Kvalitet - Versionshistorik

Lisa: grammatiska fel, förtydliganden.

2026-04-09T11:57:20Z

grammatiska fel, förtydliganden.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.57
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. ~~Taget för~~ sig betecknar ~~ordet~~ vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.		'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Ordet kvalitet i sig betecknar vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
Rad 17:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om ~~att kvalitetssäkringen~~ går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:		På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om en specifik kvalitetssäkring. Denna kvalitetssäkring går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:

	1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,		1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,
Rad 34:		Rad 34:
	Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref\|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html\|titel=Så här granskar vi högre utbildning\|hämtdatum=12 augusti 2022\|utgivare=UKÄ\|sid=}}</ref>		Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig åt att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref\|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html\|titel=Så här granskar vi högre utbildning\|hämtdatum=12 augusti 2022\|utgivare=UKÄ\|sid=}}</ref>

	*examenstillståndsprövning,		*examenstillståndsprövning,

TuvaKall: removed Category:SKÖN using HotCat

2025-04-10T11:31:14Z

removed Category:SKÖN using HotCat

← Äldre version		Versionen från 10 april 2025 kl. 12.31
Rad 47:		Rad 47:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:SKÖN]]~~

Kajthy: Infogat referens

2022-08-12T08:21:03Z

Infogat referens

← Äldre version		Versionen från 12 augusti 2022 kl. 09.21
Rad 34:		Rad 34:
	Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:		Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref\|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html\|titel=Så här granskar vi högre utbildning\|hämtdatum=12 augusti 2022\|utgivare=UKÄ\|sid=}}</ref>

	*examenstillståndsprövning,		*examenstillståndsprövning,

Kajthy: Redigerat lista över UKÄ:s granskningskomponenter

2022-08-12T08:09:39Z

Redigerat lista över UKÄ:s granskningskomponenter

← Äldre version		Versionen från 12 augusti 2022 kl. 09.09
Rad 38:		Rad 38:
	*examenstillståndsprövning,		*examenstillståndsprövning,
	*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,		*granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete,
	*utbildningsutvärdering, ~~och~~		*utbildningsutvärdering,
	*tematiska utvärderingar.		*tematiska utvärderingar.

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-26T13:25:24Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.25
Rad 17:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	På europeisk nivå har man ~~enats om~~ att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses ~~kvalitet~~ huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. ~~Även om~~ olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där ''~~innehållet~~'' ~~i utbildningarna~~, ''~~lärandemöjligheterna~~'' (lärarkompetens) och ''~~infrastrukturen~~'' är ändamålsenliga ~~när det gäller~~ att:		På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att kvalitetssäkringen går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:

	1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,		1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,
Rad 41:		Rad 41:
	*tematiska utvärderingar.		*tematiska utvärderingar.

	Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det ~~alltså~~ UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt ~~kvalitetssystem~~ granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges en möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.		Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssäkringssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU) den 26 maj 2020 kl. 13.17

2020-05-26T13:17:09Z

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.17
Rad 41:		Rad 41:
	*tematiska utvärderingar.		*tematiska utvärderingar.

	Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).		Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG). ESG syftar bland annat till att säkra att lärosätena har en policy som stödjer att externa intressenter är involverade i kvalitetssäkringen och ges en möjlighet att kommunicera sina respektive relevansvärderingar.

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-26T13:09:59Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.09
Rad 17:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:		På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där ''innehållet'' i utbildningarna, ''lärandemöjligheterna'' (lärarkompetens) och ''infrastrukturen'' är ändamålsenliga när det gäller att:

	1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,		1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,
Rad 29:		Rad 29:
	5) stimulera forskning och innovation.		5) stimulera forskning och innovation.

	Demokratifrågor behandlas ~~ibland~~ också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>		Demokratifrågor behandlas emellanåt också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

	===Kvalitetssäkring===		===Kvalitetssäkring===

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-26T13:02:54Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.02
Rad 29:		Rad 29:
	5) stimulera forskning och innovation.		5) stimulera forskning och innovation.

	Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten, i Norge ~~så väl som i~~ Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>		Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten i både Norge och Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

	===Kvalitetssäkring===		===Kvalitetssäkring===

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-26T13:01:57Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.01
Rad 17:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av ~~högkvalitet~~ är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:		På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:

	1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,		1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ stuvat om

2020-05-26T13:01:18Z

Tillämpningar: stuvat om

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 14.01
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref>		'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Taget för sig betecknar ordet vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Värderingen av kvalitet i utbildning och forskning bygger på en värdering av vad som är [[Relevans\|relevant]]. Utan en tydlig bild av vad som ska prioriteras i en verksamhet är det svårt att bedriva ett effektivt kvalitetsarbete. När en relevansvärdering väl är gjord blir det lättare att formulera kvalitetsmål och prioritera mellan olika kvalitetsaspekter.		Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i fem olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

	Universitet och högskolor har många olika [[Intressent\|intressenter]] och är dessutom sina egna [[avnämare]]. Därför finns flera olika relevansperspektiv att ta hänsyn till och det är ofrånkomligt att det uppstår målkonflikter. En stor del av kvalitetssäkringsarbetet består således i att identifiera och hantera målkonflikter, framför allt i form av motstridiga relevansvärderingar. Ett sätt att hantera dem är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen – både inom ett lärosäte, mellan lärosäten och mellan högskolesektorn och övriga samhällssektorer – och ett annat att formulera strategiska prioriteringar för den aktuella verksamheten.

	~~===Kvalitetsaspekter===~~
	Forskning om kvalitet i högre utbildning brukar utgå från en typologisk indelning i ~~fyra~~ olika kvalitetsaspekter som gjordes i början av 1990-talet:

	*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''		*Quality as ''exceptional'' – kvalitet som det ''enastående'' och ''unika''
Rad 22:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	Demokratifrågor ~~har~~ också ~~blivit en~~ del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta ~~statliga myndigheter~~, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>		På europeisk nivå har man enats om att akademisk verksamhet av högkvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses kvalitet huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Även om olika intressenter har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga när det gäller att:

			1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,

			2) förbereda för ett framtida yrkesliv (till exempel bidra till anställningsbarhet) ,

			3) bidra till personlig utveckling,

			4) skapa en bred och avancerad kunskapsbas,

			5) stimulera forskning och innovation.

			Demokratifrågor behandlas ibland också som del av kvalitetsfrågan. Aspekter som ''jämställdhet'', ''mångfald'' och ''tillgänglighet'' värderas numera löpande inom de flesta lärosäten, i Norge så väl som i Sverige. Sedan tillkomsten av FN:s ''Agenda 2030'' och de Globala målen för en hållbar samhällsutveckling har ''hållbarhet'' också blivit en viktig aspekt vid bedömningen av kvalitet i undervisning och forskning. Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF) anser emellertid att politiska mål av detta slag bör följas upp separat, utanför lärosätenas ordinarie kvalitetssystem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitets-säkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/07/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

	===Kvalitetssäkring===		===Kvalitetssäkring===
	Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen.		Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i ~~standarderna~~ och ~~riktlinjerna~~ för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:		Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:
Rad 36:		Rad 41:
	*tematiska utvärderingar.		*tematiska utvärderingar.

	Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ en standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).		Medan lärosätena upprättar rutiner för att granska och säkra kvaliteten i den egna verksamheten är det alltså UKÄ:s uppgift att genom ett nationellt kvalitetssystem granska lärosätenas kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete rekommenderar UKÄ den standard för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen: ''Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area'' (ESG).

	==Referenser==		==Referenser==