https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Peno7460 2026-05-25T09:38:31Z Användarbidrag MediaWiki 1.43.7 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samsyn:Om&diff=6147 2021-10-10T16:57:33Z

<p>Peno7460: /* Om samsyn-projektet */ Uppdaterat information, tagit bort gamla kontaktuppgifter.</p> <hr /> <div>[[File:Samsyn S no text.svg|200px|right|frameless]]<br /> {{TOChöger}}<br /> <br /> ==&lt;big&gt; '''S A M S Y N - samverkan synliggjord''' &lt;/big&gt;==<br /> <br /> ==Om samsyn-projektet==<br /> Samsyn-projektet drevs från 2018 till december 2020. Det var ett av flera Vinnovafinansierade projekt med syfte att utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: https://k3-projekten.se/<br /> <br /> Samsyns syfte var att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Projektgruppen som tog fram Samsynwiki bestod av sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet stod som projektledare.<br /> <br /> ==Om Samsynwikin==<br /> <br /> ===Premisser för innehållet===<br /> Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.<br /> <br /> Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.<br /> <br /> Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.<br /> <br /> Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:<br /> <br /> *Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)<br /> *Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.<br /> *Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.<br /> *I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.<br /> *Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).<br /> *Allt ska beläggas med källhänvisningar.<br /> <br /> Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:<br /> <br /> *[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.<br /> *[[Samsyn:Checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.<br /> <br /> ==Så kan du bidra, revidera, ge tips==<br /> Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.<br /> <br /> Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''<br /> <br /> *'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.   <br /> *Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''<br /> *Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.<br /> *Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.<br /> <br /> Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn{{@}}su.se'''.<br /> <br /> ==Ställningstaganden och ansvar==<br /> Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.<br /> <br /> Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].<br /> <br /> ==Medverkande parter==<br /> <br /> *[https://www.chalmers.se/sv/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola]<br /> *[https://www.hig.se/ Högskolan i Gävle]<br /> *[https://liu.se/ Linköpings universitet]<br /> *[https://mau.se/ Malmö universitet]<br /> *[https://www.su.se/ Stockholms universitet] (projektleder)<br /> *[https://wikimedia.se/ Wikimedia Sverige]<br /> *[https://www.oru.se/ Örebro universitet]<br /> <br /> [[Kategori:Om Samsyn]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6136 2021-01-22T12:45:31Z

<p>Peno7460: Lagt till kategori</p> <hr /> <div>Samverkansmeriter bygger på aktiviteter som härrör från det som ingår i [[samverkansuppgiften]] (att samverka, att informera, att verka för att resultat kommer till nytta).<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Vad som ingår i samverkansmeriter är avhängigt hur man definierar begreppet ”samverkan”. Om hela samverkansuppgiften åsyftas så bör meriterna omfatta samverkansuppgiftens tre delar; samverka, informera, verka för nyttiggörande. Meriterna för bedömning kan t ex innehålla en sökandes dokumenterade kunskap inom samverkansuppgiften (samverka, informera, verka för nyttogörande) samt sökandes dokumenterade förmåga av att utföra samverkansuppgiften.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Bergstrand, A., Nilsson, C. och Nygren, Å|förnamn=|titel=Varför är det så snårigt? Begrepp relaterade till samverkansmeritering, Rapport inom projektet MerSam - Meritvärde för samverkansskicklighet|år=2020|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Documented collaboration skills''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansskicklighet&diff=6135 2021-01-14T20:19:20Z

<p>Peno7460: syntax</p> <hr /> <div>Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Samverkansskicklighet används som en meritgrund på vissa lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].<br /> <br /> Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan &lt;ref&gt;Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/&lt;/ref&gt; och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.<br /> <br /> Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen &lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.&lt;/ref&gt;: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot; &lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;.<br /> <br /> I regeringens forskningsproposition från 2016 &quot;Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft&lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt;&lt;ref name=&quot;:1&quot;&gt;Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]&lt;/ref&gt; betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.<br /> <br /> ==Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning==<br /> I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan&lt;ref name=&quot;:1&quot; /&gt;. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}&lt;/ref&gt;. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades&lt;ref&gt;SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan&lt;/ref&gt;.<br /> ==Engelsk översättning==<br /> Collaborative skills<br /> <br /> ==Källförteckning==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeritering&diff=6134 2021-01-14T20:18:45Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor och intern länk.</p> <hr /> <div>Bedömning av en enskild persons kunskap och/eller erfarenhet av samverkan. Se även [[samverkansskicklighet]]. <br /> ==Tillämpningar==<br /> Meriter för bedömning av samverkan kan t ex innehålla en sökandes dokumenterade kunskap inom samverkansuppgiften (samverka, informera, verka för nyttogörande) samt sökandes dokumenterade förmåga av att utföra samverkansuppgiften.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Bergstrand, A., Nilsson, C. och Nygren, Å|förnamn=|titel=Varför är det så snårigt? Begrepp relaterade till samverkansmeritering, Rapport inom projektet MerSam - Meritvärde för samverkansskicklighet|år=2020|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Documented collaboration skills<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6133 2021-01-14T20:14:21Z

<p>Peno7460: Källa</p> <hr /> <div>Samverkansmeriter bygger på aktiviteter som härrör från det som ingår i [[samverkansuppgiften]] (att samverka, att informera, att verka för att resultat kommer till nytta).<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Vad som ingår i samverkansmeriter är avhängigt hur man definierar begreppet ”samverkan”. Om hela samverkansuppgiften åsyftas så bör meriterna omfatta samverkansuppgiftens tre delar; samverka, informera, verka för nyttiggörande. Meriterna för bedömning kan t ex innehålla en sökandes dokumenterade kunskap inom samverkansuppgiften (samverka, informera, verka för nyttogörande) samt sökandes dokumenterade förmåga av att utföra samverkansuppgiften.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Bergstrand, A., Nilsson, C. och Nygren, Å|förnamn=|titel=Varför är det så snårigt? Begrepp relaterade till samverkansmeritering, Rapport inom projektet MerSam - Meritvärde för samverkansskicklighet|år=2020|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Documented collaboration skills''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6132 2021-01-14T20:08:16Z

<p>Peno7460: Korrigering av källhänvisning</p> <hr /> <div>Samverkansmeriter bygger på aktiviteter som härrör från det som ingår i [[samverkansuppgiften]] (att samverka, att informera, att verka för att resultat kommer till nytta).<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Vad som ingår i samverkansmeriter är avhängigt hur man definierar begreppet ”samverkan”. Om hela samverkansuppgiften åsyftas så bör meriterna omfatta samverkansuppgiftens tre delar; samverka, informera, verka för nyttiggörande.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Bergstrand, A., Nilsson, C. och Nygren, Å|förnamn=|titel=Varför är det så snårigt? Begrepp relaterade till samverkansmeritering, Rapport inom projektet MerSam - Meritvärde för samverkansskicklighet|år=2020|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Documented collaboration skills''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6131 2021-01-14T20:05:11Z

<p>Peno7460: Korrigering av källhänvisning</p> <hr /> <div>Samverkansmeriter bygger på aktiviteter som härrör från det som ingår i [[samverkansuppgiften]] (att samverka, att informera, att verka för att resultat kommer till nytta).<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Vad som ingår i samverkansmeriter är avhängigt hur man definierar begreppet ”samverkan”. Om hela samverkansuppgiften åsyftas så bör meriterna omfatta samverkansuppgiftens tre delar; samverka, informera, verka för nyttiggörande.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/contentassets/405c61b5a57f4d1487633d9126b11bf7/varfor-ar-det-sa-snarigt---begrepp-relaterade-till-samverkansmeritering.pdf|titel=Varför är det så snårigt? Delrapport från projektet MerSam - Meritvärde av samverkansskicklighet|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Documented collaboration skills''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6130 2021-01-14T20:04:05Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor och interna länkar.</p> <hr /> <div>Samverkansmeriter bygger på aktiviteter som härrör från det som ingår i [[samverkansuppgiften]] (att samverka, att informera, att verka för att resultat kommer till nytta).<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Vad som ingår i samverkansmeriter är avhängigt hur man definierar begreppet ”samverkan”. Om hela samverkansuppgiften åsyftas så bör meriterna omfatta samverkansuppgiftens tre delar; samverka, informera, verka för nyttiggörande.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hb.se/contentassets/405c61b5a57f4d1487633d9126b11bf7/varfor-ar-det-sa-snarigt---begrepp-relaterade-till-samverkansmeritering.pdf|titel=Varför är det så snårigt? Delrapport från projektet MerSam - Meritering av samverkan|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Documented collaboration skills''<br /> <br /> ==Referenser==</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanspartner&diff=6129 2021-01-14T20:00:28Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor och interna länkar.</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> En samverkanspartner är i högskolesamverkanssammanhang en organisation (företag, myndighet, kommun, etc.) som ingått någon form av långsiktigt avtal eller strategiskt partnerskap med ett lärosäte. <br /> ==Tillämpning==<br /> [[Samverkanspart]] används ofta som det generella begreppet medan -partner reserveras för aktörer som ingått formella [[strategiska partnerskap]] med ett lärosäte.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan - SPETS|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration partner''<br /> <br /> ==Källor==</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanspart&diff=6128 2021-01-14T19:53:24Z

