|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kluster: Skillnad mellan sidversioner
(→Referenser: url i not) |
(→Tillämpningar: flyttat upp def.) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kluster''' är en beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. | '''Kluster''' är en beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala kluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade [[Trippelhelix|helixformationer]] där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts. | ||
==Tillämpningar== | ==Tillämpningar== | ||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Begreppet används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av ansamlingar. | Begreppet används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av ansamlingar. | ||
Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser | Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella [[Innovationssystem|innovationssystemen]]. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser.<ref>''[https://www.vinnova.se/contentassets/68c2dba1d32149e0a7ab218855fe0a65/vr-09-31.pdf Kartläggning av svenska klusterinitiativ]'', Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.</ref> Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix|hämtdatum=|år=2007|utgivare=Regionplane- och trafikontoret|sid=22-29}}</ref> | ||
Versionen från 13 mars 2019 kl. 13.31
Kluster är en beteckning för en geografiskt avgränsad ansamling av aktörer inom en specifik sektor, företrädesvis inom näringslivet, som genom samverkan och konkurrens skapar värde för varandra. Genom att samverka med regionala kluster har många lärosäten tillsammans med lokala branscher utvecklat organiserade, tillväxtfokuserade helixformationer där akademi, näringsliv och offentlig sektor och andra aktörer möts.
Tillämpningar
Begreppet används både för en näringslivsdriven samling av företag och relaterade aktörer och för försök att skapa en organisering kring den typen av ansamlingar.
Klusterbegreppet är kopplat till Michael Porters forskning om komparativa fördelar och idén om de nationella innovationssystemen. Det används framför allt i sammanhang där man ägnar sig åt att identifiera lokala, konkurrenskraftiga branscher och koppla dem till regionala utvecklingsprocesser.[1] Klusterteorin ställer också krav på den nationella forsknings- och utvecklingspolitiken. Tanken är att politiken ska överensstämma med de mönster som landets kluster uppvisar och att man ska satsa på forskningsuniversitet och kommersiellt gångbara teknologier.[2]
Internationella exempel på företagskluster är Silicon Valley, Hollywood eller bilindustrin i tyska Bayern. Svenska exempel kan vara stålindustrin i Bergslagen, skogsindustrin i och omkring Värmland, IT-klustret i Kista och textilier i Borås. Det finns vidare ett flertal klusterinitiativ som stödjer dessa och fler branscher i Sverige. Fler exempel kan hittas inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram.[3]
Klusterbegreppet har kritiserats för att vara otydligt och det finns skäl att skilja mellan naturliga och organiserade kluster.[4] Det finns också röster som varnar för att klusterpolitiken skulle kunna vara skadlig ur ett samhällspolitiskt perspektiv.[5]
Referenser
- ↑ Kartläggning av svenska klusterinitiativ, Vinnovarapport 2009:31, s. 9-10.
- ↑ Begrepp inom regional utveckling - vad betyder egentligen innovationssystem, kluster och trippelhelix. Regionplane- och trafikontoret. 2007. sid. 22-29
- ↑ ”Klusterprogram, Tillväxtverket”. Tillväxtverket. https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/smart-specialisering/klusterprogram.html. Läst 30 januari 2019.
- ↑ Säll, Line (2011). Kluster som teori och politik. Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker. Karlstad University. sid. 101-111. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:451233/FULLTEXT01.pdf
- ↑ Martin, R., Sunley, P. (2003). [https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610 Deconstructing Clusters: chaotic concept or policy panacea?]. Journal of Economic Geography. sid. (1), 5-35. https://academic.oup.com/joeg/article/3/1/5/904610. Läst 11 februari 2019
Övriga källor
Christensen, L., Kempinsky, P., red. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt: regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem. Lund: Studentlitteratur. Libris 9470981. ISBN 91-44-03533-0
Externa länkar
Wikipedia: Näringslivskluster
Stockholms handelskammare, Konsten att bygga ett kluster (augusti 2018)