Folkbildning - Versionshistorik

Catarina Carlsson (HiG): added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

2020-05-12T10:06:57Z

added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 11.06
Rad 2:		Rad 2:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:35:16Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.35
Rad 2:		Rad 2:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Lars Jämterud (LiU): /* Begreppets utveckling */ flytt av fotnoter

2019-09-12T08:55:22Z

Begreppets utveckling: flytt av fotnoter

← Äldre version		Versionen från 12 september 2019 kl. 09.55
Rad 7:		Rad 7:
	Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref\|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf\|titel=Högskolan samverkar\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Högskoleverket}}</ref> där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.”		Folkbildning, icke-formell utbildning, förknippas i Sverige vanligen med den studieverksamhet i grupp som studieförbund och folkhögskolor bedriver. Bland studieförbunden är det särskilt Folkuniversitetet som med sin inriktning att popularisera vetenskap har en nära relation till universitetssektorn. En annan koppling mellan folkbildning och högskola nämns i Högskoleverkets rapport Högskolan samverkar, från 2004<ref>{{Webbref\|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e296c/1487841895309/0438R.pdf\|titel=Högskolan samverkar\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Högskoleverket}}</ref> där folkbildning kopplas ihop med [[forskningskommunikation]]. I ett avsnitt om samverkan pekas tre huvudprocesser ut som är kopplade till lärosätenas forskning och utbildning: ”Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/forskningskommunikation.”

	Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>.		Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga.<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.		Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.
Rad 16:		Rad 16:
	Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle\|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref>		Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle\|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref>

	Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."		Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref> Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."

	I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning.		I början förknippades begreppet i Sverige med folkrörelsernas studieförbund och folkhögskolerörelsen även om det fanns föreläsningsföreningar som agerade innan studieförbunden. Efter hand har folkbildning även organiserats bland annat av olika slags offentliga bibliotek. Massmedier har kommit att få en allt starkare roll, alltsedan radions, televisionens och internets genombrott. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att det är många lärare vid akademierna som publicerar sina föreläsningar i kanaler som Youtube. Härigenom når kunskap från våra lärosäten en betydligt bredare målgrupp än de studenter som är närvarande på en föreläsning.

Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */

2019-08-15T12:39:36Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2019 kl. 13.39
Rad 11:		Rad 11:
	Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.		Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.

	Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.		Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.

	===Begreppets utveckling===		===Begreppets utveckling===
	Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]		Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle\|civilsamhälle.]] ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref>

	Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."		Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."

Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */

2019-08-15T12:36:40Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2019 kl. 13.36
Rad 9:		Rad 9:
	Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>.		Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>.

	.Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.		Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.

	Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.		Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.

	=== Begreppets utveckling ===		===Begreppets utveckling===
	Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]		Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]

Karin Christoffersson (LiU): /* Tillämpningar */

2019-08-15T12:36:06Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2019 kl. 13.36
Rad 9:		Rad 9:
	Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>.		Andra kopplingar mellan begreppet folkbildning och högskolesektorn är olika former av öppna föreläsningar som arrangeras vid landets lärosäten. Till exempel ger Stockholms universitet sedan 30 år tillbaka öppna föreläsningar där lärosätets forskning presenteras<ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/evenemang/öppna-föreläsningar\|titel=Stockholms universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref> och Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel i Karlskoga<ref>{{Webbref\|url=https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2013/satsning-pa-oppna-forelasningar-vid-campus-alfred-nobel/\|titel=Örebro universitet\|hämtdatum=9 februari 2019\|utgivare=\|sid=}}</ref>.

	~~Begreppet folkbildning~~ brukar ~~förknippas med att på ett demokratiskt~~ och ~~jämlikt sätt ta till sig ny kunskap~~ och ~~associeras~~ med ~~fria lärprocesser i sociala rörelser eller det~~ som ~~benämns [[civilsamhälle]]~~.		.Förutom folkhögskolor och studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis som utbildning till bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast vid Linköpings universitet. När det gäller folkhögskolorna så har många av dem civilsamhällets aktörer som huvudmän och därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi och civilsamhälle. Som exempel kan nämnas Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman och Kvarnby Folkhögskola, en ekonomisk förening med starka kopplingar till Vänsterpartiet.

