https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Lars+J%C3%A4mterud+%28LiU%29 2026-04-22T14:39:19Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=6012 2020-10-16T08:00:55Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena, skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten.&lt;ref&gt;Prop. 2009/10:55 &quot;En politik för det civila samhället&quot;&lt;/ref&gt; Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.&lt;ref&gt;Cohen &amp; Arato (1995) Det civila samhället &amp; den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg&lt;/ref&gt; Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare. <br /> <br /> Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.&lt;ref&gt;Wijkström F &amp; Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm&lt;/ref&gt; Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)&lt;ref&gt;Ibid.&lt;/ref&gt; samt som källa till [[social innovation]]. <br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Region Jönköpings län samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.&lt;ref&gt;”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det så kallade samhällskontraktet.&lt;ref&gt;Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press&lt;/ref&gt; Civilsamhällets organisationer, som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten, har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, exempelvis som en leverantör av välfärd. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika.&lt;ref&gt;Trädgårdh, L (1999) ''&quot;Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan&quot;'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84&lt;/ref&gt; Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. <br /> <br /> Språkrådet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt; liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&diff=5992 2020-09-17T12:40:39Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av [[samverkan]] mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att &quot;samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}&lt;/ref&gt; Outreach har en betoning på &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, med en målsättning att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}&lt;/ref&gt; snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. <br /> <br /> Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}&lt;/ref&gt; eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt; Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}&lt;/ref&gt; Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer, eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är &quot;studentambassadörer&quot; som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt; Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in<br /> Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Svensk motsvarighet==<br /> <br /> En svensk motsvarighet till &quot;outreach&quot; är &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, och i vissa fall även &quot;samverkan&quot;.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=5548 2020-03-26T09:56:38Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor, universitet, och även forskningsfinansiärer, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=5479 2020-03-04T13:26:03Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten.&lt;ref&gt;Prop. 2009/10:55 &quot;En politik för det civila samhället&quot;&lt;/ref&gt; Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.&lt;ref&gt;Cohen &amp; Arato (1995) Det civila samhället &amp; den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg&lt;/ref&gt; Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare. <br /> <br /> Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.&lt;ref&gt;Wijkström F &amp; Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm&lt;/ref&gt; Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)&lt;ref&gt;Ibid.&lt;/ref&gt; samt som källa till [[social innovation]]. <br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Region Jönköpings län samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.&lt;ref&gt;”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det så kallade samhällskontraktet.&lt;ref&gt;Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press&lt;/ref&gt; Civilsamhällets organisationer, som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten, har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, exempelvis som en leverantör av välfärd. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika.&lt;ref&gt;Trädgårdh, L (1999) ''&quot;Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan&quot;'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84&lt;/ref&gt; Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. <br /> <br /> Språkrådet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt; liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=5478 2020-03-04T13:22:22Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet '''civilsamhälle''' avser organisationer som på en arena skild från de offentliga och privata sektorerna liksom familjesfären, agerar utifrån gemensamma intressen och där ekonomisk vinst inte utgör ett huvudmål för verksamheten&lt;ref&gt;Prop. 2009/10:55 &quot;En politik för det civila samhället&quot;&lt;/ref&gt;. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter det engelska ''civil society''. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis som avsåg den sfär där jämlika medborgare kom samman i samtal om styret av den grekiska stadsstaten.&lt;ref&gt;Cohen &amp; Arato (1995) Det civila samhället &amp; den politiska teorin. Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg&lt;/ref&gt; Synonyma begrepp är den tredje sektorn och den idéburna sektorn, ett begrepp som under senare tid blivit allt vanligare. <br /> <br /> Synen på civilsamhällets organisationer i en svensk kontext präglades länge av folkrörelsen som modell, innefattande stora medlemsbaserade organisationer med uppgift att utgöra en röst (voice) för olika intressen.&lt;ref&gt;Wijkström F &amp; Lundström T (2002) DEN IDEELLA SEKTORN ORGANISATIONERNA I DET CIVILA SAMHÄLLET. Sober förlag:Stockholm&lt;/ref&gt; Under senare tid ses värdet av dessa organisationer i ökad grad även som en källa till nya former av tjänsteutövande och huvudmannaskap inom välfärdens kärnområden (service)&lt;ref&gt;Ibid.&lt;/ref&gt; samt som källa till [[social innovation]]. <br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Region Jönköpings län samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy&lt;ref&gt;”Samverkan med andra organisationer”. Famna. Läst 15 augusti 2019&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Synen på civilsamhällets roll och funktion i samhället varierar vidare beroende på land, synsätt som ytterst kan koppas till olika synsätt på vem som gör vad i samhället, det så kallade samhällskontraktet&lt;ref&gt;Wijkström, F (2015) Civilsamhället i samhällskontraktet : en antologi om vad som står på spel. European Civil society Press&lt;/ref&gt;. Civilsamhällets organisationer, som historiskt i en svensk kontext positionerat sig och utvecklat sig i relation till staten, har idag i ökad utsträckning även en orientering mot marknaden, exempelvis som en leverantör av välfärd. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Begreppet kan idéhistoriskt kopplas till en tanke om det levda medborgarskapet, i men främst i opposition till staten genom begreppets popularitet i den politiska utvecklingen som följde i kölvattnet av Berlinmurens fall och demokratirörelsens frammarsch i de forna Öststaterna liksom i Latinamerika&lt;ref&gt;Trädgårdh, L (1999) ''&quot;Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan&quot;'' ur Amnå E ant. Civilsamhället, SOU 1999:84&lt;/ref&gt;. Vikten av det civila samhället förenar idag politiska partier i Sverige från såväl höger- som vänsterkanten. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är mångtydiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Omgivande_samh%C3%A4lle&diff=5477 2020-03-04T13:10:37Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Omgivande samhälle är ett begrepp som syftar på universitets och högskolors samverkansparter, som aktörer inom näringsliv och offentlig eller idéburen sektor. [[Samverkan]] kan handla både om konkreta projekt och ömsesidigt utbyte av idéer.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> &quot;Det omgivande samhället&quot; används flitigt som begrepp inom samverkansområdet. När högskolelagen slår fast att universitet och högskolor ska samverka används just begreppet &quot;det omgivande samhället&quot; för att precisera med vem eller vilka de ska samverka.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992: 1434|hämtdatum=18 oktober 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraph 2}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I forskningspropositionen 1998 förtydligades det att [[samverkan]] handlar om ”möjligheter till en ömsesidig kunskapsbildning som annars inte skulle komma till stånd” och att högskolan ska bedriva utbildning och forskning så att den ”tillsammans med det omgivande samhället gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-forskningsfragor_GM0394|titel=Vissa forskningsfrågor, proposition 1998/99:94|hämtdatum=7 juni 2019|utgivare=Regeringen, utbildningsdepartementet|sid=34}}&lt;/ref&gt;. Här betonas alltså ömsesidigheten i relationen.<br /> <br /> Begreppet används ofta i texter som ett samlingsbegrepp för de samverkansparter som inte är universitet eller högskolor. I exempelvis propositionen Kunskap i samverkan från 2016 används &quot;omgivande samhälle&quot; som en benämning på sådana: &quot;Det behövs därför ett nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande samt en starkare och tydligare samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Proposition 2016/17:50|hämtdatum=23 april 2019|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=20}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> I december 2018 publicerade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en rapport om lärosätenas samverkan med omgivande samhället.&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/d0b21e46ae054955a03a7053b9573ba6/16f8c684e8c443619c7be1d3979316bd/pdf/36ABFF8AEE9EF59F577D3A35583A8A679418FE3B/L%c3%a4ros%c3%a4tenas%20samverkan%20med%20det%20omgivande%20samh%c3%a4llet-utg%c3%a5ngspunkter%20och%20principer.%20SUHFs%20expertgrupp%20f%c3%b6r%20samverkan,%20dec%202018.pdf|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=SUHF|sid=11}}&lt;/ref&gt; I rapporten beskriver SUHF:s expertgrupp för samverkan hur samverkan blivit ett allt viktigare uppdrag för universitet och högskolor, och att man alltmer ser det som ett uppdrag som ska integreras med utbildning och forskning. När det gäller själva begreppet &quot;omgivande samhälle&quot; definieras det som &quot;icke-akademiska&quot; aktörer, och en uppräkning visar vilka de kan vara: företag och branschorganisationer, myndigheter, skolor, kulturinstitutioner, kommuner, landsting/regioner, religiösa samfund, civilsamhället.&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt; <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Surrounding society'' är ett återkommande begrepp, liksom ''external relations''.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Strategiska_partnerskap&diff=4886 2019-10-15T09:08:43Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk översättning */</p> <hr /> <div>'''Strategiskt partnerskap''' innebär strukturerad samverkan mellan universitet och externa parter såsom företag, myndigheter, offentliga aktörer och andra organisationer. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Strategisk samverkan mellan lärosäten och externa parter kännetecknas av målet ömsesidig nytta. För att uppnå detta mål krävs struktur och tydlighet i form av avtal och återkommande möten på ledningsnivå. Vidare kännetecknas denna samverkan av långsiktighet, och en gemensam djupgående strategi. En förutsättning för att det strategiska partnerskapet ska vara framgångsrikt är jämbördighet mellan parterna. <br /> <br /> Som exempel på strategiska partnerskap kan nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland. <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Strategic partnership''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Centrala begrepp]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Regionalt_utvecklingscentrum&diff=4806 2019-09-12T13:30:43Z

<p>Lars Jämterud (LiU): omdirigering</p> <hr /> <div>#OMDIRIGERING [[Skolsamverkan]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Regionalt_utvecklingscentrum&diff=4805 2019-09-12T13:30:04Z

<p>Lars Jämterud (LiU): Skapade tom sida</p> <hr /> <div></div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=RUC&diff=4803 2019-09-12T13:28:32Z

<p>Lars Jämterud (LiU): omdirigering</p> <hr /> <div>#OMDIRIGERING [[Skolsamverkan]]Regionalt utvecklingscentrum (RUC)</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=RUC&diff=4802 2019-09-12T13:25:50Z

<p>Lars Jämterud (LiU): Skapade sidan med &#039;RUC&#039;</p> <hr /> <div>RUC</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&diff=4795 2019-09-12T09:09:39Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av [[samverkan]] mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att &quot;samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}&lt;/ref&gt; Outreach har en betoning på &quot;utåtriktad verksamhet&quot; för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}&lt;/ref&gt; snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. <br /> <br /> Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}&lt;/ref&gt; eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt; Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}&lt;/ref&gt; Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är &quot;studentambassadörer&quot; som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt; Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in<br /> Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Svensk motsvarighet==<br /> <br /> En svensk motsvarighet till &quot;outreach&quot; är &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, och i vissa fall även &quot;samverkan&quot;.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4794 2019-09-12T08:58:34Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Livslångt lärande i ett vidare perspektiv */</p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Folkbildning&diff=4793 2019-09-12T08:55:22Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Begreppets utveckling */ flytt av fotnoter</p> <hr /> <div>Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]&lt;nowiki/&gt;t på både nationell och lokal nivå.<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf|titel=Högskolan samverkar|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Högskoleverket}}&lt;/ref&gt; där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.” <br /> <br /> Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar|titel=Stockholms universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/|titel=Örebro universitet|hämtdatum=9 februari 2019|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.<br /> <br /> Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat. <br /> <br /> ===Begreppets utveckling===<br /> Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Laginder|förnamn=Ann-Marie|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Linköpings universitet|sid=5}}&lt;/ref&gt;   <br /> <br /> Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/|titel=Allas kunskap - allas bildning|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt; Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: &quot;Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.&quot; <br /> <br /> I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> I forskningssammanhang används 1) &quot;popular education&quot;, 2) Liberal adult education och 3) non-formal adult education. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4687 2019-08-20T10:03:51Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos medarbetare inom näringsliv eller offentlig sektor.