Samverkansuppgiften - Versionshistorik

Karin Grelz (SU): /* Samverkan och samhällspåverkan */

2020-08-27T10:13:39Z

Samverkan och samhällspåverkan

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2020 kl. 11.13
Rad 36:		Rad 36:
	Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>		Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>
	====Samverkan och samhällspåverkan====		====Samverkan och samhällspåverkan====
	I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt [[samverkan]] och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>		I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt [[samverkan]] och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att [[Samverkanspart\|samverkansparter]] ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Grelz (SU): /* Samverkan och samhällspåverkan */ länkat

2020-08-27T10:12:59Z

Samverkan och samhällspåverkan: länkat

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2020 kl. 11.12
Rad 36:		Rad 36:
	Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>		Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>
	====Samverkan och samhällspåverkan====		====Samverkan och samhällspåverkan====
	I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>		I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt [[samverkan]] och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Grelz (SU): removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-14T10:19:57Z

removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 11.19
Rad 45:		Rad 45:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]~~

Karin Grelz (SU): added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-04-17T07:56:56Z

added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.56
Rad 45:		Rad 45:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]

Karin Grelz (SU): removed Category:Centrala begrepp using HotCat

2020-04-17T07:56:48Z

removed Category:Centrala begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 08.56
Rad 45:		Rad 45:

	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Centrala begrepp]]~~

Axel Pettersson (WMSE): Avlänkat rubriken Historik

2020-03-03T10:05:20Z

Avlänkat rubriken Historik

← Äldre version		Versionen från 3 mars 2020 kl. 11.05
Rad 29:		Rad 29:

	Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation\|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.		Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation\|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
	==[[Historik]]==		==Historik==

	====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====		====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====

Hjer8969: Lade till länkar till sidan "Samhällspåverkan"

2020-02-28T10:08:14Z

Lade till länkar till sidan "Samhällspåverkan"

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2020 kl. 11.08
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva samhällspåverkan.		Med samverkansuppgiften avses å ena sidan den specifika uppgiften att ta in, beakta och utveckla externa perspektiv och å den andra det generella uppdraget att informera och nyttiggöra för att därigenom utöva [[samhällspåverkan]].

	I Högskolelagens §2 står:		I Högskolelagens §2 står:
Rad 36:		Rad 36:
	Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>		Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och lyft fram betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix\|trippelhelixmodell]]. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat, och utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin.<ref>{{Bokref\|efternamn=Benner\|förnamn=Mats\|titel=Kontrovers och konsensus\|hämtdatum=\|år=2001\|utgivare=Sister\|sid=31, 37-38}}</ref> Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem\|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.<ref>{{Bokref\|efternamn=Eriksson\|förnamn=Per\|titel=i: Etzkowitz, H. Trippelhelix – den nya innovationsmodellen\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=SNS\|sid=179-189}}</ref>
	====Samverkan och samhällspåverkan====		====Samverkan och samhällspåverkan====
	I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>		I Styr- och resursutredningens betänkande (SOU 2019:6) ägnades ett separat kapitel åt samverkan och [[samhällspåverkan]]. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt betonade utredningen att samverkansparter ofta har olika målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstaterades också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter.<ref name=":04">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref>

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Karin Mårdsjö Blume (LIU) den 21 februari 2020 kl. 10.33

2020-02-21T10:33:50Z

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2020 kl. 11.33
Rad 28:		Rad 28:
	Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället\|hämtdatum=\|år=2018\|utgivare=SUHF\|sid=11}}</ref>		Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället\|hämtdatum=\|år=2018\|utgivare=SUHF\|sid=11}}</ref>

	Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation\|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar kunskapsutveckling i ~~samverkan~~ mellan		Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation\|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar om ömsesidighet och gemensam kunskapsutveckling i dialog mellan lärosäten och andra aktörer i samhället.
	==[[Historik]]==		==[[Historik]]==

Karin Mårdsjö Blume (LIU) den 21 februari 2020 kl. 10.29

2020-02-21T10:29:12Z

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2020 kl. 11.29
Rad 28:		Rad 28:
	Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället\|hämtdatum=\|år=2018\|utgivare=SUHF\|sid=11}}</ref>		Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) understryker å sin sida att de tre begreppen samverkan, information och nyttiggörande är intimt sammankopplade. Samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och kan inte behandlas som en separat "tredje" uppgift. Samverkansbegreppet bör enligt SUHF:s ställningstagande definieras brett och även inkludera konsult- och expertuppdrag.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället\|hämtdatum=\|år=2018\|utgivare=SUHF\|sid=11}}</ref>

	Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."		Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''." I det sammanhanget är det viktigt att nämna att det tidigare begreppet [[Forskninginformation\|forskningsinformation]] numera ersatts av [[forskningskommunikation]], som handlar kunskapsutveckling i samverkan mellan
	==Historik==		==[[Historik]]==

	====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====		====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan====

Karin Grelz (SU): flyttat ett stycke till Samverkanssidan

2020-02-07T13:45:42Z

flyttat ett stycke till Samverkanssidan

← Äldre version		Versionen från 7 februari 2020 kl. 14.45
Rad 29:		Rad 29:

	Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."		Enligt Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6) är samverkan ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Styr- och resursutredningen\|sid=283-303}}</ref> Samverkan framställs här som en metod för att påverka hela samhällsutvecklingen: ''"''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan."<ref name=":02">{{Bokref\|efternamn=Fredman\|förnamn=Pam\|titel=En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, SOU 2019:6\|hämtdatum=\|år=2019\|utgivare=Regeringen\|sid=283-303}}</ref> För att lyfta fram högskolans samlade verksamhet och ansvar för samhällsutvecklingen föreslår utredningen en ny skrivning i Högskolelagen: "''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta''."

	~~==Former för samverkan==~~
	~~Enligt Eugenia Perez Vicos översikt över forskningen om samverkansformer och deras effekter går det att urskilja fyra former av samverkan kopplad till universitets och högskolors kärnverksamhet:~~

	*[[Forskningssamverkan]]
	*[[Utbildningssamverkan]]
	*Tekniköverföring
	*Uppsökande verksamhet/övrig utåtriktad verksamhet

	Inom respektive samverkansform har man sedan identifierat typiska aktiviteter. Inom forskningssamverkan kan det handla om [[personrörlighet]], delade anställningar, delade faciliteter och gemensamma forskningsprojekt. På utbildningssidan är det vanligt med samverkan kring kurs- och programutveckling, [[Praktik\|praktikplatser]] och [[uppdragsutbildning]] och delade tjänster. Inom kategorin tekniköverföring ryms aktiviteter som går ut på att utveckla och sprida [[Innovation\|innovationer]] i form av patent och företagsidéer, och till kategorin uppsökande verksamhet hör olika former av [[Expertroll\|konsultverksamhet]], [[Samverkansarena\|arenautveckling]] och [[partnerskap]] samt [[Populärvetenskap\|popularisering]] av forskning.<ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico\|förnamn=Eugenia\|titel=i: Berg, Fors, Willim (red) Samverkansformer\|hämtdatum=\|år=2018\|utgivare=Studentlitteratur\|sid=34\|kapitel="En översikt av forskningen om samverkansformer och dess effekter}}</ref><ref>{{Bokref\|efternamn=Perez Vico, E., Hellström, T., Fernqvist, N., Hellsmark, H., Molnar, S.\|förnamn=\|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter\|hämtdatum=\|år=2014\|utgivare=Vinnova analys VA 2014:09\|sid=}}</ref>
	==Historik==		==Historik==