Samhällsrelevant forskning - Versionshistorik

Pål Brunnström (MaU): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

2020-05-11T12:27:41Z

added Category:Forskningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2020 kl. 13.27
Rad 1:		Rad 1:
	'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].		'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Forskningssamverkan]]

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2020-03-30T11:28:32Z

removed Category:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2020 kl. 12.28
Rad 1:		Rad 1:
	'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].		'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]~~

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

2019-04-04T06:40:56Z

removed Category:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 07.40
Rad 1:		Rad 1:
	'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].		'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]~~
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

Pål Brunnström (MaU) den 23 januari 2019 kl. 12.48

2019-01-23T12:48:01Z

← Äldre version		Versionen från 23 januari 2019 kl. 13.48
Rad 1:		Rad 1:
	'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.		'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och [[idéburen sektor]].
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
	[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Bearbetad - Forskningssamverkan (AP5)]]

	== Tillämpning ==		==Tillämpning==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=12 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till [[Samhällsnytta\|samhälls]]- och [[näringslivsnytta]]. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=12 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>
Rad 16:		Rad 16:

	Exempel:		Exempel:
	* Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.

	* En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.		*Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse.

			*En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt.

	'''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift		'''Uppgift 2:''' Forskning har en banbrytande uppgift

	Exempel:		Exempel:
	* Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.
	* En förbättrad empirisk metod föreslås.		*Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks.
			*En förbättrad empirisk metod föreslås.

	'''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor		'''Uppgift 3:''' Forskning lägger grunden till lärande vid universitetet och högskolor

	Exempel:		Exempel:
	* Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel
	* Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre		*Genom att en forskare för in nya rön i undervisningen genom att författa ett läromedel
			*Inom ramarna för ett doktorandprojekt arbetar två forskare och en doktorand ihop under fyra år , vilket skapar nya förmågor och kunskaper hos alla tre

	'''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling		'''Uppgift 4:''' Forskning bidrar till problemlösning och behovsstyrd utveckling

	Exempel:		Exempel:
	* Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar
	* En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik.		*Ett forskningsinstitut tilldelas medel kopplade till uppgiften att utveckla lösningar för effektivare och mer miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar
			*En forskargrupp beforskar ett område med hög relevans för en utomvetenskaplig problematik.

	Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.		Den analysmodell som det refereras till i exemplet ovan värderas inte då exemplet endast syftar till att visa på den utmaning som finns i att värdera vad som är att betrakta som samhällsrelevant forskning.

	== Motsvarighet i engelskan ==		==Motsvarighet i engelskan==
	Research linked to global societal challenges		Research linked to global societal challenges

	== Referenser ==		==Referenser==
	<references />		<references />

Mattias Dyrvik (OrU): Motsvarighet i engelskan

2018-10-29T06:45:27Z

Motsvarighet i engelskan

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 07.45
Rad 38:		Rad 38:

	== Motsvarighet i engelskan ==		== Motsvarighet i engelskan ==
			Research linked to global societal challenges

	== Referenser ==		== Referenser ==
	<references />		<references />

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 23.33

2018-10-28T23:33:03Z

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.33
Rad 5:		Rad 5:

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=12 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 23.18

2018-10-28T23:18:42Z

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.18
Rad 5:		Rad 5:

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för ~~nyfikenhetsinitierad~~ forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

Mattias Dyrvik (OrU): korr ref

2018-10-28T23:14:36Z

korr ref

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.14
Rad 1:		Rad 1:
	<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50		'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.
	~~Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=10 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>~~'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
Rad 6:		Rad 5:

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta.

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

Mattias Dyrvik (OrU) den 28 oktober 2018 kl. 23.11

2018-10-28T23:11:06Z

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.11
Rad 1:		Rad 1:
	'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.		<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50
			Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=10 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>'''Samhällsrelevant forskning''' avser forskning som efterfrågas av och kommer till nytta i samhället och bidrar till att lösa aktuella behov, utmaningar och problem inom olika samhällssektorer. Forskningens samhällsrelevans kan underlättas av att forskningen genomförs i samverkan med aktörer för privat, offentlig och idéburen sektor.
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]		[[Kategori:Primära begrepp - Forskningssamverkan (AP5)]]
Rad 5:		Rad 6:

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta~~<ref name=":0">Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)</ref>.~~		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

Mattias Dyrvik (OrU): Ref korr

2018-10-28T23:07:15Z

Ref korr

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2018 kl. 00.07
Rad 5:		Rad 5:

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta<ref name=":0" />.		Samhället begär ökade insatser från lärosäten för att omsätta forskning till samhälls- och näringslivsnytta. Detta förändrar villkoren för extern finansiering med krav på delaktighet från näringsliv och samhälle i projekt som ofta utlyses med krav på samfinansiering. Den svenska regeringens mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. En utgångspunkt är att svenska universitet och högskolor har en central roll i att fritt, och utifrån ett brett spektrum av kunskap, ansvara för nyfikenhetsinitierad forskning och för samverkan med det omgivande samhället. Detta bidrar till forskningens relevans och till att forskningen därigenom kommer samhället i stort till nytta<ref name=":0">Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)</ref>.

	Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>		Vid FN:s toppmöte i september 2015 ställde sig världens alla länder bakom en handlingsplan – Agenda 2030 – med 17 mål som ska leda till hållbar utveckling i hela världen. För första gången har världen enats om en global och samlad vision för miljömässigt, ekonomiskt, och socialt hållbar utveckling. Visionen handlar även om fattigdomsbekämpning, fredliga, inkluderande och demokratiska samhällen, bättre samhällsstyrning och social problemlösning. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla målen i agendan. Målen i sin helhet beskriver de utmaningar världen står inför och de problem som behöver lösas. Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering har därtill tagits fram som ett operativt verktyg för genomförandet av Agenda 2030. Denna överenskommelse sätter fokus på betydelsen av forskning och innovation som ett av åtta åtgärdsområden för att nå de globala hållbarhetsmålen.<ref>Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringskansliet. Läst 4 oktober 2018</ref>

	De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.<ref ~~name~~=":~~0">Kunskap~~ i samverkan - ~~för samhällets~~ utmaningar och ~~stärkt~~ konkurrenskraft (prop. 2016/17:50)</ref>		De svenska miljömålen är en av utgångspunkterna för att genomföra målen på nationell nivå. FN:s nya hållbarhetsmål och de nationella miljömålen är därmed en viktig del i Sveriges forskningspolitik.<ref>{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft\|hämtdatum=12 september 2018\|utgivare=Regeringskansliet\|sid=}}</ref>

	Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. <ref>https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf</ref>Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.<ref>{{Webbref\|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012\|sid=}}</ref>		Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har i rapporten ”Forskningens uppgifter i samhället” arbetat fram en analysmodell som belyser forskning utifrån fyra perspektiv, eller utifrån de uppgifter, som forskningen, enligt författarna, har i dagens samhälle. Syftet med modellen har enligt författarna varit att visa på komplexiteten när det gäller att diskutera forskningens samhällsnytta då olika perspektiv också kan sträva mot olika forskningspolitiska mål. <ref>https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf</ref>Hur dessa perspektiv ska förstås exemplifieras under respektive uppgift.<ref>{{Webbref\|url=https://www.iva.se/globalassets/rapporter/agenda-for-forskning/agenda-for-forskning-forskningens-uppgifter-i-samhallet.pdf\|titel=Forskningens uppgifter i samhället - en analysmodell, 2012\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012\|sid=}}</ref>