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}&lt;/ref&gt; Under det utvecklingsarbetet genomförde Göteborgs universitet bland annat en workshop med representanter från stora regionala och internationella företag, bland annat Microsoft, Astra Zeneca och Ericsson AB.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tredje_uppgiften&diff=4679 2019-08-15T13:32:43Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Centrala begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> '''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin&lt;!-- referens saknas --&gt; - till förmån för &quot;samverkan&quot; i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Historik==<br /> I högskolelagen från 1977 står inskrivet att &quot;Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}&lt;/ref&gt; Detta är vad som kom att kallas &quot;den tredje uppgiften&quot;. <br /> <br /> I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara &quot;att informera om den egna verksamheten&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}&lt;/ref&gt; &quot;universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}&lt;/ref&gt; &quot;hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? &quot;Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet&quot;|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}&lt;/ref&gt; &quot;högskolans samverkan med samhället&quot;.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}&lt;/ref&gt; Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: &lt;blockquote&gt;Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den &lt;nowiki&gt;''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''&lt;/nowiki&gt;, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. &lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Third stream activities&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}&lt;/ref&gt; (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}&lt;/ref&gt;)&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4678 2019-08-15T13:27:32Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4677 2019-08-15T13:26:21Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling inneär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Olika varianter, t.ex. in-service training, skills development, competence development&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4676 2019-08-15T13:25:40Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling inneär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> In-service training, skills development, competence development&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4675 2019-08-15T13:23:03Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ai-competence.se/|titel=AI Competence for Sweden|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=AI Competence for Sweden|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4674 2019-08-15T13:20:06Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/so/?id=26379&amp;pz=7|titel=Kompetensutveckling|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Svenska akademien|sid=}}&lt;/ref&gt; Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ”Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare. &lt;sup&gt;[3]&lt;/sup&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4672 2019-08-15T13:18:13Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutveckling som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;sup&gt;[]&lt;/sup&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=15 augusti 2019|utgivare=Mittuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare. &lt;sup&gt;[3]&lt;/sup&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4671 2019-08-15T13:14:59Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;sup&gt;[1]&lt;/sup&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det omgivande samhället i form av bland annat uppdragsutbildning. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller samverkan i mer renodlad mening används begreppet Kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”  &lt;nowiki&gt;https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/&lt;/nowiki&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> Ett annat exempel kommer från det regeringsinitierade projektet AI Competence for Sweden, där sju svenska lärosäten fick i uppdrag att utveckla fortbildning inom AI tillsammans med avnämare. &lt;sup&gt;[3]&lt;/sup&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Popul%C3%A4rvetenskap&diff=4670 2019-08-15T13:09:16Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Populärvetenskap är ett sätt för forskare, ofta i samverkan med andra aktörer såsom medier och studieförbund, att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att &quot;att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Några exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är Forskning &amp; Framsteg,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/|titel=Forskning &amp; Framsteg - För dig som är nyfiken på allvar|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Forskning &amp; Framsteg, Viveka Ljungström|sid=}}&lt;/ref&gt; som bland annat stöds av Kungliga vetenskapsakademin, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/stiftelsen-forskning-framsteg|titel=Stiftelsen Forskning &amp; Framsteg|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Forskning &amp; Framsteg|sid=}}&lt;/ref&gt; den populärbiologiska tidskriften Fauna och flora som ges ut via Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.artdatabanken.se/publikationer/tidskriften-fauna-och-flora/|titel=Fauna och Flora – en populärbiologisk tidskrift|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Artdatabanken SLU|sid=}}&lt;/ref&gt; och tidskriften Språkbruk som ges ut i Finland av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/tidskriften_sprakbruk|titel=Tidskriften Språkbruk|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Institutet för de inhemska språken|sid=}}&lt;/ref&gt; Populärvetenskapliga framställningar förekommer i dag i hög utsträckning via digitala medier, exempelvis genom poddar så som Medicinvetarna från KI&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ki.se/forskning/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning|titel=Medicinvetarna - en podd om KI:s forskning|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Caroline Runéus, Karolinska Institutet|sid=}}&lt;/ref&gt; eller Forskningspodden från KaU,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/bibliotek/forskarstod/synliggor-din-forskning/kommunicera/forskningspodden-karlstads-universitet|titel=Forskningspodden|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; och genom video- och filmklipp, till exempel på TED Talks.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ted.com/#/|titel=TED: Ideas worth spreading|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=TED Conferences, LLC|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med, högskolor och universitet. Ett exempel på en samverkanspart är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: &quot;Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/|titel=Om festivalen|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}&lt;/ref&gt; Andra exempel på populärvetenskapliga evenemang är SciFest som anordnas av Uppsala universitet, Populärvetenskapliga veckan vid Linköpings universitet och radioprogrammet [https://sverigesradio.se/spraket Språket] på Sveriges radio där språkforskare vid Göteborgs universitet svarar på lyssnarfrågor. <br /> <br /> ==Historik och populärvetenskapens ställning i Sverige==<br /> Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. &lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}&lt;/ref&gt; Det talades om att man riskerade att &quot;begå akademiskt självmord&quot; om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; men denna inställning har numera svängt.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&amp;referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}&lt;/ref&gt; Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset &quot;för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; (Notera att prissumman är 314 159 kr.) <br /> <br /> Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse [[forskningskommunikation]], har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid dåvarande Högskolan Jönköping (numera Jönköping University) år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i <br /> det akademiska <br /> vardagslivet<br /> En undersökning av svenska forskare <br /> och lärares deltagande i och inställning <br /> till samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=2018-08-28|år=2007|utgivare=Nutek|sid=16}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &quot;Popular science&quot;/&quot;education and outreach&quot;. Engleskans &quot;science&quot; kan ge intryck av att det bara är naturvetenskaplig forskning som kommuniceras populärvetenskapligt, och så är inte fallet. &quot;Education and outreach&quot; fokuserar på att populärvetenskapen kan användas både i utbildningssyfte och som en del av samverkan.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Popul%C3%A4rvetenskap&diff=4669 2019-08-15T13:05:14Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Populärvetenskap är ett sätt för forskare, ofta i samverkan med andra aktörer såsom medier och studieförbund, att informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att &quot;att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Några exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är Forskning &amp; Framsteg,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/|titel=Forskning &amp; Framsteg - För dig som är nyfiken på allvar|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Forskning &amp; Framsteg, Viveka Ljungström|sid=}}&lt;/ref&gt; som bland annat stöds av Kungliga vetenskapsakademin, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/stiftelsen-forskning-framsteg|titel=Stiftelsen Forskning &amp; Framsteg|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Forskning &amp; Framsteg|sid=}}&lt;/ref&gt; den populärbiologiska tidskriften Fauna och flora som ges ut via Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.artdatabanken.se/publikationer/tidskriften-fauna-och-flora/|titel=Fauna och Flora – en populärbiologisk tidskrift|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Artdatabanken SLU|sid=}}&lt;/ref&gt; och tidskriften Språkbruk som ges ut i Finland av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/tidskriften_sprakbruk|titel=Tidskriften Språkbruk|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Institutet för de inhemska språken|sid=}}&lt;/ref&gt; Populärvetenskapliga framställningar förekommer i dag i hög utsträckning via digitala medier, exempelvis genom poddar så som Medicinvetarna från KI&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ki.se/forskning/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning|titel=Medicinvetarna - en podd om KI:s forskning|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Caroline Runéus, Karolinska Institutet|sid=}}&lt;/ref&gt; eller Forskningspodden från KaU,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/bibliotek/forskarstod/synliggor-din-forskning/kommunicera/forskningspodden-karlstads-universitet|titel=Forskningspodden|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; och genom video- och filmklipp, till exempel på TED Talks.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ted.com/#/|titel=TED: Ideas worth spreading|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=TED Conferences, LLC|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet. Ett exempel är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: &quot;Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/|titel=Om festivalen|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}&lt;/ref&gt; Andra exempel på populärvetenskapliga evenemang är SciFest som anordnas av Uppsala universitet, Populärvetenskapliga veckan vid Linköpings universitet och radioprogrammet [https://sverigesradio.se/spraket Språket] på Sveriges radio där språkforskare vid Göteborgs universitet svarar på lyssnarfrågor. <br /> <br /> ==Historik och populärvetenskapens ställning i Sverige==<br /> Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. &lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}&lt;/ref&gt; Det talades om att man riskerade att &quot;begå akademiskt självmord&quot; om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; men denna inställning har numera svängt.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&amp;referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}&lt;/ref&gt; Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset &quot;för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; (Notera att prissumman är 314 159 kr.) <br /> <br /> Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse [[forskningskommunikation]], har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid dåvarande Högskolan Jönköping (numera Jönköping University) år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i <br /> det akademiska <br /> vardagslivet<br /> En undersökning av svenska forskare <br /> och lärares deltagande i och inställning <br /> till samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=2018-08-28|år=2007|utgivare=Nutek|sid=16}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &quot;Popular science&quot;/&quot;education and outreach&quot;. Engleskans &quot;science&quot; kan ge intryck av att det bara är naturvetenskaplig forskning som kommuniceras populärvetenskapligt, och så är inte fallet. &quot;Education and outreach&quot; fokuserar på att populärvetenskapen kan användas både i utbildningssyfte och som en del av samverkan.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Popul%C3%A4rvetenskap&diff=4668 2019-08-15T13:03:14Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Populärvetenskap''' innebär vetenskaplig information som i sin språkliga form riktar sig till den som inte är expert inom just det område som berörs.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom akademin - ofta i samverkan med andra aktörer, t.ex. medier och studieförbund - informera om forskningsrön inom olika fält, på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för en intresserad allmänhet. Populärvetenskapen är således en del av Högskolelagens uppdrag att &quot;att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Några exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är Forskning &amp; Framsteg,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/|titel=Forskning &amp; Framsteg - För dig som är nyfiken på allvar|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Forskning &amp; Framsteg, Viveka Ljungström|sid=}}&lt;/ref&gt; som bland annat stöds av Kungliga vetenskapsakademin, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fof.se/stiftelsen-forskning-framsteg|titel=Stiftelsen Forskning &amp; Framsteg|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Forskning &amp; Framsteg|sid=}}&lt;/ref&gt; den populärbiologiska tidskriften Fauna och flora som ges ut via Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.artdatabanken.se/publikationer/tidskriften-fauna-och-flora/|titel=Fauna och Flora – en populärbiologisk tidskrift|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Artdatabanken SLU|sid=}}&lt;/ref&gt; och tidskriften Språkbruk som ges ut i Finland av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/tidskriften_sprakbruk|titel=Tidskriften Språkbruk|hämtdatum=25 oktober 2018|utgivare=Institutet för de inhemska språken|sid=}}&lt;/ref&gt; Populärvetenskapliga framställningar förekommer i dag i hög utsträckning via digitala medier, exempelvis genom poddar så som Medicinvetarna från KI&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ki.se/forskning/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning|titel=Medicinvetarna - en podd om KI:s forskning|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Caroline Runéus, Karolinska Institutet|sid=}}&lt;/ref&gt; eller Forskningspodden från KaU,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/bibliotek/forskarstod/synliggor-din-forskning/kommunicera/forskningspodden-karlstads-universitet|titel=Forskningspodden|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=Karlstad universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; och genom video- och filmklipp, till exempel på TED Talks.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ted.com/#/|titel=TED: Ideas worth spreading|hämtdatum=27 februari 2019|utgivare=TED Conferences, LLC|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Populärvetenskap kan också spridas genom föreläsning och presentationer, till exempel genom de vetenskapsfestivaler som anordnas av, eller tillsammans med högskolor och universitet. Ett exempel är Vetenskapsfestivalen i Göteborg som anordnats sedan 1997: &quot;Festivalen kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt och kreativt sätt och skapar mötesplatser för skola, allmänhet, forskarsamhället och näringslivet.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/|titel=Om festivalen|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}&lt;/ref&gt; Andra exempel på populärvetenskapliga evenemang är SciFest som anordnas av Uppsala universitet, Populärvetenskapliga veckan vid Linköpings universitet och radioprogrammet [https://sverigesradio.se/spraket Språket] på Sveriges radio där språkforskare vid Göteborgs universitet svarar på lyssnarfrågor. <br /> <br /> ==Historik och populärvetenskapens ställning i Sverige==<br /> Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter [[folkbildning]]. Under 1970- och 1980-talen betraktades populärvetenskap med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. &lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Kärnfelt|förnamn=Johan|titel=Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige|hämtdatum=2018-08-28|år=2000|utgivningsort=Göteborg|sid=}}&lt;/ref&gt; Det talades om att man riskerade att &quot;begå akademiskt självmord&quot; om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/|titel=Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; men denna inställning har numera svängt.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://medarbetarportalen.gu.se/Communication/forskningskommunikation;jsessionid=2buh3lpj5jjox4z5c679r5k5?skipSSOCheck=true&amp;referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F|titel=Nå ut med din forskning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Göteborgs universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Medel-till-forskningskommunikation-for-byraer-och-forskare/|titel=Medel till forskningskommunikation för byråer och forskar|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Formas}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.aurora.umu.se/nyheter/2018/1/ny-doktorandkurs-om-forskningskommunikation-i-host/|titel=Ny doktorandkurs om forskningskommunikation|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Umeå universitet}}&lt;/ref&gt; Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset &quot;för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap|titel=Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap|hämtdatum=2018-08-28}}&lt;/ref&gt; (Notera att prissumman är 314 159 kr.) <br /> <br /> Även om populärvetenskapens ställning har stärkts och numera ses som en del av gängse [[forskningskommunikation]], har det inte nödvändigtvis fått genomslag inom hela akademin. Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid dåvarande Högskolan Jönköping (numera Jönköping University) år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39 procent) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20 procent). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71 procent) av personerna i åldern 56+ jämfört med 44 procent av personerna i åldern 23-35 år).&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Wahlbin|förnamn=Clas|medförfattare=Wigren, Caroline|titel=Samverkan i <br /> det akademiska <br /> vardagslivet<br /> En undersökning av svenska forskare <br /> och lärares deltagande i och inställning <br /> till samverkan med det omgivande samhället|hämtdatum=2018-08-28|år=2007|utgivare=Nutek|sid=16}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &quot;Popular science&quot;/&quot;education and outreach&quot;. Engleskans &quot;science&quot; kan ge intryck av att det bara är naturvetenskaplig forskning som kommuniceras populärvetenskapligt, och så är inte fallet. &quot;Education and outreach&quot; fokuserar på att populärvetenskapen kan användas både i utbildningssyfte och som en del av samverkan.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&diff=4664 2019-08-15T12:48:35Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av [[samverkan]] mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att &quot;samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}&lt;/ref&gt; Outreach har en betoning på &quot;utåtriktad verksamhet&quot; för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}&lt;/ref&gt; snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. <br /> <br /> Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}&lt;/ref&gt; eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt; Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}&lt;/ref&gt; Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är &quot;studentambassadörer&quot; som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt; Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in<br /> Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> <br /> En svensk motsvarighet till &quot;outreach&quot; är &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, och i vissa fall även &quot;samverkan&quot;.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&diff=4663 2019-08-15T12:48:06Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning. Detta kan göras i form av samverkan mellan olika aktörer, som näringsliv, offentlig sektor och akademi.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att &quot;samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}&lt;/ref&gt; Outreach har en betoning på &quot;utåtriktad verksamhet&quot; för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}&lt;/ref&gt; snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. <br /> <br /> Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}&lt;/ref&gt; eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt; Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}&lt;/ref&gt; Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är &quot;studentambassadörer&quot; som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt; Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in<br /> Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> <br /> En svensk motsvarighet till &quot;outreach&quot; är &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, och i vissa fall även &quot;samverkan&quot;.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Outreach&diff=4661 2019-08-15T12:44:19Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>'''Outreach''' innebär att försöka nå ut till personer och grupper som i annat fall sannolikt inte skulle få del av det akademin har att erbjuda, gällande såväl forskning som utbildning.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Outreach är besläktat med [[forskningskommunikation]], och är därmed en del av högskolors och universitetens uppdrag att &quot;samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet|sid=Kapitel 1, paragraf 2}}&lt;/ref&gt; Outreach har en betoning på &quot;utåtriktad verksamhet&quot; för att nå ut med information eller kunskap till individer och grupper man tror har behov av det akademin har att erbjuda,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svet.lu.se/forskning/outreach-for-vara-forskare/aldre-outreach-for-vara-forskare|titel=Äldre outreach för våra forskare|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Lunds universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ltu.se/research/subjects/Atmosfarsvetenskap/2.91136/Outreach|titel=Utåtriktat arbete|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Luleå tekniska universitet}}&lt;/ref&gt; snarare än att enbart publicera kunskap och forskningsresultat som intresserade själva får söka reda på, t.ex. via databaser och bibliotek. <br /> <br /> Huvudfokus för outreach är alltså utåtriktad verksamhet, såsom att besöka skolor och engagera elever,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://motnyahojder.com/2018/01/23/science-outreach-nar-forskare-motte-elever/|titel=Tekniska museet: Science Outreach - när forskare mötte elever|hämtdatum=4 maj 2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever – och alla lärde sig något nytt|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Linnéuniversitetet}}&lt;/ref&gt; eller genom att anordna vetenskapsfestivaler där allmänheten inbjuds för att på ett tillgängligt sätt se vad vetenskap i praktiken är och själva få prova på den.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scifest.uu.se/om-scifest/|titel=Om Scifest|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt; Det kan också handla om att skapa arenor där offentliga aktörer, näringsliv och akademi kan träffas för att diskutera och samarbeta kring aktuella frågor i samhället.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/detta-%C3%A4r-k2|titel=Detta är K2|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=K2}}&lt;/ref&gt; Outreach används ibland även för att enbart tillhandahålla forskningsresultat för en intresserad allmänhet,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.k2centrum.se/artikel/k2s-publikationer|titel=K2 - Outreach|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; eller som ett sätt att marknadsföra tekniska resurser som andra forskare kan använda sig av.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scilifelab.se/events/scilifelab-outreach-day-linkoping/|titel=SciLifeLab Outreach day|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Enligt Rhodes (1996) sker arbetet med outreach i framför allt tre olika typer av miljöer: hembesök, i offentliga miljöer riktat till individer eller i offentliga/privata miljöer med inriktning på grupper. [https://en.wikipedia.org/wiki/Outreach] Vad gäller arbete inom högskolans värld är det främst de två senare sätten som används. Ett exempel på outreach i offentliga miljöer riktat till individer är &quot;studentambassadörer&quot; som informerar i gymnasieskolor på sin hemort om högre studier.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/student/karriar/studentambassadorer.html|titel=Studentambassadörer - Jönköping University|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.hh.se/arstudent/studentambassador.1974.html|titel=Studentambassadör|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uu.se/student/karriar/studentambassadorer/|titel=Studentambassadörer|hämtdatum=6/9-2018}}&lt;/ref&gt; Outreach i offentlig/privat miljö med inriktning på grupper kan utgöras av lärosätenas arbete med [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2018/science-outreach-180123/|titel=Forskare mötte skolelever - och alla äldre lärde sig något nytt|hämtdatum=26 februari 2019|utgivare=Linnéuniversitetet|sid=}}&lt;/ref&gt; Om man ser sociala medier som outreach, kan till exempel Twitter och Instagram anses vara en form av hembesök.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/Sprak_o_Kultur|titel=Twitter Språk och Kultur|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://twitter.com/lundsuni|titel=Twitter - Lunds universitet|hämtdatum=17 april 2019|utgivare=Lunds universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> På senare år har även outreach kommit att omfatta [[samverkan]] där forskarsamhället inte främst informerar eller kommunicerar med grupper utanför akademin, utan där allmänheten engageras i att tillsammans med forskarvärlden också bidra till forskningen. Ett exempel är projektet Galaxy Zoo där hundratusentals privatpersoner bidragit till att visuellt klassificera några av universums galaxer, och det har för forskarsamhället bland annat resulterat i ett tjugotal vetenskapliga artiklar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2015HiA....16..689M|titel=Galaxy Zoo: Outreach and Science Hand in<br /> Hand|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=International Astronomical Union}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> <br /> En svensk motsvarighet till &quot;outreach&quot; är &quot;utåtriktad verksamhet&quot;, och i vissa fall även &quot;samverkan&quot;.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Projektgemensamt&diff=4655 2019-08-15T11:23:06Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Begrepp att betänka */</p> <hr /> <div>{{Arbetssida}}<br /> &lt;gallery mode=&quot;packed&quot; heights=&quot;300px&quot;&gt;<br /> Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.<br /> <br /> ==Begrepp att betänka==<br /> Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är. <br /> <br /> Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet. <br /> <br /> Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan). <br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Begreppsförslag<br /> !Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an<br /> |-<br /> |Xxx<br /> |<br /> |-<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP! <br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |'''Begreppsförslag'''<br /> |'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''<br /> |-<br /> |[[industridoktorand]]<br /> |Är omdirigerad t Adjungerad doktorand<br /> |-<br /> |[[integrerad forskning]]<br /> |<br /> |-<br /> |''[[livslångt lärande]]''<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[multidisciplinär]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[projekt]]<br /> |För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)<br /> |-<br /> |[[projektkurs]]<br /> |AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws<br /> |-<br /> |[[samverkansprojekt]]<br /> |Bör väl vara en del av begreppet &quot;samverkan&quot;? (KC, LJ, KMB)<br /> |-<br /> |[[science park]]<br /> |AP5 eller AP7?<br /> |-<br /> |[[självständigt arbete]]<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[transdisciplinär forskning]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[tvärvetenskap]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[utbildningssamverkan]]<br /> |AP 4<br /> |-<br /> |[[utbyte]]<br /> |Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)<br /> |-<br /> |[[utmaningsdrivna kurser]]<br /> |AP 4 med koppling till projektarbete<br /> |-<br /> |''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[övningsskolor]]<br /> |AP 4<br /> |}<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==<br /> '''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''<br /> <br /> *''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''<br /> *''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''<br /> *''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''<br /> <br /> '''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften<br /> <br /> '''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften<br /> <br /> Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens<br /> <br /> Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap<br /> <br /> Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning<br /> <br /> Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation<br /> <br /> Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==<br /> '''Utbildning'''<br /> <br /> Arbetsmarknadsmässa<br /> <br /> Co-oputbildning<br /> <br /> Fadderföretag<br /> <br /> Mentorskap<br /> <br /> Självständigt arbete<br /> <br /> Projektarbete<br /> <br /> Verksamhetsförlagd utbildning<br /> <br /> '''Forskning'''<br /> <br /> Forskningssamverkan <br /> <br /> Uppdragsforskning<br /> <br /> Personrörlighet<br /> <br /> Aktionsforskning<br /> <br /> Följeforskning <br /> <br /> Mottagarkompetens<br /> <br /> '''Kunskapstillgångar'''<br /> <br /> Nyttiggöra<br /> <br /> Kunskapstillgång<br /> <br /> Innovation<br /> <br /> Entreprenörskap<br /> <br /> Social innovation<br /> <br /> Påverkansarbete <br /> <br /> (Immateriella rättigheter om det hinns med)<br /> <br /> '''Samhällsutveckling'''<br /> <br /> Forskningskommunikation<br /> <br /> Civilsamhälle<br /> <br /> Livslångt lärande<br /> <br /> Bildning<br /> <br /> Outreach<br /> <br /> Omgivande samhälle<br /> <br /> Trippelhelix<br /> <br /> [[Samverkansarena]]<br /> <br /> <br /> '''Centrala ord''' (de oundvikliga)<br /> <br /> Samverkan<br /> <br /> Samverkansupppgiften<br /> <br /> Nyttiggöra<br /> <br /> Tillgängliggöra<br /> <br /> Avnämare<br /> <br /> Intressent<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Begrepp att begrunda till 8 mars==<br /> <br /> ===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!) <br /> <br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet. <br /> <br /> ''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu, <br /> <br /> ''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera. <br /> <br /> ''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett &quot;Vinnova-impact case&quot; för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte. <br /> <br /> ''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> <br /> ===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande? <br /> <br /> ''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.