<p>Peno7460: Utökat texten, interna länkar</p> <hr /> <div>Samverkanspart är en generell beteckning för ett företag, kommun, myndighet eller annan icke-akademisk organisation som samverkar med ett lärosäte eller enskild forskare. <br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> Samverkanspart används ofta synonymt till [[samverkanspartner]], ett begrepp som dock allt oftare reserveras för samverkansparter som ingår i ett [[strategiskt partnerskap]] eller avtal med ett lärosäte.<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Collaboration partner''</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Professionsutbildning&diff=6127 2021-01-14T19:47:36Z

<p>Peno7460: Ändrat kategorisering</p> <hr /> <div>'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som oftast innehåller både teoretiska och praktiska moment. En annan term är akademisk yrkesutbildning.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Yrkesutbildning|titel=Yrkesutbildning - artikel på Wikipedia|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Exempel på professionsutbildningar är t.ex. lärare&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/lararutbildningen/utbildning/programhandbok/valkommen-till-lararutbildningen/en-akademisk|titel=En akademisk professionsutbildning - Karlstads universitet|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, läkare, socionom eller ingenjör. Många professionsutbildningar leder till legitimationsyrken&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/information-innan-ansokan/Arbeta-i-Sverige/Reglerade-yrken/|titel=Reglerade yrken - Universitets- och högskolerådet (UHR)|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, men inte alla.<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelska==<br /> Den engelska motsvarigheten är ''Professional Education and Training''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning|titel=Professionsutbildning - Svensk-engelsk ordbok - UHR|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Källor==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Professionsutbildning&diff=6126 2021-01-14T19:45:49Z

<p>Peno7460: Lagt till källor</p> <hr /> <div>'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som oftast innehåller både teoretiska och praktiska moment. En annan term är akademisk yrkesutbildning.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Yrkesutbildning|titel=Yrkesutbildning - artikel på Wikipedia|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Exempel på professionsutbildningar är t.ex. lärare&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/lararutbildningen/utbildning/programhandbok/valkommen-till-lararutbildningen/en-akademisk|titel=En akademisk professionsutbildning - Karlstads universitet|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, läkare, socionom eller ingenjör. Många professionsutbildningar leder till legitimationsyrken&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/information-innan-ansokan/Arbeta-i-Sverige/Reglerade-yrken/|titel=Reglerade yrken - Universitets- och högskolerådet (UHR)|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, men inte alla.<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelska==<br /> Den engelska motsvarigheten är ''Professional Education and Training''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning|titel=Professionsutbildning - Svensk-engelsk ordbok - UHR|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Källor ==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Professionsutbildning&diff=6125 2021-01-14T19:45:09Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor</p> <hr /> <div>'''Professionsutbildning''' är en utbildning med yrkesinriktning som ges inom högskola och universitet och som oftast innehåller både teoretiska och praktiska moment. En annan term är akademisk yrkesutbildning.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Yrkesutbildning|titel=Yrkesutbildning - artikel på Wikipedia|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> De praktiska momenten av utbildningen sker ofta i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Exempel på professionsutbildningar är t.ex. lärare&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.kau.se/lararutbildningen/utbildning/programhandbok/valkommen-till-lararutbildningen/en-akademisk|titel=En akademisk professionsutbildning - Karlstads universitet|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, läkare, socionom eller ingenjör. Många professionsutbildningar leder till legitimationsyrken&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/information-innan-ansokan/Arbeta-i-Sverige/Reglerade-yrken/|titel=Reglerade yrken - Universitets- och högskolerådet (UHR)|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, men inte alla.<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelska==<br /> Den engelska motsvarigheten är ''Professional Education and Training''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/professionsutbildning|titel=Professionsutbildning - Svensk-engelsk ordbok - UHR|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Studiebes%C3%B6k&diff=6124 2021-01-14T19:37:22Z

<p>Peno7460: Internlänk</p> <hr /> <div>Ett studiebesök som en form av utbildningssamverkan är ett organiserat besök på ett företag, organisation eller annan arbetsplats, där studenter och lärare träffar företrädare för arbetsplatsen som berättar om och visar den egna verksamheten.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Studiebesök hos olika verksamheter där studenter får möta yrkesverksamma och ges möjlighet att ställa frågor kan ge dem en bättre bild av det yrkesområde de utbildar sig inom. De får en möjlighet att besöka tänkbara, framtida arbetsplatser och får ökad kännedom om yrket, och de möjligheter och krav som är förknippade med den framtida yrkesrollen.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ahlgren-Moritz, et al.|förnamn=Charlotte|titel=Vägen till samverkanssäkrad utbildning: Metoder och strategier|år=2016|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Studiebesöken kan ske i organiserad form från lärosätet och programmet, eller i regi av andra aktörer som är kopplade till lärosätet, t ex studentföreningar, fackförbund eller kåren.<br /> <br /> När studenter gör studiebesök i olika verksamheter behöver det inte ske under benämningen studiebesök, utan exempelvis [[mentorskap]] och [[Fadderföretag|fadder]]&lt;nowiki/&gt;verksamhet.<br /> <br /> Studiebesök sker också in till lärosätet, men då i helt andra syften. De flesta universitet och högskolor tar emot studiebesök från gymnasieelever, och det är då en del i lärosätets rekryteringskampanj för att inspirera gymnasielever att studera vidare. En del lärosäten tar också emot studiebesök från föreningar, företag och offentlig verksamhet, eller från utländska delegationer.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/english/about-the-university/contact/international-visits|titel=Stockholm University - International visits|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> Study visit<br /> <br /> ==Källor==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Studiebes%C3%B6k&diff=6123 2021-01-14T19:36:00Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor och internlänkar.</p> <hr /> <div>Ett studiebesök som en form av utbildningssamverkan är ett organiserat besök på ett företag, organisation eller annan arbetsplats, där studenter och lärare träffar företrädare för arbetsplatsen som berättar om och visar den egna verksamheten.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Studiebesök hos olika verksamheter där studenter får möta yrkesverksamma och ges möjlighet att ställa frågor kan ge dem en bättre bild av det yrkesområde de utbildar sig inom. De får en möjlighet att besöka tänkbara, framtida arbetsplatser och får ökad kännedom om yrket, och de möjligheter och krav som är förknippade med den framtida yrkesrollen.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ahlgren-Moritz, et al.|förnamn=Charlotte|titel=Vägen till samverkanssäkrad utbildning: Metoder och strategier|år=2016|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Studiebesöken kan ske i organiserad form från lärosätet och programmet, eller i regi av andra aktörer som är kopplade till lärosätet t ex studentföreningar, fackförbund eller kåren.<br /> <br /> När studenter gör studiebesök i olika verksamheter behöver det inte ske under benämningen studiebesök, utan exempelvis mentorskap och fadderverksamhet.<br /> <br /> Studiebesök sker också in till lärosätet, men då i helt andra syften. De flesta universitet och högskolor tar emot studiebesök från gymnasieelever, och det är då en del i lärosätets rekryteringskampanj för att inspirera gymnasielever att studera vidare. En del lärosäten tar också emot studiebesök från föreningar, företag och offentlig verksamhet, eller från utländska delegationer.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/english/about-the-university/contact/international-visits|titel=Stockholm University - International visits|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> Study visit<br /> <br /> == Källor ==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Praktik&diff=6122 2021-01-14T19:31:27Z

<p>Peno7460: Utökat texten, lagt till källor</p> <hr /> <div>Praktik är när en student tillbringar en viss avsatt tid för att få praktisk erfarenhet av konkreta arbetsuppgifter i en för utbildningsprogrammet relevant verksamhet utanför högskolan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Syftet är att praktiskt tillämpa teoretiska kunskaper man förvärvat under sin utbildning. Praktiken ska ha en tydlig koppling till studentens huvudämne och genomföras under handledning av en yrkesverksam på fältet. <br /> <br /> Praktik liknar till sin karaktär [[Verksamhetsförlagd utbildning|VFU]], både vad gäller arbete och struktur. Till skillnad från VFU är det dock upp till kurs- eller programansvarig om man vill bedriva praktik eller inte. Ett syfte kan vara att att öka relevansen i utbildningen, men även för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. <br /> <br /> Olika program och utbildningar har olika former för praktik och praktikperioden kan ha olika längd, från några veckor upp till en hel termin. På vissa utbildningar är praktiken obligatorisk medan vissa utbildningar inte har någon praktik alls. Inom vissa utbildningar sker praktiken under sommaren, medan andra kräver att den ligger under terminstid. <br /> <br /> En problematik som ibland framhålls är att det är mycket resurskrävande att säkerställa praktikplatser. Det finns också risker med att arbetsuppgifterna under praktiken inte är tillräckligt avancerade och att lärandemålen då kan bli svåra att uppfylla. Eftersom antalet platser inom högre utbildning har ökat över tid, och att en del praktikplatser är beroende av konjunkturläget, har detta inneburit att ett antal program valt att ta bort kravet på praktik. Ett tydligt exempel på det är civilingenjörsutbildningar som för ett antal år sedan hade krav på verkstadspraktik men som nu tagit bort det.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Ahlgren-Moritz, et al.|förnamn=Charlotte|titel=Vägen till samverkanssäkrad utbildning: Metoder och strategier|år=2016|utgivare=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Vid till exempel Fastighetsmäklarprogrammet finns inget krav på praktik, men däremot kräver Fastighetsmäklarinspektionen att studenten, för att kunna registreras som fastighetsmäklare, förutom 120 högskolepoängs teoretisk utbildning har även minst 10 veckors handledd praktik hos en i Sverige fullständigt registrerad fastighetsmäklare. Praktiken ska genomföras under eller efter den teoretiska utbildningen.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://fmi.se/bli-maklare/utbildningskrav/|titel=Utbildningskrav - Fastighetsmäklarinspektionen|hämtdatum=2021-01-14|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Internship<br /> <br /> ==Källor==<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Merut]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Arbetsintegrerat_l%C3%A4rande&diff=6121 2021-01-14T19:11:51Z

