Tillgängliggöra - Versionshistorik

Peno7460: Åtgärdsmall borttagen

2020-09-11T12:48:59Z

Åtgärdsmall borttagen

← Äldre version		Versionen från 11 september 2020 kl. 13.48
Rad 10:		Rad 10:
	Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

	Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> ~~{{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}~~		Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref>
	==Närliggande ord==		==Närliggande ord==
	Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.		Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Charlotte Rossland (SU) den 17 april 2020 kl. 09.46

2020-04-17T09:46:38Z

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 10.46
Rad 8:		Rad 8:
	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

	Inom ~~utbildningsområdet~~ kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

	Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}		Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}

Charlotte Rossland (SU): Liten rev efter diskussion 17/4-20

2020-04-17T09:45:35Z

Liten rev efter diskussion 17/4-20

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 10.45
Rad 1:		Rad 1:
	I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.		I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>		Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

	I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.		I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet ([[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

Karin Grelz (SU): added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-04-17T09:22:44Z

added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 10.22
Rad 32:		Rad 32:
	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
			[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	<references />		<references />

Karin Grelz (SU): removed Category:Centrala begrepp using HotCat

2020-04-17T09:22:37Z

removed Category:Centrala begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 10.22
Rad 32:		Rad 32:
	==Referenser==		==Referenser==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Centrala begrepp]]~~
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:39:04Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.39
Rad 33:		Rad 33:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~
	<references />		<references />

Charlotte Rossland (SU): Smått språkligt

2020-03-18T14:36:04Z

Smått språkligt

← Äldre version		Versionen från 18 mars 2020 kl. 15.36
Rad 4:		Rad 4:
	Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>		Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

	I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.		I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

	Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet ~~kan tillgängliggöra~~ sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

	Universitet och högskolor har ~~också~~ i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}		Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}
	==Närliggande ord==		==Närliggande ord==
	Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.		Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Charlotte Rossland (SU): /* Referenser */

2020-02-28T16:44:59Z

Referenser

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2020 kl. 17.44
Rad 6:		Rad 6:
	I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.		I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

	Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte.

Charlotte Rossland (SU): VR: definition

2020-02-28T16:43:32Z

VR: definition

← Äldre version		Versionen från 28 februari 2020 kl. 17.43
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>		Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

	I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.~~{{Åtgärd behövs\|Källor och ev konkreta exempel behövs\|datum=2019-05-16}}~~		I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

	Inom utbildningsområdet kan ~~exempelvis~~ [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan}}</ref>

			Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte.

			Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}
	==Närliggande ord==		==Närliggande ord==
	Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.		Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-01-09T10:51:28Z

removed Category:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 9 januari 2020 kl. 11.51
Rad 30:		Rad 30:
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]		[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
	~~[[Kategori:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~
	<references />		<references />

← Äldre version		Versionen från 17 april 2020 kl. 10.46
Rad 8:		Rad 8:
	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

	Inom ~~utbildningsområdet~~ kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

	Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}		Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}

← Äldre version		Versionen från 18 mars 2020 kl. 15.36
Rad 4:		Rad 4:
	Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>		Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref\|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1\|titel=Svenska Akademiens Ordböcker\|hämtdatum=2018-12-12\|utgivare=Svenska Akademien\|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

	I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.		I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

	Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>		Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref\|efternamn=Vetenskapsrådet\|förnamn=\|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.\|år=2019\|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan\|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

	Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet ~~kan tillgängliggöra~~ sina resurser för varandra i ett utbyte.		Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership\|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

	Universitet och högskolor har ~~också~~ i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}		Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref\|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/\|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Vetenskapsfestivalen\|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref\|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668\|titel=Hållbarhetsforum 2019\|hämtdatum=2019-05-16\|utgivare=Stockholms universitet\|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs\|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.\|datum=2019-05-16}}
	==Närliggande ord==		==Närliggande ord==
	Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.		Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation\|informera,]] [[Nyttiggörande\|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.