Externfinansiering - Versionshistorik

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

2020-05-11T12:23:32Z

added Category:Forskningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2020 kl. 13.23
Rad 42:		Rad 42:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Forskningssamverkan]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2020-03-30T11:26:48Z

removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.26
Rad 42:		Rad 42:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]~~
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2019-04-04T06:39:36Z

removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 07.39
Rad 42:		Rad 42:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]~~
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]
	<references />		<references />

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 09.57

2019-01-23T09:57:16Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 10.57
Rad 4:		Rad 4:
	Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.		Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.

	1 : Uppdragsforskning innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.		1 : [[Uppdragsforskning]] innebär typiskt att hela forskningsprojektet finansieras genom att alla dess kostnader täcks av uppdragsgivaren, s.k. full kostnadstäckning, ofta formulerar finansiären också uppdraget.

	2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.		2 : [[Samverkansforskning]] innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.

	Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>		Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 09.56

2019-01-23T09:56:44Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 10.56
Rad 1:		Rad 1:
	'''Externfinansiering''' innebär att externa aktörer finansierar hela eller delar av ett forskningsprojekt. Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.		'''Externfinansiering''' innebär att externa aktörer finansierar hela eller delar av ett forskningsprojekt. Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas [[samfinansiering]], [[medfinansiering]], [[motfinansiering]], [[In-kind finansiering\|in-kind]] eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 09.55

2019-01-23T09:55:08Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 10.55
Rad 10:		Rad 10:
	Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>		Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>

	==== Att ta betalt för forskning ====		===Att ta betalt för forskning===
	De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.		De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.

Rad 30:		Rad 30:
	Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>		Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>

	==== Forskning mot avgift ====		===Forskning mot avgift===
	Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.		Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.

	==== Forskning med annan finansiering ====		===Forskning med annan finansiering===
	Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>		Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 06.34

2019-01-23T06:34:42Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 07.34
Rad 8:		Rad 8:
	2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.		2 : Samverkansforskning innebär forskning, med privat(a) företag som delfinansiär, men där stat, lärosätet självt eller annan bidragsgivare bidrar med delfinansiering eller in-kind finansiering exempelvis insatser i form av nedlagd tid i projektet.

	Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>		Bidragsfinansierad forskning innebär att bidragsgivaren finansierar ett arbete utan att ställa några preciserade krav på motprestation. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. SUHF 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16. Läst 27 sept 2018</ref>

	~~'''Att ta betalt för forskning'''~~

			==== Att ta betalt för forskning ====
	De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.		De flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter och agerar inom de direktiv från regeringen som närmare kommer till uttryck i respektive regleringsbrev. Lärosätena är underkastade de regelverk som generellt gäller för svenska statliga myndigheter samt de lagar och förordningar som särskilt reglerar verksamheten vid svenska lärosäten. Därtill omfattas lärosätena av vad som gäller för svenska staten som följer av medlemskapet i den Europeiska unionen.

	Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref\|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909\|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor\|hämtdatum=23 oktober 1018\|utgivare=Ekonomistyrningsverkets\|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:		Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref\|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909\|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor\|hämtdatum=23 oktober 1018\|utgivare=Ekonomistyrningsverkets\|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:

	* Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.		*Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
	* Uppdragsforskning		*Uppdragsforskning

	*Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga		*Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga

	* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet		*Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet

	Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191\|titel=Avgiftsförordning (1992:191)\|hämtdatum=2 oktober 2018\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>:		Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191\|titel=Avgiftsförordning (1992:191)\|hämtdatum=2 oktober 2018\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>:
Rad 31:		Rad 30:
	Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>		Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>

	~~'''~~Forskning mot avgift~~'''~~		==== Forskning mot avgift ====

	Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.		Avgiftsbelagd forskning görs i form av uppdragsforskning. Vid uppdragsforskning gäller krav på full kostnadstäckning och om detta inte uppnås är forskningsprojektet underfinansierad och inte en tillåten verksamhet, enligt regleringsbrevets bilaga 4. Dessutom är det problematiskt ur ett statsstödsperspektiv att lärosäten, så som myndigheter, utför underfinansierade uppdrag åt privata aktörer då detta kan betraktas som en otillåten subvention och därmed riskera att snedvrida konkurrensen.

