Forskningsinfrastruktur: Skillnad mellan sidversioner

Forskningsinfrastruktur (visa wikitext)

Versionen från 5 juni 2018 kl. 12.01

482 togs bort , 5 juni 2018

m

ingen redigeringssammanfattning

Pål Brunnström (MaU)

emailconfirmed, Administratörer

374

redigeringar

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 Behoven gällande forskningsinfrastruktur ser olika ut inom olika forskningsområden. Inom natur- och teknikvetenskap kan det tillexempel röra sig om storskaliga forskningsanläggningar så som biobanker, teleskop och partikelacceleratorer. Inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin kan den istället handla om forskningsinfrastruktur i form av databaser, arkiv och samlingar.
-Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling  och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref>
+Forskningsinfrastrukturella satsningar och Sveriges medlemskap i internationella forskningsinfrastrukturer uppfattas bidra till att överbygga och sammanföra olika forskningsmiljöer, träna och kompetensutveckla Svenska forskare, samt främja innovation, teknikutveckling  och kunskapsdelning i Sverige så väl som internationellt.<ref>[https://ec.europa.eu/research/infrastructures/?pg=about European Commission, About Research Infrastructures]</ref><ref>[https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf Regeringens proposition 2016/17:50:  Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft]</ref><ref>[https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-05-vetenskapsradets-guide-till-infrastrukturen-2014.html Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014]</ref>
-VR – guide
+===Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan ===
-F- Propp
-=== Vetenskapsrådets uppdrag kring forskningssamverkan ===
 I Sverige är det Vetenskapsrådet som har det huvudsakliga statliga uppdraget att finansiera nationell forskningsinfrastruktur så väl som Sveriges deltagande och medlemskap i internationell forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådets styrelse utser även Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) som har till uppdrag att stödja uppbyggnaden forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Samtidigt har enskilda lärosäten egen lokal infrastruktur och sedan 2009 ett eget ansvar för att  utveckla metoder och tekniker som kan användas i större forskningsinfrastrukturella sammanhang.
-För att Vetenskapsrådet ska bevilja stöd åt nationell infrastruktur behöver infrastrukturen i fråga:
+Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsrådets hemsida [http://www.vr.se www.vr.se]
-·       vara av brett nationellt intresse
-·       ge förutsättningar för världsledande forskning
-·       nyttjas av ett flertal forskargrupper eller användare med högt kvalificerade forskningsprojekt
-·       vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva den på egen hand
-·       ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och nyttjande
-·       vara öppen och enkelt tillgänglig för forskare, industri och andra användare, samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både nyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat)
-·       samt i relevanta fall introducera ny spetsteknologi
-<nowiki>https://www.vr.se/forskningsinfrastruktur/villkorfornationellinfrastruktur.4.44d83f3a14c55dafc4b4b82.html</nowiki>
-Läs mer om Vetenskapsrådets stöd till forskningsinfrastrukturer på Vetenskapsråets hemsida www.vr.se
+För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se
-För en aktuell översikt över de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet ger driftbidrag till vänligen se: <nowiki>https://www.vr.se/forskningsinfrastruktur/infrastrukturerforforskning.4.12276aba1326e7bd62a800017663.html</nowiki>
+=== Andra finansiärer ===
 Som komplement till vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur finns det även stiftelser och fonder som finansierar satsningar inom specifika områden, t.ex.:
+* Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora<ref>[https://www.rj.se/ Riksbankens jubileumsfond]</ref>
+* Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap<ref>[https://strategiska.se/ Stiftelsen för strategisk forskning]</ref>
-·       Riksbankens jubileumsfond (RJ) – som finansierar satsningar som syftar till att möjliggöra och främja forskning inom samhällsvetenskap och humaniora (<nowiki>https://www.rj.se/</nowiki>)
+=== Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer ===
-·       Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) – som finansierar programmet Research Infrastructure Fellows. Programmet riktar sig till nyckelpersoner för att driva nationell forskningsinfrastruktur inom teknik, medicin och naturvetenskap (<nowiki>https://strategiska.se/</nowiki>)
-Svenska forskares tillgång till internationella forskningsinfrastrukturer
 Svenska forskare kan i konkurrens med andra forskare ansöka om att få tillgång till de flesta forskningsanläggningar i västvärlden oberoende av medlemskap i infrastrukturen. Sådan tillgång möjliggörs genom och styrs av respektive anläggnings ”open access policy”, vilket innebär att forskningsanläggningen är öppen för externa forskare en begränsad del av anläggningens drifttid, oftast mindre än 10 procent.
@@ Rad 176: / Rad 152: @@
 F- Propp
+<references />