<p>Peno7460: removed Category:Begrepp med åtgärdsbehov using HotCat</p> <hr /> <div>Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Resonemanget går ut på att studenten, för att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke, måste ta tillvara erfarenheter i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Dallas Wingrove, Michelle Turner|rubrik=Where there is a WIL there is a way: Using a critical reflective approach to enhance work readiness (2016:3, 211-222)|url=https://www.ijwil.org/files/APJCE_16_3_211_222.pdf|år=2016:3|tidskrift=Asia-Pacific Journal of Cooperative Education|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> AIL motsäger med andra ord idén om att den vetenskapliga, teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper förvärvade i arbetslivet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Magnell, M., &amp; Geschwind, L.|rubrik=A seamless blend of research and professional practice: dual coupling in engineering education (807-818)|år=2019|tidskrift=Higher education Research &amp; Development|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Man kan hävda att i många lärandesituationer i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/ail-for-dig-som-ar-student/ail-och-akademisk-kvalitet-i-utbildningen/|titel=Högskolan Väst - AIL och akademisk kvalitet i utbildningen|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Inom AIL är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl vid lärosätet som ute på fältet. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet). Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.<br /> <br /> Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t.ex. ske genom perioder av [[verksamhetsförlagd utbildning]], [[Co-oputbildning]], [[praktik]], projektarbeten, [[fadderföretag]], [[mentorskap]]&lt;nowiki/&gt;sprojekt, [[självständigt arbete]] eller i någon annan form.<br /> <br /> Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Ros Sambell, Amanda Devine, Johnny Lo, Tanya Lawlis|rubrik=Work-integrated learning builds student identification of employability skills: Utilizing a food literacy education strategy.|år=2020|tidskrift=International Journal of Work-Integrated Learning|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/|titel=Högskolan Väst - Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Work-integrated learning (WIL)''<br /> <br /> == Källor ==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Arbetsintegrerat_l%C3%A4rande&diff=6120 2021-01-14T19:11:28Z

<p>Peno7460: Källor</p> <hr /> <div>Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Resonemanget går ut på att studenten, för att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke, måste ta tillvara erfarenheter i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Dallas Wingrove, Michelle Turner|rubrik=Where there is a WIL there is a way: Using a critical reflective approach to enhance work readiness (2016:3, 211-222)|url=https://www.ijwil.org/files/APJCE_16_3_211_222.pdf|år=2016:3|tidskrift=Asia-Pacific Journal of Cooperative Education|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> AIL motsäger med andra ord idén om att den vetenskapliga, teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper förvärvade i arbetslivet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Magnell, M., &amp; Geschwind, L.|rubrik=A seamless blend of research and professional practice: dual coupling in engineering education (807-818)|år=2019|tidskrift=Higher education Research &amp; Development|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Man kan hävda att i många lärandesituationer i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/ail-for-dig-som-ar-student/ail-och-akademisk-kvalitet-i-utbildningen/|titel=Högskolan Väst - AIL och akademisk kvalitet i utbildningen|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Inom AIL är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl vid lärosätet som ute på fältet. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet). Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.<br /> <br /> Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t.ex. ske genom perioder av [[verksamhetsförlagd utbildning]], [[Co-oputbildning]], [[praktik]], projektarbeten, [[fadderföretag]], [[mentorskap]]&lt;nowiki/&gt;sprojekt, [[självständigt arbete]] eller i någon annan form.<br /> <br /> Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Ros Sambell, Amanda Devine, Johnny Lo, Tanya Lawlis|rubrik=Work-integrated learning builds student identification of employability skills: Utilizing a food literacy education strategy.|år=2020|tidskrift=International Journal of Work-Integrated Learning|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/|titel=Högskolan Väst - Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Work-integrated learning (WIL)''<br /> <br /> == Källor ==<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Arbetsintegrerat_l%C3%A4rande&diff=6119 2021-01-14T19:10:32Z

<p>Peno7460: Utvecklat texten, lagt till källor.</p> <hr /> <div>Arbetsintegrerat lärande (AIL) innebär att studentens lärande är kopplat till ett sammanhang, en kontext, i det här fallet arbetslivet. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Arbetsintegrerat lärande var från början en pedagogisk idé med tanken att varva teoretiska studier med perioder av lärande i arbetslivet. Resonemanget går ut på att studenten, för att kunna utveckla kompetenser inom ett yrke, måste ta tillvara erfarenheter i arbetslivet och komplettera dessa med teorier och forskning.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Dallas Wingrove, Michelle Turner|rubrik=Where there is a WIL there is a way: Using a critical reflective approach to enhance work readiness (2016:3, 211-222)|url=https://www.ijwil.org/files/APJCE_16_3_211_222.pdf|år=2016:3|tidskrift=Asia-Pacific Journal of Cooperative Education|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> AIL motsäger med andra ord idén om att den vetenskapliga, teoretiska kunskapen hierarkiskt står över kunskaper förvärvade i arbetslivet.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Magnell, M., &amp; Geschwind, L.|rubrik=A seamless blend of research and professional practice: dual coupling in engineering education (807-818)|år=2019|tidskrift=Higher education Research &amp; Development|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Man kan hävda att i många lärandesituationer i vardagen är ett mer gränsöverskridande och integrerat arbetssätt det normala och det funktionella.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/ail-for-dig-som-ar-student/ail-och-akademisk-kvalitet-i-utbildningen/|titel=Högskolan Väst - AIL och akademisk kvalitet i utbildningen|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Inom AIL är den praktiska kunskapen därför jämställd med den teoretiska kunskapen, och studenters lärande sker såväl vid lärosätet som ute på fältet. Det handlar om samverkan och kunskapsutbyte mellan lärosätet och omvärlden (arbetslivet). Med en pedagogik som tar in arbetslivet i utbildningen och förlägger delar av utbildningen till arbetslivet samverkar högskolan med näringsliv, organisationer och offentlig sektor.<br /> <br /> Genom AIL tillämpas en mängd olika vägar för studenter att prova sina teoretiska kunskaper. I princip kan all utbildningssamverkan omfattas av AIL. Det kan t.ex. ske genom perioder av [[verksamhetsförlagd utbildning]], [[Co-oputbildning]], [[praktik]], projektarbeten, [[fadderföretag]], [[mentorskap]]&lt;nowiki/&gt;sprojekt, [[självständigt arbete]] eller i någon annan form.<br /> <br /> Studenterna blir från början förberedda för att långsiktigt och aktivt kunna verka i ett flexibelt arbetsliv präglat av livslångt lärande.&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Ros Sambell, Amanda Devine, Johnny Lo, Tanya Lawlis|rubrik=Work-integrated learning builds student identification of employability skills: Utilizing a food literacy education strategy.|år=2020|tidskrift=International Journal of Work-Integrated Learning|utgivare=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Högskolan Väst har sedan 2002 ett nationellt uppdrag att utveckla AIL inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.hv.se/arbetsintegrerat-larande/|titel=Högskolan Väst - Arbetsintegrerat lärande|hämtdatum=2020-12-29|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Work-integrated learning (WIL)''<br /> [[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br /> [[Kategori:Begrepp med åtgärdsbehov]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=V%C3%A4rdeskapande&diff=6112 2020-12-10T16:57:52Z

<p>Peno7460: Tillämpning och källor</p> <hr /> <div>'''Värdeskapande''' är ett begrepp som i högskolesammanhang ofta används synonymt med [[nyttiggörande]]. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet värdeskapande kan användas för att särskilja nyttiggörande med kommersiell potential från nyttiggörande i bredare bemärkelse.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.gu.se/forskning/vardeskapande-och-nyttiggorande-av-forskning|titel=Värdeskapande och nyttiggörande av forskning {{!}} Göteborgs universitet|hämtdatum=2020-12-10|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Det kan exempelvis handla om immateriella tillgångar, ekonomiskt värdeskapande eller jobbskapande.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lindholm Dahlstrand, Nilsson och Politis|förnamn=|titel=Entreprenöriellt experimenterande och samverkan i innovationssystem - SMF-Effektanalys 2016-2018|år=2019|utgivare=VINNOVA|isbn=978-91-87537-82-0}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> &lt;br /&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Valorisation''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kunskapstriangeln&diff=6111 2020-12-08T14:37:26Z

