor, referenser, länkar==
a) '''Finns referenser/källor?''' ''Måste anges!''

b) Finns det en '''logik i vilka källor''' som använts? ''Behöver det annars kommenteras?''

c) Finns en '''officiell definition eller sammanhang'''? ''Ex HL, ESG.''

d) Har '''wikipedia-mallen''' använts vid ev. hänvisning till en wikipedia-artikel?

==6. Diskussionssidor och åtgärder behövs-funktionen==
a) Finns det något att notera/besvara/betänka som '''åtgärd''' alt. på '''begreppets diskussionssida?'''

'''''Åtgärd:''''' ''oftast kort/konkret (ex kolla årtalet).''

'''''Diskussionssidan:''''' ''tips, tankar, åsikter, möjligheter etcetera som inte ska glömmas bort eller behöver betänkas. Använd smart rubrik på diskussionstråden.''

'''''Tips:''' den här checklistans numrering kan användas som kod för hänvisning.''

==7. Artikelns längd==
a) '''Är artikeln''' – handen på hjärtat – '''lagom lång?''' ''Rätt sammanhang, översiktlig, lättfattlig och aktuell?''

 

==Möjliga källor (180614)==
'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE Nationalencyklopedin https://www.ne.se (kräver inlogg)
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#[http://rikstermbanken.se/mainMenu.html Rikstermbanken]
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
#ESG (UKÄ:s översättningar): [http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html <nowiki>http://www.uka.se/kvalitet--</nowiki>examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html]
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED) <nowiki>http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/</nowiki>International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolanSOU 2019:6; https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196
#Regeringsproposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige: [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/12/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige/]
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/+96:89

Relevanta projekt/begreppslistor:

*Humsamverkan: http://www.humsamverkan.se/

*SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf
*OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)
*[https://v-a.se/ Vetenskap & Allmänhet]
*[https://swafs.se/ SWAFS]

 

{{Samsyn navbox}}

Outreach

2022-04-21T09:46:06Z

Lars Jämterud: /* Tillämpningar */

'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av [[samverkan]] mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.

==Tillämpningar==
Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att "samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet".<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}</ref> Outreach har en betoning på "utåtriktad verksamhet", med en målsättning att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,<ref>{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}</ref> snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek.

Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,<ref>{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}</ref> eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.<ref>{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}</ref> Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}</ref> Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,<ref>{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.<ref>{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref>

Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer, eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är "studentambassadörer" som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.<ref>{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}</ref> Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}</ref> Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.<ref>{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}</ref>

På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.<ref>{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in
Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}</ref>

==Svensk motsvarighet==

En svensk motsvarighet till "outreach" är "utåtriktad verksamhet", och på senare tid även "samverkan".

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Testsida

2022-04-21T09:35:58Z

Lars Jämterud: Tömde sidan

Nyordstest

2022-04-20T12:40:33Z

Lars Jämterud: Helt ny testsida.

Vi testar att lägga till nytt begrepp.

Tredje uppgiften

2022-04-20T12:39:28Z

Lars Jämterud: Tillägg referens.

[[Kategori:Begrepp]]
'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

==Tillämpningar==
Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<ref>{{Bokref|efternamn=Runefelt|förnamn=Leif|medförfattare=Petra Ragnerstam|titel=Humaniora i samhället - om behovet av ett breddat samverksansbegrepp|år=2019|utgivare=Humtank}}</ref> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}</ref>
==Historik==
I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}</ref></blockquote> 
==Engelsk motsvarighet==
Third stream activities<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815|titel=Toward a third mission for universities|hämtdatum=2019-12-02|förnamn=Philippe|efternamn=Laredo|utgivare=UNESCO Digital Library|sid=}}</ref> 

==Referenser==
<references />

Tredje uppgiften

2022-04-20T12:30:23Z

Lars Jämterud:

[[Kategori:Begrepp]]
'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

==Tillämpningar==
Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}</ref>
==Historik==
I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}</ref></blockquote> 
==Engelsk motsvarighet==
Third stream activities<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815|titel=Toward a third mission for universities|hämtdatum=2019-12-02|förnamn=Philippe|efternamn=Laredo|utgivare=UNESCO Digital Library|sid=}}</ref> 

==Referenser==
<references />

Tredje uppgiften

2022-04-20T12:04:59Z

Lars Jämterud:

[[Kategori:Begrepp]]
'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

==Tillämpningar==
Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}</ref>
==Historik==
I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}</ref></blockquote> 
==Engelsk motsvarighet==
Third stream activities<ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815|titel=Toward a third mission for universities|hämtdatum=2019-12-02|förnamn=Philippe|efternamn=Laredo|utgivare=UNESCO Digital Library|sid=}}</ref> 

==Referenser==
<references />