Lärarundantaget - Versionshistorik

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

2020-05-11T12:24:39Z

added Category:Forskningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2020 kl. 13.24
Rad 13:		Rad 13:
	Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.		Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Forskningssamverkan]]

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2020-03-30T11:27:39Z

removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.27
Rad 13:		Rad 13:
	Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.		Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]~~

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2019-04-03T09:05:06Z

removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 3 april 2019 kl. 10.05
Rad 13:		Rad 13:
	Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.		Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]~~
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp using HotCat

2019-04-03T09:05:00Z

removed Category:Primära begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 3 april 2019 kl. 10.05
Rad 13:		Rad 13:
	Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.		Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp]]~~
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 12.32

2019-01-23T12:32:33Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 13.32
Rad 8:		Rad 8:
	Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref\|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf\|titel=IP Manual\|hämtdatum=3 september 2018\|utgivare=SU Innovation\|sid=}}</ref>		Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref\|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf\|titel=IP Manual\|hämtdatum=3 september 2018\|utgivare=SU Innovation\|sid=}}</ref>

	=== Varför lärarundantag? ===		===Varför lärarundantag?===
	Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>		Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den [[Akademisk frihet\|akademiska friheten]] bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>

	Noterbart är att arbetsgivaren inom offentliga, privata och idéburna sektorn traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.		Noterbart är att arbetsgivaren inom [[Offentliga sektorn\|offentliga]], [[Privata sektorn\|privata]] och [[idéburna sektorn]] traditionellt sett äger rätten till en kommersiellt intressant idé eller uppfinning vilket kan göra frågan om vem som äger resultatet av forskningen knepig att fastslå.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Primära begrepp]]		[[Kategori:Primära begrepp]]

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 12.30

2019-01-23T12:30:59Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 13.30
Rad 1:		Rad 1:
	'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, ~~vilket~~ också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.		'''Lärarundantaget''' innebär att forskare och anställda vid svenska universitetet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Lärarundantaget ger forskaren möjlighet att söka patent och/eller upphovsrättsligt skydda sin forskning. Lärarundantaget ger även forskaren rätt samt möjlighet att besluta om var och när forskningen skall redovisas, vilket också betyder att denne har upphovsrätt till det undervisningsmaterial som tas fram i tjänsten.

	== Tillämpningar ==		==Tillämpningar==
	I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref\|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/\|titel=Upphovsrätt\|hämtdatum=15 september 2018\|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare\|sid=}}</ref>		I Sverige regleras lärarundantaget i lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar, LAU:1949:345.<ref>Lag (1949:345) om rätten till arbetstagarens [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345 uppfinningar] Läst 29 september 2018 </ref> Av sedvana och praxis har universitetsläraren, inte lärosätet upphovsrätten till det material som skapas i tjänsten till exempel utbildnings- eller forskningsmaterial. Det innebär att lärosätet normalt inte får använda lärarens upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd.<ref>{{Webbref\|url=https://sulf.se/faktabank/upphovsratt-en-oversikt/\|titel=Upphovsrätt\|hämtdatum=15 september 2018\|utgivare=Sveriges universitetslärare och forskare\|sid=}}</ref>

Rad 8:		Rad 8:
	Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref\|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf\|titel=IP Manual\|hämtdatum=3 september 2018\|utgivare=SU Innovation\|sid=}}</ref>		Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref\|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf\|titel=IP Manual\|hämtdatum=3 september 2018\|utgivare=SU Innovation\|sid=}}</ref>

	~~'''~~Varför lärarundantag?~~'''~~		=== Varför lärarundantag? ===

	Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>		Skälen till att lärarundantaget finns är många, dels är det de särpräglade anställningsförhållanden som finns vid lärosätena, och som karaktäriseras av en utbredd arbetsfrihet (den akademiska friheten). Den akademiska friheten i utbildningssammanhang kan beskrivas som att lärarens huvudsakliga skyldighet är att ha hand om utbildning då läraren har rätt att själv utforma sin undervisning och sitt utbildningsmaterial. En institution beslutar endast om omfattningen av undervisningsskyldigheten, inom ramen för de lokala arbetstidsavtal som gäller för varje lärosäte och som en del av den akademiska friheten bestämmer läraren när, var och hur utbildningsmaterialet ska publiceras. Detta uppfattas av många universitetslärare som en garanti för att inte tvingas att kommersialisera sitt utbildningsmaterial.<ref>Sanna Wolk (2011). Universitetslärarens upphovsrätt. SULF:s skriftserie XXXVIIII (Sveriges universitetslärarförbund).</ref>

Rad 18:		Rad 17:
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

	== Motsvarighet i engelskan ==		==Motsvarighet i engelskan==

	Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption		Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption

	== Referenser ==		==Referenser==

	<references />		<references />

Pål Brunnström (MaU): removed Category:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2019-01-23T10:17:45Z

removed Category:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 11.17
Rad 15:		Rad 15:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Primära begrepp]]		[[Kategori:Primära begrepp]]
	~~[[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]~~
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Pål Brunnström (MaU): added Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2019-01-23T10:17:40Z

added Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 11.17
Rad 17:		Rad 17:
	[[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Påbörjad - Forskningssamverkan (AP5)]]
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
			[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

	== Motsvarighet i engelskan ==		== Motsvarighet i engelskan ==

Mattias Dyrvik (OrU): Tillägg under motsvarighet i engelskan, Teachers´ exemption

2018-11-15T13:38:37Z

Tillägg under motsvarighet i engelskan, Teachers´ exemption

← Äldre version		Versionen från 15 november 2018 kl. 14.38
Rad 20:		Rad 20:
	== Motsvarighet i engelskan ==		== Motsvarighet i engelskan ==

	Intellectual property rights of academic staff		Intellectual property rights of academic staff, Teachers´ exemption

	== Referenser ==		== Referenser ==

	<references />		<references />

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 22.18

2018-10-28T22:18:03Z

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2018 kl. 23.18
Rad 6:		Rad 6:
	Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.<ref>{{Webbref\|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/\|titel=Immateriella rättigheter\|hämtdatum=10 september 2018\|utgivare=Patent- och registreringsverket\|sid=}}</ref>		Utöver forsknings- och utbildningsmaterial är även föreläsningar upphovsrättsligt skyddade men för att något ska omfattas av upphovsrätten måste det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Kraven på självständighet och originalitet brukar sättas lågt och i praktiken är det mesta som föreläses, skrivs, ritas eller på annat sätt skapas skyddat av upphovsrätten.<ref>{{Webbref\|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/immateriella-rattigheter/\|titel=Immateriella rättigheter\|hämtdatum=10 september 2018\|utgivare=Patent- och registreringsverket\|sid=}}</ref>

	Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>IP Manual ~~(2009).~~ SU Innovation ~~(Stockholms universitets innovationskontor).~~</ref>		Dock kan en institution eller motsvarande vid lärosätet ha förvärvat en viss användningsrätt till det utbildningsmaterial som tagits fram till exempelvis en föreläsning. Detta gäller bara om det är avtalat mellan läraren och lärosätet att de extra timmarna ska utgöra ersättning för att lärosätet ska få använda materialet och måste därför alltid bedömas i det enskilda fallet.<ref>{{Webbref\|url=http://www.su.se/polopoly_fs/1.3044!/IP_Manual_SUI.pdf\|titel=IP Manual\|hämtdatum=3 september 2018\|utgivare=SU Innovation\|sid=}}</ref>

	'''Varför lärarundantag?'''		'''Varför lärarundantag?'''