Innovationssystem - Versionshistorik

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

2020-05-28T11:45:07Z

← Äldre version		Versionen från 28 maj 2020 kl. 12.45
Rad 22:		Rad 22:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Innovationsbegrepp]]		[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
			[[Kategori:SKÖN]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

2020-04-02T11:10:18Z

added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.10
Rad 21:		Rad 21:
	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2020-01-10T10:33:18Z

removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 10 januari 2020 kl. 11.33
Rad 20:		Rad 20:

	==Referenser==		==Referenser==
	~~[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	<references />		<references />

Fia Börjeson (Chalmers): /* Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer */ läbk till Trippelhelix

2020-01-06T21:34:04Z

Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer: läbk till Trippelhelix

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2020 kl. 22.34
Rad 15:		Rad 15:

	===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===		===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
	I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En trippelhelix i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:\|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.\|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4\|år=2000\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Carayannis, Barth & Campbell\|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation\|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2\|år=2012\|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship\|utgivare=}}</ref>		I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En [[trippelhelix]] i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:\|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.\|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4\|år=2000\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Carayannis, Barth & Campbell\|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation\|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2\|år=2012\|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship\|utgivare=}}</ref>
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Innovation system		Innovation system

Fia Börjeson (Chalmers): tagit bort det wikipediabaserade stycket om aktörer och lagt till annan text

2020-01-06T21:32:35Z

tagit bort det wikipediabaserade stycket om aktörer och lagt till annan text

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2020 kl. 22.32
Rad 3:		Rad 3:
	==Tillämpning==		==Tillämpning==

	Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde~~, och~~ de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är ~~till exempel~~ nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.		Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

	Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf\|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige\|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf\|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Näringsdepartementet\|sid=}}</ref><ref name=":0" />		Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf\|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige\|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf\|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Näringsdepartementet\|sid=}}</ref><ref name=":0" />

	Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.		Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

	=== Stöd för innovation och innovationssystem ===		===Stöd för innovation och innovationssystem===
	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>		Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>

Rad 15:		Rad 15:

	===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===		===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
	~~På konkret nivå kan man säga att ett~~ innovationssystem ~~består av en uppsättning~~ aktörer, nätverk och ~~institutioner~~ som ~~är ömsesidigt beroende~~. ~~Aktörerna brukar delas in~~ i tre ~~undergrupper:~~		I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En trippelhelix i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:\|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.\|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4\|år=2000\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Carayannis, Barth & Campbell\|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation\|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2\|år=2012\|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship\|utgivare=}}</ref>

	*produktionsstrukturen (företag)
	*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
	*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

	~~Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk~~, ~~såväl inom som mellan de olika undergrupperna~~. ~~Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter~~ för ~~produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen~~ och ~~den stödjande strukturen benämns ibland~~ i ~~litteraturen~~ ''~~[[Trippelhelix\|triple~~ helix]]''~~. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade~~, ~~funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni~~ med ~~varandra~~ och ~~därigenom verka ömsesidigt förstärkande~~.{{~~Svwp~~\|url=https://sv.~~wikipedia~~.~~org~~/w/~~index~~.~~php?title~~=~~Innovation&oldid=43295401~~\|~~artikel~~=~~Innovationssystem, under~~ Innovation\|~~datum~~=~~2018-07-19~~}}

	~~<br />~~
	~~==Indelning av innovationssystem==~~

	<br />

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Innovation system		Innovation system

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2020-01-06T19:52:49Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2020 kl. 20.52
Rad 9:		Rad 9:
	Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.		Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

			=== Stöd för innovation och innovationssystem ===
	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>		Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>

	Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.		Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

	===Innovationssystem - ~~ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning~~===		===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
	På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:		På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

Rad 21:		Rad 21:
	*den stödjande strukturen (offentlig sektor).		*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

	Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix\|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.		Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix\|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.{{Svwp\|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401\|artikel=Innovationssystem, under Innovation\|datum=2018-07-19}}

	Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.		<br />
	~~{{Svwp\|url=https:~~/~~/sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401\|artikel=Innovationssystem, under Innovation\|datum=2018-07-19}}~~
	==Indelning av innovationssystem==		==Indelning av innovationssystem==

Fia Börjeson (Chalmers): flyttat upp tidigare sista stycket

2020-01-06T19:22:44Z

flyttat upp tidigare sista stycket

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2020 kl. 20.22
Rad 1:		Rad 1:
	'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.		'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

			Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

			Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf\|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige\|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf\|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Näringsdepartementet\|sid=}}</ref><ref name=":0" />

			Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.


			Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>

	Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.		Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>

	===Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning===		===Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning===
Rad 20:		Rad 27:
	==Indelning av innovationssystem==		==Indelning av innovationssystem==

	Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<~~ref name=":1"~~ /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.		<br />

	Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf\|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige\|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf\|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation\|hämtdatum=22 okt. 2018\|utgivare=Näringsdepartementet\|sid=}}</ref><ref name=":0" />

	Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Fia Börjeson (Chalmers): bytt ut information mot kunskap

2019-12-10T13:25:09Z

bytt ut information mot kunskap

← Äldre version		Versionen från 10 december 2019 kl. 14.25
Rad 1:		Rad 1:
	'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och ~~information~~ som dessa utgör.		'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
Rad 7:		Rad 7:
	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>		Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>

	=== Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning ===		===Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning===
	På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:		På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

Fia Börjeson (Chalmers): rubrikformatering, och andra stycket under Tillämpning

2019-12-10T13:24:00Z

rubrikformatering, och andra stycket under Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 10 december 2019 kl. 14.24
Rad 5:		Rad 5:
	Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.		Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar ~~uppstår när~~ det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte~~, det vill säga nyttiggörande~~ och att ~~kunna~~ ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>		Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>


	~~Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning~~





			=== Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning ===
	På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:		På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2019-10-29T15:40:41Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2019 kl. 16.40
Rad 5:		Rad 5:
	Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.		Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf\|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram\|hämtdatum=24 sep. 2018\|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier\|hämtdatum=21 sep. 2018\|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe\|år=2010\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

	Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>		Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf\|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011\|hämtdatum=191028\|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.\|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10\|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref\|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.\|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X\|år=2011\|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations\|utgivare=}}</ref>


			Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning





	På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:		På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper: