Matchning - Versionshistorik

Karin Grelz (SU): /* Ansvar och åtgärder */ Länkat, stuvat om och ändrat meningsbyggnad.

2020-10-06T14:00:55Z

Ansvar och åtgärder: Länkat, stuvat om och ändrat meningsbyggnad.

← Äldre version		Versionen från 6 oktober 2020 kl. 15.00
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''~~, men tillgången på~~ data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Tillgången till data när det gäller olika [[Intressent\|intressentgruppers]] behov av särskilda färdigheter och kompetenser är emellertid begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva [[avnämare]] i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.		''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.

	Matchning ~~betraktas ofta som~~ ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad~~, medan det~~ för individen kan ~~handla om~~ personlig utveckling och ~~en investering som~~ breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.		Matchning kan vara ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta, och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad; för individen kan en dubbel utbildning vara en god investering som bidrar till personlig utveckling och breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det [[Livslångt lärande\|livslånga lärandet]]: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

	Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.		Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

	==Ansvar och åtgärder==		==Ansvar och åtgärder==
	Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.		Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning. Här är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. I detta analysarbete är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />		Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher, och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar, finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): /* Ansvar och åtgärder */

2020-05-27T14:15:59Z

Ansvar och åtgärder

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 15.15
Rad 13:		Rad 13:
	Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.		Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.

	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument ~~i detta analysarbete~~. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />		Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. I detta analysarbete är SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>

Karin Grelz (SU): lagt till avsnitt om matchningsmotorn och regionsuppdraget

2020-05-27T14:14:38Z

lagt till avsnitt om matchningsmotorn och regionsuppdraget

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 15.14
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.		''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.
Rad 10:		Rad 10:
	Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.		Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

	==~~Åtgärder~~==		==Ansvar och åtgärder==
	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera ~~SCB:s matchningsindikatorer och~~ arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett ~~statistiskt fastställt~~ över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.		Regionerna har ett regeringsuppdrag att i samverkan med berörda aktörer organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Regionerna förväntas tillhandahålla analyser och prognoser när det gäller kompetensförsörjning, föra dialog med berörda intressenter samt ge förslag på insatser. De ska dessutom bidra med kunskapsunderlag som kan befordra ett gemensamt strategiskt agerande i frågor som rör forskning, innovation och kompetensförsörjning.

			Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i när det gäller klassifikationen av yrken och utbildningar. Det kan också röra sig om ett över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser. SCB:s matchningsindikatorer ett viktigt instrument i detta analysarbete. Motorn i myndighetens tekniska verktyg är en matrismatchning mellan samtliga yrken i yrkesregistret (SSYK) och samtliga utbildningar i utbildningsregistret (SUN) som görs i samband med att SCB vart tredje år tar fram sina ''Trender och Prognoser''. Bedömningarna görs i varje enskilt fall både för ämne och utbildningsnivå för varje kombination av yrke och utbildning, och man tillämpar både statistisk och en kvalitativ analys med efterforskningar hos bl.a. arbetsgivare.<ref name=":1" />

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ lagt till en mening med not

2020-05-27T10:23:38Z

Åtgärder: lagt till en mening med not

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 11.23
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet'', men tillgången på data när det gäller olika intressentgruppers behov av särskilda färdigheter och kompetenser är begränsad.<ref name=":0" /> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.		''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.
Rad 13:		Rad 13:
	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.		Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ rättat källa

2020-05-27T10:12:44Z

Åtgärder: rättat källa

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 11.12
Rad 13:		Rad 13:
	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.		Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=~~State~~ of Higher Education ~~2015-16~~\|url=~~http~~://~~www~~.~~oecd~~.~~org~~/~~education~~/~~imhe~~/~~The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16~~.pdf\|år=~~2017~~\|utgivare=~~OECD~~}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf\|år=2018\|utgivare=European Commission}}</ref>

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-27T07:35:49Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 08.35
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/AM9906\|titel=Regionala matchningsindikatorer\|hämtdatum=2020-05-27\|utgivare=SCB\|sid=}}</ref> som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.		''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.
Rad 19:		Rad 19:
	<references />		<references />

	== Externa länkar ==		==Externa länkar==
	[[wikipedia:Matching_theory_(economics)\|Matching theory (economics) - Wikipedia]]		[[wikipedia:Matching_theory_(economics)\|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Karin Grelz (SU): lagt till extern länk

2020-05-26T11:07:03Z

lagt till extern länk

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 12.07
Rad 18:		Rad 18:
	[[Kategori:Merut]]		[[Kategori:Merut]]
	<references />		<references />

			== Externa länkar ==
			[[wikipedia:Matching_theory_(economics)\|Matching theory (economics) - Wikipedia]]

Karin Grelz (SU): /* Åtgärder */ redigering

2020-05-26T11:02:39Z

Åtgärder: redigering

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 12.02
Rad 13:		Rad 13:
	Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.		Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att noggrant analysera SCB:s matchningsindikatorer och arbetsmarknadens rop på mer utbildad arbetskraft. En statistiskt fastställd kompetensbrist eller övermeritering kan handla om brister i klassifikationen av yrken och utbildningar.<ref>{{Webbref\|url=https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/\|titel=Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)\|hämtdatum=2020-05-26\|utgivare=Statistiska centralbyrån\|sid=}}</ref> Det kan också röra sig om ett statistiskt fastställt över- eller underskott på arbetskraft som inte skapar några reella problem vare sig på individ- eller systemnivå, som t.ex. pensionsavgångar inom yrkesgrupper som håller på att ersättas med andra kompetenser.

	Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns ~~emellertid all~~ anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=State of Higher Education 2015-16\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf\|år=2017\|utgivare=OECD}}</ref>		Inom expansiva och innovationsdrivna branscher och under perioder då arbetslösheten är stor samtidigt som det kommer signaler från arbetsgivarhåll om att bristen på arbetskraft tilltar finns anledning att samverka för att utreda och åtgärda bristande matchning på både individ- och systemnivå. De politiska instrument som används för att befordra att studenter söker utbildningar som värderas som relevanta ur ett samhällsperspektiv handlar om reglering, finansiering, organisation och information, men kunskapen om i vilken mån de tillämpade åtgärderna får de önskade effekterna är liten. Det görs sällan någon uppföljning och orsakssammanhangen svåra att säkerställa. De uppföljningar som trots allt har gjorts visar att arbetsmarknadsinformation hjälper studenter att fatta välgrundade beslut och att riktad finansiering kan påverka vissa studentgrupper att välja specifika utbildningar och söka sig till särskilda branscher.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=State of Higher Education 2015-16\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf\|år=2017\|utgivare=OECD}}</ref>

	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Merut]]		[[Kategori:Merut]]
	<references />		<references />

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ redigering

2020-05-26T11:01:51Z

Tillämpningar: redigering

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 12.01
Rad 8:		Rad 8:
	Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.		Matchning betraktas ofta som ett sätt att hushålla med resurser. En utbildning är en samhällelig investering som ska komma till nytta och dubbla utbildningar är ur det perspektivet en onödig kostnad, medan det för individen kan handla om personlig utveckling och en investering som breddar framtida anställningsmöjligheter. En begränsande faktor är i detta fall antalet terminer som finns att tillgå inom studiemedelssystemet. I en föränderlig värld med en föränderlig arbetsmarknad är det emellertid inte alltid det som arbetsgivaren eller den enskilda individen i stunden finner mest relevant som är det långsiktigt mest hållbara. Matchningsfrågan blir ur det perspektivet en fråga både om vems prioriteringar som ska styra och vem som ska ta ansvaret och kostnaden för det livslånga lärandet: individen, branschen/arbetsgivaren eller samhället/politiken.

	Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.		Den springande punkten är vad en bristande matchning egentligen betyder. Att en individ arbetar inom ett annat yrkesområde än det som utbildningen var avsedd för är ett misslyckande ur ett arbetsgivarperspektiv om det råder kompetensbrist inom det området, men för utbildningsanordnaren kan det tvärtom vara ett tecken på utbildningens bredd och användbarhet. På individnivå kan fenomenet handla både om en önskvärd personlig utveckling och om en felaktig anställning som eventuellt bör åtgärdas genom karriärvägledning och arbetsmarknadsinsatser.

	==Åtgärder==		==Åtgärder==

Karin Grelz (SU): länkat

2020-05-26T10:41:21Z

länkat

← Äldre version		Versionen från 26 maj 2020 kl. 11.41
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas dimensioneringsprocess.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>		''Matchning'' är ett mått på i vilken mån utbildad arbetskraft kompetensmässigt och numerärt motsvarar arbetsmarknadens behov inom ett visst område. I det avseendet är matchning en fråga om att säkra tillgången på arbetskraft genom att skapa utbildningar som är anpassade för en viss typ av anställning eller arbetsuppgifter. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det framför allt denna typ av matchning som är intressant. När man planerar för återväxten och kompetensbehovet över tid inom en viss bransch tittar man framför allt på utexaminerade studenters ''anställningsbarhet''. Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov är att följa upp Statistiska centralbyråns så kallade matchningsindikatorer som visar hur många av de förvärvsarbetande individerna som har en för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke där de är sysselsatta. Ett annat är att tidigt involvera presumtiva avnämare i lärosätenas [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocess]].<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En bättre matchning. Storregional systembild\|url=https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2018/06/systembild.pdf\|år=2018\|utgivare=Mälardalsrådet}}</ref>

	''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.		''Matchning'' är också namnet på den aktivitet som går ut på att hitta rätt jobb till rätt person. I det fallet handlar matchning både om hur man bäst utnyttjar befintlig kompetens och om enskilda individers möjlighet till anställning och utveckling ur ett livslångt perspektiv. Studentorganisationerna talar framför allt om denna typ av matchning och intresserar sig då för utbildningars ''användbarhet''.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utbildningens användbarhet\|url=https://sfs.se/wp-content/uploads/2013/06/utbildningens_anvandbarhet_sveriges_forenade_studentkarer_om_syftet_med_hogre_utbildning.pdf\|år=2013\|utgivare=Sveriges förenade studentkårer}}</ref> Ett sätt att skapa en bättre matchning mellan individ och sysselsättning är att inför studievalet informera om arbetsmarknaden, både vad gäller arbetets innehåll och prognoser för framtida anställningsmöjligheter. Att koppla ihop individer med sysselsättningar där deras kompetens och utvecklingsmöjligheter utnyttjas till fullo är vanligen en fråga för studie- och karriärvägledare och arbetsmarknadscoacher. Det är också en fråga för arbetsgivare att känna till de anställdas kompetenser och förmågor för att till fullo kunna utnyttja befintliga resurser inom organisationen.