<br /> <br /> ''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de &quot;köpte&quot; både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...<br /> <br /> ''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en &quot;modern&quot; koppling mellan akademi (samverkan) och &quot;folkbildning&quot; - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att &quot;folkbildning&quot; känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att &quot;hottas upp&quot;.''<br /> <br /> ''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==<br /> Anteckningar: Karin G o Charlotte<br /> <br /> Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh,  Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland<br /> <br /> '''1.      Presentationsrunda'''. <br /> <br /> Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades. <br /> <br /> <br /> '''2.      En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte). <br /> <br />                                i.           Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas. <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)<br /> <br /> '''                           iii.          ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse. <br /> <br /> '''                           iv.          ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )<br /> <br /> <br /> '''3.     Dagens möte'''<br /> <br />                                i.           Dagordningen fastslogs. <br /> <br />                              ii.           Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.<br /> <br /> '''4.     Uppdraget till idag''' <br /> <br />                                i.           Justera varje AP:s urval av begrepp<br /> <br />                              ii.           Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den) <br /> <br />                            iii.           Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)<br /> <br />                            iv.           Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?<br /> <br /> '''''Laget runt'''''<br /> <br /> '''''Linköping- Stockholm'''''<br /> <br /> ·        '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''<br /> <br />                                i.           Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)<br /> <br />                              ii.           Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen. <br /> <br />                            iii.           Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?<br /> <br />                            iv.           '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.<br /> <br />                              v.           Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.''' <br /> <br />                            vi.           '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text. <br /> <br />                           vii.           LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.  <br /> <br />                         viii.           Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.<br /> <br /> <br /> ·        '''Charlotte o Karin G om SU''' <br /> <br />                             ix.           SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår! <br /> <br />                              x.           Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”. <br /> <br /> '''''Malmö – Örebro'''''<br /> <br /> ·        '''Pål om MaU (o OrU)'''<br /> <br />                                i.           Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)<br /> <br />                              ii.           Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.<br /> <br />                            iii.           Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)<br /> <br /> '''''Gävle'''''<br /> <br /> ·        '''Catarina och Malin'''<br /> <br />                                i.           Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka! <br /> <br />                              ii.           Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten. <br /> <br />                            iii.           Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut. <br /> <br /> '''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''<br /> <br />                                 i.         '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.  <br /> <br />                                ii.         '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare. <br /> <br />                              iii.         Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.  <br /> <br />                              iv.         Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:<br /> <br /> ·   '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat) <br /> <br /> ·   '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''<br /> <br /> ·   '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp). <br /> <br /> ·   '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.<br /> <br /> <br /> '''5.     Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''<br /> <br /> '''                              i.          ''' Diskussionssidor + pingar <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)<br /> <br /> ·        På vilken sida, hur många gånger<br /> <br /> ·        Tillagt eller borttaget<br /> <br /> ·        Vem, tid<br /> <br /> ·        Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.<br /> <br />                            iii.           Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida<br /> <br />                            iv.           ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)<br /> <br />                              v.           ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.<br /> <br />                            vi.           ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida<br /> <br />                           vii.           Länka inuti artikel – inom Samsynwikin<br /> <br /> ·   - &gt;  Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”<br /> <br />                         viii.           ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!<br /> <br />                             ix.           Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel. <br /> <br />                              x.           Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.<br /> <br />                             xi.           Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!<br /> <br /> <br /> '''6.     Det mer centrala referensarbetet.''' <br /> <br /> Charlotte gick igenom ett modellförslag.<br /> <br />                                i.           Vilka?<br /> <br /> ·   Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)<br /> <br /> ·   Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)<br /> <br /> ·   Valda individer från övriga K3<br /> <br /> ·   Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.<br /> <br /> (PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)<br /> <br />                              ii.           Hur?<br /> <br /> ·   Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)<br /> <br /> ·   Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).<br /> <br /> ·   Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).<br /> <br />                            iii.           När och var?<br /> <br /> ·   3-5 ggr i mars, o/e april <br /> <br /> ·   Olika platser i landet kontra centralt Stockholm <br /> <br /> ·   (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)<br /> <br /> ·   Även i juni?<br /> <br /> ·   Omtag efter sommaren efter behov.<br /> <br />                            iv.           Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.<br /> <br /> '''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''<br /> <br /> ·        Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö. <br /> <br /> ·        Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.<br /> <br /> ·        Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)<br /> <br /> ·        Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.<br /> <br /> ·        Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.<br /> <br /> '''7.     Tidsplanering''' <br /> <br /> Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses: <br /> <br /> ·        '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst.  Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)<br /> <br /> ·        '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.<br /> <br /> ·        '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.<br /> <br /> ·        Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==<br /> Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.<br /> <br /> 1.      Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18<br /> <br /> 2.      Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]<br /> <br /> 3.       Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin &amp; Fors, Vaike &amp; Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.<br /> <br /> 4.       Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl.  vår ”banner”), och en del annat.<br /> <br /> 5.       På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.<br /> <br /> 6.       Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!<br /> <br /> Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!<br /> <br /> Rossi&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==<br /> Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Granskande AP<br /> !Ansvarigt AP<br /> !Inskrivna och fördelade begrepp<br /> !Klar för granskning-markerad<br /> !Har fått primär respons<br /> !Ev kommentar<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Alumnnätverk<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |mentorprogram<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Mentorskap o mentor (o mentorprogram)<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |VFU – Verksamhetsförlagd utbildning<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Case<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Fadderorganisation<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar?<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Gästföreläsare<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Praktik<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Utbildningsråd<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumn<br /> |Alumn<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumnföreningar<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Arbetsmarknadsdag<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op koordinator<br /> |Co-op koordinator<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op utbildning<br /> |<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Examensarbete<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Exjobb<br /> |<br /> |KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Uppsats<br /> |(tom)<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Forskningssamverkan<br /> |Forskningssamverkan<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Löpande utvärdering<br /> |Löpande utvärdering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samfinansiering<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samhällsrelevant forskning<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samproduktion<br /> |Samproduktion<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Sampublicering<br /> |Sampublicering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samverkanslektor<br /> |Samverkanslektor<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Öppen vetenskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Akademiska värden<br /> |Akademiska värden<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Deltagarbaserad fo<br /> |Deltagarbaserad forskning<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Lärarundantaget<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Tillämpad forskning<br /> |Tillämpad forskning<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Aktionsforskning<br /> |Aktionsforskning<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Externfinansiering<br /> |<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Följeforskning<br /> |Följeforskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |In kind<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Medborgarforskning<br /> |Medborgarforskning<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Mottagarkompetens<br /> |Mottagarkompetens<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Uppdragsforskning<br /> |Uppdragsforskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Genomslag<br /> |Genomslag<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Kunskapstillgång<br /> |Kunskapstillgång<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Nyttiggörande<br /> |Nyttiggörande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Samverkan<br /> |Samverkan<br /> |<br /> |På vänt - centralt begrepp<br /> |-<br /> |4<br /> |6<br /> |Venture Creation<br /> |Venture Creation<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationssystem<br /> |Innovationssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Licensiering<br /> |Licensiering<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Påverkansarbete<br /> |Påverkansarbete<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Innovation<br /> |Innovation<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Social innovation<br /> |Social innovation<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4 o 7…<br /> |6<br /> |Entreprenörskap<br /> |Entreprenörskap<br /> |KC o CC<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkansarena<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkanscheck<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiska partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiskt partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Civilsamhälle<br /> |Civilsamhälle<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Folkbildning<br /> |Folkbildning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Intressent<br /> |Intressent<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Kluster<br /> |Kluster<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Populärvetenskap<br /> |Populärvetenskap<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Samskapande av kunskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Forskningskommunikation<br /> |Forskningskommunikation<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Helix<br /> |Helix<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Knowledge Transfer Partnerships (KTP)<br /> |Knowledge Transfer Partnership<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapstriangeln<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsväxling<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Livslångt lärande<br /> |Livslångt lärande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Outreach<br /> |Outreach<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Trippelhelix<br /> |Trippelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Expertroll<br /> |Expert<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Internship<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kommunikation i vården<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kunskapsstyrning<br /> |<br /> |<br /> |Bara aktiverad<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Nätverk<br /> |Nätverk<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Omgivande samhälle<br /> |Omgivande samhälle<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Skolsamverkan<br /> |Skolsamverkan<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |1<br /> |Tillgängliggöra<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> <br /> ==Tidplan diskuterad 2018-09-06==<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |10-23 september (2w)<br /> |AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)<br /> |-<br /> |23 september<br /> |''Deadline aktiv egna revideringar''<br /> |-<br /> |24 september -   7 oktober (2w)<br /> |Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.