Kunskapsutveckling - Versionshistorik

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:36:38Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.36
Rad 15:		Rad 15:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~

Karin Grelz (SU): infogat eng övers

2020-01-27T12:54:57Z

infogat eng övers

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2020 kl. 13.54
Rad 7:		Rad 7:

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

			== Engelsk motsvarighet ==
			''knowledge development''; ''development of knowledge''

	==Referenslista==		==Referenslista==

Karin Grelz (SU): added Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-01-07T15:02:10Z

added Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2020 kl. 16.02
Rad 12:		Rad 12:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ kursiv

2019-11-19T14:31:42Z

Tillämpningar: kursiv

← Äldre version		Versionen från 19 november 2019 kl. 15.31
Rad 4:		Rad 4:
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga, ''Magna Charta Univeritatum'', betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

Karin Grelz (SU) den 19 november 2019 kl. 14.31

2019-11-19T14:31:22Z

← Äldre version		Versionen från 19 november 2019 kl. 15.31
Rad 1:		Rad 1:
	Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.		Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Karin Grelz (SU): förtydligat

2019-11-19T14:29:51Z

förtydligat

← Äldre version		Versionen från 19 november 2019 kl. 15.29
Rad 1:		Rad 1:
	Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som ~~genom dialog och samverkan~~ för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.		Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

Karin Grelz (SU) den 23 september 2019 kl. 08.03

2019-09-23T08:03:54Z

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 09.03
Rad 1:		Rad 1:
	Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå~~. Samverkan och dialog är en förutsättning för processen~~.		Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som genom dialog och samverkan för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2019-09-23T08:02:44Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 09.02
Rad 6:		Rad 6:
	De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan ~~och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov~~. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

	==Referenslista==		==Referenslista==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2019-09-23T07:58:46Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 08.58
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare ~~tillämpning~~. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

Karin Grelz (SU) den 23 september 2019 kl. 07.58

2019-09-23T07:58:06Z

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 08.58
Rad 4:		Rad 4:
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 19 november 2019 kl. 15.31
Rad 4:		Rad 4:
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga, ''Magna Charta Univeritatum'', betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 08.58
Rad 4:		Rad 4:
	Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§\|hämtdatum=\|år=1993\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		De europeiska universitetens gemensamma stadga betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref\|url=http://www.magna-charta.org/\|titel=Magna Charta Universitatum\|hämtdatum=\|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum\|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation\|titel=Responsible research & innovation\|hämtdatum=2019-02-12\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>		I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=SOU 2019:6\|sid=225}}</ref>