Samsyn - Användarbidrag [sv]

Strategiska partnerskap

2020-05-11T12:30:48Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en extern partner. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet.

==Tillämpning==
Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat partnerskap med en extern partner. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildnings-platser.

Utmärkande drag för strategiska partnerskap. Det:

*är formaliserat,
*är lärosätesövergripande,
*är ett långsiktigt åtagande, oftast på minst fem år,
*präglas av en mångfald av samverkansformer, inte enbart av en aktivitet,
*har målsättningar för partnerskapet som ligger i linje med både lärosätets och den extern partens långsiktiga strategidokument,
*har ledningens engagemang och delaktighet, hos både lärosätet och den externa partnern och
*har gemensamma strategiska målsättningar som ger ömsesidig nytta och som ingen part ensam kan uppnå.

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. ''/Den här delen ska byggas på med fler goda exempel!/''

{{Åtgärd behövs|Skriv in fler exempel på SP|datum=2019-10-21}}

KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.<ref>https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589</ref>

Som exempel på strategiska partnerskap kan även nämnas Linköpings universitets strategiska partnerskap med företagen Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.{{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}
==SPETS-projektet som källa==
Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}</ref>
==Engelsk översättning==
''Strategic partnership''<ref>{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}</ref>

==Referenser==
{{Åtgärd behövs|Referenser saknas.|datum=2019-11}}
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Forskningskommunikation

2020-05-11T12:30:32Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Forskningskommunikation''' handlar om att i en yrkesroll kommunicera olika aspekter - exempelvis metoder och resultat - av forskningsprocessen. Detta sker ofta i [[samverkan]] med personer eller grupper utanför den egna miljön eller forskningsinriktningen, som forskarvärlden i stort, medierna eller allmänheten.

==Tillämpningar==

Forskningskommunikation är en del av högskolors och universitetens uppdrag. Redan i Högskolelagens kapitel 1 framgår att: "I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det [[Omgivande samhälle|omgivande samhället]] och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." Att dela med sig av sina forskningsresultat är alltså en central del av högskolors och universitets samverkansuppdrag.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelag 1992:1434|hämtdatum=19 augusti 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>

Forskningskommunikation har blivit allt viktigare de senaste åren, vilket syns i bland annat forskningspropositionen Kunskap i samverkan som presenterades i november 2016,<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350|titel=Kunskap i samverkan|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Regeringen}}</ref> i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-08-01-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation.html|titel=Därför behöver vi evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskapsrådet}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975|titel=Förordning (SFS 2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> och i undersökningen "Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap" som publicerades av Vetenskap och allmänhet våren 2018.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/downloads/varapport2018_1.pdf|titel=Forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet}}</ref> I den senare rapporten framgår det ökande intresset för forskare att bidra till forskningskommunikation. Användningen av begreppet idag innefattar ofta ett mått av ömsesidighet mellan sändare och mottagare.

Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själv står för, exempelvis pressmeddelanden,öppna föreläsningar, konferenser, låna en forskare, forskarfrukostar och digitala forum. Andra arenor och mötesplatser finns också, som Expertsvar, Vetenskapsradion, Bokmässan etc.<ref>{{Webbref|url=https://expertsvar.se/en/om-expertsvar/|titel=Expertsvar|hämtdatum=20 februari 2019|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Vetenskapsrådet och Vetenskap och allmänhet arrangerar, tillsammans med några andra forskningsråd, en återkommande konferens, Forum för forskningskommunikation, som är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/forum-for-forskningskommunikation/|titel=Forum för forskningskommunikation|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

Nationellt centrum för Naturvetenskapens och teknikens didaktik NATDID är ett exempel på en miljö där forskare och praktiker möts för att gemensamt fördjupa sin kunskap.<ref>{{Webbref|url=https://liu.se/forskning/natdid|titel=NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Ömsesidighet och gemensam nytta är ledord. NATDID arbetar med att skapa fysiska mötesplatser via konferenser, nätverksträffar, workshops och inspirationsföreläsningar. Därtill använder man digitala mötesplatser. <ref>{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/detta-ar-natdid|titel=Detta är NATDID|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Nättidskriften Venue är ett digitalt forum, där både forskare och praktiker, ibland tillsammans, publicerar artiklar om aktuell forskning i skolans värld. Venue utgör på så sätt en del av [[skolsamverkan]].<ref>{{Webbref|url=http://www.venue.ep.liu.se/|titel=Venue|hämtdatum=21 februari 2019|utgivare=Linköpings universitet|sid=}}</ref>

En professionell yrkeskår, forskningskommunikatörer, har utvecklats, liksom forskning inom området forskningskommunikation, där det engelska begreppet Communication of Science brukar förkortas scicomm. En forskare som beskriver utvecklingen är Massimiano Bucchi.<ref>{{Bokref|efternamn=Bucchi|förnamn=Massimiano|titel=Handbook of public communication of science and technology|hämtdatum=21 februari 2019|år=2008|utgivare=Routledge|sid=71-90}}</ref> . Det finns också artiklar som beskriver behovet av evidensbaserad forskning inom området .<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/2018/07/referat-fran-euroscience-open-forum-2018-darfor-behover-vi-evidensbaserad-forskningskommunikation/#more-26820|titel=ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation|hämtdatum=19 september 2018|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref>

===Centrala aktörer===

I Sverige har Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat. I sin beskrivning av uppdraget beskriver de sitt perspektiv på forskningskommunikation utifrån tre arbetsformer, där det tredje är ytterligare ett steg utöver forskningsinformation och -kommunikation: Den första arbetsformen är forskningsinformation, dvs envägskommunikation, där forskare eller forskningsorganisationer tillgängliggör forskningsresultat till olika målgrupper. Den andra är forskningsdialog, dvs tvåvägskommunikation där ett utbyte av information, kunskap och åsikter sker mellan forskare och olika målgrupper. Den tredje arbetsformen utgörs av forskningsmedverkan, dvs kommunikation som engagerar nya grupper i den vetenskapliga processen och där kommunikationen mellan forskare och intressenter är integrerad i den vetenskapliga processen.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f5b8bc415a96ce88486fbc9/1489737434659/Vetenskapsr%C3%A5dets+strategi+f%C3%B6r+kommunikation+om+forskning.pdf|titel=Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning|hämtdatum=8 maj 2018}}</ref> Forskningsmedverkan kan ske i form av [[medborgarforskning]], där forskare samarbetar med människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att t. ex. ta initiativ till forskningen eller engagera sig i datainsamling. En annan modell för forskningsmedverkan utgörs av [[aktionsforskning]]. I sådan går forskaren aktivt in i olika verksamheter och samarbetar med praktiker och/eller allmänhet för att tillsammans med dem förbättra och utveckla verksamheten. Den typen av forskning bedrivs bland inom skolans värld, exempelvis inom forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet.<ref>{{Webbref|url=https://ips.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/skolutveckling-och-ledarskap|titel=Skolutveckling och ledarskap|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref>[[Fil:Kommunikationsbild.jpg|miniatyr|Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Källa: Lotta Tomasson, Vetenskap och allmänhet, 2019.]]Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet är ytterligare en viktig aktör inom forskningskommunikation.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/|titel=Vetenskap och allmänhet|hämtdatum=8 februari 2019|utgivare=Vetenskap och allmänhet|sid=}}</ref> Föreningens medlemmar består av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, museer och en rad andra intresseorganisationer.<ref>{{Webbref|url=https://v-a.se/medlemsorganisationer/|titel=Medlemsorganisationer - Vetenskap och samhälle|hämtdatum=18 september 2018|utgivare=Vetenskap och Samhälle}}</ref> Även Vetenskap och allmänhet beskriver en förskjutning mot tre områden: Från envägskommunikation till tvåvägskommunikation, och vidare till relation och dialog. Denna utveckling beskrivs i en bild, till höger:
===Historik===
"Forskningskommunikation" är ett begrepp som i myndighetstext användes för första gången i SOU 1981:29, sid 65, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1981:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Innan dess var forskningsinformation ett mer använt begrepp. I SOU 1981:29 beskrivs att dåvarande Forskningsrådsnämnden FRN fått in ansökningar inom fyra angelägna områden: forskares medverkan i forskningskommunikation, informationsservice till massmedia och fortbildning av journalister, forskningsinformation riktad till barn och ungdom samt forskningsinformation riktad till beslutsfattare. Här använder man forskningsinformation och forskningskommunikation som relativt synonyma begrepp, och "Forskningsinformation" är det mer förekommande begreppet i denna SOU. I texten nämns aktuella projekt, som att bland annat Lunds, Uppsala och Umeå universitet ordnats kurser i forskningskommunikation för forskare, i syfte att analysera forskningens och forskningsinformationens roll i samhället, att träna förmågan till begreplig presentation av forskningsresultat. Dessutom handlade det om att skapa former för hur högskolan i dialog med samhället skulle sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Just uttrycket "högskolan i dialog med samhället", som lyfter fram ett slags tvåvägskommunikaton. Texten avslutas med en målformulering: "Målet måste vara, att den utåtriktade forskningsinformationen på sikt för forskarna blir lika självklar som forskningskommunikationen inom forskarsamhället självt".<br />
==Engelsk motsvarighet==
''Science communication'' är en ofta använd översättning, men den kan leda tanken till naturvetenskap. Därför används också parallellt begreppen ''Communication of the social sciences'' eller ''Public communication of the social sciences'', enligt Vetenskap och allmänhet.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Samfinansiering

2020-05-11T12:29:28Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering.

==Tillämpning==
När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet.

Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas.

Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se

”Samfinansiering i forskningsprojekt”<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}</ref>. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.<ref>{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Samfinansiering (medfinansiering)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Samfinansiering|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Co-financing, joint funding

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]
<references />

In-kind finansiering

2020-05-11T12:29:19Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''In-kind finansiering''' är en form av finansiering där ett företag eller organisation ställer resurser till förfogande utan krav på ekonomisk ersättning, exempel på resurser är egen arbetstid, material eller utrustning.