<p>Peno7460: Ytterligare tillämpningar och fler källor.</p> <hr /> <div>'''Kunskapstriangeln''' är ett begrepp som lyfter betydelsen av interaktionen mellan utbildning, forskning och innovation.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Kunskapstriangelbegreppet används främst inom EU-politiska sammanhang. Tanken är att insatser som sammanför och skapar interaktion mellan de tre hörnen utbildning, forskning och innovation kan ge större effekter än satsningar mot det ena eller andra området. I förlängningen kan det stärka Europas kunskapsekonomiska konkurrenskraft. 2008 skapades European Institute of Technology (EIT), ett oberoende EU-organ, som fortfarande har uppdraget att stödja aktiviteter och utveckling i enlighet med kunskapstriangel-modellen. <br /> <br /> De tre hörnen benämns oftast med orden ''utbildning, forskning och innovation'', men exempelvis EIT har övergått till ''universitet, forskningsinstitut och ledande företag''.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://eit.europa.eu/sv/in-your-language|titel=EIT i korthet - European Institute of Innovation &amp; Technology|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Sverige är det nordiska land där begreppet använts mest, och även här huvudsakligen inom politiska sammanhang.&lt;ref&gt;http://www.vr.se/download/18.229574d61324d7e8ad980001111/kunskapstriangeln.pdf&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf|titel=Benner, Mats &amp; Sörlin, Sverker: Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv - VINNOVA Analys VA 2015:02|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> == Programmet Utveckling av kunskapstriangeln ==<br /> Regeringen gav VINNOVA i uppdrag 2010 att lämna förslag på metoder och verktyg för att följa upp universitets och högskolors arbete med kunskapstriangeln, samt hur dessa ska tillämpas. I regeringsuppdraget definierades kunskapstriangeln som ”… [en] systematisk och kontinuerlig interaktion mellan forskning, innovation och utbildning och det mervärde av investeringar i dessa områden som kan skapas genom sådan interaktion&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/2010-02061-rapp.pdf|titel=Förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete - PM VINNOVA 2011-05-30|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; VINNOVA driver programmet ''Utveckling av kunskapstriangeln'' för att stödja lärosätenas strategiska arbete med samverkan. I dialog med lärosäten och representanter från näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhället har man tagit fram en modell för att värdera samverkan för forskning och utbildning. Denna modell har testats genom två olika steg: pilot 1 (2015) och pilot 2 (2016). Erfarenheterna från dessa piloter lägger grunden till Vinnovas slutgiltiga förslag till regeringen om hur en modell för bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan kan utformas.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/program-for-okad-samverkan/|titel=Program för att stödja universitets och högskolors samverkan|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Den tredje utlysningen i programmet kom 2017 och resulterade i att 17 olika projekt fick finansiering till att arbeta med olika aspekter av lärosätenas strategiska utveckling av samverkan. Dessa projekt kom att gå under benämningen K3-projekten, där K3 syftar på just kunskapstriangeln.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/|titel=K3-projekten|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Samsynwiki i sig är ett resultat av ''Samsyn,'' ett av de 17 projekten.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/samsyn/|titel=Samverkan synliggjord - begrepp för högskolesektorns samverkan|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> <br /> För ytterligare exempel på hur begreppets innebörd kan operationaliseras, se även [[Trippelhelix]].<br /> ==Engelsk översättning==<br /> Den engelska motsvarigheten är ''The Knowledge Triangle''.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansformer&diff=6110 2020-12-08T14:02:51Z

<p>Peno7460: Åtgärdat åtgärdsbehov</p> <hr /> <div>'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> *Samverkan vid tekniköverföring<br /> **Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan<br /> **Företagsetableringar<br /> *Forskningssamverkan<br /> **Samverkan i forskning<br /> **[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan<br /> **Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]<br /> **[[Personrörlighet]]<br /> **Samverkan kring forskarutbildning<br /> *Utbildningssamverkan<br /> **[[Uppdragsutbildning]] och [[Kompetensutveckling|fortbildning]]<br /> **Behovsanpassning av utbildning<br /> **Praktik och [[Fallstudie|fallstudier]] i samverkan<br /> **Samverkan i undervisning och [[handledning]]<br /> *Övrig utåtriktad samverkan<br /> **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]<br /> **Formellt deltagande i samhällsutveckling<br /> **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning<br /> **Konsultverksamhet<br /> <br /> Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<br /> <br /> Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=&quot;En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter&quot; i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt; Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.<br /> <br /> Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration categories, types of collaboration''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansformer&diff=6109 2020-12-08T14:01:59Z

<p>Peno7460: Interna länkar</p> <hr /> <div>'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> *Samverkan vid tekniköverföring<br /> **Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan<br /> **Företagsetableringar<br /> *Forskningssamverkan<br /> **Samverkan i forskning<br /> **[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan<br /> **Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]<br /> **[[Personrörlighet]]<br /> **Samverkan kring forskarutbildning<br /> *Utbildningssamverkan{{Åtgärd behövs|Skapa internlänkar till fortbildning (omdirigering till ngt annat?), fallstudier och handledning}}<br /> **[[Uppdragsutbildning]] och [[Kompetensutveckling|fortbildning]]<br /> **Behovsanpassning av utbildning<br /> **Praktik och [[Fallstudie|fallstudier]] i samverkan<br /> **Samverkan i undervisning och [[handledning]]<br /> *Övrig utåtriktad samverkan<br /> **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]<br /> **Formellt deltagande i samhällsutveckling<br /> **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning<br /> **Konsultverksamhet<br /> <br /> Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<br /> <br /> Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=&quot;En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter&quot; i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt; Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.<br /> <br /> Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration categories, types of collaboration''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansformer&diff=6108 2020-12-08T13:59:52Z

<p>Peno7460: Intern länk</p> <hr /> <div>'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> *Samverkan vid tekniköverföring<br /> **Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan<br /> **Företagsetableringar<br /> *Forskningssamverkan<br /> **Samverkan i forskning<br /> **[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan<br /> **Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]<br /> **[[Personrörlighet]]<br /> **Samverkan kring forskarutbildning<br /> *Utbildningssamverkan{{Åtgärd behövs|Skapa internlänkar till fortbildning (omdirigering till ngt annat?), fallstudier och handledning}}<br /> **[[Uppdragsutbildning]] och [[fortbildning]] (se [[kompetensutveckling]])<br /> **Behovsanpassning av utbildning<br /> **Praktik och [[fallstudier]] i samverkan<br /> **Samverkan i undervisning och [[handledning]]<br /> *Övrig utåtriktad samverkan<br /> **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]<br /> **Formellt deltagande i samhällsutveckling<br /> **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning<br /> **Konsultverksamhet<br /> <br /> Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<br /> <br /> Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=&quot;En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter&quot; i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt; Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.<br /> <br /> Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration categories, types of collaboration''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Behovsdriven_forskning&diff=6106 2020-12-04T17:20:59Z

<p>Peno7460: Länkning till näraliggande begrepp.</p> <hr /> <div>'''Behovsdriven forskning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från behoven hos en identifierad grupp i samhället eller för samhället i stort.<br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Inom offentlig sektor och i synnerhet digitala tjänster kopplade till myndigheter har i många fall arbetet utifrån begreppet behovsdriven utveckling, som fokuserat på att skapa effektiv och användarvänlig service för medborgarna. Den tidiga it-utvecklingen inom offentlig verksamhet hade inslag av deltagande design och användardriven utveckling, med utgångspunkt i en skandinavisk skola inom tillämpad forskning. Den skolan har i grunden samma utgångspunkt som behovsdriven utveckling, det vill säga att utgå från användarnas behov. Forskningen var särskilt stark under 1980- och 1990-talet och påverkade bland annat hur man mäter användbarheten hos it-tjänster.&lt;ref&gt;[http://www.vits.org/uploads/WESPA2006/Lindblad-Gidlund_Nilsson.pdf Lindblad-Gidlund, K och Nilsson, O, (2006) ”Everyday communication home and school (echoes) – A practical example of a public systems development from a citizen’s perspective”]&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;[https://www.esv.se/press/nyheter/2017/fran-behovsdriven-utveckling-till-nyttorealisering--en-oversikt/ Ekonomistyrningsverket, Från behovsdriven utveckling till nyttorealisering – en översikt]&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Inom forskning kring [[entreprenörskap]] finns ofta en uppdelning mellan entreprenöriella processer som drivs av möjligheter respektive behov, med viss bäring på debatten om behovsdriven forskning.&lt;ref&gt;[https://www.researchgate.net/publication/233717943_Beyond_necessity-driven_versus_opportunity-driven_entrepreneurship_A_study_of_informal_entrepreneurs_in_England_Russia_and_Ukraine Williams, C.C. (2008), “Beyond necessity-driven versus opportunity-driven entrepreneurship A study of informal entrepreneurs in England, Russia and Ukraine”, in ''International Journal of Entrepreneurship and Innovation'' 9(3):157-165, July 2008.]&lt;/ref&gt; Behovsdriven forskning kan därmed ses som forskning som svar mot behovsmotiverade entreprenöriella utmaningar.<br /> <br /> Se även [[utmaningsdriven forskning]].<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Necessity driven research.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Utmaningsdriven_forskning&diff=6105 2020-12-04T17:20:05Z

