https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Mattias+Dyrvik+%28OrU%29 2026-04-22T16:14:04Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3247 2018-11-15T13:38:37Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Tillägg under motsvarighet i engelskan, Teachers´ exemption</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=3241 2018-11-13T12:16:23Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat.<br /> == Tillämpning ==<br /> Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den &quot;andres&quot; perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}&lt;/ref&gt; Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.&lt;ref&gt;Brunnström, Pål &amp; Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola &lt;/ref&gt;<br /> <br /> För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.&lt;ref&gt;Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=3240 2018-11-13T12:15:33Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): test av kommentar</p> <hr /> <div>&lt;!-- test --&gt;'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den &quot;andres&quot; perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}&lt;/ref&gt; Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.&lt;ref&gt;Brunnström, Pål &amp; Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola &lt;/ref&gt;<br /> <br /> För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.&lt;ref&gt;Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3139 2018-10-29T06:45:27Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Motsvarighet i engelskan</p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Research linked to global societal challenges<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=3138 2018-10-29T06:14:38Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Motsvarighet i engelska</p> <hr /> <div>'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den &quot;andres&quot; perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}&lt;/ref&gt; Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.&lt;ref&gt;Brunnström, Pål &amp; Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola &lt;/ref&gt;<br /> <br /> För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.&lt;ref&gt;Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3137 2018-10-28T23:46:51Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3136 2018-10-28T23:44:15Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3135 2018-10-28T23:42:01Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3134 2018-10-28T23:39:18Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3133 2018-10-28T23:38:12Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): korr ref</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.[https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909]&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3132 2018-10-28T23:33:03Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3131 2018-10-28T23:18:42Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta. <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3130 2018-10-28T23:14:36Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): korr ref</p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta. <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3129 2018-10-28T23:11:06Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50<br /> Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3128 2018-10-28T23:07:15Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr</p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)&lt;/ref&gt;.  <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsrelevant_forskning&diff=3127 2018-10-28T23:02:50Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr</p> <hr /> <div>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;.  <br /> <br /> Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.&lt;ref&gt;Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. &lt;ref&gt;https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf&lt;/ref&gt;Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.<br /> <br /> Exempel: <br /> * Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.<br /> <br /> * En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.<br /> '''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.<br /> * En förbättrad empirisk metod föreslås.<br /> '''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor<br /> <br /> Exempel:<br /> * Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel<br /> * Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre<br /> '''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<br /> <br /> Exempel:<br /> * Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar<br /> * En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik. <br /> <br /> Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=3126 2018-10-28T22:58:18Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr</p> <hr /> <div>'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den &quot;andres&quot; perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}&lt;/ref&gt; Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.&lt;ref&gt;Brunnström, Pål &amp; Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola &lt;/ref&gt;<br /> <br /> För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.&lt;ref&gt;Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Knowledge transfer performance, en mer precis motsvarighet ej funnen<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=3125 2018-10-28T22:41:20Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat.&lt;ref&gt;Svenskt näringsliv (2009): Samverkan för ömsesidig nytta. Anvret, Maria&lt;/ref&gt; Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.&lt;ref&gt;Brunnström, Pål &amp; Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola &lt;/ref&gt;<br /> <br /> För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.&lt;ref&gt;Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Knowledge transfer performance, en mer precis motsvarighet ej funnen<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanslektor&diff=3124 2018-10-28T22:31:58Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>Samverkanslektor är en anställningsform där en anställd forskares tjänst utgörs till en del av statsanslagsfinansierad samverkan och en del av kvalificerad forskning, finansierad med externa medel eller via institutionens anslag. Även undervisning kan förekomma som en del av tjänsten, dock inte mer än en tredjedel av den totala arbetstiden. Tanken är att samverkanslektoratet ska fungera som en länk mellan lärosätet och det omgivande samhället.<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är SLU som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som samverkanslektor. Genom att inrätta anställningsformen samverkanslektorat(SVL) ville lärosätet utveckla samverkan och stärka kontinuitet och långsiktighet i samverkansarbetet med ambitionen att satsningen både ska vara till gagn för såväl kunskapsutvecklingen inom lärosätet som samhället i stort. <br /> <br /> Ytterligare  syfte med rollen är att bidra till en förbättrad forskningsfinansiering och att via kollegor, bredda de interna kanalerna, för att därigenom öka kunskapen och tillgängligheten av samverkan. I de fall då anställningsformen SVL används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare. Samverkanslektoraten kan utformas på olika sätt inom olika lärosäten. Anställningsformen består dock avföljande delar: egen forskning, samverkan och undervisning. Hur stor del av tjänst som ska bestå av undervisning kan variera men vanligt är 20 procent av tjänst. Utöver detta är det vanligt att följande krav ställs på den som tar anställning som samverkanslektor: personen ska uppvisa särskild skicklighet i forskning och pedagogik, ha goda kontakter inom sektorn samt ha uppvisad skicklighet i samverkan.&lt;ref&gt;Malmqvist, Klas, Åhnberg Annika. Verksam Samverkan SLU ua 2017.1.1.2-4211 <br /> &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning. För att stärka kopplingen mot näringslivet har Örebro universitet följt SLU:s exempel och instiftad ett antal samverkanslektorat inom teknikområdet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.oru.se/strategiska-satsningar/teknikutveckling-i-samverkan/nyheter/en-strategisk-satsning-pa-samverkanslektorat/|titel=En strategisk satsning på samverkanslektorat|hämtdatum=26 augusti 2018|utgivare=Örebro universitet|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> Saknar en direkt översättning i engelskan, ett förslag som bedöms ligga närmast en engelsk motsvarighet är Collaboration co-ordinator.<br /> <br /> == Referenser ==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3123 2018-10-28T22:29:53Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Korr ref</p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20för%20immaterialrättslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf|titel=Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Sveriges universitet och högskoleförbund|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf|titel=Guide till Vinnovas villkor om stöd- berättigande kostnader|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3122 2018-10-28T22:23:24Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Korr ref</p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf|titel=Guide till Vinnovas villkor om stöd- berättigande kostnader|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3121 2018-10-28T22:18:03Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3120 2018-10-28T22:11:48Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;IP Manual (2009). SU Innovation (Stockholms universitets innovationskontor).&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3119 2018-10-28T22:09:10Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholms universitets innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3118 2018-10-28T22:05:19Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Korr ref</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholms universitets innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s skriftserie XXXVIIII, Sveriges universitetslärarförbund, Universitetslärarens upphovsrätt, Sanna Wolk(2011)&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3117 2018-10-28T22:01:37Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholms universitets innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s skriftserie XXXVIIII, Sveriges universitetslärarförbund, Universitetslärarens upphovsrätt, Sanna Wolk(2011)&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3116 2018-10-28T22:01:04Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): ref korr</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;Sveriges universitetslärare och forskare, www.sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ oversikt]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholms universitets innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s skriftserie XXXVIIII, Sveriges universitetslärarförbund, Universitetslärarens upphovsrätt, Sanna Wolk(2011)&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3115 2018-10-28T21:52:32Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Samfinansiering (medfinansiering)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Samfinansiering|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3114 2018-10-28T21:51:45Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): korr ref</p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Samfinansiering (medfinansiering)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Högskolan i Boråas|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3113 2018-10-28T21:50:08Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Göteborgs universitet/medarbetarportalen|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Högskolan i Boråas|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3112 2018-10-28T21:48:02Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ändring av rubrik</p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Göteborgs universitet/medarbetarportalen|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=Kungliga Tekniska högskolan|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Högskolan i Boråas|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3111 2018-10-28T21:41:23Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning[redigera | redigera wikitext] ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Göteborgs universitet/medarbetarportalen|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=Kungliga Tekniska högskolan|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Högskolan i Boråas|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3110 2018-10-28T21:38:54Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning[redigera | redigera wikitext] ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Göteborgs universitet/medarbetarportalen|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=Kungliga Tekniska högskolan|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true Göteborgs universitet.]<br /> <br /> [https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681 KTH]<br /> <br /> [https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/ Högskolan i Borås]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3109 2018-10-28T21:34:32Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Ändrad referens</p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning[redigera | redigera wikitext] ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Göteborgs universitet/medarbetarportalen|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true Göteborgs universitet.]<br /> <br /> [https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681 KTH]<br /> <br /> [https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/ Högskolan i Borås]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3108 2018-10-28T21:24:35Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3107 2018-10-28T21:18:31Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samfinansiering&diff=3106 2018-10-28T21:16:27Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): removed Category:Begrepp using HotCat</p> <hr /> <div>'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering. <br /> <br /> == Tillämpning[redigera | redigera wikitext] ==<br /> När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet. <br /> <br /> Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas. <br /> <br /> Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se <br /> <br /> ”Samfinansiering i forskningsprojekt”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}&lt;/ref&gt;. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas. För att se exempel på hur olika lärosäten formulerat sina riktlinjer kring detta, se följande: [https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/ Högskolan i Borås], [https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681 KTH], [https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true Göteborgs universitet.] <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> co-financing, joint funding <br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3105 2018-10-28T21:14:56Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Bortagen mening</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;Sveriges universitetslärare och forskare, www.sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ oversikt]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholms universitets innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s skriftserie XXXVIIII, Sveriges universitetslärarförbund, Universitetslärarens upphovsrätt, Sanna Wolk(2011)&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå. <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3104 2018-10-28T20:55:13Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;Sveriges universitetslärare och forskare, www.sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-[https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ oversikt]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholmsuniversitet innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s Skriftserie, Universitetslärarens upphovsrätt&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå, särskilt i de fall då forskaren bedriver forskning med akademiska medel hos extern part.