<br /> |-<br /> |7 oktober<br /> |''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''<br /> |-<br /> |8-25 oktober (3w)<br /> |Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.<br /> |-<br /> |3 alt 10 oktober?<br /> |Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |25 oktober<br /> |''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''<br /> |-<br /> |'''8-9  november'''<br /> |'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''<br /> |-<br /> |12-21  november<br /> |En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |12 nov - 22  nov.<br /> |Uppföljningsarbete efter SG-beslut<br /> |-<br /> |22 november<br /> |''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''<br /> |}<br /> <br /> ==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt. <br /> <br /> '''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!<br /> <br /> Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!     <br /> <br /> Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)<br /> <br /> 1.      Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.<br /> <br /> a.       '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).''' <br /> <br /> b.      Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar.  Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!<br /> <br /> '''2.      '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!''' <br /> <br /> 3.      En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför. <br /> <br /> ·        Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''<br /> <br /> ·        Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.<br /> <br /> ·        Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen). <br /> <br /> ·        '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?<br /> <br /> ·        Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).<br /> <br /> ·        För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:<br /> <br /> o   '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.<br /> <br /> o   '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.<br /> <br /> ·        Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter). <br /> <br /> ·        I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)<br /> <br /> 4.      '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;) <br /> <br /> a.       '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp<br /> <br /> b.      Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.<br /> <br /> c.       '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.<br /> <br /> d.      Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).<br /> <br /> e.      Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.<br /> <br /> '''5.      Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)  <br /> <br /> 6.      '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.    <br /> <br /> Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.<br /> <br /> Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!<br /> <br /> Rossi &amp; Karin<br /> <br /> ==Tidsplan våren 2018==<br /> <br /> *[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.<br /> *Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.<br /> *Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.<br /> *Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.<br /> <br /> ==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat. <br /> <br /> Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser).  Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!<br /> <br /> Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:<br /> <br /> ·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.<br /> <br /> ·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.<br /> <br /> Tre påminnelser: <br /> <br /> ·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord. <br /> <br /> En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess! <br /> <br /> ·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.<br /> <br /> ·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).<br /> <br /> Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!   <br /> <br /> Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J <br /> <br /> Allt gott,<br /> <br /> Rossi <br /> <br /> ==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==<br /> Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.  <br /> <br /> Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.   <br /> <br /> #Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.<br /> #Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)<br /> # '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines:  '''<br /> #Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.<br /> #En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''<br /> #I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.) <br /> #'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''<br /> <br /> *Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!<br /> *Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.<br /> *Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).<br /> *Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.<br /> *Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.   <br /> *En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).<br /> *'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd =  nästa steg då styrgruppen bedömt.)   <br /> *En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!<br /> <br /> '''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser: <br /> <br /> o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren. <br /> <br /> o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).<br /> <br /> o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu! <br /> <br /> 9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.<br /> <br /> 10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.<br /> <br /> Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt? <br /> <br /> Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!<br /> <br /> ALLT GOTT,<br /> <br /> Charlotte</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Projektgemensamt&diff=4654 2019-08-15T11:19:57Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Begrepp att betänka */</p> <hr /> <div>{{Arbetssida}}<br /> &lt;gallery mode=&quot;packed&quot; heights=&quot;300px&quot;&gt;<br /> Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.<br /> <br /> ==Begrepp att betänka==<br /> Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är. <br /> <br /> Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet. <br /> <br /> Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan). <br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Begreppsförslag<br /> !Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an<br /> |-<br /> |Xxx<br /> |<br /> |-<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP! <br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |'''Begreppsförslag'''<br /> |'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''<br /> |-<br /> |[[industridoktorand]]<br /> |Är omdirigerad t Adjungerad doktorand<br /> |-<br /> |[[integrerad forskning]]<br /> |<br /> |-<br /> |''[[livslångt lärande]]''<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[multidisciplinär]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[projekt]]<br /> |För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)<br /> |-<br /> |[[projektkurs]]<br /> |AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws<br /> |-<br /> |[[samverkansprojekt]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[science park]]<br /> |AP5 eller AP7?<br /> |-<br /> |[[självständigt arbete]]<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[transdisciplinär forskning]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[tvärvetenskap]]<br /> |<br /> |-<br /> |[[utbildningssamverkan]]<br /> |AP 4<br /> |-<br /> |[[utbyte]]<br /> |Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)<br /> |-<br /> |[[utmaningsdrivna kurser]]<br /> |AP 4 med koppling till projektarbete<br /> |-<br /> |''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''<br /> |Finns redan<br /> |-<br /> |[[övningsskolor]]<br /> |AP 4<br /> |}<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==<br /> '''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''<br /> <br /> *''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''<br /> *''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''<br /> *''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''<br /> <br /> '''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften<br /> <br /> '''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften<br /> <br /> Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens<br /> <br /> Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap<br /> <br /> Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning<br /> <br /> Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation<br /> <br /> Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==<br /> '''Utbildning'''<br /> <br /> Arbetsmarknadsmässa<br /> <br /> Co-oputbildning<br /> <br /> Fadderföretag<br /> <br /> Mentorskap<br /> <br /> Självständigt arbete<br /> <br /> Projektarbete<br /> <br /> Verksamhetsförlagd utbildning<br /> <br /> '''Forskning'''<br /> <br /> Forskningssamverkan <br /> <br /> Uppdragsforskning<br /> <br /> Personrörlighet<br /> <br /> Aktionsforskning<br /> <br /> Följeforskning <br /> <br /> Mottagarkompetens<br /> <br /> '''Kunskapstillgångar'''<br /> <br /> Nyttiggöra<br /> <br /> Kunskapstillgång<br /> <br /> Innovation<br /> <br /> Entreprenörskap<br /> <br /> Social innovation<br /> <br /> Påverkansarbete <br /> <br /> (Immateriella rättigheter om det hinns med)<br /> <br /> '''Samhällsutveckling'''<br /> <br /> Forskningskommunikation<br /> <br /> Civilsamhälle<br /> <br /> Livslångt lärande<br /> <br /> Bildning<br /> <br /> Outreach<br /> <br /> Omgivande samhälle<br /> <br /> Trippelhelix<br /> <br /> [[Samverkansarena]]<br /> <br /> <br /> '''Centrala ord''' (de oundvikliga)<br /> <br /> Samverkan<br /> <br /> Samverkansupppgiften<br /> <br /> Nyttiggöra<br /> <br /> Tillgängliggöra<br /> <br /> Avnämare<br /> <br /> Intressent<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Begrepp att begrunda till 8 mars==<br /> <br /> ===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!) <br /> <br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet. <br /> <br /> ''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu, <br /> <br /> ''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera. <br /> <br /> ''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett &quot;Vinnova-impact case&quot; för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte. <br /> <br /> ''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> <br /> ===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===<br /> ''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?<br /> <br /> ''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?<br /> <br /> ''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande? <br /> <br /> ''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''<br /> <br /> ''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.<br /> <br /> ''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de &quot;köpte&quot; både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...<br /> <br /> ''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en &quot;modern&quot; koppling mellan akademi (samverkan) och &quot;folkbildning&quot; - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att &quot;folkbildning&quot; känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att &quot;hottas upp&quot;.''<br /> <br /> ''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.<br /> <br /> ''Mattias Dyrvik''<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==<br /> Anteckningar: Karin G o Charlotte<br /> <br /> Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh,  Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland<br /> <br /> '''1.      Presentationsrunda'''. <br /> <br /> Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades. <br /> <br /> <br /> '''2.      En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte). <br /> <br />                                i.           Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas. <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)<br /> <br /> '''                           iii.          ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse. <br /> <br /> '''                           iv.          ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )<br /> <br /> <br /> '''3.     Dagens möte'''<br /> <br />                                i.           Dagordningen fastslogs. <br /> <br />                              ii.           Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.<br /> <br /> '''4.     Uppdraget till idag''' <br /> <br />                                i.           Justera varje AP:s urval av begrepp<br /> <br />                              ii.           Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den) <br /> <br />                            iii.           Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)<br /> <br />                            iv.           Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?<br /> <br /> '''''Laget runt'''''<br /> <br /> '''''Linköping- Stockholm'''''<br /> <br /> ·        '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''<br /> <br />                                i.           Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)<br /> <br />                              ii.           Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen. <br /> <br />                            iii.           Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?<br /> <br />                            iv.           '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.<br /> <br />                              v.           Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.''' <br /> <br />                            vi.           '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text. <br /> <br />                           vii.           LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.  <br /> <br />                         viii.           Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.<br /> <br /> <br /> ·        '''Charlotte o Karin G om SU''' <br /> <br />                             ix.           SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår! <br /> <br />                              x.           Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”. <br /> <br /> '''''Malmö – Örebro'''''<br /> <br /> ·        '''Pål om MaU (o OrU)'''<br /> <br />                                i.           Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)<br /> <br />                              ii.           Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.<br /> <br />                            iii.           Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)<br /> <br /> '''''Gävle'''''<br /> <br /> ·        '''Catarina och Malin'''<br /> <br />                                i.           Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka! <br /> <br />                              ii.           Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten. <br /> <br />                            iii.           Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut. <br /> <br /> '''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''<br /> <br />                                 i.         '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.  <br /> <br />                                ii.         '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare. <br /> <br />                              iii.         Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.  <br /> <br />                              iv.         Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:<br /> <br /> ·   '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat) <br /> <br /> ·   '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''<br /> <br /> ·   '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp). <br /> <br /> ·   '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.<br /> <br /> <br /> '''5.     Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''<br /> <br /> '''                              i.          ''' Diskussionssidor + pingar <br /> <br /> '''                             ii.          ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)<br /> <br /> ·        På vilken sida, hur många gånger<br /> <br /> ·        Tillagt eller borttaget<br /> <br /> ·        Vem, tid<br /> <br /> ·        Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.<br /> <br />                            iii.           Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida<br /> <br />                            iv.           ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)<br /> <br />                              v.           ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.<br /> <br />                            vi.           ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida<br /> <br />                           vii.           Länka inuti artikel – inom Samsynwikin<br /> <br /> ·   - &gt;  Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”<br /> <br />                         viii.           ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!<br /> <br />                             ix.           Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel. <br /> <br />                              x.           Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.<br /> <br />                             xi.           Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!<br /> <br /> <br /> '''6.     Det mer centrala referensarbetet.''' <br /> <br /> Charlotte gick igenom ett modellförslag.<br /> <br />                                i.           Vilka?<br /> <br /> ·   Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)<br /> <br /> ·   Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)<br /> <br /> ·   Valda individer från övriga K3<br /> <br /> ·   Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.<br /> <br /> (PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)<br /> <br />                              ii.           Hur?<br /> <br /> ·   Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)<br /> <br /> ·   Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).<br /> <br /> ·   Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).<br /> <br />                            iii.           När och var?<br /> <br /> ·   3-5 ggr i mars, o/e april <br /> <br /> ·   Olika platser i landet kontra centralt Stockholm <br /> <br /> ·   (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)<br /> <br /> ·   Även i juni?<br /> <br /> ·   Omtag efter sommaren efter behov.<br /> <br />                            iv.           Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.<br /> <br /> '''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''<br /> <br /> ·        Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö. <br /> <br /> ·        Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.<br /> <br /> ·        Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)<br /> <br /> ·        Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.<br /> <br /> ·        Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.<br /> <br /> '''7.     Tidsplanering''' <br /> <br /> Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses: <br /> <br /> ·        '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst.  Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)<br /> <br /> ·        '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.<br /> <br /> ·        '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.<br /> <br /> ·        Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==<br /> Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.<br /> <br /> 1.      Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18<br /> <br /> 2.      Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]<br /> <br /> 3.       Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin &amp; Fors, Vaike &amp; Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.<br /> <br /> 4.       Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl.  vår ”banner”), och en del annat.<br /> <br /> 5.       På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.<br /> <br /> 6.       Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!<br /> <br /> Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!<br /> <br /> Rossi&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==<br /> Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |+<br /> !Granskande AP<br /> !Ansvarigt AP<br /> !Inskrivna och fördelade begrepp<br /> !Klar för granskning-markerad<br /> !Har fått primär respons<br /> !Ev kommentar<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Alumnnätverk<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |mentorprogram<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |Mentorskap o mentor (o mentorprogram)<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |4<br /> |VFU – Verksamhetsförlagd utbildning<br /> |<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Case<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Fadderorganisation<br /> |<br /> |<br /> |Ej klar?<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Gästföreläsare<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Praktik<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |4<br /> |Utbildningsråd<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumn<br /> |Alumn<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Alumnföreningar<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Arbetsmarknadsdag<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op koordinator<br /> |Co-op koordinator<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Co-op utbildning<br /> |<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Examensarbete<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Exjobb<br /> |<br /> |KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |4<br /> |Uppsats<br /> |(tom)<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |Adjungerad doktorand<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Forskningssamverkan<br /> |Forskningssamverkan<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Löpande utvärdering<br /> |Löpande utvärdering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samfinansiering<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samhällsrelevant forskning<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samproduktion<br /> |Samproduktion<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Sampublicering<br /> |Sampublicering<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Samverkanslektor<br /> |Samverkanslektor<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |Utmaningsdriven forskning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |5<br /> |Öppen vetenskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Akademiska värden<br /> |Akademiska värden<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Deltagarbaserad fo<br /> |Deltagarbaserad forskning<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |Forskningsinfrastruktur<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Lärarundantaget<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |5<br /> |Tillämpad forskning<br /> |Tillämpad forskning<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Aktionsforskning<br /> |Aktionsforskning<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |Behovsdriven forskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Externfinansiering<br /> |<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Följeforskning<br /> |Följeforskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |In kind<br /> |<br /> |KMB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Medborgarforskning<br /> |Medborgarforskning<br /> |LJ<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Mottagarkompetens<br /> |Mottagarkompetens<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |Personrörlighet inom forskning<br /> |KC<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |5<br /> |Uppdragsforskning<br /> |Uppdragsforskning<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Genomslag<br /> |Genomslag<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Kunskapstillgång<br /> |Kunskapstillgång<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Nyttiggörande<br /> |Nyttiggörande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |6<br /> |Samverkan<br /> |Samverkan<br /> |<br /> |På vänt - centralt begrepp<br /> |-<br /> |4<br /> |6<br /> |Venture Creation<br /> |Venture Creation<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |Innovationsstödssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Innovationssystem<br /> |Innovationssystem<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Licensiering<br /> |Licensiering<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Påverkansarbete<br /> |Påverkansarbete<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |6<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |Samverkansskicklighet<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |Immateriella rättigheter<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Innovation<br /> |Innovation<br /> |CR/KG<br /> |<br /> |-<br /> |7<br /> |6<br /> |Social innovation<br /> |Social innovation<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |4 o 7…<br /> |6<br /> |Entreprenörskap<br /> |Entreprenörskap<br /> |KC o CC<br /> |<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkansarena<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Samverkanscheck<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiska partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |1<br /> |7<br /> |Strategiskt partnerskap<br /> |<br /> |<br /> |Inväntar respons fr annat K3-projekt<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Civilsamhälle<br /> |Civilsamhälle<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Folkbildning<br /> |Folkbildning<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Intressent<br /> |Intressent<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Kluster<br /> |Kluster<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Populärvetenskap<br /> |Populärvetenskap<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |4<br /> |7<br /> |Samskapande av kunskap<br /> |<br /> |CC/AP4<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Forskningskommunikation<br /> |Forskningskommunikation<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Helix<br /> |Helix<br /> |DG/PB<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Knowledge Transfer Partnerships (KTP)<br /> |Knowledge Transfer Partnership<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapstriangeln<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsväxling<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |Kunskapsöverföring<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |Kvadrupelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Livslångt lärande<br /> |Livslångt lärande<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Outreach<br /> |Outreach<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |5<br /> |7<br /> |Trippelhelix<br /> |Trippelhelix<br /> |<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Expertroll<br /> |Expert<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Internship<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kommunikation i vården<br /> |<br /> |<br /> |Påbörjad ( ej klar för granskning)<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Kunskapsstyrning<br /> |<br /> |<br /> |Bara aktiverad<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Nätverk<br /> |Nätverk<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Omgivande samhälle<br /> |Omgivande samhälle<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |7<br /> |Skolsamverkan<br /> |Skolsamverkan<br /> |FB/AP6<br /> |<br /> |-<br /> |6<br /> |1<br /> |Tillgängliggöra<br /> |<br /> |<br /> |<br /> |}<br /> <br /> ==Tidplan diskuterad 2018-09-06==<br /> {| class=&quot;wikitable&quot;<br /> |10-23 september (2w)<br /> |AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)<br /> |-<br /> |23 september<br /> |''Deadline aktiv egna revideringar''<br /> |-<br /> |24 september -   7 oktober (2w)<br /> |Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.<br /> |-<br /> |7 oktober<br /> |''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''<br /> |-<br /> |8-25 oktober (3w)<br /> |Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.<br /> |-<br /> |3 alt 10 oktober?<br /> |Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |25 oktober<br /> |''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''<br /> |-<br /> |'''8-9  november'''<br /> |'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''<br /> |-<br /> |12-21  november<br /> |En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).<br /> |-<br /> |12 nov - 22  nov.<br /> |Uppföljningsarbete efter SG-beslut<br /> |-<br /> |22 november<br /> |''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''<br /> |}<br /> <br /> ==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt. <br /> <br /> '''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!<br /> <br /> Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!     <br /> <br /> Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)<br /> <br /> 1.      Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.<br /> <br /> a.       '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).''' <br /> <br /> b.      Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar.  Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!<br /> <br /> '''2.      '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!''' <br /> <br /> 3.      En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför. <br /> <br /> ·        Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''<br /> <br /> ·        Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.<br /> <br /> ·        Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen). <br /> <br /> ·        '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?<br /> <br /> ·        Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).<br /> <br /> ·        För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:<br /> <br /> o   '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.<br /> <br /> o   '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.