<p>Peno7460: Länkat till liknande begrepp</p> <hr /> <div>'''Utmaningsdriven forskning och utbildning''' innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från utmaningar identifierade som centrala för samhället, en viss grupp eller hela världen.<br /> <br /> ==Tillämning==<br /> Utmaningsdriven forskning och utbildning har som företeelse vuxit sig starkare under senare delen av 1990-talet och utgör en av grundpelarna i EU:s forsknings- och innovationsstrategi. Även om företeelsen sedan tidigare kan kopplas till forskning och utbildning präglat av samproduktion mellan den privata sektorn och universitetet, samt som en del av utvecklingen av FoU-samarbeten mellan akademi ochden offentliga sektorn, så har begreppet under senare tid kopplats till forkningens förmåga att adressera viktiga samhälsutmaningar.<br /> <br /> Regeringens forskningsproposition från 2016 har ett starkt fokus på [[Samhällsutmaningar|samhälleliga utmaningar]] vilka ska vara ledande för forskningen.&lt;ref&gt;[https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]&lt;/ref&gt; Propositionen knyter an till FN:s 17 mål för en hållbar utveckling, så som de formuleras i Agenda 2030. FN:s mål berör områden som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgång till vatten och energi, arbete, infrastruktur, ekonomisk jämlikhet, stadsutveckling, konsumtion, klimat, havsmiljö, biologisk mångfald, fred och globalt partnerskap.&lt;ref&gt;[https://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/01/Hela-Agenda-2030-pa%CC%8A-svenska.pdf Förenta nationernas generalförsamling, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling]&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Dessa samhällsutmaningar presenteras i propositionen som tillväxtmöjligheter och tanken är att de ska lösas inom ramarna för universitetens [[innovationssystem]]. Utmaningarna kopplas till fem strategiska forskningssatsningar:<br /> <br /> *Nästa generations resor och transporter<br /> *Smarta städer<br /> *Cirkulär och biobaserad ekonomi<br /> *Life science<br /> *Uppkopplad industri och nya material<br /> <br /> Ett näraliggande begrepp är [[behovsdriven forskning]].<br /> <br /> ==Motsvarighet i engelskan==<br /> Research linked to global societal challenges<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Testb%C3%A4dd&diff=6104 2020-12-04T17:10:46Z

<p>Peno7460: Lagt till engelsk översättning</p> <hr /> <div>En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar. <br /> ==Tillämpning==<br /> Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare. Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science, med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö. <br /> <br /> Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}&lt;/ref&gt;. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål. <br /> <br /> Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till: <br /> <br /> ”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/|titel=Testbädd Sverige|hämtdatum=2020-04-28|utgivare=Vinnova|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> [[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd: HSB Living Lab på Chalmers campus är en flyttbar byggnad med boende och samverkanslokaler där nya tekniska lösningar testas för ett mer hållbart boende i framtiden. ]]&lt;br /&gt;<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> ''Testbed''<br /> <br /> ==Länkar==<br /> [https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige] Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige.<br /> <br /> [https://www.nordicmedtest.se/ Nordic Medtest.] En öppen testbädd där landsting, kommuner och privata aktörer samverkae med IT-leverantörer.<br /> <br /> [https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/landets-testbaddar/ Översikt av testbäddar i Sverige]. Vinnovas lista <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Innovationsbegrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&diff=6103 2020-12-04T16:47:10Z

<p>Peno7460: Lagt till källa.</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> [[Kategori:SKÖN]]<br /> Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> ======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======<br /> Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=&quot;What is truth&quot;, Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.<br /> <br /> ======Samhällets förväntningar på akademin======<br /> Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt; Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. <br /> <br /> Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:<br /> <br /> *samverkan för demokratiutveckling<br /> *samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt<br /> *samverkan för bättre utbildning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:<br /> <br /> *samverkan vid tekniköverföring<br /> *forskningssamverkan<br /> *utbildningssamverkan<br /> *övrig utåtriktad samverkan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)|förnamn=|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> <br /> <br /> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}&lt;/ref&gt;, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}&lt;/ref&gt; [[Trippelhelix]]&lt;nowiki/&gt;modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ====== Akademins syn på samverkan ======<br /> Synen på samverkan skiftar såväl inom som mellan lärosäten, men också över tid. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, samlade 2018 (genom expertgruppen för samverkan) nio förslag till ställningstaganden rörande lärosätenas samverkan med omgivande samhälle.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=file:///C:/Users/peno7460/AppData/Local/Temp/L%C3%A4ros%C3%A4tenas-samverkan-med-det-omgivande-samh%C3%A4llet-utg%C3%A5ngspunkter-och-principer.-SUHFs-expertgrupp-f%C3%B6r-samverkan-dec-2018.pdf|titel=Rapport - Lärosätenas samverkan med omgivande samhälle - utgångspunkter och principer - SUHF:s expertgrupp för samverkan - December 2018|hämtdatum=20-12-04|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Bl.a. konstateras att &quot;samverkan är en integrerad del av - och enbart relevant i relation till - lärosätenas forskning eller utbildning&quot;.<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Academic engagement''&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}&lt;/ref&gt;''; societal collaboration''; ''external collaboration''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}&lt;/ref&gt;; ''third stream activities; public engagement work''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}&lt;/ref&gt;; ''interaction''. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]<br /> <br /> Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&diff=6102 2020-12-04T16:35:04Z

<p>Peno7460: Redigerat källa</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> [[Kategori:SKÖN]]<br /> Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> ======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======<br /> Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=&quot;What is truth&quot;, Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.<br /> <br /> ======Samhällets förväntningar på akademin======<br /> Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt; Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. <br /> <br /> Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:<br /> <br /> *samverkan för demokratiutveckling<br /> *samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt<br /> *samverkan för bättre utbildning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:<br /> <br /> *samverkan vid tekniköverföring<br /> *forskningssamverkan<br /> *utbildningssamverkan<br /> *övrig utåtriktad samverkan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)|förnamn=|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}&lt;/ref&gt;, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}&lt;/ref&gt; [[Trippelhelix]]&lt;nowiki/&gt;modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Academic engagement''&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}&lt;/ref&gt;''; societal collaboration''; ''external collaboration''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}&lt;/ref&gt;; ''third stream activities; public engagement work''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}&lt;/ref&gt;; ''interaction''. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]<br /> <br /> Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&diff=6101 2020-12-04T16:32:39Z

<p>Peno7460: Ytterligare källa.</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> [[Kategori:SKÖN]]<br /> Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> ======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======<br /> Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=&quot;What is truth&quot;, Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.<br /> <br /> ======Samhällets förväntningar på akademin======<br /> Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt; Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. <br /> <br /> Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:<br /> <br /> *samverkan för demokratiutveckling<br /> *samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt<br /> *samverkan för bättre utbildning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:<br /> <br /> *samverkan vid tekniköverföring<br /> *forskningssamverkan<br /> *utbildningssamverkan<br /> *övrig utåtriktad samverkan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg; Fors; Willim (red)|förnamn=Martin; Vaike; Robert|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|år=2018|utgivare=Studentlitteratur}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}&lt;/ref&gt;, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}&lt;/ref&gt; [[Trippelhelix]]&lt;nowiki/&gt;modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Academic engagement''&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}&lt;/ref&gt;''; societal collaboration''; ''external collaboration''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}&lt;/ref&gt;; ''third stream activities; public engagement work''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}&lt;/ref&gt;; ''interaction''. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]<br /> <br /> Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&diff=6100 2020-12-04T16:26:50Z

<p>Peno7460: Åtgärdsflaggan borttagen</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> [[Kategori:SKÖN]]<br /> Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> ======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften ======<br /> Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=&quot;What is truth&quot;, Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.<br /> <br /> ======Samhällets förväntningar på akademin======<br /> Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt; Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. <br /> <br /> Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:<br /> <br /> *samverkan för demokratiutveckling<br /> *samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt<br /> *samverkan för bättre utbildning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:<br /> <br /> *samverkan vid tekniköverföring<br /> *forskningssamverkan<br /> *utbildningssamverkan<br /> *övrig utåtriktad samverkan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}&lt;/ref&gt;, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}&lt;/ref&gt; [[Trippelhelix]]&lt;nowiki/&gt;modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Academic engagement''&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}&lt;/ref&gt;''; societal collaboration''; ''external collaboration''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}&lt;/ref&gt;; ''third stream activities; public engagement work''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}&lt;/ref&gt;; ''interaction''. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]<br /> <br /> Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Id%C3%A9buret_offentligt_partnerskap&diff=6060 2020-11-13T10:18:10Z

<p>Peno7460: Förtydligande</p> <hr /> <div>Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=FORUM|hämtdatum=2020-08-20|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; Det kan inkludera ett universitet eller en högskola men behöver inte göra det. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Modellen utvecklades 2010 av ''Forum - idéburna organisationer med social inriktning''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/|titel=Forum - startsida|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, som är branschorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning <br /> <br /> Enligt t.ex. Regeringen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4aeb00/contentassets/978c3f825a704a9696e10dbb5ce40086/ideburet-offentligt-partnerskap---vagledning-sou-201956.pdf|titel=Idéburet offentligt partnerskap - Vägledning SOU 201956|hämtdatum=20-08-20|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; är följande utmärkande för ett idé­buret offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverk­samhet: <br /> <br /> *Partnerskapet är ett samarbete mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera idéburna aktörer i välfärden.<br /> *Det syftar till att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål.<br /> *Såväl den offentliga som den idéburna aktören bidrar med resurser.<br /> <br /> För ytterligare information se artikel på Wikipedia&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Id%C3%A9buret_offentligt_partnerskap|titel=Wikipedia - Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> För näraliggande begrepp, se exempelvis [[strategiskt partnerskap]].<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Civil Society Public Partnership (CSPP)''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/wp-content/uploads/2018/03/iop-faktabladengelskaB.pdf|titel=Forums faktablad om IOP på engelska|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkan&diff=6059 2020-11-13T10:09:37Z

