Påverkansarbete - Versionshistorik

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

2020-05-12T18:47:19Z

added Category:Forskningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 19.47
Rad 26:		Rad 26:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

2019-10-23T13:44:59Z

Tillämpning

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2019 kl. 14.44
Rad 6:		Rad 6:
	Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.		Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

	Lunds Universitet ~~lyfter fram~~ ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för ~~samverkansprojektet Swelife, som är~~ ett strategiskt samverkansprogram ~~som koordineras på Lunds Universitet~~. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan~~. Swelife och bedriver även~~ påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>		Samverkansprojektet Swelife som koordineras på Lunds Universitet är ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för ett strategiskt samverkansprogram. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan, vilket omfattar påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>

	Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>		Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på, i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>

	===Påverkansarbete och lobbyism===		===Påverkansarbete och lobbyism===
	Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.		Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

	Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.		Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.

Fia Börjeson (Chalmers) den 23 oktober 2019 kl. 13.19

2019-10-23T13:19:10Z

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2019 kl. 14.19
Rad 1:		Rad 1:
	'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund ~~med flera~~ är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.		'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. ~~Påverkansarbete är~~ en form av nyttiggörande ~~på lärosäten~~, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.		Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. På lärosäten kan påverkansarbete vara en form av nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

	Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.		Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2019-04-04T07:14:49Z

removed Category:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 08.14
Rad 26:		Rad 26:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~

Fia Börjeson (Chalmers) den 8 mars 2019 kl. 10.17

2019-03-08T10:17:42Z

← Äldre version		Versionen från 8 mars 2019 kl. 11.17
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en ~~del~~ av ~~lärosätens~~ nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.		Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en form av nyttiggörande på lärosäten, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

	Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.		Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

Fia Börjeson (Chalmers): koncentrerat texten ytterligare

2019-03-04T10:09:05Z

koncentrerat texten ytterligare

← Äldre version		Versionen från 4 mars 2019 kl. 11.09
Rad 1:		Rad 1:
	'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring~~. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare~~. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.		'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	~~Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.~~ Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller ~~och~~ föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. ~~Påverkansarbete~~ kan omfatta ~~opinionsbildning~~ att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett ~~område~~ får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.		Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

	Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan ~~också~~ ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.		Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

	~~===Påverkansarbete inom akademien===~~
	Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

	Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>		Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>

	Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>		Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>

	===Påverkansarbete och lobbyism===		===Påverkansarbete och lobbyism===

Fia Börjeson (Chalmers) den 4 mars 2019 kl. 09.57

2019-03-04T09:57:42Z

← Äldre version		Versionen från 4 mars 2019 kl. 10.57
Rad 1:		Rad 1:
	'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. ~~Företag~~, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar~~. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället~~.		'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.		Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället. Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

	Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.		Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 06.53

2019-01-23T06:53:14Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 07.53
Rad 16:		Rad 16:
	Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.		Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

	Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. ~~Det~~ avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.		Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.

	Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.<ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref> Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .<ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>		Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.<ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref> Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .<ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>

Pål Brunnström (MaU): Korrektur och interpunktation.

2019-01-23T06:52:40Z

Korrektur och interpunktation.

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 06.46

2019-01-23T06:46:51Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 07.46
Rad 1:		Rad 1:
	Påverkansarbete avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.		'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.

	==Tillämpning ==		==Tillämpning==
	Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.		Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

	Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.		Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på.

	===Påverkansarbete inom akademien ===		===Påverkansarbete inom akademien===
	Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.		Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

Rad 13:		Rad 13:
	Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>.		Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>.

	=== Påverkansarbete och lobbyism ===		===Påverkansarbete och lobbyism===
	Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.		Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

Rad 22:		Rad 22:
	Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>		Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>

	== Motsvarighet på engelska ==		==Motsvarighet på engelska==
	Advocacy		Advocacy

	== Källförteckning ==		==Källförteckning==
	<references />		<references />

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]		[[Kategori:Klar för granskning - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 07.52
Rad 1:		Rad 1:
	'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. ~~Påverkansarbete~~ kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.		'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring. Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
Rad 7:		Rad 7:

	===Påverkansarbete inom akademien===		===Påverkansarbete inom akademien===
	Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.		Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

	Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU <ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>.		Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>

	Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>.		Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>

	===Påverkansarbete och lobbyism===		===Påverkansarbete och lobbyism===
	Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.		Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

	Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.		Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.

	Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat <ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref>. Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det <ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>		Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.<ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref> Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .<ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>

	Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>		Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda.<ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>

	==Motsvarighet på engelska==		==Motsvarighet på engelska==