MediaWiki API result

{
    "batchcomplete": "",
    "continue": {
        "gapcontinue": "Samh\u00e4llsnytta",
        "continue": "gapcontinue||"
    },
    "warnings": {
        "main": {
            "*": "Subscribe to the mediawiki-api-announce mailing list at <https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-api-announce.lists.wikimedia.org/> for notice of API deprecations and breaking changes."
        },
        "revisions": {
            "*": "Because \"rvslots\" was not specified, a legacy format has been used for the output. This format is deprecated, and in the future the new format will always be used."
        }
    },
    "query": {
        "pages": {
            "892": {
                "pageid": 892,
                "ns": 0,
                "title": "Relevans",
                "revisions": [
                    {
                        "contentformat": "text/x-wiki",
                        "contentmodel": "wikitext",
                        "*": "Ordet '''relevans''' anv\u00e4nds om egenskapen eller f\u00f6rh\u00e5llandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref|efternamn=|f\u00f6rnamn=|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21|\u00e5r=1957|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom h\u00f6gre utbildning och forskning \u00e4r relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning \u00e4r den som uppfattas som relevant). Samtidigt \u00e4r relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en v\u00e4rdering av vad som \u00e4r l\u00e4ros\u00e4tenas grundl\u00e4ggande uppdrag. Synen p\u00e5 detta uppdrag skiljer sig \u00e5t b\u00e5de mellan olika intressenter, mellan l\u00e4ros\u00e4ten och mellan olika l\u00e4nder.\n\n==Till\u00e4mpningar==\nRelevans inom h\u00f6gre utbildning definieras av b\u00e5de OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre \u00f6vergripande m\u00e5l eller relevanskriterier:\n\n1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')\n\n2) '''Anst\u00e4llningsbarhet/utbildningens anv\u00e4ndbarhet''' (''sustainable employment'')\n\n3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=\":0\">{{Bokref|efternamn=European Commission|f\u00f6rnamn=|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report|\u00e5r=2018|utgivare=Publications Office of the European Union|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Godonoga|f\u00f6rnamn=Ana|titel=State of Higher Education 2015-16|\u00e5r=2017|utgivare=OECD Higher Education Programme|kapitel=Enhancing relevance in higher education|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>\n\nI de flesta europeiska l\u00e4nder \u00e4r ''anst\u00e4llningsbarhet'' det dominerande m\u00e5let eller kriteriet. Sk\u00e4let till det anses vara att det \u00e4r det m\u00e5l som \u00e4r l\u00e4ttast att m\u00e4ta, att det \u00f6verensst\u00e4mmer med en instrumentell syn och ekonomistisk f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 att utbildning ska vara anv\u00e4ndbar och ekonomiskt l\u00f6nsam, samt att fr\u00e5gan om [[matchning]] mellan utbud och efterfr\u00e5gan p\u00e5 utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetsl\u00f6shet.\n\nL\u00e4ros\u00e4tenas egen v\u00e4rdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den s\u00e5 kallade [[Dimensionering av utbildning|dimensioneringsprocessen]].\n\n\nSe vidare under [[Samh\u00e4llsrelevant forskning|Samh\u00e4llsrelevant forskning.]]\n\n==Politisk styrning==\nDe politiska instrument som anv\u00e4nds f\u00f6r att befordra att studenter s\u00f6ker utbildningar som v\u00e4rderas som relevanta ur ett samh\u00e4llsperspektiv kan delas upp i fyra kategorier:\n\n*Reglering\n*Finansiering\n*Organisation\n*Information\n\nDe flesta \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r kopplade till ''anst\u00e4llningsbarhet''; i vissa l\u00e4nder f\u00f6rekommer \u00f6ver huvud taget inga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att fr\u00e4mja utbildning f\u00f6r ''aktivt medborgarskap''.\n\nKunskapen om i vilken m\u00e5n de till\u00e4mpade \u00e5tg\u00e4rderna f\u00e5r de \u00f6nskade effekterna \u00e4r liten. Det g\u00f6rs s\u00e4llan n\u00e5gon uppf\u00f6ljning och tv\u00e5 av kriterierna (''personlig utveckling'' och ''aktivt medborgarskap'') \u00e4r sv\u00e5ra att hitta indikatorer f\u00f6r och orsakssammanhangen sv\u00e5ra att s\u00e4kerst\u00e4lla. De uppf\u00f6ljningar som \u00e4nd\u00e5 har gjorts visar att:\n\na) Arbetsmarknadsinformation hj\u00e4lper studenterna att fatta b\u00e4ttre beslut.