<p>Peno7460: /* Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften */</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]<br /> [[Kategori:SKÖN]]<br /> Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå. <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> <br /> ======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften {{Åtgärd behövs|INternkoppling till tex - former, - mönster, -etc.}}======<br /> Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Lichatjov|förnamn=Dmitrij|titel=&quot;What is truth&quot;, Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/|år=1996|utgivare=}}&lt;/ref&gt; Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.<br /> <br /> ======Samhällets förväntningar på akademin======<br /> Genom samverkansaktiviteter av olika slag förväntas akademin bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], förbättrad kompetensförsörjning, ekonomisk tillväxt, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]].&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50|hämtdatum=|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=}}&lt;/ref&gt; Förväntningarna varierar dessutom över tid och akademins olika [[Intressent|intressenter]], eller stakeholders, har också olika syn på högskolans uppdrag och vilka samverkansaktiviteter som bör prioriteras. Hur icke-akademiska aktörer ser på samverkan, och vad de förväntar sig av den, varierar med branschtillhörighet och beroende på om man representerar privat, statlig eller idéburen sektor. <br /> <br /> Med utgångspunkt i det förväntade resultatet delade Högskoleverket 2004 in universitets och högskolors samverkan i tre huvudgrupper:<br /> <br /> *samverkan för demokratiutveckling<br /> *samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt<br /> *samverkan för bättre utbildning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolan samverkar. Rapport 2004:38 R|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Högskoleverket|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> I en rapport från innovationsmyndigheten Vinnova från 2014 gjordes istället en uppdelning i fyra olika samverkansmönster eller [[samverkansformer]], med en prioritetsordning som speglar Vinnovas specifika uppdrag:<br /> <br /> *samverkan vid tekniköverföring<br /> *forskningssamverkan<br /> *utbildningssamverkan<br /> *övrig utåtriktad samverkan&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter|år=2014|utgivare=Vinnova|sid=11}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Schelsky|förnamn=Helmut|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen|hämtdatum=|år=1963|utgivare=Taschen|sid=}}&lt;/ref&gt;, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelag 1992:1434|år=1992|utgivare=Sveriges Riksdag}}&lt;/ref&gt; [[Trippelhelix]]&lt;nowiki/&gt;modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Etzkowitz|förnamn=Henry|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Routledge|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Academic engagement''&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Perkman et. al.|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235|år=2013|tidskrift=Research Policy|utgivare=Elsevier|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}&lt;/ref&gt;''; societal collaboration''; ''external collaboration''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning|år=2019|utgivare=SUHF|sid=17}}&lt;/ref&gt;; ''third stream activities; public engagement work''&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6|år=2019|utgivare=Regeringen|sid=36}}&lt;/ref&gt;; ''interaction''. <br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Externa länkar==<br /> SAOB - [http://www.saob.se/artikel/?unik=S_00849-0088.Bb2t samverka]<br /> <br /> Wiktionary - [https://en.m.wiktionary.org/wiki/samverkan#Swedish samverkan]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansformer&diff=6058 2020-11-13T09:58:36Z

<p>Peno7460: omdirigenteirn</p> <hr /> <div>'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> *Samverkan vid tekniköverföring<br /> **Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan<br /> **Företagsetableringar<br /> *Forskningssamverkan<br /> **Samverkan i forskning<br /> **[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan<br /> **Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]<br /> **[[Personrörlighet]]<br /> **Samverkan kring forskarutbildning<br /> *Utbildningssamverkan{{Åtgärd behövs|Skapa internlänkar till fortbildning (omdirigering till ngt annat?), fallstudier och handledning}}<br /> **[[Uppdragsutbildning]] och [[fortbildning]]{{Omdirigeringssida kompetensutveckling}}<br /> **Behovsanpassning av utbildning<br /> **Praktik och [[fallstudier]] i samverkan<br /> **Samverkan i undervisning och [[handledning]]<br /> *Övrig utåtriktad samverkan<br /> **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]<br /> **Formellt deltagande i samhällsutveckling<br /> **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning<br /> **Konsultverksamhet<br /> <br /> Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<br /> <br /> Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=&quot;En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter&quot; i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt; Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.<br /> <br /> Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration categories, types of collaboration''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansformer&diff=6057 2020-11-13T08:43:43Z

<p>Peno7460: Förslag till internlänking</p> <hr /> <div>'''Samverkansformer''' är ett övergripande begrepp som används vid kategorisering av akademins interaktion med det omgivande samhället, vanligen i syfte att värdera och kvalitetssäkra samverkan och dess effekter.<br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Berg, Fors, Willim (red.)|förnamn=|titel=Samverkansformer. Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap|hämtdatum=|år=2019|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> *Samverkan vid tekniköverföring<br /> **Utveckling och spridning av [[Innovation|innovationer]] i samverkan<br /> **Företagsetableringar<br /> *Forskningssamverkan<br /> **Samverkan i forskning<br /> **[[Uppdragsforskning|Uppdrags]]- och [[aktionsforskning]] som inkluderar samverkan<br /> **Delade faciliteter och [[forskningsinfrastruktur]]<br /> **[[Personrörlighet]]<br /> **Samverkan kring forskarutbildning<br /> *Utbildningssamverkan{{Åtgärd behövs|Skapa internlänkar till fortbildning (omdirigering till ngt annat?), fallstudier och handledning}}<br /> **[[Uppdragsutbildning]] och [[fortbildning]]<br /> **Behovsanpassning av utbildning<br /> **Praktik och [[fallstudier]] i samverkan<br /> **Samverkan i undervisning och [[handledning]]<br /> *Övrig utåtriktad samverkan<br /> **[[Nätverk|Nätverkande]], [[Samverkansarena|arenautveckling]] och [[partnerskap]]<br /> **Formellt deltagande i samhällsutveckling<br /> **Deltagande i publika event och [[Populärvetenskap|popularisering]] av forskning<br /> **Konsultverksamhet<br /> <br /> Inom var och en av dessa samverkansformer har rapportförfattarna identifierat ett antal typeffekter: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter. Uppdelningen har sedan 2014 varit vägledande för hur man vid många lärosäten organiserar, talar om och värderar samverkan.<br /> <br /> Vissa samverkansformer är mer typiska för vissa vetenskapsområden och olika ämnen uppvisar alltså olika samverkansmönster. Medan naturvetenskap, teknik och medicin oftast har en en tydlig motpart, är lösningsinriktad och instrumentell och bidrar till samhällsutvecklingen genom teknik och ekonomisk tillväxt, har humaniora och samhällsvetenskap en mer allmän och brokig motpart och bidrar snarare genom nya synsätt och kritisk reflexion över samhällsutvecklingens riktning.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=Perez Vico|förnamn=Eugenia|titel=&quot;En översikt av forskningen om samverkansformer och deras effekter&quot; i: Berg, Fors, Willim, Samverkansformer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=Studentlitteratur|sid=30}}&lt;/ref&gt; Denna kategorisering ligger nära den anglosaxiska uppdelningen i två typer av [[nyttiggörande]], eller mönster för [[värdeskapande]] - STEM (science, technology, engineering and mathematics) och HASS (humanities, arts and social science) - där den förra anses vara snabb och kapitalkrävande medan den senare är långsammare och mindre resurskrävande.<br /> <br /> Vid värdering av samverkan, när man på ett instrumentellt sätt försöker fånga effekten av olika samverkansaktiviteter, är det därför viktigt att ta hänsyn till vetenskapsområdenas olika samverkansmönster. Enligt expertgruppen för samverkan vid Sveriges universitets- och högskoleförbund bör jämförelser av prestation när det gäller samverkan göras ämnesanpassat.&lt;ref&gt;{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället - utgångspunkter och principer|hämtdatum=|år=2018|utgivare=SUHF|sid=15}}&lt;/ref&gt;<br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Collaboration categories, types of collaboration''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeritering&diff=6054 2020-11-12T16:01:19Z

<p>Peno7460: Lagt till åtgärd behövs</p> <hr /> <div>Definition - att kompletteras {{Åtgärd behövs|Komplettering krävs}}<br /> <br /> == Tillämpningar ==<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeritering&diff=6053 2020-11-12T15:59:59Z

<p>Peno7460: Skapade sidan med &#039;Definition - att kompletteras Tillämpningar Engelsk motsvarighet Referenser&#039;</p> <hr /> <div>Definition - att kompletteras<br /> Tillämpningar<br /> Engelsk motsvarighet<br /> Referenser</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansskicklighet&diff=6052 2020-11-12T15:59:09Z

