Relevans - Versionshistorik

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-27T10:49:01Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 11.49
Rad 6:		Rad 6:
	1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')		1) '''Personlig utveckling''' (''personal development'')

	2) '''Anställningsbarhet/~~hållbar anställning~~''' (''sustainable employment'')		2) '''Anställningsbarhet/utbildningens användbarhet''' (''sustainable employment'')

	3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=2017\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>		3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=2017\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-27T10:41:42Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 11.41
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

	~~======Utbildning======~~
	Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:		Relevans inom högre utbildning definieras av både OECD och EU-kommissionens utredare i termer av tre övergripande mål eller relevanskriterier:

Rad 16:		Rad 14:
	Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocessen]].		Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocessen]].

	~~======Forskning======~~
	"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

	Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning\|Samhällsrelevant forskning.]]		Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning\|Samhällsrelevant forskning.]]

Karin Grelz (SU): /* Forskning */ länkat

2020-05-27T10:08:28Z

Forskning: länkat

← Äldre version		Versionen från 27 maj 2020 kl. 11.08
Rad 18:		Rad 18:
	======Forskning======		======Forskning======
	"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>		"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

			Se vidare under [[Samhällsrelevant forskning\|Samhällsrelevant forskning.]]

	==Politisk styrning==		==Politisk styrning==

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

2020-05-13T13:20:58Z

added Category:SKÖN using HotCat

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2020 kl. 14.20
Rad 43:		Rad 43:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:SKÖN]]

Karin Grelz (SU) den 12 maj 2020 kl. 11.06

2020-05-12T11:06:23Z

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 12.06
Rad 10:		Rad 10:
	2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')		2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')

	3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=2017\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education\|url=~~State of Higher Education 2015~~-16. ~~OECD Higher Education Programme~~}}</ref>		3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=2017\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/The%20State%20of%20Higher%20Education%202015-16.pdf}}</ref>

	I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.		I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Karin Grelz (SU): lagt till url

2020-05-12T11:05:11Z

lagt till url

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 12.05
Rad 10:		Rad 10:
	2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')		2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')

	3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>		3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=2017\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education\|url=State of Higher Education 2015-16. OECD Higher Education Programme}}</ref>

	I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.		I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Karin Grelz (SU): lagt till url

2020-05-12T11:03:19Z

lagt till url

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 12.03
Rad 10:		Rad 10:
	2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')		2) '''Anställningsbarhet/hållbar anställning''' (''sustainable employment'')

	3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>		3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=European Commission\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union\|url=https://ris.utwente.nl/ws/portalfiles/portal/46230745/Main_report.pdf}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>

	I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.		I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

Karin Grelz (SU) den 12 maj 2020 kl. 10.41

2020-05-12T10:41:48Z

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 11.41
Rad 1:		Rad 1:
	Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21\|år=1957\|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet, utan ~~kopplat~~ till en värdering av vad som är ~~den högre utbildningens och forskningens~~ grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag ~~skiftar~~ både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.		Ordet '''relevans''' används om egenskapen eller förhållandet att vara relevant, av betydelse, vikt.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademiens ordbok, Spalt R 975 band 21\|år=1957\|utgivare=Svenska Akademien}}</ref> Inom högre utbildning och forskning är relevans en dimension av ''[[kvalitet]]'' (d.v.s. god forskning och utbildning är den som uppfattas som relevant). Samtidigt är relevans ingen absolut storhet utan kopplad till en värdering av vad som är lärosätenas grundläggande uppdrag. Synen på detta uppdrag skiljer sig åt både mellan olika intressenter, mellan lärosäten och mellan olika länder.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
Rad 12:		Rad 12:
	3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>		3) '''Aktivt medborgarskap''' (''active citizenship'')<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Promoting the Relevance of Higher Education. Main Report\|år=2018\|utgivare=Publications Office of the European Union}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Godonoga\|förnamn=Ana\|titel=State of Higher Education 2015-16\|år=\|utgivare=OECD Higher Education Programme\|kapitel=Enhancing relevance in higher education}}</ref>

	I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.		I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om [[matchning]] mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

	Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocessen]].		Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocessen]].

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */

2020-05-12T10:38:40Z

Tillämpningar

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 11.38
Rad 13:		Rad 13:

	I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.		I de flesta europeiska länder är ''anställningsbarhet'' det dominerande målet eller kriteriet. Skälet till det anses vara att det är det mål som är lättast att mäta, att det överensstämmer med en instrumentell syn och ekonomistisk förväntan på att utbildning ska vara användbar och ekonomiskt lönsam, samt att frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft aktualiserats under tider av ekonomisk kris och arbetslöshet.

			Lärosätenas egen värdering av utbildningars relevans tar sig ett praktiskt uttryck i den så kallade [[Dimensionering av utbildning\|dimensioneringsprocessen]].

	======Forskning======		======Forskning======

Karin Grelz (SU) den 12 maj 2020 kl. 10.33

2020-05-12T10:33:35Z

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 11.33
Rad 15:		Rad 15:

	======Forskning======		======Forskning======
	"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas ~~kvalitets-säkring~~ och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>		"I en forskningsmiljö med en väl fungerande kvalitetskultur prövas kvalitet och relevans fortlöpande i interna och externa processer, nationellt och internationellt. Det sker exempelvis i samband med beslut om anställningar, finansiering och publicering och i samband med examination i forskarutbildningen." (SUHF 2019)<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverkför lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning\|url=https://suhf.se/app/uploads/2019/09/SUHF-Ramverk-forskning-Framework-Research-2019-REV.pdf\|år=2019\|utgivare=SUHF}}</ref>

	==Politisk styrning==		==Politisk styrning==