Nyttiggörande - Versionshistorik

Hanpe: Grammatiska förändringar, förtydliganden

2026-04-09T12:18:48Z

Grammatiska förändringar, förtydliganden

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

2020-05-28T11:45:32Z

added Category:SKÖN using HotCat

← Äldre version		Versionen från 28 maj 2020 kl. 12.45
Rad 25:		Rad 25:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
			[[Kategori:SKÖN]]
	<references />		<references />

Karin Grelz (SU): added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-04-17T07:56:03Z

added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.56
Rad 24:		Rad 24:
	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	<references />		<references />

Karin Grelz (SU): removed Category:Centrala begrepp using HotCat

2020-04-17T07:55:54Z

removed Category:Centrala begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.55
Rad 24:		Rad 24:
	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Centrala begrepp]]~~
	<references />		<references />

Fia Börjeson (Chalmers): ändrat informations- till kunskaps-

2020-01-06T19:01:43Z

ändrat informations- till kunskaps-

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2020 kl. 20.01
Rad 1:		Rad 1:
	'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. ~~Det innebär processen~~ att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.		'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på arbetet att att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />		Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

	Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett ~~informationsutbyte~~ eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition		Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition
	2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>		2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>

Rad 10:		Rad 10:

	===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===		===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
	Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. ~~Nyttiggörande begränsas~~ inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i		Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===

Fia Börjeson (Chalmers): slipar på definitionen

2019-10-28T13:15:00Z

slipar på definitionen

← Äldre version		Versionen från 28 oktober 2019 kl. 14.15
Rad 1:		Rad 1:
	'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra ~~universitetens forskningsresultat~~ och ~~kunskap så att det i olika former når ut~~ och ~~kan komma till nytta i samhället~~.		'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Pål Brunnström (MaU) den 23 augusti 2019 kl. 09.13

2019-08-23T09:13:13Z

← Äldre version		Versionen från 23 augusti 2019 kl. 10.13
Rad 13:		Rad 13:
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===
	I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska ~~miljön~~ verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />		I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	Utilisation		Utilisation

Pål Brunnström (MaU) den 23 augusti 2019 kl. 08.57

2019-08-23T08:57:33Z

← Äldre version		Versionen från 23 augusti 2019 kl. 09.57
Rad 13:		Rad 13:
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===
	I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />		I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	Utilisation		Utilisation

Pål Brunnström (MaU) den 23 augusti 2019 kl. 08.53

2019-08-23T08:53:45Z

Pål Brunnström (MaU) den 15 augusti 2019 kl. 12.47

2019-08-15T12:47:10Z

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2019 kl. 13.47
Rad 1:		Rad 1:
	Nyttiggörande är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.		'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra universitetens forskningsresultat och kunskap så att det i olika former når ut och kan komma till nytta i samhället.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.18
Rad 1:		Rad 1:
	'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på ~~arbetet att att tillgängliggöra~~ forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.		'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är en benämning på ett arbete där man tillgängliggör forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2~~, där~~ det ~~står~~ ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />		Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2. Där står det att ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

	Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition		Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition
	2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>		2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>

	I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.~~ex. genom att ha som utgångspunkt~~ att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>		I forskningspropositionen från 2016 finns ett ännu tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande. Till exempel utgår man ifrån att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet", samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

	===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===		===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
	Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i		Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning,'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===
	I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande~~, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.~~<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />		I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö. Projektet har som syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref>. KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	~~Utilisation~~		Den engelska översättningen på nyttiggörande är ''utilisation''.

	==Externa länkar==		==Externa länkar==

← Äldre version		Versionen från 23 augusti 2019 kl. 09.53
Rad 4:		Rad 4:
	Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />		Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

	Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition		Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition
	2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>		2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>

	I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning". <ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>		I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

	===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===		===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
	Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft. <ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i		Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===
	I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> . KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk. <ref name=":2" />		I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljön verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	Utilisation		Utilisation
Rad 20:		Rad 20:
	Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]		Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

	Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”		Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

	==Referenser==		==Referenser==