<p>Peno7460: Kopplat till samverkansmeritering</p> <hr /> <div>Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter.|Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].<br /> <br /> Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan &lt;ref&gt;Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/&lt;/ref&gt; och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.<br /> <br /> Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen &lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.&lt;/ref&gt;: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot; &lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;.<br /> <br /> I regeringens forskningsproposition från 2016 &quot;Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft&lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt;&lt;ref name=&quot;:1&quot;&gt;Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]&lt;/ref&gt; betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.<br /> <br /> ==Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning==<br /> I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan&lt;ref name=&quot;:1&quot; /&gt;. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}&lt;/ref&gt;. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades&lt;ref&gt;SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan&lt;/ref&gt;.<br /> ==Engelsk översättning==<br /> Collaborative skills<br /> <br /> ==Källförteckning==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6051 2020-11-12T15:56:37Z

<p>Peno7460: </p> <hr /> <div>{{Åtgärd behövs|Komplettering kommer}}<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> <br /> == Referenser ==</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansmeriter&diff=6050 2020-11-12T15:54:49Z

<p>Peno7460: Skapade sidan med &#039;Tillämpning Engelsk motsvarighet Referenser&#039;</p> <hr /> <div>Tillämpning<br /> <br /> Engelsk motsvarighet<br /> <br /> Referenser</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkansskicklighet&diff=6049 2020-11-12T15:54:04Z

<p>Peno7460: Kopplat till nya sidan Samverkansmeriter</p> <hr /> <div>Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även begreppet [[Samverkansmeriter.]]<br /> <br /> Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan &lt;ref&gt;Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/&lt;/ref&gt; och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.<br /> <br /> Samverkan är en del av svenska lärosätens uppdrag och ålägganden, fastslaget i Högskolelagen &lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;SFS 1992:1434 ''Högskolelagen'', kap 1, § 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.&lt;/ref&gt;: ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta&quot; &lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;.<br /> <br /> I regeringens forskningsproposition från 2016 &quot;Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft&lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt;&lt;ref name=&quot;:1&quot;&gt;Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]&lt;/ref&gt; betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.<br /> <br /> ==Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning==<br /> I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan&lt;ref name=&quot;:1&quot; /&gt;. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning&lt;ref&gt;{{Tidskriftsref|författare=Universitetsläraren|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27|år=2017|tidskrift=Universitetsläraren}}&lt;/ref&gt;. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades&lt;ref&gt;SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan&lt;/ref&gt;.<br /> ==Engelsk översättning==<br /> Collaborative skills<br /> <br /> ==Källförteckning==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Partnerskap&diff=6047 2020-11-12T15:47:25Z

<p>Peno7460: Lagt till källor</p> <hr /> <div>Partnerskap är ett mycket brett begrepp och bör därför definieras för det aktuella sammanhanget. Se exempelvis [[Strategiskt partnerskap]]. <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet partnerskap används ofta i sammanhanget &quot;strategiskt partnerskap&quot;, dvs ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför akademin. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet. Inte sällan talas ofta om &quot;partnerskap&quot; då det som egentligen åsyftas är &quot;strategiskt partnerskap&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://mp.uu.se/web/info/forska/strategiskt-partnerskap|titel=Universitetets partnerskap - Uppsala universitet|hämtdatum=2020-11-12|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-12|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Se även [[Idéburet offentligt partnerskap]]. <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Partnership''<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Partnerskap&diff=6046 2020-11-12T15:39:37Z

<p>Peno7460: Kopplat till näraliggande begrepp. Engelsk översättning. Kategorisering.</p> <hr /> <div>Partnerskap är ett mycket brett begrepp och bör därför definieras för det aktuella sammanhanget. Se exempelvis [[Strategiskt partnerskap]]. <br /> ==Tillämpningar==<br /> Begreppet partnerskap används ofta i sammanhanget &quot;strategiskt partnerskap&quot;, dvs ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför akademin. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet. <br /> <br /> Se även [[Idéburet offentligt partnerskap.|Idéburet offentligt partnerskap]] <br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Partnership''<br /> <br /> == Referenser ==<br /> [[Kategori:Begrepp]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Id%C3%A9buret_offentligt_partnerskap&diff=6045 2020-11-12T15:30:42Z

<p>Peno7460: Koppling relaterat begrepp</p> <hr /> <div>Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=FORUM|hämtdatum=2020-08-20|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; <br /> <br /> ==Tillämpningar==<br /> Modellen utvecklades 2010 av ''Forum - idéburna organisationer med social inriktning''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/|titel=Forum - startsida|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, som är branschorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning <br /> <br /> Enligt t.ex. Regeringen&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4aeb00/contentassets/978c3f825a704a9696e10dbb5ce40086/ideburet-offentligt-partnerskap---vagledning-sou-201956.pdf|titel=Idéburet offentligt partnerskap - Vägledning SOU 201956|hämtdatum=20-08-20|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt; är följande utmärkande för ett idé­buret offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverk­samhet: <br /> <br /> *Partnerskapet är ett samarbete mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera idéburna aktörer i välfärden.<br /> *Det syftar till att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål.<br /> *Såväl den offentliga som den idéburna aktören bidrar med resurser.<br /> <br /> För ytterligare information se artikel på Wikipedia&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Id%C3%A9buret_offentligt_partnerskap|titel=Wikipedia - Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> För näraliggande begrepp, se exempelvis [[strategiskt partnerskap]].<br /> <br /> ==Referenser==<br /> &lt;references /&gt;<br /> <br /> ==Engelsk motsvarighet==<br /> ''Civil Society Public Partnership (CSPP)''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/wp-content/uploads/2018/03/iop-faktabladengelskaB.pdf|titel=Forums faktablad om IOP på engelska|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanscheck&diff=6044 2020-11-12T15:28:32Z

<p>Peno7460: </p> <hr /> <div>En samverkanscheck är en form av såddfinansiering för en samverkansaktivitet, dvs aktiviteter som representanter inom universitet eller högskola bedriver tillsammans med en eller flera parter utanför akademin. Det kan även gälla aktiviteter som syftar till samverkan, t.ex. hitta lämpliga samarbetsparter.<br /> ==Tillämpningar==<br /> Tanken är att sänka hinder och minska risk i samband med uppstart av samverkansaktiviteter - om försöket inte genererar något resultat har det inte kostat för mycket i tid och externa kostnader. Finansieringen kan komma från lärosätet eller externa finansiärer och villkoren för bedömning kan skifta. <br /> <br /> Samverkansfinansiering i form av checkar har använts på ett flertal svenska lärosäten, exempelvis Stockholms universitet, Mittuniversitetet och Uppsala universitet. Benämning, maxbelopp och villkor har skiftat men principen är densamma. Vid Stockholms universitet har exempelvis mindre belopp, främst tänkta för externa kostnader i samband med sonderingsmöten, seminarier och liknande, kallats eventcheckar under en utlysningsperiod.<br /> <br /> Arbetet med samverkansfinansiering i form av checkar har systematiserats i det nationella projektet ''SAFIR: Samverkansfinansiering - rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande''&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/safir/|titel=Samverkansfinansiering - Rekommendationer och modell för ökat nyttiggörande|hämtdatum=2020-02-11|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;, vilket är en del av den s.k. K3-utlysningen finansierad av Vinnova 2017-2020. I SAFIR har sju lärosäten gått samman för att ta fram best practice för samverkansfinansiering, både för det operativa arbetet och för finansiärer.<br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Collaboration grant'' är en term som använts vid bl.a. Stockholms universitet, men det finns andra varianter.<br /> <br /> ==Referenser==<br /> https://internt.slu.se/stod-service/samverkan/samverkanscheck/ Sveriges Lantbruksuniversitet. Läst 20 augusti 2020.<br /> <br /> https://www.mdh.se/samverkan/plattformar-for-samverkan/samhallskontraktet/samverkanscheck-2020 Mälardalens högskola. Läst 20 augusti 2020<br /> <br /> https://www.aurora.umu.se/utlysningar/2019/9/utlysning-utbildningskommittens-medel-for-samverkan/ Umeå universitet. Läst 20 augusti 2020.<br /> <br /> ==Länkar==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references group=&quot;https://k3-projekten.se/project/safir/&quot; /&gt;<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanspart&diff=6043 2020-11-12T15:26:24Z

<p>Peno7460: Koppling till relaterat begrepp</p> <hr /> <div>{{Åtgärd behövs|Oklart begrepp, definition kommer snart?}}Definition kommer snart. Koppling ska göras till [[samverkanspartner]].</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samverkanspartner&diff=6042 2020-11-12T15:25:18Z

<p>Peno7460: Rubriker för fortsatt komplettering</p> <hr /> <div>[[Kategori:Begrepp]]<br /> {{Åtgärd behövs|Text saknas. Utöka eller radera?|datum=2019-11}}Ska ev kopplas till [[Samverkanspart]] som det generella begreppet medan -partner reserveras för aktörer som ingått formella partnerskap.<br /> <br /> == Tillämpning ==<br /> {{Åtgärd behövs|Fyll på}}<br /> <br /> == Engelsk motsvarighet ==<br /> <br /> == Referenser ==<br /> {{Åtgärd behövs|Fyll på}}</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&diff=6041 2020-11-10T10:43:19Z

