Tredje uppgiften - Versionshistorik

Lars Jämterud: Tillägg referens.

2022-04-20T12:39:28Z

Tillägg referens.

← Äldre version		Versionen från 20 april 2022 kl. 13.39
Rad 3:		Rad 3:

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<~~!-- referens saknas -~~-> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref\|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/\|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin\|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Sydsvenskan\|sid=}}</ref>		Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<ref>{{Bokref\|efternamn=Runefelt\|förnamn=Leif\|medförfattare=Petra Ragnerstam\|titel=Humaniora i samhället - om behovet av ett breddat samverksansbegrepp\|år=2019\|utgivare=Humtank}}</ref> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref\|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/\|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin\|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Sydsvenskan\|sid=}}</ref>
	==Historik==		==Historik==
	I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".		I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

Lars Jämterud den 20 april 2022 kl. 12.30

2022-04-20T12:30:23Z

← Äldre version		Versionen från 20 april 2022 kl. 13.30
Rad 7:		Rad 7:
	I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".		I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

	I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />		I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2019-12-02\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />		Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2019-12-02\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />

Lars Jämterud den 20 april 2022 kl. 12.04

2022-04-20T12:04:59Z

← Äldre version		Versionen från 20 april 2022 kl. 13.04
Rad 7:		Rad 7:
	I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".		I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".

	I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />		I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2019-12-02\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />		Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2019-12-02\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />

Karin Grelz (SU): removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-14T09:51:29Z

removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 10.51
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]~~
	'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].		'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-12T14:54:54Z

removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 15.54
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande ~~begrepp~~]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].		'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

2020-04-20T06:47:28Z

removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 20 april 2020 kl. 07.47
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:~~Centrala~~ begrepp]]		[[Kategori:Grundläggande begrepp]]
	'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].		'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

2020-04-02T11:39:10Z

removed Category:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 2 april 2020 kl. 12.39
Rad 1:		Rad 1:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	~~[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]~~
	'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].		'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

Karin Grelz (SU): /* Engelsk motsvarighet */

2019-12-02T09:35:45Z

Engelsk motsvarighet

← Äldre version		Versionen från 2 december 2019 kl. 10.35
Rad 11:		Rad 11:
	I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />		I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=~~2007~~\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />		Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2019-12-02\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />

