Samhällsnytta - Versionshistorik

Elvwin: Ordet 'intimt' byttes mot 'nära'.

2026-04-09T11:32:39Z

Ordet 'intimt' byttes mot 'nära'.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.32
Rad 22:		Rad 22:

	===Frihet och nytta===		===Frihet och nytta===
	Diskussionen om universitetens samhällsnytta är ~~intimt~~ förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.		Diskussionen om universitetens samhällsnytta är nära förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Grelz (SU): removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-14T09:50:24Z

removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 10.50
Rad 31:		Rad 31:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]~~

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-12T14:49:38Z

removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 15.49
Rad 31:		Rad 31:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande ~~begrepp~~]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

2020-04-20T06:46:26Z

removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 20 april 2020 kl. 07.46
Rad 31:		Rad 31:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:~~Centrala~~ begrepp]]		[[Kategori:Grundläggande begrepp]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:37:55Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.37
Rad 32:		Rad 32:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~

Karin Grelz (SU): interna länkar

2020-03-12T09:36:18Z

interna länkar

← Äldre version		Versionen från 12 mars 2020 kl. 10.36
Rad 16:		Rad 16:
	Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref\|efternamn=Broström\|förnamn=Anders\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell\|hämtdatum=\|år=2012\|utgivare=IVA/KTH\|sid=5-6}}</ref>		Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref\|efternamn=Broström\|förnamn=Anders\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell\|hämtdatum=\|år=2012\|utgivare=IVA/KTH\|sid=5-6}}</ref>

	Sedan uppdraget att [[Samverkan\|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Högskoleverket\|sid=}}</ref>		Sedan uppdraget att [[Samverkan\|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar [[Relevans\|relevansbegreppet]] att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Högskoleverket\|sid=}}</ref>

	===Historik===		===Historik===
Rad 22:		Rad 22:

	===Frihet och nytta===		===Frihet och nytta===
	Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och samverkansuppgiften. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.		Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Grelz (SU): /* Tillämpningar */ länkat till ny sida

2020-02-28T12:51:28Z

Tillämpningar: länkat till ny sida

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2020 kl. 13.51
Rad 16:		Rad 16:
	Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref\|efternamn=Broström\|förnamn=Anders\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell\|hämtdatum=\|år=2012\|utgivare=IVA/KTH\|sid=5-6}}</ref>		Uppgift 4: Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling<ref>{{Bokref\|efternamn=Broström\|förnamn=Anders\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell\|hämtdatum=\|år=2012\|utgivare=IVA/KTH\|sid=5-6}}</ref>

	Sedan uppdraget att [[Samverkan\|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Högskoleverket\|sid=}}</ref>		Sedan uppdraget att [[Samverkan\|samverka]] med det omgivande samhället år 1997 blev en lagstadgad skyldighet för svenska lärosäten finns en tydlig tendens att tala om samhällsnytta i termer av [[samhällspåverkan]] och [[samhällsrelevans]]. Medan nytta snarast uppfattas som någonting objektivt signalerar relevansbegreppet att det finns ett värderingsperspektiv som kan variera både över tiden och mellan olika intressentgrupper. Att samverka anses vara ett sätt att inkludera flera perspektiv, i synnerhet externa aktörers relevansvärderingar, och därigenom göra samhällsnyttan större.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag. Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Högskoleverket\|sid=}}</ref>

	===Historik===		===Historik===

Karin Grelz (SU): added Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-01-07T15:03:02Z

added Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 7 januari 2020 kl. 16.03
Rad 32:		Rad 32:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
			[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Karin Grelz (SU): /* Frihet och nytta */Förtydligat

2019-09-23T09:51:31Z

Frihet och nytta: Förtydligat

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 10.51
Rad 22:		Rad 22:

	===Frihet och nytta===		===Frihet och nytta===
	Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.		Diskussionen om universitetens samhällsnytta är intimt förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och samverkansuppgiften. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Grelz (SU): Förenklat

2019-09-23T09:49:33Z

Förenklat

← Äldre version		Versionen från 23 september 2019 kl. 10.49
Rad 4:		Rad 4:
	Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Detta är vad FN velat ringa in genom sin Agenda 2030.		Samhällsnyttan, eller allmännyttan, ställs ofta i kontrast till egennyttan. Att bidra till upplysning och bildning, minska dödlighet och lidande samt främja välstånd, rättvisa och trygghet för det stora flertalet anses generellt vara samhällsnyttigt. Detta är vad FN velat ringa in genom sin Agenda 2030.

	Eftersom den svenska högskolan är en skattefinansierad verksamhet är begreppet samhällsnytta vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning. Vilken typ av forskning och utbildning som anses vara ~~nyttig och~~ värd att prioritera ur ett ~~samhällsperspektiv~~ varierar över tiden och olika samhällsaktörer gör också olika värderingar. Sedan tillkomsten av Agenda 2030 relateras högskolans förväntade samhällsnytta alltmer till de globala hållbarhetsmålen och de [[samhällsutmaningar]] som är kopplade till dem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Regeringen, Prop.2016/17:50\|sid=21}}</ref>		Eftersom den svenska högskolan är en skattefinansierad verksamhet är begreppet samhällsnytta vanligt förekommande i regeringspropositioner och myndighetsuppdrag som rör styrning och uppföljning av utbildning och forskning. Vilken typ av forskning och utbildning som anses vara värd att prioritera ur ett nyttoperspektiv varierar över tiden och olika samhällsaktörer gör också olika värderingar. Sedan tillkomsten av Agenda 2030 relateras högskolans förväntade samhällsnytta alltmer till de globala hållbarhetsmålen och de [[samhällsutmaningar]] som är kopplade till dem.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan –för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Regeringen, Prop.2016/17:50\|sid=21}}</ref>

	Ingenjörs- och vetenskapsakademin(IVA) har inom projektet ''Agenda för forskning'' gjort ett försök att på ett mer generellt plan ringa in ~~forskningens uppgift~~ i ett modernt samhälle. De använder sig av följande kategorisering:		Ingenjörs- och vetenskapsakademin(IVA) har inom projektet ''Agenda för forskning'' gjort ett försök att på ett mer generellt plan ringa in nyttan med forskningen i ett modernt samhälle. De använder sig av följande kategorisering:

	Uppgift 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället		Uppgift 1: Forskning skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället