Immateriella rättigheter - Versionshistorik

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

2020-05-12T19:10:07Z

added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 20.10
Rad 20:		Rad 20:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2020-01-10T10:34:43Z

removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 10 januari 2020 kl. 11.34
Rad 20:		Rad 20:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2019-04-23T13:24:53Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 23 april 2019 kl. 14.24
Rad 6:		Rad 6:
	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" />		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" />

	Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>		Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter för forskare får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

Fia Börjeson (Chalmers) den 18 april 2019 kl. 12.31

2019-04-18T12:31:01Z

← Äldre version		Versionen från 18 april 2019 kl. 13.31
Rad 10:		Rad 10:
	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

	=== Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen ===		===Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen===
	Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

Fia Börjeson (Chalmers) den 18 april 2019 kl. 11.42

2019-04-18T11:42:06Z

← Äldre version		Versionen från 18 april 2019 kl. 12.42
Rad 1:		Rad 1:
	Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare ~~och forskargrupper~~ äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.		Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

	~~något~~ som ibland ~~kallas~~ för ~~den~~ "~~intellektuella äganderätten~~".		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" />

	~~Diskussionen om immateriella~~ rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>		Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

	Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en ~~vital~~ del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		=== Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen ===
			Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==

Fia Börjeson (Chalmers): redigerat definitionen

2019-04-18T11:30:32Z

redigerat definitionen

← Äldre version		Versionen från 18 april 2019 kl. 12.30
Rad 1:		Rad 1:
	Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning~~, något som ibland kallas för den "intellektuella äganderätten"~~. Grundprincipen är att forskare och forskargrupper äger ~~sin forskning~~. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.		Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare och forskargrupper äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

			något som ibland kallas för den "intellektuella äganderätten".

	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2019-03-26T15:25:32Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2019 kl. 16.25
Rad 4:		Rad 4:
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat ~~och fortsatta forskning~~, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" />Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2019-03-26T15:19:46Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2019 kl. 16.19
Rad 4:		Rad 4:
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat ~~i [https~~:/~~/www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen].~~ Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat och fortsatta forskning, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" />Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */ redigerar text om Lärarundantag

2019-03-26T15:17:59Z

Tillämpning: redigerar text om Lärarundantag

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2019 kl. 16.17
Rad 4:		Rad 4:
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> ~~Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte~~ och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen]. Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" /> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen]. Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */ lagt till ref. till Lag (SFS 1949:345 -om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345

2019-03-26T15:06:19Z

Tillämpning: lagt till ref. till Lag (SFS 1949:345 -om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2019 kl. 16.06
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, ~~data, patent~~, programvara, varumärken med mera.		Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref\|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/\|titel=Kommerskollegium\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

	Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen]. Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.		Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör inom forskningsvärlden frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345\|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar\|hämtdatum=20190320\|utgivare=Sveriges Riksdag\|sid=}}</ref> Hur de immateriella rättigheterna för forskningsresultat ser ut klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte och har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur tar sig olika uttryck på lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat i [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 högskolelagen]. Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap<ref>SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>.

	Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.		Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.