Kunskapstillgång - Versionshistorik

Hjer8969: lagt till länkning till Immateriella rättigheter-sidan

2020-06-26T09:47:55Z

lagt till länkning till Immateriella rättigheter-sidan

← Äldre version		Versionen från 26 juni 2020 kl. 10.47
Rad 7:		Rad 7:

	===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter===		===Kunskapstillgångar och immateriella rättigheter===
	Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att immateriella rättigheter kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.		Att identifiera och strukturera kunskapstillgångar är också ett sätt att säkerställa att [[immateriella rättigheter]] kopplas till forskningsresultat och forskningsförfarande vid externfinansierad forskning. Innan ett forskningsprojekt, externfinansierat, inleds ska frågor om ägande och nyttjande regleras skriftligt <ref>SUHF (2016) [http://www.suhf.se/storage/ma/ec33c626b5744cfeb9d8d16054ba19a8/8e3e36acbd5e42f58d4b08f431b9afeb/pdf/18CE6C7634EAE82C35C3D4A8C0CF01A59862E884/Principer%20f%C3%B6r%20immaterialr%C3%A4ttslig%20hantering%20i%20forskningsavtal%20Rekommendationer%20REK%202016-3%20161019%20dnr%200067-16.pdf Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal] </ref> Till exempel ska så kallad bakgrundskunskap ( engelska ''Background Intellectual Property, Background IP'' ) identifieras och dokumenteras innan samverkan i forskning sker. Del av sådan bakgrundskunskap kan vara databaser eller programvara som tagits fram av universitetet och genom att identifiera det som kunskapstillgångar och därmed koppla immateriella rättigheter till det kan parter i forskningsprojektet reglera ägande och nyttjande under och efter forskningsprojektets genomförande.
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	Intellectual capital, Knowledge assets		Intellectual capital, Knowledge assets

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

2020-05-28T11:45:20Z

added Category:SKÖN using HotCat

← Äldre version		Versionen från 28 maj 2020 kl. 12.45
Rad 13:		Rad 13:
	[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	[[Kategori:Innovationsbegrepp]]		[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
			[[Kategori:SKÖN]]
	<references />		<references />

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

Karin Grelz (SU): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

2020-05-14T11:38:42Z

added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 12.38
Rad 12:		Rad 12:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
			[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
	<references />		<references />

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

Karin Grelz (SU): added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-04-17T07:57:17Z

added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.57
Rad 11:		Rad 11:
	Intellectual capital, Knowledge assets		Intellectual capital, Knowledge assets
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	<references />		<references />

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

Axel Pettersson (WMSE): ISBN på bok

2019-08-22T09:55:35Z

ISBN på bok

← Äldre version		Versionen från 22 augusti 2019 kl. 10.55
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag\|sid=297}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.		Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag\|sid=297\|isbn=9789170297588}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

	I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.		I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.

Fia Börjeson (Chalmers): typo.

2019-04-23T13:55:46Z

typo.

← Äldre version		Versionen från 23 april 2019 kl. 14.55
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. ~~Kunskaps tillgångar~~ är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.		'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskapstillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2019-04-04T07:14:28Z

removed Category:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 08.14
Rad 10:		Rad 10:
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	Intellectual capital, Knowledge assets		Intellectual capital, Knowledge assets
	~~[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	<references />		<references />

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2019-04-04T07:05:02Z

removed Category:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 08.05
Rad 11:		Rad 11:
	Intellectual capital, Knowledge assets		Intellectual capital, Knowledge assets
	[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]		[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	<references />		<references />

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

Fia Börjeson (Chalmers): Redigerat utifrån respons från IMP på GU

2019-03-27T16:59:15Z

Redigerat utifrån respons från IMP på GU

← Äldre version		Versionen från 27 mars 2019 kl. 17.59
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskaps tillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.		'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer, och en term för att benämna grunden för idé- och kunskapsbaserad samverkan. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskaps tillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	~~Kunskapstillgångar omfattar kunskap och kunnande som finns på lärosäten och i forskningsprojekt.~~ Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade ~~och tydliga~~ i form av ~~forskningsresultat~~, ~~patent~~, ~~modeller~~, ~~produkter eller tjänster~~. Det kan också vara ~~vara~~ ostrukturerad ~~och~~ ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.		Begreppets efterled speglar en vidare syn på högskolors och universitets värden och möjliga utvecklingsmöjligheter. Kunskapstillgångar kan vara konkreta, strukturerade forskningsresultat i form av sökbara databaser, lösningar på problem, empiriska studiers slutsatser, instruktioner om tillvägagångssätt med mera.<ref>{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag\|sid=297}}</ref> Det kan också vara forskningsresultat i form av ostrukturerad data, konstnärlig prestation eller ”tyst kunskap” till exempel i form av enskilda forskares och medarbetares djupa kunskap om metoder, processer eller förfarande.

	I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.		I universitetens arbete med nyttiggörande är inventering av kunskapstillgångar centralt; universitet och högskolor kan se sitt lärosätes ackumulerade kunskap som tillgångar och därmed få en grund till vad som kan och bör nyttiggöras. Lärosätens arbete med identifiera och strukturera kunskapstillgångar är en förutsättning för nyttiggörande och spridning av kunskap.

Fia Börjeson (Chalmers) den 27 mars 2019 kl. 15.47

2019-03-27T15:47:46Z

← Äldre version		Versionen från 27 mars 2019 kl. 16.47
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. ~~Det kan~~ till exempel ~~vara~~ teoretiska ~~modeller~~, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.		'''Kunskapstillgångar''' är en vid benämning på det kunnande som finns i lärosäten och organisationer. Utöver faktiska forskningsresultat avses kunskapstillgångar vara den kunskap som skapas i verksamheten och forskningsprocessen och som kan anses vara värdeskapande för andra parter. Kunskaps tillgångar är till exempel forskningsresultat i form av teoretiska ramverk, algoritmer, instruktioner, visualiseringar, mjukvaror och metoder. Ibland används begreppet "intellektuella tillgångar" parallellt med kunskapstillgångar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==