==Tillämpning==
Om finansiären tillåter en egeninsats i form av till exempel arbetad tid eller resurser såsom lokaler och teknisk utrustning, kan dessa räknas om till ett värde men inte redovisas ekonomiskt i projektet. In kind benämns också som direktfinansiering av vissa vanliga finansiärer. Ett forskningsprojekt styrs av en rad olika omständigheter beroende på vilket sätt det genomförs och hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall; uppdragsforskning och samverkansforskning.

1. [[Uppdragsforskning]] är forskning där hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning. I dessa fall formulerar ofta finansiären också uppdraget.

2. [[Samverkansforskning]] är forskning, ofta med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare finansierar en del av forskningen genom den arbetsinsats eller annan in-natura finansiering.<ref>{{Webbref|url=http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20för%20immaterialrättslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf|titel=Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Sveriges universitet och högskoleförbund|sid=}}</ref>

Då denna form av finansiering kan bestå av tjänster, maskiner, utrustning och annat kan det ibland uppstå oklarheter kring det egentliga värdet av den insats som en part bidrar med vilket kan leda till samarbetssvårigheter och i sin tur påverka genomförandet av ett projekt.<ref>Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan. s.[https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24028/Rapport_MUSamverkan2.pdf?sequence=2&isAllowed=y 52]</ref> För att det ska ses som in-kind finansiering ska kostnaderna vara bokförda hos den part som bär kostnaden samt att redovisning av finansieringen ska ske under projekttiden. Kostnader som redovisas som in-kind ska således ha uppkommit under projekttiden och kunna hänföras till verksamheten i forskningsprojektet.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/guide-till-vinnovas-villkor-om-stodberattigande-kostnader.pdf|titel=Guide till Vinnovas villkor om stöd- berättigande kostnader|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref> Företaget redovisar sedan in sina bokförda kostnader till lärosätet.

==Motsvarighet i engelskan==
In kind financing, contribution in kind

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Öppen vetenskap

2020-05-11T12:29:01Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Öppen vetenskap''' är forskning som bedrivs i en anda av öppenhet, dels genom att föra forskningsdata och resultat fritt tillgänglig, dels genom att också bjuda in andra aktörer att delta i forskningen.

== Tillämpning ==
Öppen vetenskap kan ses som en rörelse som startar redan under 1600-talet med utvecklingen av de vetenskapliga tidskrifterna och ett ideal av intersubjektiv prövbarhet av experiment. Företeelsen har fått under de senaste decennierna fått ökad vikt, dels som en följd av utvecklingen av informationsteknik och framväxten av internet, dels i opposition mot allt starkare anspråk från kommersiella aktörer att kunna skydda intellektuell egendom inom ramen för immaterialrätten.<ref>Albagli, S. et al (2018), ''[https://www.academia.edu/15431919/Open_Science_Open_Issues Open science, open issues]'', Rio de Janeiro</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Jönsson|förnamn=Peter|titel=Öppen vetenskap- möjligheter och utmaningar|hämtdatum=|år=2017|utgivare=mah.se|sid=|url=https://blogg.mah.se/forskningsbloggen/2017/03/09/oppen-vetenskap-mojligheter-och-utmaningar/}}</ref>
Det finns dock stora skillnader i graden av öppenhet mellan olika projekt, där sådana projekt som erbjuder öppen tillgång till resultat och data kan kallas "open access" medan andra projekt som även erbjuder möjlighet att aktivt delta kan kallas "öppen vetenskap".<ref>Engelska Wikipedia, sökord "[[wikipedia:Open_research|open research]]", hämtat 2018-10-18</ref>

Från Europeiska kommissionen lanserades "öppen vetenskap" som en strategi för att förnya forskningen genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten så att forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden. Ett exempel är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och data, men också allmänhetens engagemang, forskningskommunikation och evidensbaserat politiskt beslutsfattande är centrala. Strategin lanserades 2017.<ref>European Commission (2016), ''[https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/open-innovation-open-science-open-world-vision-europe Open innovation, Open science and Open to the World – a vision for Europe]'', Bryssel</ref> Tillgången till öppen data anses även öka förmågan att främja vetenskaplig och samhällelig utveckling.

I Regeringens forskningsproposition från 2017, ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft,'' lyfts frågan om öppen vetenskap:<blockquote>"Begreppet öppen vetenskap beskriver en process där forskningen närmar sig det omgivande samhället, bl.a. genom att forskningsresultat görs öppet tillgängliga och där det omgivande samhället och medborgarna blir mer delaktiga i forskningen."<ref name=":0">Regeringens proposition 2016/17:50, ''[https://www.regeringen.se/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]'', 2017, s 106-108.</ref></blockquote>Forskningspropositionen fokuserar framför allt på "open access" till offentligt finansierad forskning, såväl resultat som data:<blockquote>"Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen."<ref name=":0" /></blockquote>Ett centralt problem som identifieras av flera aktörer rör finansiering av plattformar för "open access"-publicering och ekonomiska incitament för att förmå författare att använda dessa.<ref>Stafström, S och Herdenberg, G ”[https://www.dn.se/debatt/att-gora-forskning-tillganglig-for-alla-kraver-mer-stod/ Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd]”, ''Dagens Nyheter'' 2016-09-22</ref> Att även tillgängliggöra forskningsdata innebär nya utmaningar i att skapa infrastruktur för att göra stora mängder data tillgänglig på ett hanterbart sätt. I EU-kommissionens forskningsprogram Horizon 2020 är "open access" till forskningsdata standard, men det är möjligt att välja bort utifrån ett antal kriterier.<ref>ec.europa.eu, "[http://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/cross-cutting-issues/open-access-data-management/open-access_en.htm Open access]", hämtat 2018-10-24</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Open science, open research

== Referenser ==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Utmaningsdriven forskning

2020-05-11T12:28:48Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Utmaningsdriven forskning och utbildning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från utmaningar identifierade som centrala för samhället, en viss grupp eller hela världen.

==Tillämning==
Utmaningsdriven forskning och utbildning har som företeelse vuxit sig starkare under senare delen av 1990-talet och utgör en av grundpelarna i EU:s forsknings- och innovationsstrategi. Även om företeelsen sedan tidigare kan kopplas till forskning och utbildning präglat av samproduktion mellan den privata sektorn och universitetet, samt som en del av utvecklingen av FoU-samarbeten mellan akademi ochden offentliga sektorn, så har begreppet under senare tid kopplats till forkningens förmåga att adressera viktiga samhälsutmaningar.

Regeringens forskningsproposition från 2016 har ett starkt fokus på [[Samhällsutmaningar|samhälleliga utmaningar]] vilka ska vara ledande för forskningen.<ref>[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref> Propositionen knyter an till FN:s 17 mål för en hållbar utveckling, så som de formuleras i Agenda 2030. FN:s mål berör områden som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgång till vatten och energi, arbete, infrastruktur, ekonomisk jämlikhet, stadsutveckling, konsumtion, klimat, havsmiljö, biologisk mångfald, fred och globalt partnerskap.<ref>[https://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/01/Hela-Agenda-2030-pa%CC%8A-svenska.pdf Förenta nationernas generalförsamling, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling]</ref>

Dessa samhällsutmaningar presenteras i propositionen som tillväxtmöjligheter och tanken är att de ska lösas inom ramarna för universitetens [[innovationssystem]]. Utmaningarna kopplas till fem strategiska forskningssatsningar:

*Nästa generations resor och transporter
*Smarta städer
*Cirkulär och biobaserad ekonomi
*Life science
*Uppkopplad industri och nya material

==Motsvarighet i engelskan==
Research linked to global societal challenges

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Uppdragsforskning

2020-05-11T12:28:38Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Uppdragsforskning''' är forskning som bedrivs av en vetenskaplig institution utifrån ett avgränsat externt beställt och finansierat forskningsuppdrag.

==Tillämpningar==
Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig från till exempel konsultuppdrag i den bemärkelsen att i idealfallet vara underställt vedertagna akademiska principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens, medan detta inte behöver vara fallet vid ett konsultuppdrag. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av [[Externfinansiering|externfinansierad forskning]] så som konsultuppdrag och offentliga utredningar.

Uppdragsforskning är för många lärosäten en viktig inkomstkälla. Stockholms universitet fick exempelvis 2017 in 88 miljoner kronor i intäkter från uppdragsforskning, vilket motsvarar 2,9 procent av de totala intäkterna för forskning och utbildning.<ref>Stockholms universitet, ''[https://www.su.se/polopoly_fs/1.278531.1519290085!/menu/standard/file/SU_Årsredovisning_2017.pdf Årsredovisning 2017]''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Commissioned research.

==Referenser==
<references />

*Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet].
*Nationalencyklopedin - [https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppdragsforskning Uppslagsord ''uppdragsforskning'']
*Utbildningsdepartementet, ''[https://libris.kb.se/bib/7652954 Att finansiera forskning och utveckling : rapport från Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering]''

*Nilsson, Jenny (2013) ''[https://libris.kb.se/bib/22188151 Vikten av att våga]''
*[https://libris.kb.se/bib/10029671 SOU 2005:95, Nyttiggörande av högskoleuppfinningar : betänkande av Utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen]
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Tillämpad forskning

2020-05-11T12:28:25Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Tillämpad forskning''' avser forskning som bedrivs i syfte att forskningsresultatet omedelbart eller inom en snar framtid ska kunna tillämpas praktiskt för att lösa ett direkt problem som samhället står inför.

==Tillämpning ==
Tillämpad forskning bedrivs för att förklara och erbjuda en lösning på aktuella problem i samhället. Motsatsen till tillämpad forskning är grundforskning som bedrivs för att förutsättningslöst söka ny kunskap om hur världen är beskaffad utan några omedelbara krav på tillämpning av resultatet.

Där grundforskningen ofta sker i en kontrollerad laboratoriemiljö utan tidspress och krav på ett entydigt resultat, sker den tillämpade forskningen för det mesta under vetenskapligt mer svårkontrollerade omständigheter med krav på snabba och tydliga svar.

Grundforskningen och den tillämpade forskningen skiljer sig inte bara åt vad gäller syfte och resultat utan också i fråga om uppdragsgivare samt vem som utför och finansierar forskningen. Inom grundforskningen utförs forskningen oftast av forskare anställda vid universitet och högskolor och med staten som huvudsaklig finansiär. I dessa fall är det vanligtvis forskaren och forskarsamfundet som självt initierar forskningen och självständigt väljer frågeställning och metod. Inom den tillämpade forskningen kan forskningen ske vid universitet och högskolor, men även vid och inom myndigheter, privata forskningsinstitut, företag och organisationer. Forskningen finansieras av ”beställaren” och forskaren är vanligtvis mer styrd av dennes önskemål och krav gällande tidsram, frågeställning och metod<ref>[http://libris.kb.se/bib/14983369 Bickman, L, Rog, D.J,The SAGE handbook of applied social research methods]</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/12512901 Hedrick, T. et al (1993) Applied research design : a practical guide]</ref>.

Även om tillämpad forskning på många sätt är väsensskild från grundforskning bygger samtidigt tillämpad forskning på och är beroende av resultatet från grundforskning. Man kan därför säga att även grundforskning på lång sikt kan leda till tillämpningar forskaren som inte förutsåg eller strävade efter vid forskningens genomförande. Likaså leder i vissa fall tillämpad forskning inte bara till lösningar i form av nya produkter, lösningar, metoder och arbetssätt utan även till ny kunskap<ref>[https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=till%C3%A4mpad%20forskning Psykologiguiden.se, Tillämpad forskning]</ref><ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap#Grundforskning_och_tillämpad_forskning Wikipedia, ”Grundforskning och tillämpad forskning”]</ref><ref>[https://research-methodology.net/research-methodology/research-types/applied-research/ research-methodology.net, Applied research]</ref><ref>Bodinger, A. [http://framtidensforskning.se/mittenkolumn/grundforskning-skapar-samhallsviktig-kunskapsberedskap/ "Grundforskning skapar samhällsviktig kunskapsberedskap"], i ''Framtidens forskning''</ref>.

==Engelsk översättning ==
Applied Research

== Referenser ==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Samverkanslektor

2020-05-11T12:28:16Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Samverkanslektor''' är en anställningsform där en anställd forskares tjänst utgörs till en del av statsanslagsfinansierad samverkan och en del av kvalificerad forskning, finansierad med [[Externfinansiering|externa medel]] eller via institutionens anslag. Även undervisning kan förekomma som en del av tjänsten, dock inte mer än en tredjedel av den totala arbetstiden. Tanken är att samverkanslektoratet ska fungera som en länk mellan lärosätet och det omgivande samhället.
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

==Tillämpning==
Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som samverkanslektor. Genom att inrätta anställningsformen samverkanslektorat ville lärosätet utveckla samverkan och stärka kontinuitet och långsiktighet i samverkansarbetet med ambitionen att satsningen både ska vara till gagn för såväl kunskapsutvecklingen inom lärosätet som samhället i stort.

Ytterligare syfte med rollen är att bidra till en förbättrad forskningsfinansiering och att via kollegor, bredda de interna kanalerna, för att därigenom öka kunskapen och tillgängligheten av samverkan. I de fall då anställningsformen samverkanslektorat används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare. Samverkanslektoraten kan utformas på olika sätt inom olika lärosäten. Anställningsformen består dock avföljande delar: egen forskning, samverkan och undervisning. Hur stor del av tjänst som ska bestå av undervisning kan variera men vanligt är 20 procent av tjänst. Utöver detta är det vanligt att följande krav ställs på den som tar anställning som samverkanslektor: personen ska uppvisa särskild skicklighet i forskning och pedagogik, ha goda kontakter inom sektorn samt ha uppvisad skicklighet i samverkan.<ref>Malmqvist, Klas, Åhnberg Annika. Verksam Samverkan SLU ua 2017.1.1.2-4211
</ref>

Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning. För att stärka kopplingen mot näringslivet har Örebro universitet följt SLU:s exempel och instiftad ett antal samverkanslektorat inom teknikområdet.<ref>{{Webbref|url=https://www.oru.se/strategiska-satsningar/teknikutveckling-i-samverkan/nyheter/en-strategisk-satsning-pa-samverkanslektorat/|titel=En strategisk satsning på samverkanslektorat|hämtdatum=26 augusti 2018|utgivare=Örebro universitet|sid=}}</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Saknar en direkt översättning i engelskan, ett förslag som bedöms ligga närmast en engelsk motsvarighet är Collaboration co-ordinator.

==Referenser==
<references />

Sampublicering

2020-05-11T12:28:00Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Sampublicering''' innebär att mer än en person står som författare till en publikation och där medförfattarna har hemvist inom olika akademiska kontexter eller samhällssektorer.

== Tillämpning ==
Ett sätt att mäta exempelvis internationalisering eller samverkan med externa aktörer är genom en sampubliceringsanalys, där information om vilka som skrivit en artikel och var individerna var aktiva när de skrev den söks i en databas, exempelvis Web of science.<ref>Eriksson, A. (2016) "Nordiska universitet populärast", ''[https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/guj1-2016 GU-journalen]'', nr 1 februari 2016, s 4-5</ref><ref>van der Woude, I. (2013), [https://liu.se/io/statistik/1.556281/Statistiksammanstllning2011-2012versionmars14.pdf ''Internationalisering vid Linköpings universitet 2011/2012. Statistiksammanställning April 2013''.] Linköpings universitet, s 28f</ref><ref>Lunds universitet (2016), [https://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds-universitets-arsredovisning-2015.pdf ''Årsredovisning 2015''], Lunds universitet, s 57</ref><ref>Chalmers tekniska högskola, [http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/en-av-universitetsvaerldens-starkaste-industrikopplingar-1975101 ”En av universitetsvärldens starkaste industrikopplingar”], pressmeddelande 170519</ref>

Analysen kan vara användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.<ref>[https://kib.ki.se/vad-ar-en-sampubliceringsanalys Karolinska institutet, Vad är en sampubliceringsanalys?]</ref>

Författarskapet till akademiska artiklar används som underlag för utvärdering av prestation och tjänstetillsättning, och är därmed centralt i akademiskt arbete. Inom många fält, i synnerhet naturvetenskapliga, är samarbete och sampublicering normen och vem som är författare till en artikel har inte bara att göra med vem som skrivit den utan också personer som bidragit till forskningen på andra sätt inkluderas. Vem som ska ingå bland listan över författare, och vem som ska stå först i listan, kan därmed vara kontroversiellt. Av detta skäl har de flesta tidskrifter och vetenskapliga samfund fastställt etiska riktlinjer som reglerar medförfattarskap.<ref>phdontrack.net, [https://www.phdontrack.net/share-and-publish/co-authorship/ "co-authorship"], hämtat 181018</ref>

En risk involverad i sampublicering med företag eller myndigheter är att det kan uppstå konflikter kring publicering av forskningsresultat som är politiskt kontroversiella eller kommersiellt ofördelaktiga.<ref>elsevier.com, [https://www.elsevier.com/connect/co-authors-gone-bad-how-to-avoid-publishing-conflicts "Co-authors gone bad – how to avoid publishing conflicts"], hämtat 2018-10-18</ref>

== Motsvarighet i engelskan ==
Co-write, co-publication, co-authorship

Co-publication används dock oftast för att hänvisa till samfinansiering av en publikation mellan förlag och författare.

== Referenser ==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Samproduktion

2020-05-11T12:27:50Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Samproduktion''' innebär en gemensam produktion av något. Inom fältet samverkan avser det en gemensam kunskapsproduktion där universitet eller högskola tillsammans med [[externa aktörer]] löser problem och arbetar tillsammans för att åstadkomma forskningsresultat och/eller slutprodukter.

==Tillämpning==
I relation till den offentliga sektorns service har co-production sedan 1970-talet använts som ett begrepp för att beskriva samarbete mellan offentlig eller privat sektor respektive civilsamhället eller enskilda individer kring saker båda aktörer uppfattar som önskvärda, till exempel när både poliser och sjukvårdspersonal respektive invånarna i ett samhälle vill ha säkrare gator och friskare människor. Fältet är starkt inspirerat av Elinor Ostrom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009, och hennes forskning.<ref>Holmström, IK et al (red.) (2016) ''[http://libris.kb.se/bib/19375169 Samproduktionens retorik och praktik : inom området hälsa och välfärd]'', Lund</ref>

Begreppet co-production används också som en sätt att ontologiskt förstå interaktionen mellan vetenskap inom teknikområdet respektive samhället, inspirerat av Sheila Jasanoffs forskning.<ref>Jasanoff, S, (2004) ''[http://libris.kb.se/bib/9162728 States of knowledge : the co-production of science and the social order]'', London</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Co-production, co-creation

==Referenser==
<references />[http://www.kks.se/att-soka-medel/hur-gar-det-till/samproduktion/ KK-stiftelsen, Samproduktion]

[http://www.svenska.se Svenska.se,] sökord ”samproduktion”

Wikipedia, sökord [[wikipedia:Elinor_Ostrom|Elinor Ostrom]]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Samhällsrelevant forskning

2020-05-11T12:27:41Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

==Tillämpning==
Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till [[Samhällsnytta|samhälls]]- och [[näringslivsnytta]]. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|hämtdatum=12 september 2018|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. <ref>https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf</ref>Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.<ref>{{Webbref|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012|sid=}}</ref>

'''Uppgift 1:''' Forskningen skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.

Exempel:

*Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.

*En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.

'''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift

Exempel:

*Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.
*En förbättrad empirisk metod föreslås.

'''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor

Exempel:

*Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel
*Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre

'''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling

Exempel:

*Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar
*En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik.

Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.

==Motsvarighet i engelskan==
Research linked to global societal challenges

==Referenser==
<references />

Personrörlighet

2020-05-11T12:27:28Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.

==Tillämpning==
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

===Personrörlighet inom forskning===
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

===Personrörlighet inom undervisning===
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

===Andra former för personrörlighet inom akademin===
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

===Att mäta personrörlighet===
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref>

==Referenser==
<references />

Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Mottagarkompetens

2020-05-11T12:25:17Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat.
== Tillämpning ==
Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref>

För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet skall vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>

Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

== Motsvarighet i engelskan ==
En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills

== Referenser ==
<references />

Medborgarforskning

2020-05-11T12:24:59Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Medborgarforskning''' avser forskning som genomförs med hjälp av ett aktivt deltagande av allmänheten, här förstått som vanliga medborgare som primärt inte själva är forskare eller forskarstuderande.

==Tillämpning==
Vid medborgarforskning samarbetar forskare med stora grupper av människor som på frivillig basis engagerar sig i forskningsprocessen genom att tex. ta initiativ till forskningen, engagera sig i datainsamling, agera assistenter till forskaren/forskarna och ta på sig rollen som projektledare. För forskaren ger medborgarforskning en möjlighet att få tillgång till data och kunskapsunderlag som annars inte hade varit lika lättillgängligt eller ens möjligt att samla in. Samtidigt ges de medborgare som engagerar sig i forskningen även en möjlighet att få lära sig mer om hur forskning går till.<ref>[http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147152 Kullenberg C, Kasperowski D (2016) What Is Citizen Science? – A Scientometric Meta-Analysis. PLoS ONE 11(1): e0147152. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0147152]</ref><ref>[https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636 Dickinson, Janis L.; Zuckerberg, Benjamin; Bonter, David N.. ”Citizen Science as an Ecological Research Tool: Challenges and Benefits”. ''Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics'' 41 (1): sid. 149–172. doi:10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636]</ref><ref>[https://www.svd.se/alla-bor-fa-ta-del-av-vetenskapen Nathanson, Calle; Askwall, Cissi Billgren '''"'''Alla bör få ta del av vetenskapen”, Svenska dagbladet 2016-07-31]</ref>

Ett exempel på medborgarforskning är [[deltagarbaserad forskning]].

Sverige har en lång tradition av medborgarforskning i from av samarbete mellan forskare och frivilliga medborgare. Ett tidigt exempel från 1750-talet illustrerar hur Carl von Linné engagerade allmänheten för att rapportera lövsprickning.<ref>[https://medborgarforskning.se/home/medborgarforskning/ ”Vad är medborgarforskning?", medborgarforskning.se]</ref>

Ett mer modernt exempel är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) artportal.<ref>[https://artportalen.se/Home/About Artportalen.se]</ref>

=== ECSA – The European Citizen Science Association ===
Mer information och konkreta exempel på medborgarforskning finns sedan 2018 att hämta på den svenska webbportalen för medborgarforskning: ARCS – Arenor för samverkan via medborgarforskning<ref>[https://medborgarforskning.se/ ARCS - Arenor för samverkan via medborgarforskning]</ref> eller hos den europeiska organisationen för medborgarforskning: ECSA – The European Citizen Science Association.<ref>[https://ecsa.citizen-science.net/ ''European Citizen Science Association (ECSA)''. Läst 23 februari 2018.]</ref> ECSA har även tagit fram tio principer för medborgarforskning:<ref>[https://ecsa.citizen-science.net/sites/default/files/ecsa_ten_principles_of_cs_swedish.pdf ECSA, "Tio principer om medborgarforskning"]</ref>

#Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.
#Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.
#Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.
#Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.
#Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.
#Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.
#Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.
#Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.
#Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.
#Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.

==Engelsk motsvarighet==
Citizen Science

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Löpande utvärdering

2020-05-11T12:24:49Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Löpande utvärdering''' innebär att en organisation eller projektet upphandlar en extern aktör, ofta akademiskt meriterad kopplad till ett universitet eller högskola, som följer projektets genomförande på nära håll. Utöver en slutrapport förväntas utvärderaren ge kontinuerlig återkoppling till organisationen.

== Tillämpning ==
Löpande utvärdering är en form av utvärdering som är ett krav från EU:s strukturfonder och ska användas i stora projekt som ansöker om 10 miljoner kronor eller mer i stöd, men används även i mindre projekt och för projekt som får andra medel än från strukturfonderna.<ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html Tillväxtverket, Utvärdera projekt löpande]</ref> Begreppet är en omtolkning av ”[[följeforskning]]” som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation”, vilket ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. Termen följeforskning fick kritik för otydlighet och ändrades i nästa programperiod till ”löpande utvärdering”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009]</ref> En löpande utvärdering har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.

== Motsvarighet i engelskan ==
On-going evaluation.

== Referenser ==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Lärarundantaget

2020-05-11T12:24:39Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.

==Tillämpningar==
I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/|titel=Upphovsrätt|hämtdatum=15 september 2018|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare|sid=}}</ref>

Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.<ref>{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/|titel=Immateriella rättigheter|hämtdatum=10 september 2018|utgivare=Patent- och registreringsverket|sid=}}</ref>

Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf|titel=IP Manual|hämtdatum=3 september 2018|utgivare=SU Innovation|sid=}}</ref>

===Varför lärarundantag?===
Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den [[Akademisk frihet|akademiska friheten]] bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>

Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn|offentliga]], [[Privata sektorn|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

==Motsvarighet i engelskan==

Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption

==Referenser==

<references />

Följeforskning

2020-05-11T12:24:24Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Följeforskning''' innebär en forskningsbaserad löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen görs oftast av en extern utredare och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen. Begreppet används också ibland som ett exempel på en deltagarorienterad forskningsansats.

==Tillämpning==
Följeforskning är den svenska översättningen av EU:s term ”on-going evaluation” som myntades under EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering.<ref>Hallin, H U och Jakobsson, E. (2017), ''[http://www.apel-fou.se/wp-content/uploads/2017/04/MatLusts-uppstartsfas.pdf Slutrapport från följeforskning uppstartsfasen Matlust]''</ref>

Termen följeforskning används ofta synonymt med "[[lärande utvärdering]]", vilket är det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket "lärande utvärdering genom följeforskning", där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren, med framför allt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus är istället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.

Det har funnits en kritik mot begreppet då det delvis har ansetts missvisande, i den efterföljande programperioden har termen översatts med termen ”[[löpande utvärdering]]”.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, ''Arbetsmarknad & Arbetsliv'', årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html tillvaxtverket.se, "Utvärdera projekt löpande"]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) ''Erfarenheter av lärande utvärdering'']</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/11435123 Svensson, L et al (2009) ''Lärande utvärdering genom följeforskning'']</ref>

Termen följeforskning har också använts som benämning på olika former av deltagarorienterad forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M, mau.se, "Forskningsmetodologi" (Hämtat 180530)]</ref>
==Motsvarighet i engelskan==
On-going evaluation.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Forskningssamverkan

2020-05-11T12:24:14Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Forskningssamverkan''' avser forskningsrelaterade aktiviteter som sker i samarbete mellan universitet/högskolor och externa samverkanspartners tillhörande privat, offentlig och [[idéburen sektor]].

==Tillämpningar==
Vid forskningssamverkan samarbetar akademiskt förankrade forskare med ickeakademiska partners så som företag, myndigheter och idéburna organisationer. Samarbetet är ofta kopplat till ett konkret forskningsprojekt och kan då inkludera gemensam ansökan om forskningsanslag, [[samfinansiering]], gemensam problemformulering, delning av empiri och gemensam empiriinsamling, gemensam bearbetning och tolkning av empiri, samt [[samproduktion]] och [[sampublicering]]. Forskningssamverkan inom ramen för ett konkret forskningsprojekt behöver samtidigt inte inbegripa samarbete under alla delar av forskningsprocessen.

Vissa forskningsprojekt har en forskningsdesign och ett syfte som förutsätter forskningssamverkan med externa partners för att över huvud taget kunna genomföras. Så är till exempel fallet med [[deltagarbaserad forskning]], [[medborgarforskning]] och [[aktionsforskning]].

Andra exempel på forskningssamverkan är [[följeforskning]], [[uppdragsforskning]] och [[personrörlighet]].

Forskningssamverkan kan också ske på en mer lärosätes- eller fakultetsövergripande nivå och exempelvis inkludera samarbete med ickeakademiska partners kring anskaffande och drift av gemensam [[forskningsinfrastruktur]]. Ett annat exempel är forskarskolor som drivs i samarbete mellan akademin och en extern samverkanspart och där [[Adjungerad doktorand|adjungerade doktorander]] och [[Adjungerad licentiand|adjungerade licentiander]] genomgår forskarutbildning.

==Engelsk motsvarighet==
Research collaboration.

==Referenser==
<references />

*Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) [http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan]
*Stockholms Universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]
*Vico, E.P. et al. (2014) [https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/ Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Forskningsinfrastruktur

2020-05-11T12:24:06Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Forskningsinfrastruktur''' avser vetenskapliga faciliteter och resurser så som utrustning, instrument, apparatur, experimentanläggningar, laboratorier, forskningsfartyg, kunskapssamlingar, databaser, mjukvaruresurser och tjänster, inklusive tillhörande personell kompetens.

==Tillämpning ==
Avancerad forskning förutsätter ofta att enskilda forskare och forskargrupper har tillgång till lämplig forskningsinfrastruktur för att genomföra experiment, datainsamling och analys. Forskningsinfrastrukturer av dessa slag, i synnerhet inom natur- och teknikvetenskap, är många gånger så pass avancerade, kostsamma och omfattande att en enskild part, till exempel ett enskilt lärosäte eller land, inte självständigt kan införskaffa och driva dem. Genom att flera parter går samman och delar på finansieringen kan även mycket kostsamma forskningsinfrastrukturer möjliggöras.

Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det till exempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar.

Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref><ref>[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Regeringens proposition 2016/17:50: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref><ref>[https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-05-vetenskapsradets-guide-till-infrastrukturen-2014.html Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014]</ref>

===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan ===
I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang.

Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se]

För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till, se [https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/forskningsinfrastruktur/lista-over-forskningsinfrastruktur.html Vetenskapsrådets hemsida, "Hitta forskningsinfrastruktur vi finansierar"].

===Andra finansiärer ===
Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.:
* Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora<ref>[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]</ref>
* Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap<ref>[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]</ref>

===Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer ===
Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent.

Ytterligare tid och tillgång kan möjliggöras vid ett antal forskningsanläggningar genom att Vetenskapsrådet, i egenskap av representant för Sverige, har tecknat ett avtal med anläggningarna i fråga som säkrar mer forskningstid för svenska forskare. I vissa fall avtalas även forskningstid för doktorander och forskare med postdokanställning.

Läs mer om Vetenskapsrådets arbete med att säkra tillgången till internationell forskningsinfrastruktur för svenska forskare på [http://www.vr.se Vetenskapsrådets hemsida].

==Motsvarande engelsk benämning/översättning ==
Research infrastructure

== Referenser ==
<references />

==Externa länkar ==
Exempel på internationell forskningsinfrastruktur där Sverige deltar
* European Spallation Source (ESS) (https://europeanspallationsource.se/)
Exempel på Svensk nationell forskningsinfrastruktur
* Max IV (https://www.maxiv.lu.se/)
* Kungl. biblioteket (https://www.kb.se/)
* Nationellt livsvetenskapligt centrum (SciLifeLab) http://www.scilifelab.se/
Exempel på lokal forskningsinfrastruktur vid enskilda lärosäten i Sverige
* För en översikt av forskningsinfrastrukturer vid SLU, besök: https://www.slu.se/forskning/forskningsinfrastruktur/
* För en översikt av forskningsinfrastrukturer vid GU, besök: https://www.gu.se/forskning/var-forskning/forskningsinfrastruktur/forskningsinfrastruktur-vid-goteborgs-universitet
* För en översikt av forskningsinfrastrukturer på Chalmers,besök: https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/Sidor/default.aspx
* Futurumkliniken vid Malmö universitet. https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/odontologiska-fakulteten/omvarldsamverkan/futurumkliniken/
* Open Lab Skåne vid Malmö universitet http://openlabskane.se/about/
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Externfinansiering

2020-05-11T12:23:32Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Externfinansiering''' innebär att externa aktörer finansierar hela eller delar av ett forskningsprojekt. Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas [[samfinansiering]], [[medfinansiering]], [[motfinansiering]], [[In-kind finansiering|in-kind]] eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.

==Tillämpning==
Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.

1 : [[Uppdragsforskning]] innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.

2 : [[Samverkansforskning]] innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.

Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>

===Att ta betalt för forskning===
De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.

Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor|hämtdatum=23 oktober 1018|utgivare=Ekonomistyrningsverkets|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:

*Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
*Uppdragsforskning

*Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga

*Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet

Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191|titel=Avgiftsförordning (1992:191)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>:

*Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.

*Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service

Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§|hämtdatum=2 oktober|utgivare=Riksdagsförvaltningen|sid=}}</ref>

===Forskning mot avgift===
Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.

===Forskning med annan finansiering===
Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>

==Motsvarighet på engelska==
External funding

==Referenser==

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]
<references />

Deltagarbaserad forskning

2020-05-11T12:23:03Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Deltagarbaserad forskning''' är ett paraplybegrepp för olika forskningsansatser där forskning görs tillsammans med personer och organisationer vars liv, vardag eller yrkesliv berörs av området för forskningen. <ref>{{Webbref|url=http://participatesdgs.org/methods/|titel=Participatory Research Methods
What is participatory research?|hämtdatum=190913|utgivare=Participate|sid=Participatory research}}</ref>

==Tillämpning==
I deltagarbasear forskning engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Deltagarna kan vara enskilda individer eller organisationer.Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ett grundantagande är att ett nära samarbete mellan forskare och externa skall öka kvalitén, relevensen och användbarheten av forskningsresultaten<ref>Ibid</ref>. Ett fokus på nytta och användbarhet delar deltagarbaserad forskning med andra deltagarnära metoder så som [[följeforskning]] och lärande eller [[löpande utvärdering]] som även kan ha som syfte att stärka en extern parts [[mottagarkompetens]]. Ett centralt tema vid deltagarbasera forskning är att kunskapsutvecklingen sker i [[samverkan]] mellan vetenskaplig, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett mer förankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. [[Aktionsforskning|Aktionsforskning]], interaktiv forskning och deltagarbaserad forskningsmetod, representerar olika varianter av deltagarbaserad forskning<ref>[http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206371/FULLTEXT01.pdf]</ref>. Begreppen har stora likheter men skiljer sig även åt när det gäller synen på forskningsmetoden och dess koppling till lärande, utveckling och delaktighet<ref>Ibid.</ref>. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
En grumdförutsättning för deltagarbaserad forskning är att samverkan präglas av en hög grad av transparens och jämlikhet mellan samverkande parter, där varje parts egna resurser, kompetenser och perspektiv tillvarats. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Deltagarbaserad forskning vilja att verka nära forskningens målgrupp i projekt som inte sällan präglas av en förändringsambition, ställer forskaren infor en rad etiska dilemman så som närhet och distans och risken att "go [[wikt:go_native|native]]" och därmed förlora sin kritiska distans och oberoend. När forskningen sker i samverkan med grupper som lever i utsatthet uppstår även frågan om deras förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar och forskningens intresse att snarare utveckla kunskap och främja sin forskning. Deltagarbaserad forskning ger förespeglingen att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Behovsdriven forskning

2020-05-11T12:22:49Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Behovsdriven forskning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.

==Tillämpning==
Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.<ref>[http://www.vits.org/uploads/WESPA2006/Lindblad-Gidlund_Nilsson.pdf Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”]</ref><ref>[https://www.esv.se/press/nyheter/2017/fran-behovsdriven-utveckling-till-nyttorealisering--en-oversikt/ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt]</ref>

Inom forskning kring [[entreprenörskap]] finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.<ref>[https://www.researchgate.net/publication/233717943_Beyond_necessity-driven_versus_opportunity-driven_entrepreneurship_A_study_of_informal_entrepreneurs_in_England_Russia_and_Ukraine Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in ''International Journal of Entrepreneurship and Innovation'' 9(3):157-165, July 2008.]</ref> Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.

==Motsvarighet i engelskan==
Necessity driven research.

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Aktionsforskning

2020-05-11T12:22:30Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Aktionsforskning''' är en forskningsmetod som företrädelsevis används inom praktiknära samhälls-, utbildnings- och hälsovetenskaplig forskning. Vid aktionsforskning intervenerar forskaren aktivt i en extern organisation och samarbetar med dess praktiker för att tillsammans med dessa förbättra organisationens verksamhet. Samtidigt som interventionen sker genomför forskaren datainsamling och bedriver forskning.

==Tillämpning==
Socialpsykologens Kurt Lewin tillskrivs ofta rollen som aktionsforskningens fader.<ref>Koshey et al. (2010) Action Research in Healthcare </ref> Metoden används främst inom hälso-, sjukvårds- och skolsektorn. Vid aktionsforskning samarbetar forskaren med praktiker, till exempel sjuksköterskor och lärare, för att tillsammans med dessa identifiera angelägna problem inom i detta fall vård- respektive skolverksamheten och utveckla, implementera och utvärdera lämpliga lösningar. I samband med aktionsforskning finns också möjlighet att utöver praktiker aktivt involvera till exempel patienter, elever och föräldrar.
===Skillnaden mellan aktionsforskning, följeforskning och fallstudier===
Aktionsforskning bygger ofta på ett ”bottom-up-perspektiv” och tar sin utgångspunkt i praktikernas (lärarnas, sjuksköterskornas etc) egenidentifierade verksamhetsrelaterade problem och utmaningar. På så sätt skiljer sig aktionsforskning från [[följeforskning]] som i regel har ett ”top-down-perspektiv” där uppdraget till forskaren istället kommer från organisationens ledning, vars representanter sätter ramarna och i stor utsträckning bestämmer vilka problem och utmaningar samt tillhörande förändringsprocesser man önskar att forskaren ska ta sig an.<ref>Ahnberg, E. et al. (2010) [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik]</ref>

Aktionsforskning som metod skiljer sig även från fallstudien som metod i bemärkelsen att aktionsforskaren är direkt inblandad i och verkar för en förändring i den studerade organisationens struktur och/eller verksamhetspraktik, samtidigt som aktionsforskaren i forskningssyfte studerar konsekvensen av den förändring hen är med att åstadkomma.<ref>Kock, N. (Ed.) (2007) [http://libris.kb.se/bib/10512802 Information Systems Action Research: An Applied View of Emerging Concepts and Methods]</ref> Vid en fallstudie ligger fokus istället på en närstudie av ett fenomen eller process, utan att påverka själva processen eller fenomenet.<ref>Wikipedia, sökord "[https://sv.wikipedia.org/wiki/Fallstudie Fallstudie]", läst 190411</ref>

===Aktionsforskningens dilemman och utmaningar===
Ett dilemma aktionsforskaren behöver vara medveten om och uppmärksam på är att det kan uppkomma motstridiga intressen mellan forskaren och de praktiker hen samarbetar med. Där praktikerna i första hand behöver förhålla sig till de förändringar de vill genomföra inom sin organisation, behöver forskaren även ta hänsyn till kunskapsbehoven inom det egna forskningsfältet.<ref name=":0" />

Aktionsforskaren behöver också vara medveten om de maktrelationer som råder inom den studerade organisation, t.ex. mellan ledning och tjänstemän, samt mellan forskarna i forskarlaget och mellan forskaren och de praktiker som deltar i projektet.

Ambitionen att i först hand låta praktikerna definiera de problem och utmaningar aktionsforskningen ska adressera är inte heller utan dilemman. I situationer där aktionsforskaren inte delar praktikernas problembeskrivning behöver således forskaren besitta förmågan ifrågasätta och ha en konstruktiv dialog med praktikerna. I annat fall riskerar den förändring och de implementerade lösningar som genomförs som ett resultat av aktionsforskningen inte svara mot de praktiska och vetenskapliga målen för projektet i fråga.