	~~'''~~Forskning med annan finansiering~~'''~~		==== Forskning med annan finansiering ====

	Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>		Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>

Pål Brunnström (MaU): Ändrat inledning på definitionen.

2019-01-23T06:32:55Z

Ändrat inledning på definitionen.

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 07.32
Rad 1:		Rad 1:
	Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.		'''Externfinansiering''' innebär att externa aktörer finansierar hela eller delar av ett forskningsprojekt. Externa finansiärer har olika namn på [[samfinansiering]]. Det kan benämnas samfinansiering, medfinansiering, motfinansiering, in-kind eller privata bidrag i annat än pengar, beroende på vem som är finansiär.

	== Tillämpning ==		==Tillämpning==
	Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.		Ett forskningsprojekt påverkas av en rad olika omständigheter och en av de mest centrala delarna av ett projekt är hur det finansieras. Utöver ren bidragsforskning kan forskning vid universitet/högskolor delas upp i två typfall: uppdragsforskning och samverkansforskning.

Rad 15:		Rad 15:

	Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref\|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909\|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor\|hämtdatum=23 oktober 1018\|utgivare=Ekonomistyrningsverkets\|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:		Utgångspunkten är att lärosätena bedriver en skattefinansierad avgiftsbefriad verksamhet. Från detta finns undantag då extern finansiering kan tas ut i form av avgifter, vilka beskrivs i regleringsbrevets bilaga 4.<ref>{{Webbref\|url=https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909\|titel=Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor\|hämtdatum=23 oktober 1018\|utgivare=Ekonomistyrningsverkets\|sid=}}</ref> I bilaga 4, föreskrivs vissa typer av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet där universitet och högskola har vissa möjligheter att ta ut avgift enligt avgiftsförordningen, exempel på dessa följer nedan:
	* Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
	* Uppdragsforskning

	* ~~Uppdragsutbildning och~~ utbildning ~~av studieavgiftsskyldiga~~		* Beställd utbildning, utbildning inom yrkeshögskola m.m.
			* Uppdragsforskning

	* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet		*Uppdragsutbildning och utbildning av studieavgiftsskyldiga

			* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet

	Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191\|titel=Avgiftsförordning (1992:191)\|hämtdatum=2 oktober 2018\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>:		Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191\|titel=Avgiftsförordning (1992:191)\|hämtdatum=2 oktober 2018\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>:
	* Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.

	* Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service		*Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.

			*Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service

	Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>		Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>
Rad 37:		Rad 39:
	Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>		Extern finansiering som inte är avgift är bidrag. Till skillnad mot avgift kännetecknas bidrag av att finansiären inte ”köper” något. I dessa fall gör inte heller finansiären anspråk på resultatet av forskningen. Det finns inte heller anspråk från finansiären på resultatet av arbetet. Dock är det vanligt att bidragsgivaren ställer krav på återrapportering, såväl ekonomisk redovisning som rapportering av forskningsresultat.<ref>SUHF, Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, 2016-10-19 ''REK 2016:3'' Dnr 0067-16, Läst 27 sept 2018</ref>

	== Motsvarighet på engelska ==		==Motsvarighet på engelska==
	External funding		External funding

	== Referenser ==		==Referenser==

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 23.46

2018-10-28T23:46:51Z

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.46
Rad 27:		Rad 27:
	* Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service		* Tillhandahållande av rådgivning och annan liknande service

	Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>~~Högskolelagen, 1 kap 6§[~~https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434]</ref>		Se vidare Högskolelagen 1 kap 6 §<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=Högskolelagen, 1 kap 6§\|hämtdatum=2 oktober\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>

	'''Forskning mot avgift'''		'''Forskning mot avgift'''

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 23.44

2018-10-28T23:44:15Z

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.44
Rad 22:		Rad 22:
	* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet		* Högskoleprov, biljett- och programintäkter, inträde till museum samt upplåtande av bostadslägenhet

	Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>Avgiftsförordning (1992:191)</ref>:		Följande verksamheter ska/kan enligt avgiftsförordningen 4 § medföra avgift<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avgiftsforordning-1992191_sfs-1992-191\|titel=Avgiftsförordning (1992:191)\|hämtdatum=2 oktober 2018\|utgivare=Riksdagsförvaltningen\|sid=}}</ref>:
	* Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.		* Tillhandahållande av tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial samt konferenser och kurser.