emailconfirmed, Administratörer
439
redigeringar
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Påverkansarbete: Skillnad mellan sidversioner
→Påverkansarbete inom akademien
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Tillämpning == | ==Tillämpning == | ||
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. | Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller och föra upp en fråga på agendan. Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället. | ||
Påverkansarbete är en del av lärosätens nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Påverkansarbete kan omfatta opinionsbildning att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett område får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället. | |||
Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. | Påverkansarbete på lärosäten kan till exempel vara forskares deltagande i den offentliga debatten. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Påverkansarbete kan också ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. | ||
===Påverkansarbete inom akademien === | |||
Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera. | Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera. | ||
| Rad 15: | Rad 13: | ||
Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>. | Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>. | ||
== Påverkansarbete och lobbyism == | === Påverkansarbete och lobbyism === | ||
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte. | Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte. | ||
Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor. | Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor. | ||
Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying | Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat <ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref>. Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det <ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref> | ||
Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref> | Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref> | ||