Aktionsforskaren kan också behöva förhålla sig till att ansvariga politiker och ledningen för politiskt styrda offentliga myndigheter inte nödvändigtvis välkomnar praktikernas och aktionsforskarnas problemorienterade beskrivning av organisationens verksamhet. I dessa fall tvingas aktionsforskaren ta ställning till om det är etiskt försvarbart och praktiskt möjligt att inleda eller fortsätta ett projekt utan ledningens uttalade stöd.

Aktionsforskaren behöver slutligen också beakta och ta ställning till i vilken utsträckning den studerade organisationens externa intressenters (elevers, patienters etc.) ska inkluderas i projektet.<ref name=":0">Holgerson, S. och Melin, U. (2013) [http://www.vits.org/adwi2013/SHolgersson_UMelin-ADWI2013.pdf Pragmatic Dilemmas in Action Research – Doing Action Research with or without the Approval of the Top Management?]</ref>

==Motsvarighet på engelska==
Action research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Akademiska värden

2020-05-11T12:22:13Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Akademiska värden''' avser för universitet och högskolor centralt bärande, styrande och normerande principer. Till dessa räknas vanligtvis akademisk frihet, akademisk integritet, akademisk kvalitet, akademiskt ansvar och akademisk kollegialitet.

==Tillämpning==
Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref>

'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>.

'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.

'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.

'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.

'''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning.

Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 50.</ref>.

==Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena==
I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref>

Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa [[Samverkanspartner|samverkanspartnern]] i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref>

== Motsvarande engelsk benämning/översättning ==
Academic values / Core academic values

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Adjungerad doktorand

2020-05-11T12:21:49Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Adjungerad doktorand''' (eller adjungerad licentiand) är en samlingsterm för forskarstudenter vars forskarutbildning sker i samverkan mellan akademin och en extern samverkanspartner.

==Tillämpning==
Under forskarutbildningen är den adjungerade doktoranden anställd hos den externa samverkanspartnern och får sin forskarutbildning finansierad helt eller delvis av denna. Beroende på den externa samverkanspartnerns tillhörighet kan adjungerade doktorander benämnas [[kommundoktorand]], [[regiondoktorand]], [[myndighetsdoktorand]] eller [[industridoktorand]]. Den adjungerade doktorandens forskning har ofta sin utgångspunkt i den externa samverkanspartnerns verksamhet och behov. I vissa fall är syftet med forskarstudierna inte att avlägga en doktorsexamen utan en licentiandexamen. I dessa fall benämns forskarstudenten istället adjungerad licentiand.

Adjungerad doktorand är ett exempel på [[personrörlighet inom forskning]]. Den adjungerade doktoranden är inskriven som doktorand vid en specifik fakultet eller institution eller vid en forskarskola som drivs av akademin tillsammans med externa samverkanspartners. Den adjungerade doktoranden är samtidigt anställd hos den externa samverkanspartnern, vilken även finansierar den adjungerade doktorandens lön. Den externa samverkanspartnern finansierar vanligtvis även andra under forskarstudierna tillkommande kostnader för tex. handledning, kontorsplats, forskningsinfrastruktur, konferenser och resor. Det förekommer även att den adjungerade doktorandens forskarutbildning samfinansieras av akademin och den externa samverkanspartnern, och/eller med hjälp av externa medel.

Den adjungerade doktorerandes forskning kan i varierande utsträckning vara förlagd både vid lärosätet och hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren. Omfattningen av den adjungerade doktorandens forskarstudier kan variera och i många fall sker forskarstudierna på deltid vilket möjliggör för den adjungerade doktoranden att fortsätta arbeta deltid hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren inom ramen för sin ordinarie tjänst. Den adjungerade doktorandens huvudhandledare kommer alltid från akademin. Den adjungerade doktorandens handledare kan dock vara anställd hos den externa samverkansparten.

Adjungerade doktorander uppfattas ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären.Till skillnad från ”traditionella” doktorander som är finansierade och anställda vid lärosätet avkrävs ofta inte adjungerade doktorander institutionstjänstgöring i form av undervisning, handledning eller administration. Det kan därför vara av speciellt intresse för lärosätet att möjliggöra för adjungerade doktorander att undervisa och handleda studenter för att på så sätt ge de senare möjlighet att ta del av de adjungerade doktorandernas erfarenheter och kontakter utanför akademin.

Vid rekrytering av adjungerade doktorander har lärosätena det yttersta ansvaret att säkerställa så att antagna kandidater uppfyller akademiska kvalitetskrav. Adjungerade doktorander underställs därför samma formella krav och bedömningskriterier som doktorander i övrigt. Det förekommer dock att akademin och den externa samverkanspartnern inte har samma syn på vilken kandidat som är mest lämplig. I dessa fall är det viktigt att akademin inte gör avkall på akademins kvalitetskrav för att tillgodose den externa samverkanspartens önskemål.I samband med rekrytering är det vidare viktigt att upprätta avtal mellan den adjungerade doktoranden, arbetsgivaren och akademin för att reglera sekretess, styrning och immaterialrättsliga förhållande relaterade till den adjungerade doktorandens forskning och dess resultat.

Efter avlagd doktors- eller licentiandexamen önskar vanligtvis den adjungerade doktorandens arbetsgivare att denne återgår till sin tidigare tjänst. Där detta sker bidar den tidigare adjungerade doktoranden till att skapa goda förutsättningar för fortsatta samverkan mellan akademin och den externa samverkanspartnern bland annat genom att öka den så kallade ”mottagarkompetensen”. I vissa fall har dock adjungerade doktorander efter avlagd examen valt att stanna kvar inom akademin därför att den externa partnern/arbetsgivaren inte bedömts kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar den adjungerade doktorandens ökade kompetens.

==Motsvarande engelsk benämning/översättning==
External PHD-student

==Referenser==
Sveriges Kommuner och Landsting (2014) [https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-145-7.pdf?issuusl=ignore Kommundoktorander: Forskning i kommunens tjänst]

Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]

Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015) [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan]

==Externa länkar==
[https://www.kth.se/samverkan/personrorlighet/industridoktorander/industridoktorander-1.75494 KTH om industridoktorander]

[http://new.abb.com/se/om-abb/aktuell-lasning/industridoktorander-dubbla-stolar-inspirerar-och-utmanar-abb ABB om industridoktorander]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Användare:Pål Brunnström (MaU)

2020-01-30T08:40:49Z

Pål Brunnström (MaU): Lagt till länk till egen hemsida.

Jag är verksam vi Malmö Universitet och min roll i Samsyn-projektet är att arbeta med begreppsdefinitionerna för fältet Forskningssamverkan. I övrigt är jag forskare kopplad till Institute of Urban Research, en presentation av min forskning finns [https://www.iuresearch.se/researcher/pal-brunnstrom/?ppage=1 här].

Samfinansiering

2020-01-29T20:45:03Z

Pål Brunnström (MaU): /* Motsvarighet i engelskan */

'''Samfinansiering''' innebär att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt är att man bidrar med egen tid och räknar om den till ett värde. I vissa utlysningar av forskningsmedel ställs dock krav på kontant samfinansiering.

==Tillämpning==
När den externa finansiären inte erbjuder full kostnadstäckning, måste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan bestå av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett företag lånar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta för att det inte ska uppstå ett finansiellt underskott inom projektet.

Externa finansiärer har olika namn på samfinansiering och kan exempelvis benämnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat än pengar eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär. Detta behöver projektledningen ta hänsyn till både i finansieringsbudgeten i ansökningsprocessen och när forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas.

Mittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som förkommer och kan fungera som stöd för lärosätet i exempelvis i ansökningsprocessen eller vi ansökan om utbetalning, se

”Samfinansiering i forskningsprojekt”<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|hämtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}</ref>. Olika lärosäten har i sin tur olika regler för beräkning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska beräknas.<ref>{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Samfinansiering (medfinansiering)|hämtdatum=2 oktober 2018|utgivare=Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|hämtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska högskolan|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Samfinansiering|hämtdatum=27 september 2018|utgivare=Högskolan i Borås|sid=}}</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Co-financing, joint funding

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Forskningssamverkan

2020-01-29T20:43:20Z

Pål Brunnström (MaU):

Akademiska värden

2020-01-29T20:41:42Z

Pål Brunnström (MaU): Lagt till engelsk översättning

Adjungerad doktorand

2020-01-29T20:36:55Z

Pål Brunnström (MaU): removed Category:Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

Adjungerad doktorand

2020-01-29T20:36:12Z

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

Nyttiggörande

2019-08-23T09:13:13Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Nyttiggörande

2019-08-23T08:57:33Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Nyttiggörande

2019-08-23T08:53:45Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-08-23T08:18:34Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation kan vara tjänster, produkter, metoder, processer, och samarbeten som leder till nya lösningar på sociala problem som på ett nytt och mer effektivt och hållbart sätt skapar värde eller nytta för samhället.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Social innovation beskrivs omfatta olika mycket i olika sammanhang. Det används på varierande sätt med avseende på vad som associeras med social innovation i termer av aktörer, metoder, värde med mera. Till exempel definieras social innovation ibland snävare än innovationer som förvisso ger en lösning på sociala problem och behov; i en social innovation är värdet, ekonomiskt och socialt, avsett och primärt riktat mot samhället i stort. Social innovation är en mer effektiv, ändamålsenlig, hållbar lösning där värdet av innovationen kommer samhället till gagn, snarare än innovatören.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

Lärosäten arbetar med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel [http://socialinnovation.se/#section-testimonials Mötesplats Social Innovation] som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Bland annat driver de projektet Social Innovation Skåne tillsammans med olika idéburna aktörer för att skapa bättre förutsättningar för utveckling av sociala innovationer och hållbara sociala företag i regionen.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref>
==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-08-23T08:18:00Z

Pål Brunnström (MaU):

Deltagarbaserad forskning

2019-08-23T08:12:29Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' avser forskningsmetodik där av forskningen berörda individer bjuds in att delta i forskningsprocessen för att tillsammans med forskaren/forskarna formulera forskningsfrågor samt genomföra datainsamling och analys.

==Tillämpning==
I deltagarbaserad forskning deltar de personer vars liv, vardag och yrkesliv är föremål för studien aktivt i forskningsprocessen. Tillsammans med forskare engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Genom detta aktiva deltagande ges av forskningen berörda personer möjlighet att påverka och kontrollera forskningen och dess resultat. Deltagaren ges även möjlighet att verifiera resultatet av forskningen, vilket ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningsresultatet kommer till nytta i samhället. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice.<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”.<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Deltagarbaserad forskning

2019-08-23T08:11:46Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Deltagarbaserad forskning''' avser forskningsmetodik där av forskningen berörda individer bjuds in att delta i forskningsprocessen för att tillsammans med forskaren/forskarna formulera forskningsfrågor samt genomföra datainsamling och analys.

==Tillämpning==
I deltagarbaserad forskning deltar de personer vars liv, vardag och yrkesliv är föremål för studien aktivt i forskningsprocessen. Tillsammans med forskare engageras deltagarna i att formulera forskningsfrågor samt tillhandahålla och analysera forskningsdata. Genom detta aktiva deltagande ges av forskningen berörda personer möjlighet att påverka och kontrollera forskningen och dess resultat. Deltagaren ges även möjlighet att verifiera resultatet av forskningen, vilket ökar sannolikheten att forskningen blir framgångsrik och att forskningsresultatet kommer till nytta i samhället. Deltagande personer ges dessutom en inblick i hur forskning går till och kunskap om hur man kan nyttja forskningsresultat för att till exempel värna sina egna rättigheter. Deltagande personer får även möjlighet att tack vare sin delaktighet i forskningsprocessen skapa nya kontakter och bygga nätverk. Genom deltagarnas aktiva inblandning i forskningen kan deltagarbaserad forskning generera ett verklighetsförankrat beslutsunderlag med vars hjälp olika samhällssektorer kan utforma och implementera en mer effektiv samhällsservice<ref name=":0">www.ethicsguidebook.ac.uk[http://www.ethicsguidebook.ac.uk/Participatory-approaches-197 , ”The research Ethics Guidebook: Participatory approaches”]</ref><ref>[http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/rt/printerFriendly/1801/3334 Bergold, J. och Thimas, S. 2012. "Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion". ''Forum: Qualitative Social Research'', Vol 13, No 1.]</ref><ref>[http://www.participatorymethods.org/task/research-and-analyse www.participatorymethods.org, "Research and Analyse"]</ref><ref name=":1">Krishnaswamy, A. (2004). "Participatory Research Strategies and Tools". ''Practitioner: Newsletter of the National Network of Forest Practitioners'' 22: 17 – 22.</ref>.

Deltagarbaserad forskning förekommer inom exempelvis utvecklingsstudier, lantbruksstudier, landskapsplanering, offentlig hälsa och medicinska studier. Deltagarbaserad forskning nyttjar ofta en kombination av flera olika kvalitativa metoder för datainsamling så som deltagande observationer, offentlig samhällsdialog, media och internet. Ofta arbetar forskare direkt med sociala rörelser.

Deltagarbaserad forskning kan vidare ta sig olika former beroende på graden av deltagande samt i vilken utsträckning forskningsprojektet strävar efter att åstadkomma en förändring i samhället som en direkt följd av forskningsprojektet. I det senare fallet har forskningsprojektet även en ambition att lösa problem som de deltagande personerna har att hantera i sin vardag eller i sitt yrkesliv exempelvis. Dessa typer av studier benämns ”[[aktionsforskning]]”<ref>[https://www.tni.org/en/publication/a-toolkit-for-participatory-action-research Sandwell K. (ed) (2017) ''A Toolkit for Participatory Action Research'']</ref><ref>s4s.wikidot.com/, [http://s4s.wikidot.com/concepts:participatory-research ”Tools for participatory research"]</ref>.

==Förutsättningar, kritik och etiska dilemman==
Framgångsrik och etiskt försvarbar deltagarbaserad forskning kan endast ske i en demokratisk kontext. Detta blir speciellt viktigt när marginaliserade och individer och grupper deltar i forskningen. Deltagarbaserad forskning bygger vidare på att deltagarna är villiga att berätta om sitt liv, sina föreställningar och åsikter utan att riskera utsättas för repressalier. Forskaren måste därför ta ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö där deltagarna kan avslöja personliga åsikter och detaljer om sitt liv utan att känna oro för att detta ska få negativa konsekvenser.

Marginaliserade individers och gruppers faktiska möjlighet att delta i deltagarbaserad forskning avgörs många gånger av vilka resurser de har och hur de har det ställt materiellt. Detta väcker frågan huruvida det är försvarbart att betala deltagare för deras deltagande i deltagarbaserad forskning.<ref name=":1" />

Deltagarbaserad forskning, i synnerhet mer aktionsbetonad sådan där man strävar efter samhällelig förändring, ställer vidare forskaren inför specifika etiska dilemman. Ibland ingår marginaliserade individer som deltagare i deltagarbaserad forskning. Dessa personer kan ha högt ställda förväntningar att forskningen ska leda till förbättringar i deras liv. Om så inte sker riskerar deltagarna att bli desillusionerade. Deltagarbaserad forskning utlovar också att deltagarna genom sitt deltagande ges större makt över sina liv och sin vardag. Frågan är dock om forskning verkligen i praktiken kan åstadkomma en sådan maktöverföring.<ref name=":0" />

==Engelsk översättning==
Participatory Research

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Personrörlighet

2019-08-21T11:46:55Z

Pål Brunnström (MaU):

Personrörlighet

2019-08-21T11:44:33Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.

==Tillämpning==
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

===Personrörlighet inom forskning===
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

===Personrörlighet inom undervisning===
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

===Andra former för personrörlighet inom akademin===
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

===Att mäta personrörlighet===
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Intersectoral mobility<ref>Science Europe, [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations], 2017</ref>

==Referenser==
<references />

Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

Elmroth, B. et al. (2015), ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''

Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Personrörlighet

2019-08-21T11:40:01Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.

==Tillämpning==
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

===Personrörlighet inom forskning===
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

===Personrörlighet inom undervisning===
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

===Andra former för personrörlighet inom akademin===
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

===Att mäta personrörlighet===
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Intersectoral mobility

==Referenser==
<references />

Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

Elmroth, B. et al. (2015), ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''

Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Social innovation

2019-08-21T08:18:47Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation kan vara tjänster, produkter, metoder, processer med mera; en ny lösning på sociala problem som på ett nytt och mer effektivt och hållbart sätt skapar värde eller nytta för samhället.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör. <ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Social innovation beskrivs omfatta olika mycket i olika sammanhang. Det används på varierande sätt med avseende på vad som associeras med social innovation i termer av aktörer, metoder, värde med mera. Till exempel definieras social innovation ibland snävare än innovationer som förvisso ger en lösning på sociala problem och behov; i en social innovation är värdet, ekonomiskt och socialt, avsett och primärt riktat mot samhället i stort. Social innovation är en mer effektiv, ändamålsenlig, hållbar lösning där värdet av innovationen kommer samhället till gagn, snarare än innovatören<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>.

Lärosäten arbetar med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel [http://socialinnovation.se/#section-testimonials Mötesplats Social Innovation] som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Bland annat driver de projektet Social Innovation Skåne tillsammans med olika idéburna aktörer för att skapa bättre förutsättningar för utveckling av sociala innovationer och hållbara sociala företag i regionen.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref>.
==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-08-21T08:17:54Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta samhällets utmaningar. Social innovation kan vara tjänster, produkter, metoder, processer med mera; en ny lösning på sociala problem som på ett nytt och mer effektivt och hållbart sätt skapar värde eller nytta för samhället.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör. <ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Social innovation beskrivs omfatta olika mycket i olika sammanhang. Det används på varierande sätt med avseende på vad som associeras med social innovation i termer av aktörer, metoder, värde med mera. Till exempel definieras social innovation ibland snävare än innovationer som förvisso ger en lösning på sociala problem och behov; i en social innovation är värdet, ekonomiskt och socialt, avsett och primärt riktat mot samhället i stort. Social innovation är en mer effektiv, ändamålsenlig, hållbar lösning där värdet av innovationen kommer samhället till gagn, snarare än innovatören<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>.

Lärosäten arbetar med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel [http://socialinnovation.se/#section-testimonials Mötesplats Social Innovation] som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Bland annat driver de projektet Social Innovation Skåne tillsammans med olika idéburna aktörer för att skapa bättre förutsättningar för utveckling av sociala innovationer och hållbara sociala företag i regionen.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref>.
==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-08-21T08:14:30Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Social innovation''' är en benämning på '''[[innovation]]''' för att bemöta samhällets utmaningar. Social innovation kan vara tjänster, produkter, metoder, processer med mera; en ny lösning på sociala problem som på ett nytt och mer effektivt och hållbart sätt skapar värde eller nytta för samhället.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör. <ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Social innovation beskrivs omfatta olika mycket i olika sammanhang. Det används på varierande sätt med avseende på vad som associeras med social innovation i termer av aktörer, metoder, värde med mera. Till exempel definieras social innovation ibland snävare än innovationer som förvisso ger en lösning på sociala problem och behov; i en social innovation är värdet, ekonomiskt och socialt, avsett och primärt riktat mot samhället i stort. Social innovation är en mer effektiv, ändamålsenlig, hållbar lösning där värdet av innovationen kommer samhället till gagn, snarare än innovatören<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>.

Lärosäten arbetar med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel [http://socialinnovation.se/#section-testimonials Mötesplats Social Innovation] som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Bland annat driver de projektet Social Innovation Skåne tillsammans med olika idéburna aktörer för att skapa bättre förutsättningar för utveckling av sociala innovationer och hållbara sociala företag i regionen.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref>.
==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Nyttiggörande

2019-08-15T12:47:10Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". <ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> . KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk. <ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Akademiska värden

2019-06-05T13:25:47Z

Pål Brunnström (MaU):

'''Akademiska värden''' avser för universitet och högskolor centralt bärande, styrande och normerande principer. Till dessa räknas vanligtvis akademisk frihet, akademisk integritet, akademisk kvalitet, akademiskt ansvar och akademisk kollegialitet.

