Personrörlighet - Versionshistorik

Charlotte Rossland (SU) den 28 maj 2020 kl. 06.04

2020-05-28T06:04:11Z

← Äldre version		Versionen från 28 maj 2020 kl. 07.04
Rad 16:		Rad 16:

	===Att mäta personrörlighet===		===Att mäta personrörlighet===
	I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre ~~adjugerade~~ doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>		I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjungerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

2020-05-11T12:27:28Z

added Category:Forskningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2020 kl. 13.27
Rad 29:		Rad 29:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2020-03-30T11:28:21Z

removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.28
Rad 29:		Rad 29:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]~~

Pål Brunnström (MaU) den 21 augusti 2019 kl. 11.46

2019-08-21T11:46:55Z

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2019 kl. 12.46
Rad 16:		Rad 16:

	===Att mäta personrörlighet===		===Att mäta personrörlighet===
	I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>		I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==
	Intersectoral mobility<ref>Science Europe, [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]~~, 2017~~</ref>		Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref>

	==Referenser==		==Referenser==
Rad 25:		Rad 25:

	Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']		Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

	Elmroth, B. et al. (2015), ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''

	Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']		Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

Pål Brunnström (MaU) den 21 augusti 2019 kl. 11.44

2019-08-21T11:44:33Z

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2019 kl. 12.44
Rad 19:		Rad 19:

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==
	Intersectoral mobility		Intersectoral mobility<ref>Science Europe, [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations], 2017</ref>

	==Referenser==		==Referenser==

Pål Brunnström (MaU) den 21 augusti 2019 kl. 11.40

2019-08-21T11:40:01Z

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2019 kl. 12.40
Rad 19:		Rad 19:

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==
	Intersectoral mobility ~~of researchers~~		Intersectoral mobility

	==Referenser==		==Referenser==

Pål Brunnström (MaU): /* Att mäta personrörlighet */

2019-04-11T12:16:15Z

Att mäta personrörlighet

← Äldre version		Versionen från 11 april 2019 kl. 13.16
Rad 16:		Rad 16:

	===Att mäta personrörlighet===		===Att mäta personrörlighet===
	En jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>		I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==

Pål Brunnström (MaU): /* Att mäta personrörlighet */

2019-04-11T12:15:51Z

Att mäta personrörlighet

← Äldre version		Versionen från 11 april 2019 kl. 13.15
Rad 16:		Rad 16:

	===Att mäta personrörlighet===		===Att mäta personrörlighet===
	En jämförelse gjord ~~inom KLOSS-projektet~~ 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>		En jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==

Pål Brunnström (MaU) den 11 april 2019 kl. 12.13

2019-04-11T12:13:02Z

← Äldre version		Versionen från 11 april 2019 kl. 13.13
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka mottagarkompetensen och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.		Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens\|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

	=== Personrörlighet inom forskning ===		===Personrörlighet inom forskning===
	En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.		En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

	=== Personrörlighet inom undervisning ===		===Personrörlighet inom undervisning===
	I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].		I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

	=== Andra former för personrörlighet inom akademin ===		===Andra former för personrörlighet inom akademin===
	En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.		En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

	Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>		Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

	=== Att mäta personrörlighet ===		===Att mäta personrörlighet===
	En jämförelse gjord inom KLOSS-projektet 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>		En jämförelse gjord inom KLOSS-projektet 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

Pål Brunnström (MaU): Gjort om hela bergeppet så att det nu utgår från överordnade begreppet "Personrörlighet". Samma referenser dock, och i huvudsak samma faktainnehåll.

2019-04-11T11:30:15Z

Gjort om hela bergeppet så att det nu utgår från överordnade begreppet "Personrörlighet". Samma referenser dock, och i huvudsak samma faktainnehåll.

← Äldre version		Versionen från 11 april 2019 kl. 12.30
Rad 1:		Rad 1:
	'''Personrörlighet ~~inom forskning~~''' innebär att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor. Personrörlighet kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara [[adjungerad professor]], [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]], [[adjungerad doktorand]] och [[gästföreläsare]], eller i organisationer utanför akademin expert, projektledare, forskare med flera benämningar.		'''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.

			==Tillämpning==
			Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka mottagarkompetensen och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

			=== Personrörlighet inom forskning ===
			En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

			=== Personrörlighet inom undervisning ===
			I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

			=== Andra former för personrörlighet inom akademin ===
	En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.		En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

	~~==Tillämpning==~~		Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>
	~~Personrörlighet~~ mellan ~~akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag~~ och med ~~varierande frekvens~~ och ~~systematik hos olika lärosäten. Program~~ för ~~personrörlighet till~~ extern ~~part finns hos ett fåtal forskningsfinansiärer~~. ~~De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet~~. ~~Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan~~ mellan ~~olika organisationer för att initiera ett samarbete~~ och ~~därför är det av intresse för både akademi~~ och ~~samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.~~

			=== Att mäta personrörlighet ===
	En jämförelse gjord inom KLOSS-projektet 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>		En jämförelse gjord inom KLOSS-projektet 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjugerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS''</ref>

	Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==