	==Referenser==		==Referenser==
	<references />		<references />

Karin Grelz (SU): /* Engelsk motsvarighet */ lagt till engelsk övers

2019-12-02T09:35:03Z

Engelsk motsvarighet: lagt till engelsk övers

← Äldre version		Versionen från 2 december 2019 kl. 10.35
Rad 11:		Rad 11:
	I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />		I pressen börjar begreppet användas i mitten av 1990-talet och fylls med något varierande innehåll: Tredje uppgiften sägs vara "att informera om den egna verksamheten",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Björnsson, Anders\|rubrik=Tredje uppgiften i farozonen\|år=1997\|tidskrift=Svenska dagbladet\|utgivare=\|nummer=30 oktober\|sid=14}}</ref> "universitetens och högskolornas aktiva samhällsroll",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Gunnarsson, Björn\|rubrik=De maktlösa tar MAKTEN över trenderna\|år=1998\|tidskrift=Göteborgsposten\|utgivare=\|nummer=1 mars 1998\|sid=54}}</ref> "hur [vi] vänder oss mot omvärlden, mot näringsliv, kommuner och organisationer",<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Erkman, Anders\|rubrik=Håller måttet för att utses till universitet? "Jag är inte nervös. Vi har hög kvalitet"\|år=1997\|tidskrift=Nerikes Allehanda\|utgivare=\|nummer=26 september\|sid=17}}</ref> "högskolans samverkan med samhället".<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Sörlin, Sverker\|rubrik=Framtidens välstånd avgörs på regional nivå\|år=1998\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=\|nummer=2 september\|sid=12}}</ref> Redan tidigt finns även en kritik mot hur den tredje uppgiften får en underordnad status jämfört med de två främsta uppgifterna, forskning och utbildning. Kritiken uttrycks av professor Dick Harrison på följande sätt: <blockquote>Motsatsen till att låsa in sig i ett elfenbenstorn är att hänge sig åt vad som benämns den <nowiki>''tredje uppgiften'', det vill säga att applicera sina resultat på och i verkligheten, nå ut med forskningen till andra individer än enbart kollegerna i korridoren. Enligt principerna för vad statligt anställda akademiska forskare och lärare skall syssla med ingår ''tredje uppgiften'' som integrerad del. Likväl ignoreras den av åtskilliga akademiker, främst för att den inte lönar sig. Vid otaliga tjänstetillsättningar har den ''tredje uppgiften'' närmast regelmässigt ignorerats när sakkunniga och nämndledamöter sökt skilja agnarna från vetet. Artiklar, föredrag, till och med hela böcker på hundratals sidor har nonchalerats med motiveringen att arbetet ifråga inte har resulterat i nya forskningsrön. På sin höjd har det kunnat räknas som ''pedagogisk merit''</nowiki>, alltså komplement till undervisning och läromedelsproduktion. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Harrison, Dick\|rubrik=Farsoterna i historien trängs ofta bort\|år=10 maj 1999\|tidskrift=Svenska Dagbladet\|utgivare=Svenska Dagbladet\|sid=14}}</ref></blockquote><br />
	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==
	Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>)<br />		Third stream activities<ref>{{Webbref\|url=https://www.researchgate.net/publication/246796517_Measuring_Third_Stream_Activities\|titel=Measuring Third Stream Activities\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Science and Policy Research, University of Essex\|sid=iii}}</ref> (Ibland åsyftar termen främst aktiviteter som genererar intäkter till lärosätet.<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Fuller, Benyon och Pickernell\|rubrik=Indexing third stream activities in UK universities: exploring the entrepreneurial/enterprising university\|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2017.1339029\|år=2017\|tidskrift=Studies in Higher Education\|volym=44\|utgivare=Routledge\|nummer=1\|sid=86-110\|doi=10.1080/03075079.2017.1339029}}</ref>); third mission<ref>{{Webbref\|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000157815\|titel=Toward a third mission for universities\|hämtdatum=2007\|förnamn=Philippe\|efternamn=Laredo\|utgivare=UNESCO Digital Library\|sid=}}</ref><br />

	==Referenser==		==Referenser==
	<references />		<references />

Lars Jämterud (LiU) den 15 augusti 2019 kl. 13.32

2019-08-15T13:32:43Z

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2019 kl. 14.32
Rad 2:		Rad 2:
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]		[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
	'''Tredje uppgiften''' är ett ~~äldre~~ begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] ~~och~~ [[nyttiggörande]].		'''Tredje uppgiften''' är ett begrepp som beskriver det som i dag snarare benämns [[samverkan]] eller [[nyttiggörande]].

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
	Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<!-- referens saknas --> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref\|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/\|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin\|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Sydsvenskan\|sid=}}</ref>		Den lagstadgade [[samverkansuppgiften]] för högskolan beskrivs i Högskolelagen. Trots att begreppet tredje uppgiften tycks ha förlorat sin status inom akademin<!-- referens saknas --> - till förmån för "samverkan" i olika former - används det fortfarande flitigt i både akademiska texter och i pressen.<ref>{{Webbref\|url=https://www.sns.se/aktuellt/den-tredje-uppgiften-hogskola-och-omgivning-i-samverkan/\|titel=Tredje uppgiften - högskola och omgivning i samverkan\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.sydsvenskan.se/2018-09-13/tredje-uppgiften-viktigare-an-nagonsin\|titel=Tredje uppgiften viktigare än någonsin\|hämtdatum=1 april 2019\|utgivare=Sydsvenskan\|sid=}}</ref>

	~~<br />~~

	==Historik==		==Historik==
	I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".		I högskolelagen från 1977 står inskrivet att "Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete."<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-1977218_sfs-1977-218\|titel=Högskolelag 1977:218\|hämtdatum=28 maj 2019\|utgivare=Sveriges riksdag\|sid=6§}}</ref> Detta är vad som kom att kallas "den tredje uppgiften".