==Tillämpning==
Svenska universitets och högskolors verksamhet styrs av högskolelagen och högskoleförordningen. Verksamheten är också underställd Sveriges grundlagar. Universitet och högskolor är samtidigt idéburna institutioner vars verksamhet inom forskning och utbildning vilar på allmänna humanistiska värden, ex. FN-deklarationerna om mänskliga rättigheter. Verksamheten vid universitet och högskolor vägleds vidare av vad som traditionellt benämns akademiska värden:<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 86-98</ref>

'''Akademisk frihet:''' Den akademiska friheten är inskriven i högskolelagen tryggar forskarens rätt att fritt välja forskningsproblem och forskningsmetod samt rätten att fritt publicera sitt forskningsresultat<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen (1992:1434) , kap 1, § 6]</ref>. Den akademiska friheten inkluderar vidare forskarens rätt att yttra sig och kritisera sina kollegors forskning. Begreppet akademisk frihet är även relevant för undervisande personal och avser då lärarens frihet i utbildningen, ex. rätten att välja pedagogik, samt frihet i sin kunskapsförmedling givet att den vilar på vetenskaplig grund. Den akademiska friheten inbegriper även studenternas rätt att fritt söka kunskap<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm]</ref>.

'''Akademisk integritet:''' Den akademiska integriteten är själva kärnan i den akademiska friheten och står för kravet att ingen politisk, ideologisk eller ekonomisk påverkan får ske gällande forskningens resultat, metod och publicering, samt av utbildningen.

'''Akademisk kvalitet:''' Hög akademisk kvalitet är ett ideal och överordnat mål för universitet och högskolor och innebär en ständig strävan efter att producera och förmedla kunskap av högsta möjliga kvalitet.

'''Akademiskt ansvar:''' Med den akademiska friheten följer också ett akademiskt ansvar som dels inbegriper en plikt att värna om de akademiska värdena, samt ett ansvar att inte missbruka den akademiska friheten.

'''Akademisk kollegialitet:''' Den akademiska kollegialiteten är en arbetsmetod och sätt för universitetsanställda forskare och lärare förhålla sig till sina kollegor och den forskning och undervisning som bedrivs. I korthet innebär akademisk kollegialitet att beslut fattas i största möjliga mån i konsensus efter att rationella samtal har förts mellan kollegor där handlingsalternativen har analyserats och argumenten prövats utan hänsyn till person. Målet är ytterst bygga framgångsrika miljöer för utbildning och forskning.

Den akademiska kollegialiteten inbegriper vidare den kvalitetsprövande utvärdering som pågår inom akademin där kollegor genom s.k. ''peer review'' granskar och bedömer ansökningar gällande forskningsmedel, anställningar, doktorsavhandlingar och forskningsartikelmanus<ref>[http://libris.kb.se/bib/12142641 Bexell, G. (2011) Akademiska värden visar vägen, Stockholm], s 50.</ref>.

==Tillämpningsproblematik och hot mot de akademiska värdena==
I Sverige visar studier att forskare och universitetslärare ibland upplever att den akademiska friheten i praktiken begränsas av bristen på tid avsatt för forskning inom ramen för forskarens anställning samt av alltför omfattande andel administration och undervisning. För att kunna forska är därför forskaren beroende av statliga och privata finansiärer. Samtidigt är utlysta offentliga forskningsmedel är ofta riktade och ger prioritet åt vissa forskningsområden och teoretiska perspektiv varför den akademiska friheten riskerar att åsidosättas. Privata finansiärer, oftast företag, förmedlar också forskningsmedel. Det fria kunskapssökandet risker i dessa fall att åsidosättas då företagen i första hand kan befaras prioritera vinstintresse framför akademisk frihet.<ref>[http://libris.kb.se/bib/10094181 Hermansson, Katarina Barrling (2005), Akademisk frihet i praktiken : en rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Stockholm], s 19.</ref><ref>[http://libris.kb.se/bib/9387267 Bennich-Björkman, Li (2004), Överlever den akademiska friheten? : en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid, Stockholm]</ref>

Den akademiska friheten kan också utmanas när forskare samverkar med myndigheter, företag och idéburna organisationer. Tidigare studier visar att forskare vid samverkan kan uppleva kulturkrockar mellan akademin och den externa [[Samverkanspartner|samverkanspartnern]] i frågor som rör öppenhet, medbestämmande och kollegial förankring.<ref>[http://muep.mau.se/handle/2043/24028 Brunnström, Gustafsson och Jönsson (2017) Samverkan inom forskning – Malmö universitets arbete med att understödja, följa upp och utveckla forskningssamverkan], s 93</ref>

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Medborgarforskning

2019-06-05T13:23:37Z

Pål Brunnström (MaU):

Adjungerad doktorand

2019-06-05T13:19:28Z

Pål Brunnström (MaU):

Adjungerad doktorand

2019-06-05T08:46:53Z

Pål Brunnström (MaU): /* Tillämpning */

'''Adjungerad doktorand''' (eller adjungerad licentiand) är en samlingsterm för forskarstudenter vars forskarutbildning sker i samverkan mellan akademin och en extern samverkanspartner vanligtvis tillhörande privat eller offentlig sektor. Under forskarutbildningen är den adjungerade doktoranden anställd hos den externa samverkanspartnern och får sin forskarutbildning finansierad helt eller delvis av denna. Beroende på den externa samverkanspartnerns tillhörighet kan adjungerade doktorander benämnas [[kommundoktorand]], [[regiondoktorand]], [[myndighetsdoktorand]] eller [[industridoktorand]]. Den adjungerade doktorandens forskning har ofta sin utgångspunkt i den externa samverkanspartnerns verksamhet och behov. I vissa fall är syftet med forskarstudierna inte att avlägga en doktorsexamen utan en licentiandexamen. I dessa fall benämns forskarstudenten istället adjungerad licentiand.

==Tillämpning==
Adjungerad doktorand är ett exempel på [[personrörlighet inom forskning]]. Den adjungerade doktoranden är inskriven som doktorand vid en specifik fakultet eller institution eller vid en forskarskola som drivs av akademin tillsammans med externa samverkanspartners. Den adjungerade doktoranden är samtidigt anställd hos den externa samverkanspartnern, vilken även finansierar den adjungerade doktorandens lön. Den externa samverkanspartnern finansierar vanligtvis även andra under forskarstudierna tillkommande kostnader för tex. handledning, kontorsplats, forskningsinfrastruktur, konferenser och resor. Det förekommer även att den adjungerade doktorandens forskarutbildning samfinansieras av akademin och den externa samverkanspartnern, och/eller med hjälp av externa medel.

Den adjungerade doktorerandes forskning kan i varierande utsträckning vara förlagd både vid lärosätet och hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren. Omfattningen av den adjungerade doktorandens forskarstudier kan variera och i många fall sker forskarstudierna på deltid vilket möjliggör för den adjungerade doktoranden att fortsätta arbeta deltid hos den externa samverkanspartnern/arbetsgivaren inom ramen för sin ordinarie tjänst. Den adjungerade doktorandens huvudhandledare kommer alltid från akademin. Den adjungerade doktorandens handledare kan dock vara anställd hos den externa samverkansparten.

Adjungerade doktorander uppfattas ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären.Till skillnad från ”traditionella” doktorander som är finansierade och anställda vid lärosätet avkrävs ofta inte adjungerade doktorander institutionstjänstgöring i form av undervisning, handledning eller administration. Det kan därför vara av speciellt intresse för lärosätet att möjliggöra för adjungerade doktorander att undervisa och handleda studenter för att på så sätt ge de senare möjlighet att ta del av de adjungerade doktorandernas erfarenheter och kontakter utanför akademin.

Vid rekrytering av adjungerade doktorander har lärosätena det yttersta ansvaret att säkerställa så att antagna kandidater uppfyller akademiska kvalitetskrav. Adjungerade doktorander underställs därför samma formella krav och bedömningskriterier som doktorander i övrigt. Det förekommer dock att akademin och den externa samverkanspartnern inte har samma syn på vilken kandidat som är mest lämplig. I dessa fall är det viktigt att akademin inte gör avkall på akademins kvalitetskrav för att tillgodose den externa samverkanspartens önskemål.I samband med rekrytering är det vidare viktigt att upprätta avtal mellan den adjungerade doktoranden, arbetsgivaren och akademin för att reglera sekretess, styrning och immaterialrättsliga förhållande relaterade till den adjungerade doktorandens forskning och dess resultat.

Efter avlagd doktors- eller licentiandexamen önskar vanligtvis den adjungerade doktorandens arbetsgivare att denne återgår till sin tidigare tjänst. Där detta sker bidar den tidigare adjungerade doktoranden till att skapa goda förutsättningar för fortsatta samverkan mellan akademin och den externa samverkanspartnern bland annat genom att öka den så kallade ”mottagarkompetensen”. I vissa fall har dock adjungerade doktorander efter avlagd examen valt att stanna kvar inom akademin därför att den externa partnern/arbetsgivaren inte bedömts kunna erbjuda arbetsuppgifter som motsvarar den adjungerade doktorandens ökade kompetens.

==Motsvarande engelsk benämning/översättning==
External PHD-student

==Referenser==
Sveriges Kommuner och Landsting (2014) [https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-145-7.pdf?issuusl=ignore Kommundoktorander: Forskning i kommunens tjänst]

Stockholms universitet (2017) [https://www.su.se/polopoly_fs/1.356515.1510557251!/menu/standard/file/Samverkansrapport_webb_170703.pdf Samverkan vid Stockholms universitet]

Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J. (2015) [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan]

==Externa länkar==
[https://www.kth.se/samverkan/personrorlighet/industridoktorander/industridoktorander-1.75494 KTH om industridoktorander]

[http://new.abb.com/se/om-abb/aktuell-lasning/industridoktorander-dubbla-stolar-inspirerar-och-utmanar-abb ABB om industridoktorander]

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]