Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Kunskapsutveckling: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Tillämpningar: flyttat upp def)
Rad 1: Rad 1:
Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som för mänsklighetens vetande framåt. Begreppet kan också syfta på enskilda individers utveckling när det gäller kunskap och förståelse.
Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som för mänsklighetens vetande framåt. Begreppet kan också syfta på enskilda individers utveckling när det gäller kunskap och förståelse. Kunskapsutveckling utgör grunden för högskolans verksamhet och är högskolans unika bidrag till samhället.  


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Kunskapsutveckling utgör grunden för högskolans verksamhet och är högskolans unika bidrag till samhället. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§|hämtdatum=|år=1993|utgivare=|sid=}}</ref>
Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§|hämtdatum=|år=1993|utgivare=|sid=}}</ref>


Det anses allmänt att kunskapsutvecklingen befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref|url=http://www.magna-charta.org/|titel=Magna Charta Universitatum|hämtdatum=|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation|titel=Responsible research & innovation|hämtdatum=2019-02-12|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>
Det anses allmänt att kunskapsutvecklingen befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref|url=http://www.magna-charta.org/|titel=Magna Charta Universitatum|hämtdatum=|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation|titel=Responsible research & innovation|hämtdatum=2019-02-12|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>

Versionen från 13 mars 2019 kl. 13.36

Med kunskapsutveckling avses den process som för mänsklighetens vetande framåt. Begreppet kan också syfta på enskilda individers utveckling när det gäller kunskap och förståelse. Kunskapsutveckling utgör grunden för högskolans verksamhet och är högskolans unika bidrag till samhället.

Tillämpningar

Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.[1]

Det anses allmänt att kunskapsutvecklingen befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.[2] Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade innovationssystem där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer. Ett annat är de verktyg för ansvarsfull forskning som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.[3]

I 2019 års Styr och resursutredning slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.[4]

Referenslista

  1. Högskolelagen, Kapitel 1, 2§. 1993 
  2. ”Magna Charta Universitatum”. Observatory Magna Charta Universitatum. http://www.magna-charta.org/. 
  3. ”Responsible research & innovation”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation. Läst 12 februari 2019. 
  4. Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. SOU 2019:6. sid. 225