\n\nb) Riktad finansiering kan motivera kvinnliga studenter att v\u00e4lja naturvetenskapliga utbildningar.\n\nc) Att erbjuda arbetsl\u00f6sa m\u00f6jlighet till universitetsstudier p\u00e5 deltid har en positiv effekt p\u00e5 deras anst\u00e4llningsbarhet.\n\nd) \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r elitutbildningar (\"excellence education\") och inf\u00f6randet av h\u00f6gskoleexamen har haft en positiv inverkan p\u00e5 anst\u00e4llningsbarheten.<ref name=\":0\" />\n\n==Referenser==\n<references />\n\n[[Kategori:Begrepp]]\n[[Kategori:SK\u00d6N]]"
                    }
                ]
            },
            "381": {
                "pageid": 381,
                "ns": 0,
                "title": "Samfinansiering",
                "revisions": [
                    {
                        "contentformat": "text/x-wiki",
                        "contentmodel": "wikitext",
                        "*": "'''Samfinansiering''' inneb\u00e4r att universitetet och en eller flera parter finansierar forskningsprojekt tillsammans. Insatserna kan vara antingen i kontanta medel som en part betalar till forskningsprojektet, vanligt \u00e4r att man bidrar med egen tid och r\u00e4knar om den till ett v\u00e4rde. I vissa utlysningar av forskningsmedel st\u00e4lls dock krav p\u00e5 kontant samfinansiering. \n\n==Till\u00e4mpning==\nN\u00e4r den externa finansi\u00e4ren inte erbjuder full kostnadst\u00e4ckning, m\u00e5ste forskningsprojektet kompletteras med annan finansiering. Denna finansiering kan best\u00e5 av kontanta medel eller i form av andra faktiska kostnader exempelvis ett f\u00f6retag l\u00e5nar ut lokaler, utrustning och maskiner eller arbetstid. Detta f\u00f6r att det inte ska uppst\u00e5 ett finansiellt underskott inom projektet.  \n\nExterna finansi\u00e4rer har olika namn p\u00e5 samfinansiering och kan exempelvis ben\u00e4mnas som medfinansiering, motfinansiering, [[in-kind finansiering]], offentliga bidrag i annat \u00e4n pengar eller privata bidrag i annat \u00e4n pengar, beroende p\u00e5 vem som \u00e4r finansi\u00e4r. Detta beh\u00f6ver projektledningen ta h\u00e4nsyn till b\u00e5de i finansieringsbudgeten i ans\u00f6kningsprocessen och n\u00e4r forskningsprojektets kostnader senare ska redovisas.   \n\nMittuniversitetet har samlat en del av de regler och riktlinjer som f\u00f6rkommer och kan fungera som st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tet i exempelvis i ans\u00f6kningsprocessen eller vi ans\u00f6kan om utbetalning, se \n\n\u201dSamfinansiering i forskningsprojekt\u201d<ref>{{Webbref|url=https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/fscn/ovrigt/medfinansiering-finalpdf|titel=Samfinansiering i forskningsprojekt|h\u00e4mtdatum=20180828|utgivare=Mittuniversitet}}</ref>. Olika l\u00e4ros\u00e4ten har i sin tur olika regler f\u00f6r ber\u00e4kning av hur samfinansiering av ett forskningsprojekt ska ber\u00e4knas.<ref>{{Webbref|url=https://www.medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomi-goteborgs-universitet/planera-budgetera-och-kalkylera/kalkylera-bidragsforskning/samfinansiering/?skipSSOCheck=true|titel=Samfinansiering (medfinansiering)|h\u00e4mtdatum=2 oktober 2018|utgivare=G\u00f6teborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://intra.csc.kth.se/staben/enhet/ekonomi/inkop-kostnader/oh-kostnader-lokaler-och-samfinansiering-forskning-1.403681|titel=OH-kostnader, lokaler och damfinansiering forskning.|h\u00e4mtdatum=28 augusti 2018|utgivare=Kungliga tekniska h\u00f6gskolan|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.hb.se/Anstalld/For-mitt-arbete/Administrativt-stod/Ekonomi/Projektekonomi/Full-kostnadstackning/Medfinansiering/|titel=Samfinansiering|h\u00e4mtdatum=27 september 2018|utgivare=H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s|sid=}}</ref>   \n\n==Motsvarighet i engelskan==\nCo-financing, joint funding \n\n==Referenser==\n[[Kategori:Begrepp]]\n[[Kategori:Forskningssamverkan]]\n<references />"
                    }
                ]
            }
        }
    }
}