Dimensionering av utbildning - Versionshistorik

Karin Grelz (SU): /* Beslutsprocessen */ lagt till en benämning

2020-08-27T10:00:31Z

Beslutsprocessen: lagt till en benämning

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2020 kl. 11.00
Rad 45:		Rad 45:
	*omfördelning av ersättningen per ämnesområde (= lärosätets "prislapp").		*omfördelning av ersättningen per ämnesområde (= lärosätets "prislapp").

	'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-styrelse/-råd)		'''C. Området, fakulteten, temat, skolan etc.''' (dekanus; områdes-/fakultets-/tema-/skol- etc.-nämnd/-styrelse/-råd)

	På denna nivå fattas beslut om:		På denna nivå fattas beslut om:

Karin Grelz (SU): /* Beslutsprocessen */

2020-05-14T13:45:24Z

Beslutsprocessen

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 14.45
Rad 67:		Rad 67:
	*utlysning av tjänster.		*utlysning av tjänster.

	'''E. Huvudområde''' (professor; huvudlärare: ämnesråd)		'''E. Huvudområde''' (professor; huvudlärare; ämnesansvarig: ämnesråd)

	På denna nivå fattas beslut om:		På denna nivå fattas beslut om:

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */

2020-05-13T14:13:20Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 15.13
Rad 14:		Rad 14:
	3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',		3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',

	4) ''innehåll'' ~~i och~~ lärandemål för de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>		4) ''innehåll'' inkl. lärandemål för de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>

	Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.		Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */

2020-05-13T14:12:42Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 15.12
Rad 14:		Rad 14:
	3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',		3) ''var'' utbildningarna ska ''förläggas'',

	4) ''~~innehållet~~'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>		4) ''innehåll'' i och lärandemål för de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>

	Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.		Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.

Karin Grelz (SU): added Category:Merut using HotCat

2020-05-13T13:20:10Z

added Category:Merut using HotCat

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.20
Rad 95:		Rad 95:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Utbildningssamverkan]]		[[Kategori:Utbildningssamverkan]]
			[[Kategori:Merut]]

Karin Grelz (SU): /* Beslutsprocessen */

2020-05-13T13:17:13Z

Beslutsprocessen

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.17
Rad 51:		Rad 51:
	*ämnesområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det universitetsövergripande budgetarbetet,		*ämnesområdets åtagande (antal studieplatser) - inom ramen för det universitetsövergripande budgetarbetet,
	*inrättande av nytt huvudområde,		*inrättande av nytt huvudområde,
	*utbildningarnas förläggning (om ~~området~~ har flera campus),		*utbildningarnas förläggning (om områdets/fakulteten etc.har flera campus),
	*omfördelning av ersättningen per ämnesområde till resp. utbildning och huvudområde (= områdets/fakultetens etc. "prislapp")		*omfördelning av ersättningen per ämnesområde till resp. utbildning och huvudområde (= områdets/fakultetens etc. "prislapp")
	*utbildningsinnehåll (central granskning och godkännande av utbildningsplaner),		*utbildningsinnehåll (central granskning och godkännande av utbildningsplaner),

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */

2020-05-13T13:15:04Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.15
Rad 24:		Rad 24:
	När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling\|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf\|år=2011\|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>		När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling\|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf\|år=2011\|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>

	Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson\|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"\|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/\|år=2011\|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77\|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.		Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson\|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"\|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/\|år=2011\|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77\|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför [[branschråd]] med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.

	Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent\|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike\|år=2018\|utgivare=Svenskt näringsliv\|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation\|år=2019\|utgivare=SUHF\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>		Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent\|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike\|år=2018\|utgivare=Svenskt näringsliv\|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation\|år=2019\|utgivare=SUHF\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */

2020-05-13T13:07:47Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.07
Rad 16:		Rad 16:
	4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>		4) ''innehållet'' i de olika kurserna.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=Kahlroth, M., Helldahl, P., Sadurskis, A., Thavelin, U., Viberg, A., Egeltoft, T.\|förnamn=\|titel=Samverkan om dimensionering av utbildning En kartläggning – rapportering av ett regeringsuppdrag Rapport 2018:4\|år=2018\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.794d1f901621e65b3296a3c/1523371473763/rapport-2018-04-11-samverkan-om-dimensionering-av-utbildning.pdf}}</ref>

	Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de inblandade ~~instanserna~~ i dimensioneringsprocessen.		Beslut som rör utbildningsdimensionering fattas på olika nivåer och de är sällan koordinerade inom ett lärosäte. [[Samverkan]] med externa aktörer kan vara ett sätt att samla sig kring frågan och skapa ett bättre beslutsunderlag för de instanser som är inblandade i dimensioneringsprocessen.

	Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.		Dimensionering går ut på att samla in och värdera olika relevansperspektiv. Det är inte bara en fråga om utbud och efterfrågan, utan också om ett lärosätes vetenskapliga inriktning, tillgänglig lärarkompetens och ekonomiska incitament i tilldelningssystemet. Studenters och avnämares relevansvärdering varierar dessutom över tiden.

Karin Grelz (SU): /* Tillämpning */

2020-05-13T13:06:56Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.06
Rad 4:		Rad 4:
	Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref\|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.\|förnamn=\|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7\|år=2015\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>		Dimensionering handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse. Ur ett samhällsperspektiv bör ambitionen vara att det erbjuds utbildningar som är relevanta för både studenter och [[avnämare]] och som dessutom är åtkomliga för dem som vill gå dem.<ref>{{Bokref\|efternamn=Nilsson, S., Sadurskis, A., Thafvelin, U.\|förnamn=\|titel=Dimensionering av högre utbildning, 2015: 7\|år=2015\|utgivare=UKÄ\|url=https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e4ca6/1487841875687/rapport-2015-04-22-dimensionering-hogre-utbildning.pdf}}</ref>

	Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70\|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf\|år=2015\|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar ~~den övergripande~~ matchningen på ~~arbetsmarknaden~~. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		Förhållandet mellan utbud och efterfrågan inom svensk högskoleutbildning är någorlunda balanserat – med några undantag.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70\|url=https://www.regeringen.se/contentassets/18f07e4081134302a3c546341337cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf\|år=2015\|utgivare=Regeringen}}</ref> Från efterkrigstiden och framåt har det ständigt talats om brist på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. En viktig förutsättning för dimensioneringsarbetet är kunskap om de olika faktorer som påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden. Studenternas val beror t.ex. inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet, utan också på närheten till studieorten.<ref name=":1">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om:		Till dimensioneringsprocessen räknar Universitetskanslerämbetet (UKÄ) därför beslut om:

Karin Grelz (SU): /* Externa länkar */

2020-05-13T12:59:28Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 13.59
Rad 88:		Rad 88:
	Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]		Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hel%C3%A5rsstudent_och_hel%C3%A5rsprestation Helårsstudent och helårsprestation]

	~~Wikippedia~~: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning Utbildning] (se "Utbildningens innehåll")		Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning Utbildning] (se "Utbildningens innehåll")

	==Referenser==		==Referenser==

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.15
Rad 24:		Rad 24:
	När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling\|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf\|år=2011\|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>		När det gäller att ta in det övriga samhällets efterfrågan på utbildad arbetskraft ser processerna olika ut på olika lärosäten och inkluderar avnämare och intressenter av olika slag. Dimensionering av utbildningar som leder till reglerade yrken sker bland annat i samverkan med reglerande myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen för sjuksköterske- och läkarutbildningen och Skolverket för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarna görs relevansvärderingen istället genom att representanter för enskilda företag och branschorganisationen Teknikföretagen engagerar sig i [[programråd]], [[branschråd]] och referensgrupper.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Yrkesutbildning för industriell utveckling\|url=https://www.teknikforetagen.se/globalassets/branschfragor/kompetensforsorjning/teknikforetagens-policy-for-yrkesutbildning.pdf\|år=2011\|utgivare=Teknikföretagen}}</ref>

	Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson\|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"\|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/\|år=2011\|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77\|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför branschråd med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.		Frågan om vem som ska formulera arbetsmarknadens behov är inte alltid självklar. Ett sådant exempel är juristutbildningen. Av alla utbildade jurister arbetar bara ungefär 40 procent på traditionella juristtjänster. De övriga arbetar inom andra branscher och det blir därmed svårare att göra en samlad värdering av vad som är relevant att ha med i utbildningen.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Ulrika Brandberg, Tom Knutson\|rubrik="Så utbildas framtidens advokater"\|url=https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Sa-utbildas-framtidens-advokater/\|år=2011\|tidskrift=Advokaten, 5: 2011 Årgång 77\|utgivare=Sveriges advokatsamfund}}</ref> Många utbildningsanordnare skapar därför [[branschråd]] med representanter för flera olika branscher. När man skapar nya utbildningsprogram ställs också krav från lärosätesledningarnas sida på att programansvariga ska samverka med avnämarna om utbildningens innehåll.

	Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent\|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike\|år=2018\|utgivare=Svenskt näringsliv\|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation\|år=2019\|utgivare=SUHF\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>		Som en utredning från Mälardalsrådet visar finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv.<ref name=":1" /> Studenterna är samtidigt en svårfångad [[Intressent\|intressentgrupp]] med olika syn på vad som gör en utbildning relevant. Sedan studentpengen infördes är det deras studieval som avgör var resurserna hamnar. För att säkra framtida kompetensförsörjning efterlyser därför Svenskt näringsliv en starkare styrning av dessa processer.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Statlig finansiering av universitet och högskolor i Nederländerna, Norge och Österrike\|år=2018\|utgivare=Svenskt näringsliv\|url=https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/matchning-arbetsmarknad/statlig-finansiering-av-universitet-och-hogskolor-i-nederlanderna_713847.html}}</ref> Sveriges förenade studentkårer (SFS) anser å sin sida att efterfrågan ska vara den viktigaste faktorn när det gäller volymen av svensk högre utbildning och de vill inte se någon detaljstyrning av utbildningarnas dimensionering.<ref name=":0" /> Som ett sätt att stödja lärosätena i den strategiska planeringen har Expertgruppen för kvalitetsfrågor inom Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) i sin tur utrett frågan om ett Högskoleobservatorieum.<ref>{{Bokref\|efternamn=Haikola\|förnamn=Lars\|titel=Högskoleobservatorium. Bakgrund, uppdrag, organisation\|år=2019\|utgivare=SUHF\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/08/HEobs-slutrapport.pdf}}</ref>