Kluster - Versionshistorik

Kajthy den 10 april 2025 kl. 11.21

2025-04-10T11:21:35Z

← Äldre version		Versionen från 10 april 2025 kl. 12.21
Rad 1:		Rad 1:

	'''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix\|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts. ~~hejsan!~~		'''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix\|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Kajthy: Jag skojar

2025-04-10T11:21:00Z

Jag skojar

← Äldre version		Versionen från 10 april 2025 kl. 12.21
Rad 1:		Rad 1:

	'''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix\|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.		'''Kluster''' är en beteckning för en ansamling av aktörer inom en specifik sektor som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala näringslivskluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix\|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts. hejsan!

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:35:58Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.35
Rad 25:		Rad 25:
	Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development\|Cluster Development]]		Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringslivskluster Näringslivskluster] [[wikipedia:Cluster_development\|Cluster Development]]
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-03-30T11:46:47Z

removed Category:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.46
Rad 26:		Rad 26:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]		[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~

Karin Grelz (SU): infogat eng övers

2020-01-27T12:52:01Z

infogat eng övers

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2020 kl. 13.52
Rad 12:		Rad 12:
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>

			== Engelsk motsvarighet ==
			''cluster''

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2019-11-25T15:32:49Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.32
Rad 6:		Rad 6:
	Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>		Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>

	Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>		Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås.

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>

Karin Grelz (SU) den 25 november 2019 kl. 15.18

2019-11-25T15:18:24Z

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.18
Rad 6:		Rad 6:
	Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>		Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>

	Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Detta är emellertid en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter. Kluster uppstår enligt honom spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>		Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>
	Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>
			Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ tempus

2019-11-25T15:11:52Z

Tillämpningar: tempus

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.11
Rad 10:		Rad 10:

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet ~~gjort~~ det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>

Karin Grelz (SU) den 25 november 2019 kl. 15.11

2019-11-25T15:11:04Z

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.11
Rad 7:		Rad 7:

	Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Detta är emellertid en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter. Kluster uppstår enligt honom spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>		Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Detta är emellertid en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter. Kluster uppstår enligt honom spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>


	Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>		Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2019-11-25T15:10:49Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.10
Rad 11:		Rad 11:
	Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>		Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga ~~konceptuella,~~ teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel är Nya Karolinska sjukhuset som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref>, men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.32
Rad 6:		Rad 6:
	Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>		Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>

	Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>		Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås.

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.18
Rad 6:		Rad 6:
	Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>		Begreppet kluster används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av näraliggande verksamheter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=Trippelhelix - den nya innovationsmodellen\|år=2005\|utgivare=SNS förlag\|sid=154}}</ref>

	Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Detta är emellertid en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter. Kluster uppstår enligt honom spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>		Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem\|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser. Tillväxtverkets klusterprogram inom den så kallade S3-Piloten handlar till exempel om att utveckla företagens konkurrenskraft genom samverkan mellan ett stort antal större bolag, forsknings- och utbildningsaktörer samt offentliga organisationer.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram---s3-piloten.html\|titel=S3-Piloten\|hämtdatum=2019-11-19\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref> <ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin har också använts för att ställa krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix\|hämtdatum=\|år=2007\|utgivare=Regionplane- och trafikontoret\|sid=22-29}}</ref> Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>
	Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Det senare är en tillämpning av begreppet som kritiserats av Porter själv. Enligt honom uppstår kluster spontant och tar åtminstone 20–30 år för att utvecklas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svd.se/politiker-kan-inte-skapa-kluster-havdar-klustrens-egen-pappa\|titel=Politiker kan inte skapa kluster\|hämtdatum=2019-11-25\|utgivare=Svenska dagbladet\|sid=2008-01-28}}</ref>
			Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjorde det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 25 november 2019 kl. 16.10
Rad 11:		Rad 11:
	Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>		Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.<ref>{{Webbref\|url=https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html\|titel=Klusterprogram, Tillväxtverket\|hämtdatum=2019-01-30\|utgivare=Tillväxtverket\|sid=}}</ref>

	Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga ~~konceptuella,~~ teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy		Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns alltså skäl att skilja mellan organiskt framvuxna, geografiskt näraliggande kluster och konstruerade sådana som inte alltid bygger på fysisk närhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Säll\|förnamn=Line\|titel=Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker\|hämtdatum=\|år=2011\|utgivare=Karlstad University\|sid=101-111\|url=https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf}}</ref> Klusterpolitiken har också kritiserats för att vara alltför idéstyrd och baserad på visioner utan tillräckliga teoretiska och empiriska grunder. Eftersom klusterteorin lanserats mera som ett varumärke än som en intellektuell produkt finns risk att den ur ett samhällsperspektiv kunna vara direkt skadlig, hävdade forskare redan 2003.<ref>{{Bokref\|efternamn=Martin, R., Sunley, P.\|förnamn=\|titel=Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy
	panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel är Nya Karolinska sjukhuset som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref>, men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>		panacea?\|hämtdatum=2019-02-11\|år=2003\|utgivare=Journal of Economic Geography\|sid=(1), 5-35\|url=https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610}}</ref> Ett exempel på detta är Nya Karolinska sjukhuset, som av Stockholms Handelskammare hyllas som en framgång<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Konsten att bygga ett kluster\|url=https://www.chamber.se/rapporter/konsten-att-bygga-ett-kluster.htm\|år=2018\|utgivare=Stockholms Handelskammare}}</ref> men som också kritiserats för att man genom samarbetet gjort det möjligt att kringgå etablerade rutiner för beslut, beredningar, kontrollinstanser med mera.<ref>{{Webbref\|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-nks-rapport-beslutsblindhet-bland-politikerna\|titel=Beslutsblindhet om Nya Karolinska\|hämtdatum=2019-03-19\|utgivare=Sveriges Television\|sid=}}</ref>