<p>Peno7460: /* Engelsk översättning */ impact</p> <hr /> <div>Samhällspåverkan betecknar de samlade effekterna av en verksamhet på samhället i stort. Som institutioner för forskning och högre utbildning har lärosäten särskilda former av samhällspåverkan som bygger på den kunskapsutveckling och kunskapsspridning som de bidrar med. <br /> ==Tillämpningar==<br /> Samhällspåverkan kan förstås som det slutgiltiga resultatet av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I den bemärkelsen är samhällspåverkan målet med lärosätenas [[Samverkansuppgiften|samverkansuppgift]]. När samhällspåverkan anges som politiskt mål är det de positiva effekterna på samhället som avses.<br /> <br /> I forskningspropositionen från 2016 anger Regeringen att &quot;samverkan och samhällspåverkan ska öka&quot; som ett av tre uppföljningsbara delmål för forskningspolitiken de följande tio åren.&lt;ref&gt;{{Bokref|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|serie=Regeringens proposition 2016/17:50|år=2016|utgivare=Regeringen|sid=20}}&lt;/ref&gt; I Styr- och resursutredningens betänkande beskrivs samhällspåverkan som högskolesektorns förväntade bidrag till samhällsutvecklingen och en del av sektorns samhällsansvar.&lt;ref&gt;{{Bokref|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut).|url=https://www.regeringen.se/490b23/contentassets/b81affc4c0754122b1f7bbb24f23832c/en-langsiktig-samordnad-och-dialogbaserad-styrning-av-hogskolan-sou-20196|serie=SOU 2019:6|år=2019|sid=283-284}}&lt;/ref&gt; Vetenskapsrådet tar som utgångspunkt att forskningens samhällspåverkan avser de positiva effekterna på samhället, i sin redovisning av regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av svensk forskning från 2018.&lt;ref name=&quot;:0&quot;&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.f1bedda162d16aa53a40e7/1555328066754/Redovisning-av-regeringsuppdrag-att-utveckla-uppfoljning-av-svensk-forskning_VR_2018.pdf|titel=Redovisning av regeringsuppdragatt utveckla uppföljning av svensk forskning|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=41}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> Flera begrepp kan användas för att hänvisa till högskolesektorns effekter på samhället; ett annat vanligt begrepp är forskningens [[genomslag]]. Vetenskapsrådet har tidigare föreslagit att &quot;forskningens genomslag&quot; ska användas som begrepp för att &quot;beskriva forskningens effekter utanför akademin&quot;&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25add/1529480530550/Forskningskvalitetsutvaerdering-FOKUS_VR_2014.pdf|titel=Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – Fokus. Redovisning av ett regeringsuppdrag rörande modell för resursfördelning till universitet och högskolor innefattande sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=40}}&lt;/ref&gt; och har använt genomslag som synonymt med samhällspåverkan&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1555332246536/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin. Översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2020-03-02|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=15}}&lt;/ref&gt;. Mer nyligen har Vetenskapsrådet använt genomslag för att i snävare mening hänvisa till spridningen och upptaget av forskningsresultat i &quot;andra typer av publikationer [...] till exempel policydokument, underlag till lagtexter, riktlinjer etc.&quot;.&lt;ref name=&quot;:0&quot; /&gt;<br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Impact'' är den vanligaste översättningen<br /> <br /> ==Referenser==<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> &lt;references /&gt;</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Strategiska_partnerskap&diff=6037 2020-11-06T10:36:21Z

<p>Peno7460: /* Andra exempel: */ Tagit bort åtgärdsbehov</p> <hr /> <div>Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför akademin. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> <br /> Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.<br /> <br /> Strategiska partnerskap kännetecknas av:<br /> <br /> *ledningarnas engagemang och delaktighet.<br /> *ömsesidiga långsiktiga åtaganden.<br /> *gemensamma mål och utmaningar.<br /> *en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.<br /> *ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<br /> <br /> Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.&lt;ref&gt;https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att &quot;en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ====Andra exempel:====<br /> <br /> *Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> *Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> *Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi &amp; Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> *Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ===SPETS-projektet som källa===<br /> Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Strategic partnership''&lt;ref&gt;{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Peno7460 https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Strategiska_partnerskap&diff=6036 2020-11-06T10:35:26Z

<p>Peno7460: Lagt till fler exempel samt källor</p> <hr /> <div>Ett '''strategiskt partnerskap''' är ett långsiktigt åtagande för ett lärosäte tillsammans med en partnerorganisation utanför akademin. Det som utmärker det är att det är lärosätesövergripande, använder en mångfald av samverkansformer och har gemensamma strategiska målsättningar samt ledningarnas engagemang och delaktighet. <br /> <br /> ==Tillämpning==<br /> <br /> Ett strategiskt partnerskap är ett lärosätesövergripande formaliserat samarbete med en partnerorganisation utanför akademin. Det finns några utmärkande drag som särskiljer dem från exempelvis en institutions samverkansavtal med en arbetsgivare om verksamhetsförlagda utbildningsplatser.<br /> <br /> Strategiska partnerskap kännetecknas av:<br /> <br /> *ledningarnas engagemang och delaktighet.<br /> *ömsesidiga långsiktiga åtaganden.<br /> *gemensamma mål och utmaningar.<br /> *en mångfald av samverkansformer och gemensamma aktiviteter.<br /> *ömsesidig nytta och värden som ingen part ensam kan uppnå.<br /> <br /> Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska högskola är två lärosäten som var tidigt ute med att etablera strategiska partnerskap. KTH har exempelvis strategiska partnerskap med bland annat Skanska, ABB. Scania och även Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Målet med deras strategiska partnerskap är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.&lt;ref&gt;https://www.kth.se/samverkan/partnerskap/strategiska-partnerskap-1.375589&lt;/ref&gt; <br /> <br /> Chalmers har partnerskap med ett femtontal organisationer, bl.a. ABB, Göteborg Energi, HSB Living Lab och IVL Svenska Miljöinstitutet. Lärosätet formulerar det som att &quot;en av de saker som skiljer de strategiska partnerskapen från andra typer av samarbeten, är att de knyter ihop samverkan på ledningsnivå med konkreta projekt&quot;.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.chalmers.se/sv/samverkan/strategiska-partnerskap/Sidor/default.aspx|titel=Strategiska partnerskap - Chalmers|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==== Andra exempel: ====<br /> <br /> * Linköpings universitet: Saab, ABB Sverige och Ericsson, det kommunala bolaget Tekniska verken, myndigheten VTI, Linköpings och Norrköpings kommuner samt Region Östergötland.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://liu.se/artikel/strategiska-partnerskap|titel=LiU:s strategiska partner - Linköpings universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> * Stockholms universitet: Stockholms stad, Region Stockholm, RISE (Research Institutes of Sweden) och Kungliga Dramatiska Teatern.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.su.se/om-universitetet/samarbeten-och-samh%C3%A4llsutveckling|titel=Samarbeten och samhällsutveckling - Stockholms universitet|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> * Mälardalens högskola: ABB, Bombardier, Eskilstuna Energi &amp; Miljö, Eskilstuna kommun, Mälarenergi, Region Sörmland, Region Västmanland, Vafab Miljö, Volvo Construction Equipment, Sparbanken Rekarne och Västerås stad.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.mdh.se/samverkan/plattformar|titel=Plattformar - Mälardalens högskola|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> * Umeå universitet: Region Västerbotten, Umeå kommun, Örnsköldsviks kommun och Volvo Lastvagnar.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://www.umu.se/samverkan-och-innovation/samarbeta-med-oss/strategiska-partnerskap/|titel=Strategiska partnerskap|hämtdatum=2020-11-06|utgivare=|sid=}}&lt;/ref&gt;<br /> {{Åtgärd behövs|Ange källa till Linköpings universitets partnerskap|datum=2019-10-21}}<br /> <br /> ==SPETS-projektet som källa==<br /> Under 2018-2020 driver sexton lärosäten ett Vinnova-finansierat projekt kallat SPETS (Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan). Syftet är att bidra till lärosätens förmåga att på ett strukturerat, målinriktat och kommunikativt sätt skapa långsiktiga och värdefulla relationer med strategiskt viktiga, utvalda externa aktörer och ska på sikt skapa högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Den här artikeln bygger på deras definition av Strategiska partnerskap och kan komma att revideras.&lt;ref&gt;{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/spets/|titel=SPETS. Strategiska Partnerskap för Effektiv och Transparent Samverkan.|hämtdatum=2020-02-24|utgivare=K3-Projekten|sid=}}&lt;/ref&gt;&lt;ref&gt;Eriksson, H. (Red) (2020). ''Handledning för strategiska partnerskap. Strukturerad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.'' Linnéuniversitetet.&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Engelsk översättning==<br /> ''Strategic partnership''&lt;ref&gt;{{Bokref|medförfattare=Riedel, Max F.|titel=Strategic Industry-University Partnerships: Success-Factors from Innovative Companies|år=2018|utgivare=Academic Press|efternamn=Frølund|förnamn=Lars|url=https://www.elsevier.com/books/strategic-industry-university-partnerships/frolund/978-0-12-810989-2}}&lt;/ref&gt;<br /> <br /> ==Referenser==<br /> <br /> &lt;references /&gt;<br /> [[Kategori:Begrepp]]<br /> [[Kategori:Forskningssamverkan]]</div>

Peno7460