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rarundantaget&diff=3103 2018-10-28T20:45:25Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Tillagd referens</p> <hr /> <div>'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas,  vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.&lt;ref&gt;Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 &lt;/ref&gt; Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.&lt;ref&gt;Sveriges universitetslärare och forskare, www.sulf.se/faktabanken/ upphovsrätt&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.&lt;ref&gt;Patent och registreringsverket, [https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/ www.prv.se]&lt;/ref&gt;  <br /> <br /> Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.&lt;ref&gt;Stockholmsuniversitet innovationskontor: IP Manual, SU Innovation, 2009&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Varför lärarundantag?'''<br /> <br /> Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.&lt;ref&gt;SULF:s Skriftserie, Universitetslärarens upphovsrätt&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå, särskilt i de fall då forskaren bedriver forskning med akademiska medel hos extern part.<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> <br /> Intellectual property rights of academic staff<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/ www.sulf.se]<br /> <br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3102 2018-10-28T17:28:32Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): added Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.[https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909]&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3101 2018-10-28T17:28:19Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): removed Category:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.[https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909]&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3100 2018-10-28T17:28:15Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Tillägg referens</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.&lt;ref&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Läst 2 oktober 2018.[https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909]&lt;/ref&gt; I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift&lt;ref&gt;Avgiftsförordning (1992:191)&lt;/ref&gt;:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §&lt;ref&gt;Högskolelagen, 1 kap 6§[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3097 2018-10-28T15:58:09Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I regleringsbrevets bilaga 4 föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Så som myndighet finns därutöver vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se, vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External funding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Externfinansiering&diff=3094 2018-10-28T15:40:29Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Referens tillagd</p> <hr /> <div>Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet. <br /> <br /> Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018&lt;/ref&gt; <br /> <br /> '''Att ta betalt för forskning'''<br /> <br /> De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen. <br /> <br /> Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4. I regleringsbrevets bilaga 4 föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Så som myndighet finns därutöver vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan<br /> *   Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.<br /> *   Uppdragsforskning <br /> <br /> * Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga<br /> <br /> *   Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet<br /> <br /> Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift:<br /> * Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.<br /> <br /> * Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service<br /> <br /> Se, vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<br /> <br /> '''Forskning mot avgift'''<br /> <br /> Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning. Om full kostnadstäckning inte uppnås, det vill säga om forskningsuppdraget är underfinansierat, är det inte tillåten verksamhet enligt regleringsbrevet. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention. <br /> <br /> '''Forskning med annan finansiering'''<br /> <br /> Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<br /> <br /> '''Annan tjänsteförsäljning'''<br /> <br /> Liksom andra statliga myndigheter kan lärosäten sälja tjänster inom ramen för de villkor som anges i avgiftsförordningen 4 §. I gränslandet till uppdragsforskning finns kategorin ”rådgivning och annan liknande service” (punkt 4). Viktigt vid sådan tjänsteförsäljning är att, även om utförandet av rådgivningen/servicen kan medföra viss akademisk nytta, detta inte är forskning. <br /> <br /> == Motsvarighet på engelska ==<br /> External founding<br /> <br /> == Referenser ==<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3093 2018-10-28T15:37:30Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): removed Category:Begrepp using HotCat</p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av t ex arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning,  och som kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3092 2018-10-28T15:37:28Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av t ex arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning,  och som kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3091 2018-10-28T15:22:47Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): Sid hänvisning, ref Brunnström</p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av t ex arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning,  och som kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&amp;isAllowed=y 52]&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3090 2018-10-28T15:19:31Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av t ex arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning,  och som kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1. Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2. Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. S.52&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU) https://samsynwiki.se/w/index.php?title=In-kind_finansiering&diff=3089 2018-10-28T15:17:28Z

<p>Mattias Dyrvik (OrU): </p> <hr /> <div>In-kind finansiering är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning. <br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> Om finansiären tillåter en egeninsats i form av t ex arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning,  och som kan räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning. <br /> <br /> 1 Uppdragsforskning är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget. <br /> <br /> 2 Samverkansforskning är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.&lt;ref&gt;Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19<br /> <br /> ''REK 2016:3''<br /> <br /> Dnr 0067-16, Sid. 2, Läst 27 sept 2018 &lt;/ref&gt; <br /> <br /> Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.&lt;ref&gt;Brunnström, Gustafsson, 2017,Samverkan inom forskning.s.52&lt;/ref&gt; För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.&lt;ref&gt;Guide till Vinnovas villkor om stödberättigade kostnade[https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf r]&lt;/ref&gt; Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet. <br /> <br /> == Motsvarighet i engelskan ==<br /> In kind financing, contribution in kind<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Mattias Dyrvik (OrU)