Samverkan - Versionshistorik

Peno7460: Lagt till källa.

2020-12-04T16:47:10Z

Lagt till källa.

← Äldre version		Versionen från 4 december 2020 kl. 17.47
Rad 26:		Rad 26:

	Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)\|förnamn=\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>		Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)\|förnamn=\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>



	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>		Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>

			====== Akademins syn på samverkan ======
			Synen på samverkan skiftar såväl inom som mellan lärosäten, men också över tid. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, samlade 2018 (genom expertgruppen för samverkan) nio förslag till ställningstaganden rörande lärosätenas samverkan med omgivande samhälle.<ref>{{Webbref\|url=file:///C:/Users/peno7460/AppData/Local/Temp/L%C3%A4ros%C3%A4tenas-samverkan-med-det-omgivande-samh%C3%A4llet-utg%C3%A5ngspunkter-och-principer.-SUHFs-expertgrupp-f%C3%B6r-samverkan-dec-2018.pdf\|titel=Rapport - Lärosätenas samverkan med omgivande samhälle - utgångspunkter och principer - SUHF:s expertgrupp för samverkan - December 2018\|hämtdatum=20-12-04\|utgivare=\|sid=}}</ref> Bl.a. konstateras att "samverkan är en integrerad del av - och enbart relevant i relation till - lärosätenas forskning eller utbildning".
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Perkman et. al.\|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235\|år=2013\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Elsevier\|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning\|år=2019\|utgivare=SUHF\|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=36}}</ref>; ''interaction''.		''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Perkman et. al.\|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235\|år=2013\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Elsevier\|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning\|år=2019\|utgivare=SUHF\|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=36}}</ref>; ''interaction''.

Peno7460: Redigerat källa

2020-12-04T16:35:04Z

Redigerat källa

← Äldre version		Versionen från 4 december 2020 kl. 17.35
Rad 25:		Rad 25:
	*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>		*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>

	Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg; Fors; Willim (red)\|förnamn=~~Martin; Vaike; Robert~~\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>		Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)\|förnamn=\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>

	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>		Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>

Peno7460: Ytterligare källa.

2020-12-04T16:32:39Z

Ytterligare källa.

← Äldre version		Versionen från 4 december 2020 kl. 17.32
Rad 6:		Rad 6:
	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

	======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften ======		======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======
	Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.		Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

Rad 25:		Rad 25:
	*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>		*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>

	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>		Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg; Fors; Willim (red)\|förnamn=Martin; Vaike; Robert\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>

			Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>


	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Peno7460: Åtgärdsflaggan borttagen

2020-12-04T16:26:50Z

Åtgärdsflaggan borttagen

← Äldre version		Versionen från 4 december 2020 kl. 17.26
Rad 6:		Rad 6:
	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

	======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften ~~{{Åtgärd behövs\|INternkoppling till tex - former, - mönster, -etc.}}~~======		======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften ======
	Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.		Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

Rad 26:		Rad 26:

	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>		Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>


	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Peno7460: /* Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften */

2020-11-13T10:09:37Z

Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften

← Äldre version		Versionen från 13 november 2020 kl. 11.09
Rad 6:		Rad 6:
	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==

	======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften======		======Olika former av vetenskap - samverkan för olika syften {{Åtgärd behövs\|INternkoppling till tex - former, - mönster, -etc.}}======
	Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.		Inom akademin är man relativt överens om att det finns två former av vetenskap, en som förklarar och en som står för upptäckter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Lichatjov\|förnamn=Dmitrij\|titel="What is truth", Essays on the Philosophy of Artistic Creativity /Ocerki po filosofii khudozhestvennogo tvorcestva/\|år=1996\|utgivare=}}</ref> Båda förekommer inom både det humanvetenskapliga och naturvetenskapliga området, båda kan leda till kunskapsutveckling och värdeskapande, och genom samverkan bidrar båda på olika sätt till samhällsutvecklingen. Inom upptäckande vetenskap används samverkan ofta som ett medel för att omsätta ny kunskap i innovativ praktik, medan förklarande vetenskap genom samverkan syftar till att utveckla en idémässig grund för vetenskapen och den mänskliga gemenskapen.