<br /> <br /> ·        Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter). <br /> <br /> ·        I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)<br /> <br /> 4.      '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;) <br /> <br /> a.       '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp<br /> <br /> b.      Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.<br /> <br /> c.       '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.<br /> <br /> d.      Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).<br /> <br /> e.      Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.<br /> <br /> '''5.      Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)  <br /> <br /> 6.      '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.    <br /> <br /> Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.<br /> <br /> Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!<br /> <br /> Rossi &amp; Karin<br /> <br /> ==Tidsplan våren 2018==<br /> <br /> *[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.<br /> *Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.<br /> *Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.<br /> *Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.<br /> <br /> ==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==<br /> Hej alla,<br /> <br /> Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat. <br /> <br /> Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser).  Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!<br /> <br /> Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:<br /> <br /> ·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.<br /> <br /> ·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.<br /> <br /> Tre påminnelser: <br /> <br /> ·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord. <br /> <br /> En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess! <br /> <br /> ·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.<br /> <br /> ·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).<br /> <br /> Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!   <br /> <br /> Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J <br /> <br /> Allt gott,<br /> <br /> Rossi <br /> <br /> ==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==<br /> Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.  <br /> <br /> Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.   <br /> <br /> #Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.<br /> #Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)<br /> # '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines:  '''<br /> #Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.<br /> #En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''<br /> #I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.) <br /> #'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''<br /> <br /> *Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!<br /> *Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.<br /> *Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).<br /> *Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.<br /> *Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.   <br /> *En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).<br /> *'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd =  nästa steg då styrgruppen bedömt.)   <br /> *En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!<br /> <br /> '''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser: <br /> <br /> o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren. <br /> <br /> o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).<br /> <br /> o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu! <br /> <br /> 9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.<br /> <br /> 10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.<br /> <br /> Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt? <br /> <br /> Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!<br /> <br /> ALLT GOTT,<br /> <br /> Charlotte</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tredje_uppgiften&diff=4551 2019-06-20T13:31:46Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Centrala begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> '''Tredje uppgiften''' är ett äldre begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] och [[nyttiggörande]].<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin&lt;!-- referens saknas --&gt; - till förmån för &quot;samverkan&quot; i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Historik==<br /> I högskolelagen från 1977 står inskrivet att &quot;Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}&lt;/ref&gt; Detta är vad som kom att kallas &quot;den tredje uppgiften&quot;. <br /> <br /> I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara &quot;att informera om den egna verksamheten&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}&lt;/ref&gt; &quot;universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}&lt;/ref&gt; &quot;hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? &quot;Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet&quot;|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}&lt;/ref&gt; &quot;högskolans samverkan med samhället&quot;.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}&lt;/ref&gt; Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: &lt;blockquote&gt;Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den &lt;nowiki&gt;''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''&lt;/nowiki&gt;, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. &lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Third stream activities&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}&lt;/ref&gt; (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}&lt;/ref&gt;)&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tredje_uppgiften&diff=4550 2019-06-20T13:30:55Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Centrala begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> '''Tredje uppgiften''' är ett äldre begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns &quot;samverkan och nyttiggörande&quot;.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin&lt;!-- referens saknas --&gt; - till förmån för &quot;samverkan&quot; i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Historik==<br /> I högskolelagen från 1977 står inskrivet att &quot;Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}&lt;/ref&gt; Detta är vad som kom att kallas &quot;den tredje uppgiften&quot;. <br /> <br /> I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara &quot;att informera om den egna verksamheten&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}&lt;/ref&gt; &quot;universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}&lt;/ref&gt; &quot;hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? &quot;Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet&quot;|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}&lt;/ref&gt; &quot;högskolans samverkan med samhället&quot;.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}&lt;/ref&gt; Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: &lt;blockquote&gt;Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den &lt;nowiki&gt;''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''&lt;/nowiki&gt;, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. &lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Third stream activities&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}&lt;/ref&gt; (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}&lt;/ref&gt;)&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Tredje_uppgiften&diff=4549 2019-06-20T13:27:31Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Centrala begrepp]]<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> '''Tredje uppgiften''' är ett äldre begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns &quot;samverkan och nyttiggörande&quot;. Den tredje uppgiften syftar på att högskolor, utöver att bedriva utbildning och befrämja forskning, också ska interagera med samhället.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin&lt;!-- referens saknas --&gt; - till förmån för &quot;samverkan&quot; i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Sydsvenskan|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Historik==<br /> I högskolelagen från 1977 står inskrivet att &quot;Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218|titel=Högskolelag 1977:218|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Sveriges riksdag|sid=6§}}&lt;/ref&gt; Detta är vad som kom att kallas &quot;den tredje uppgiften&quot;. <br /> <br /> I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara &quot;att informera om den egna verksamheten&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Björnsson, Anders|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen|år=1997|tidskrift=Svenska dagbladet|utgivare=|nummer=30 oktober|sid=14}}&lt;/ref&gt; &quot;universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Gunnarsson, Björn|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna|år=1998|tidskrift=Göteborgsposten|utgivare=|nummer=1 mars 1998|sid=54}}&lt;/ref&gt; &quot;hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer&quot;,&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Erkman, Anders|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? &quot;Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet&quot;|år=1997|tidskrift=Nerikes Allehanda|utgivare=|nummer=26 september|sid=17}}&lt;/ref&gt; &quot;högskolans samverkan med samhället&quot;.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Sörlin, Sverker|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå|år=1998|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=|nummer=2 september|sid=12}}&lt;/ref&gt; Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: &lt;blockquote&gt;Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den &lt;nowiki&gt;''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''&lt;/nowiki&gt;, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. &lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Harrison, Dick|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort|år=10 maj 1999|tidskrift=Svenska Dagbladet|utgivare=Svenska Dagbladet|sid=14}}&lt;/ref&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Third stream activities&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities|titel=Measuring Third Stream Activities|hämtdatum=1 april 2019|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex|sid=iii}}&lt;/ref&gt; (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Fuller, Benyon och Pickernell|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029|år=2017|tidskrift=Studies in Higher Education|volym=44|utgivare=Routledge|nummer=1|sid=86-110|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}&lt;/ref&gt;)&lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4548 2019-06-20T13:17:10Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors samverkan med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4545 2019-06-20T13:10:25Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt; Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4544 2019-06-20T13:09:47Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form för detta.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4541 2019-06-20T12:24:43Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4540 2019-06-20T12:23:53Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet och ansvar att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet. Begreppet är dessutom en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4537 2019-06-20T12:21:53Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet, och ansvar, att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Civilsamh%C3%A4lle&diff=4536 2019-06-20T12:18:34Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Begreppet civilsamhälle, eller idéburen sektor, betecknar sammanslutningar där människor organiserat sig och samverkar kring gemensamma intressen. Samverkan sker i former som inte är statliga, tillhör näringslivet eller annan offentlig verksamhet. Exempel på aktörer är ideella föreningar, välgörenhetsorganisationer, trossamfund, privata stiftelser och idrottsföreningar. <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Civilsamhället är ett begrepp som började användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinets societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. En i dag vanlig synonym till begreppet är idéburen sektor.<br /> <br /> Branschorganisationen Famna samlar i dag en lång rad aktörer inom idéburen sektor i Sverige, till exempel socialt företagande samt vård och omsorg. Vidare har Famna utvecklat ett program för kvalitets- och förbättringsarbete i samverkan med Qulturum/Jönköpings läns landsting samt ledarskapsprogram tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola respektive Jönköping Academy.<br /> <br /> &lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilsamhället&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Sedan Svenska kyrkan skildes från staten är Svenska kyrkan ett exempel på samverkan mellan civilsamhället och akademin. Inom kyrkan finns många forskarkompetenta medarbetare och det finns många aktiviteter där kyrkan och akademin möts.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/forskning|titel=Svenska kyrkans forskningsenhet|hämtdatum=2018-10-25|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Ett av många exempel är i samband med Lärandefestivalen i Lund 2017, en nationell konferens för fortbildning, inspiration och erfarenhetsdelande för alla med intresse för pedagogik. Arrangemanget var en samverkan mellan bland andra Svenska kyrkan och Lunds universitet. <br /> <br /> På webbplatsen International Standard Classificaton of Education (ISCED), ett internationellt system som är utvecklat av UNESCO för beteckningar på utbildningsnivåer, används begreppet civilsamhälle till exempel på följande sätt i ett av de offentliga dokumenten&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/search/?QueryText=civilsamh%C3%A4lle&amp;op=Search&amp;swlang=sv&amp;form_build_id=form-C4e6dd9UTlXmeLOYlkRtPi75xeacgJ-B8xP3NJDxFyo&amp;form_id=nexteuropa_europa_search_search_form|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt;: <br /> <br /> - Den här gången ordnar vi diskussionspaneler om vikten av ett aktivt '''civilsamhälle''' och företagens samhällsansvar. Tillsammans ska vi identifiera de viktigaste demokratipolitiska reformerna framöver. (Ur en beskrivning av en konferens som hölls på den Internationella Demokratidagen i september 2016.) <br /> <br /> Enligt Mats Rolén, ordförande i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för forskning om civilsamhället, har begreppet civilsamhälle fått en allt ökande användning sedan början av 1990-talet. Han skriver att användningen ofta är reflekterande och inte sällan framstår den närmast som ”… en diffus besvärjelse”.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Vidare att man tar till begreppet när man vill fånga individers och sammanslutningars kreativa förmåga; hur och varför vi kan initiera och genomföra ”projekt” i vardagen, t.ex. av social eller ekonomisk natur. Exempelvis när det gäller att hitta alternativ bortom eller vid sidan av den traditionella välfärdsstaten/offentliga sektorn och marknaden. <br /> <br /> I den så kallade Maktutredningen&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, SOU 1990:44|hämtdatum=|år=1990|utgivare=Statens offentliga utredningar|sid=}}&lt;/ref&gt; hävdas att det i ett öppet samhälle fordras självständiga organisationer som har en tydlig identitet, självständiga medlemmar och utgör en motvikt mot den offentliga sektorns institutioner. <br /> <br /> I antologin Civilsamhället – Några forskningsfrågor tar Erik Amnå upp att begreppet bland tidiga liberala politiska teoretiker implicerade begreppet 'det civiliserade samhället'. Med tiden har begreppet blivit allt vanligare i den politiska retoriken även på vänsterkanten. ”Traditionella folkrörelser, frivilligorganisationer och nya idéburna sammanslutningar – de senare ofta i hög grad med internet som möteslokal – har särskilt inom samhällsvetenskaperna börjat diskutera utifrån teoribildningar med civilsamhället som övergripande benämning.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf|titel=Civilsamhället - Några forskningsfrågor|hämtdatum=21 september 2018|utgivare=Riksbankens Jubileumsfond}}&lt;/ref&gt; Erik Amnå påpekar att genomslaget för begreppet varit mycket stort och ofta förknippat med eftertraktade effekter i form av demokrati, välfärd och tillväxt. Nationalencyklopedin har med &quot;demokratiska samhällen&quot; i sin definition av 'civilsamhälle'. <br /> <br /> Språkrådet&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-ord/aktuellt-ord/2014-08-12-civilsamhalle.html|titel=Aktuellt ord: Civilsamhälle|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Institutet för språk och folkminnen}}&lt;/ref&gt;, liksom Teknologicentrum (TNC), konstaterar att begreppet inte har någon entydig definition i terminologisk mening och att såväl ”civil” som ”samhälle” är luddiga begrepp. De föreslår därför och att man ska förklara ordet första gången det används i en text. <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Civil society<br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4525 2019-06-13T09:34:23Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller [[samverkan]] i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina samarbetspartner.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4524 2019-06-13T09:33:24Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller ''samverkan'' i mer renodlad mening används begreppet kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina ''samarbetspartner''.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4523 2019-06-13T09:32:55Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Tillämpningar */</p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken &quot;kompetensutveckling&quot;.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller ''samverkan'' i mer renodlad mening används begreppet Kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina ''samarbetspartner''.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4522 2019-06-13T09:30:22Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling utgörs ofta av samverkan med [[avnämare]], och [[uppdragsutbildning]] är en vanlig form.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller ''samverkan'' i mer renodlad mening används begreppet Kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina ''samarbetspartner''.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kompetensutveckling&diff=4521 2019-06-13T09:29:12Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>Kompetensutveckling innebär utveckling av den professionella kompetensen hos yrkesverksamma. Högskolans engagemang inom kompetensutveckling innebär ofta samverkan med avnämare, och uppdragsutbildning är en vanlig form.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> I Svensk ordbok definieras kompetensutbildning som &quot;ut­veckling och höjning av kompetensen särskilt hos an­ställda i ett före­tag eller i offentlig sektor&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=kompetensutveckling&amp;pz=1|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=11 juni 2011|utgivare=Svenska Akademiens ordböcker|sid=}}&lt;/ref&gt;. Där framgår också att begreppet funnits sedan 1989.<br /> <br /> När det gäller högskolesektorn används begreppet ofta knutet till universitets och högskolors erbjudanden till det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] i form av bland annat [[uppdragsutbildning]]. Det rör sig också om att man bjuder in till sitt ordinarie kursutbud på olika nivåer under rubriken Kompetensutveckling.<br /> <br /> Därtill används begreppet en hel del internt inom universitet och högskolor – framförallt kopplat till personalavdelningar – för att beskriva den egna personalens möjligheter till utveckling inom yrket.<br /> <br /> När det gäller ''samverkan'' i mer renodlad mening används begreppet Kompetensutveckling mer sparsamt. Det går att finna några sådana exempel vid olika lärosäten. Ett sådant initiativ är omnämnt på Mittuniversitets webbplats, enheten Centrum för forskning om ekonomiska relationer: ” Tillsammans med våra samarbetspartners vill vi bidra till regional utveckling, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, genom att skapa forum för mötesplatser - både med näringslivet, samhällsaktörer, akademin och regionens gymnasieskolor.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/cer/Events/|titel=Events, seminarium och möten|hämtdatum=11 juni 2019|utgivare=Mittuniversitetet, CER|sid=}}&lt;/ref&gt;. Här är det alltså fråga om att göra något tillsammans med sina ''samarbetspartner''.<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Forskningskommunikation&diff=4519 2019-06-13T08:55:53Z

<p>Lars Jämterud (LiU): /* Engelsk motsvarighet */</p> <hr /> <div>'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - som metoder och resultat - av forskningsprocessen, ofta i samverkan med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen. Det kan handla om forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: &quot;I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.&quot; Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av uppdraget.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}&lt;/ref&gt; i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt; och i undersökningen &quot;Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap&quot; som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}&lt;/ref&gt; I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare. <br /> <br /> I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}&lt;/ref&gt; Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}&lt;/ref&gt; Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger: <br /> <br /> Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}&lt;/ref&gt; Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}&lt;/ref&gt; Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}&lt;/ref&gt; . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ===Historik===<br /> &quot;Forskningskommunikation&quot; är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}&lt;/ref&gt; Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och &quot;Forskningsinformation&quot; är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket &quot;högskolan i dialog med samhället&quot;, som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: &quot;Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt&quot;.&lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Science communication är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen Communication of the social sciences eller Public communication of the social sciences.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4513 2019-06-13T08:38:13Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet (och ansvar) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t när det gäller kompetensförsörjning.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4512 2019-06-13T08:36:53Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet (och ansvar) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t för att kompetensförsörja samhället.<br /> <br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4rande&diff=4511 2019-06-13T08:36:35Z

<p>Lars Jämterud (LiU): </p> <hr /> <div>'''Livslångt lärande''' är både en enskild individs möjlighet (och ansvar) att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet, och en arbetsmarknadspolitisk term som används för att beskriva hur både skola och högskola samverkar med det [[omgivande samhälle]]&lt;nowiki/&gt;t att kompetensförsörja samhället.<br /> <br /> [[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet livslångt lärande är ett övergripande paraplybegrepp, som tar sig många olika uttryck. Det fick sitt genomslag i debatten under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kommit att användas som &quot;en samlingsterm för ett nytt sätt att se på utbildning&quot;. Man har här betonat &quot;varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hon vistas i&quot;.&lt;ref&gt;s. 15. ''Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan''. Berit Askling, Ulf Christiansson, Rita Foss-Fridlizius. Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Högskolor och universitet, och även forskningsfinansiärerna, har anammat det livslånga lärandet som en del av sin verksamhet, och då ofta som en del av [[samverkan]].&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Vinnova}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medfarm.uu.se/samverkan/livslangt-larande/|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Uppsala universitet}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://nvl.org/Content/Miljoner-till-Hogskolan-Vast-for-att-framja-livslangt-larande|titel=Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Nordisk netvaerk for voksnes laering}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.google.com/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=3&amp;ved=2ahUKEwiM9b2blNLdAhWGDywKHU_IDbsQFjACegQIShAC&amp;url=https%3A%2F%2Fliu.se%2F-%2Fmedia%2F0-2018%2F03-dok%2Fusp2018-1-7-budgetunderlag-2019-2021.pdf&amp;usg=AOvVaw3hfhO7lXfXxo8XjYhaHZBl|titel=Budgetunderlag 2019-2021|hämtdatum=24 september 2018|utgivare=Linköpings universitet}}&lt;/ref&gt; Här är det livslånga lärandet främst kopplat till yrkeslivet. I Riksrevisionens rapport Det livslånga lärandet inom högre utbildning (RiR 2016:15), är begreppet &quot;livslångt lärande&quot; tydligt kopplat till arbetsmarknadens behov: &quot;Tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för att Sverige ska kunna konkurrera om produktion av varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll i en allt mer globaliserad värld.&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|titel=https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2016/det-livslanga-larandet-inom-hogre-utbildning.html|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Riksrevisionen}}&lt;/ref&gt; 2017-2020 pågår Vinnovaprojektet &quot;Samverkan för livslångt lärande - [[uppdragsutbildning]]&quot; där målet är att &quot;utveckla högskolans och det omgivande samhällets förmåga att göra kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/samverkan-for-livslangt-larande---uppdragsutbildning/|titel=Samverkan för livslångt lärande - uppdragsutbildning|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Ytterligare ett Vinnovaprojekt där det livslånga lärandet utgör en viktig del är &quot;Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet&quot; (2017-2020). Detta projekt syftar till att &quot;utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/nya-vagar-for-flexibilitet-i-hogre-utbildning---i-hela-landet/|titel=Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning - i hela landet|hämtdatum=28 maj 2019|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Det finns några undantag inom högskolans värld som även innefattar ett vidare bildningsideal, till exempel det Nationella kunskapscentret för livslångt lärande vid Jönköping University, vars verksamhet &quot;kretsar kring forskning och kunskapsspridning&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ju.se/center/encell|titel=ENCELL - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande|hämtdatum=12 februari 2019|utgivare=Jönköping University|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Livslångt lärande i ett vidare perspektiv==<br /> Vid sidan av formell högre utbildning (där det livslånga lärandet äger rum både i ordinarie kursverksamhet och genom olika slags uppdragsutbildningar såsom Lärarlyft,&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/lararlyftets-kurser-for-larare|titel=Lärarlyftets kurser för lärare|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt;och Korta vägen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/korta-v%C3%A4gen|titel=Karriärvägledning och praktik kortar vägen till jobb|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;) omfattar det livslånga lärandet en rad andra arenor: För vuxna ges utbildning till exempel på komvux, på ett studieförbund eller genom en praktiskt inriktad kompetensutveckling initierad av en arbetsgivare.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_08_UF100OP0501.pdf|titel=Det livslånga lärandet|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Statistiska Centralbyrån}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande dock innefattar inte enbart vuxna, utan gäller alla åldrar. Redan i läroplanen för förskolan slås fast att förskolan &quot;ska lägga grunden för ett livslångt lärande&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan|titel=Läroplan för förskolan|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Skolverket|sid=}}&lt;/ref&gt; Förutom formella eller institutionaliserade former av lärande, räknas även informellt eller &quot;vardagslärande&quot; in i det livslånga lärandet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=14 februari 2019|författarlänk=Per Ellsberger|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Även i ett internationellt perspektiv är livslångt lärande aktuellt. År 2006 utfärdade Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation &quot;om nyckelkompetenser för livslångt lärande&quot; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32006H0962&amp;from=EN|titel=EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska unionens officiella tidning}}&lt;/ref&gt; och denna rekommendation uppdaterades i januari 2018.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/topics/education-and-training_sv|titel=Politikområde - utbildning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; Livslångt lärande syns även i EU:s utbildningsstrategi för år 2020, vilken &quot;fokuserar på livslångt lärande, utbyten, utbildningens kvalitet och resultat, lika villkor och innovation&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/sweden/news/20180218-utbildning_sv|titel=Livslångt lärande och digital kompetens fokus i ny EU-satsning|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Europeiska kommissionen}}&lt;/ref&gt; I FN-sammanhang talar man också om livslångt lärande. FN:s generalförsamling fattade år 2015 beslut om nya globala mål för hållbar utveckling i och med &quot;Agenda 2030&quot;. Mål 4 har entydigt fokus på utbildning och ska &quot;Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/|titel=Utbildning för alla|hämtdatum=14 februari 2019|utgivare=Svenska Unescorådet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Begreppets inneboende spänning==<br /> Genom att det livslånga lärandet allt innefattar både individens bildning, inte minst byggd på egen motivation och inre drivkrafter, och ett sätt för samhället att försöka tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetens, har begreppet livslångt lärande inneboende spänningar. Professor Gert Biesta beskriver spänningen på följande sätt: &quot;Personliga, demokratiska och ekonomiska syften finns inbyggda i strävandena för ett livslångt lärande, men det sista nämnda ställs alltmer i fokus. Den enskilde individen har gjorts ansvarig för sin egen utveckling, samtidigt som den egna utvecklingen fått en underordnad roll.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.folkbildning.net/reflex/CFL-webbplats-natobildning/html/nr_3_06/pdf/vad_ar_det_for_mening.pdf|titel=Vad är det för mening med livslångt lärande, <br /> om livslångt lärande inte har någon mening?|hämtdatum=23 september 2018|utgivare=Folkbildningsnätet}}&lt;/ref&gt; Även Per-Erik Ellström beskriver denna spänning: &quot;Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning [...] Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling.&quot;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ellström|förnamn=Per-Erik|titel=Livslångt lärande|hämtdatum=23 september 2018|år=1996|utgivare=Studentlitteratur|sid=1-2}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> Lifelong learning<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Lars Jämterud (LiU)