	~~Förutom folkhögskolor~~ och ~~studieförbund brukar även bibliotek räknas in som folkbildningsinstitutioner. Precis~~ som ~~utbildning~~ till ~~bibliotekarie är även folkhögskollärare en universitetsutbildning. I Sverige finns sådan endast~~ vid Linköpings universitet. ~~När det gäller folkhögskolorna så har många~~ av ~~dem civilsamhällets aktörer som huvudmän~~ och ~~därigenom blir utbildningen som ges där en del av samverkan mellan akademi~~ och ~~civilsamhälle. Som exempel~~ kan nämnas ~~Södra Vätterbygdens folkhögskola med Equmeniakyrkan som huvudman~~ och ~~Kvarnby Folkhögskola~~, ~~en ekonomisk förening~~ med ~~starka kopplingar till Vänsterpartiet~~.		Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Laginder\|förnamn=Ann-Marie\|titel=Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och utveckling 1990-2015\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Linköpings universitet\|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas att skapa och upprätthålla nätverk och dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka med olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.

	Ett annat samband mellan folkbildning och högskolesektorn är Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning som till följd av ett riksdagsbeslut inrättades 1990 vid Linköpings universitet. Det gav detta universitet ett särskilt ansvar för folkbildningsforskning. ”Folkbildningsbegreppets svårfångade karaktär diskuteras också i förarbetet av Mimer […]. Utredarna konstaterar att samhällsstruktur och folkbildningens förändring över tid är centrala för tolkningen.”<ref>{{Bokref\|efternamn=~~Laginder\|förnamn~~=~~Ann-Marie\|titel~~=~~Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Verksamhet och~~ utveckling ~~1990-2015\|hämtdatum~~=~~\|år~~=~~2015\|utgivare~~=~~Linköpings universitet\|sid=5}}</ref> Bland övriga uppdrag kan nämnas~~ att ~~skapa~~ och ~~upprätthålla nätverk~~ och ~~dialog mellan forskare och mellan forskare och folkbildare, att samverka~~ med ~~olika lärosäten och folkbildningsorganisationer samt kommunikation och spridning av forskningsresultat.~~		=== Begreppets utveckling ===
			Begreppet folkbildning brukar förknippas med att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ta till sig ny kunskap och associeras med fria lärprocesser i sociala rörelser eller det som benämns [[civilsamhälle]]

	Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."		Den senaste stora reformen i Sverige som har med folkbildning att göra kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning. I samband med det bildades också Folkbildningsrådet. Den senaste folkbildningspolitiska propositionen Allas kunskap - allas bildning antogs av riksdagen 2014<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/03/prop.-201314172/\|titel=Allas kunskap - allas bildning\|hämtdatum=21 september 2018\|utgivare=Utbildningsdepartementet}}</ref>. Bland de politiska partierna fanns en stor enighet kring att studieförbunden ska ha ska ha statliga anslag samt stor frihet att själva ange mål för sin verksamhet utifrån de fyra syften med stödet till folkbildningen som propositionen angav. En nyhet i propositionen var att riksdagen för första gången fastställde ett eget mål för folkbildningspolitiken. Målet är: "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället."

Karin Christoffersson (LiU): fetstil

2019-06-20T12:23:09Z

fetstil

← Äldre version		Versionen från 20 juni 2019 kl. 13.23
Rad 1:		Rad 1:
	Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]<nowiki/>t på både nationell och lokal nivå.		Med '''folkbildning''' menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]<nowiki/>t på både nationell och lokal nivå.

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]

Karin Christoffersson (LiU): länk

2019-06-13T08:33:33Z

länk

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2019 kl. 09.33
Rad 1:		Rad 1:
	Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[~~civilsamhället~~]] på både nationell och lokal nivå.		Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhälle]]<nowiki/>t på både nationell och lokal nivå.

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]

Karin Christoffersson (LiU): länk

2019-06-13T08:31:04Z

länk

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2019 kl. 09.31
Rad 1:		Rad 1:
	Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och civilsamhället på både nationell och lokal nivå..		Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och [[civilsamhället]] på både nationell och lokal nivå.

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]

Karin Christoffersson (LiU): ändring i definitionen

2019-06-13T08:28:53Z

ändring i definitionen

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2019 kl. 09.28
Rad 1:		Rad 1:
	Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem.		Med folkbildning menas undervisning och studier i allmänbildande syfte. Det handlar om kunskapssökande i organiserad form som inte primärt syftar till meritering och som står utanför traditionellt arbete, skol- och utbildningssystem. Folkbildning sker även i form av samverkan mellan högskolesektorn och civilsamhället på både nationell och lokal nivå..

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]