Karin Grelz (SU): added Category:SKÖN using HotCat

2020-05-28T11:45:45Z

added Category:SKÖN using HotCat

← Äldre version		Versionen från 28 maj 2020 kl. 12.45
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
			[[Kategori:SKÖN]]
	Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.		Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Karin Grelz (SU): added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-04-17T07:56:37Z

added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.56
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.		Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Karin Grelz (SU): removed Category:Centrala begrepp using HotCat

2020-04-17T07:56:30Z

removed Category:Centrala begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.56
Rad 1:		Rad 1:
	~~[[Kategori:Centrala begrepp]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.		Med '''samverkan''' avses ömsesidigt utbyte som förväntas gagna alla inblandade, om än på olika sätt. Universitets och högskolors samverkan är en metod för att uppnå något och inte ett resultat i sig och samverkansaktiviteter organiseras därför olika beroende på vad man vill uppnå.

Karin Grelz (SU): /* Engelsk motsvarighet */ en översättning till

2020-03-04T12:45:48Z

Engelsk motsvarighet: en översättning till

← Äldre version		Versionen från 4 mars 2020 kl. 13.45
Rad 28:		Rad 28:

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Perkman et. al.\|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235\|år=2013\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Elsevier\|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning\|år=2019\|utgivare=SUHF\|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=36}}</ref>		''Academic engagement''<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Perkman et. al.\|rubrik=Academic engagement and commercialisation: A review of the literature on university–industry relations\|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048733312002235\|år=2013\|tidskrift=Research Policy\|utgivare=Elsevier\|sid=Volume 42, Issue 2, March 2013, Pages 423-442}}</ref>''; societal collaboration''; ''external collaboration''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetssäkring av forskning\|år=2019\|utgivare=SUHF\|sid=17}}</ref>; ''third stream activities; public engagement work''<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). SOU 2019:6\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=36}}</ref>; ''interaction''.

	==Referenser==		==Referenser==

Karin Grelz (SU): flyttat fotnot

2020-02-21T11:52:43Z

flyttat fotnot

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2020 kl. 12.52
Rad 24:		Rad 24:
	*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>		*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>

	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare.~~<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>~~ För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.		Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>


	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

← Äldre version		Versionen från 4 december 2020 kl. 17.35
Rad 25:		Rad 25:
	*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>		*övrig utåtriktad samverkan<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|år=2014\|utgivare=Vinnova\|sid=11}}</ref>

	Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg; Fors; Willim (red)\|förnamn=~~Martin; Vaike; Robert~~\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>		Modellen för samverkansformer har sedan utvecklats vidare (Perez Vico 2018), liksom resonemanget kring effekterna av samverkan: lärandeeffekter, resurseffekter, vägledningseffekter och nätverkseffekter.<ref>{{Bokref\|efternamn=Berg, Fors, Willim (red)\|förnamn=\|titel=Samverkansformer - Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur}}</ref>

	Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>		Knäckfrågan för alla, oavsett tillhörighet, är hur samhället kan skapa utbildnings- och forskningsinstitutioner som inte enbart ägnar sig åt att reproducera gammal kunskap. Att ge forskare och lärare utrymme för ensamhet och reflexion är ett sätt<ref>{{Bokref\|efternamn=Schelsky\|förnamn=Helmut\|titel=Einsamkeit und Freiheit. Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen\|hämtdatum=\|år=1963\|utgivare=Taschen\|sid=}}</ref>, att uppmuntra till dialog och ömsesidigt utbyte - både inom och utanför ämnes- och lärosätesgränserna - är ett annat. Samverkan går ut på att skapa förutsättningar för det senare. För att uppmuntra till utbyte med verksamheter utanför akademin har man i svensk lagstiftning infört [[samverkansuppgiften]] som en av högskolans grundläggande uppgifter, vid sidan av utbildning och forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Högskolelag 1992:1434\|år=1992\|utgivare=Sveriges Riksdag}}</ref> [[Trippelhelix]]<nowiki/>modellen för samverkan mellan olika samhällsaktörer är en modell, bland andra, för att stärka detta utbyte.<ref>{{Bokref\|efternamn=Etzkowitz\|förnamn=Henry\|titel=The Triple Helix: University-Industry-Government Innovation in Action\|hämtdatum=\|år=2008\|utgivare=Routledge\|sid=}}</ref>