Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Kunskapsutveckling: Skillnad mellan sidversioner

Från Samsyn
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Tillämpningar: infogat ord)
 
(24 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Med '''kunskapsutveckling''' anses vanligen processer som för mänsklighetens vetande framåt. Begreppet kan också syfta enskilda individers utveckling när det gäller kunskap och förståelse.
Med '''kunskapsutveckling''' avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både individuell och samhällelig nivå.


==Tillämpningar==
==Tillämpningar==
Kunskapsutveckling utgör grunden för högskolans verksamhet och är högskolans unika bidrag till samhället. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare tillämpning. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt Högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§|hämtdatum=|år=1993|utgivare=|sid=}}</ref>
Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Högskolelagen, Kapitel 1, 2§|hämtdatum=|år=1993|utgivare=|sid=}}</ref>


Det anses allmänt att kunskapsutvecklingen befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter som samtidigt kan ge upphov till etiska dilemman.<ref>{{Webbref|url=http://www.magna-charta.org/|titel=Magna Charta Universitatum|hämtdatum=|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett aktuellt exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk av privata och offentliga aktörer. Ett annat exempel är de verktygen för ansvarsfull forskning som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation|titel=Responsible research & innovation|hämtdatum=2019-02-12|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>
De europeiska universitetens gemensamma stadga, ''Magna Charta Univeritatum'', betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.<ref>{{Webbref|url=http://www.magna-charta.org/|titel=Magna Charta Universitatum|hämtdatum=|utgivare=Observatory Magna Charta Universitatum|sid=}}</ref> Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade [[innovationssystem]] där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för [[ansvarsfull forskning]] som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation|titel=Responsible research & innovation|hämtdatum=2019-02-12|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref>


I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutvecklingen har sin grund i forskningens utveckling, att den ska styra utbildningarnas innehåll och att forskarutbildningen både driver på och drivs av den. Kunskapsutvecklingen sägs också vara en viktig aspekt av samverkan och en unik parameter vid bedömningen av framtida kompetensbehov. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskolan|hämtdatum=|år=2019|utgivare=SOU|sid=225}}</ref>  
I 2019 års ''Styr och resursutredning'' slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.<ref>{{Bokref|efternamn=Fredman|förnamn=Pam|titel=En långsiktig, samordnad  och dialogbaserad styrning av högskolan|hämtdatum=|år=2019|utgivare=SOU 2019:6|sid=225}}</ref>
 
== Engelsk motsvarighet ==
''knowledge development''; ''development of knowledge''


==Referenslista==
==Referenslista==
<references /><br />
<references /><br />
[[Kategori:Begrepp]]

Nuvarande version från 2 april 2020 kl. 12.36

Med kunskapsutveckling avses den process som, bland annat genom samverkan och dialog, för mänsklighetens vetande framåt, både på individuell och samhällelig nivå.

Tillämpningar

Kunskapsutveckling pågår inom alla samhällssektorer men är samtidigt högskolans unika bidrag till samhället och grunden för dess verksamhet. Ordet används ibland synonymt med “forskning” men har en bredare betydelse. Snarare syftar det på den sammantagna process som det är högskolans uppdrag att leda och som enligt högskolelagen inkluderar både forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet.[1]

De europeiska universitetens gemensamma stadga, Magna Charta Univeritatum, betonar att kunskapsutveckling befordras av frihet, att den inte kan förutses och att den skapar nya frågor och möjligheter.[2] Samtidigt har man i alla tider försökt systematisera och effektivisera kunskapsutvecklingen genom att hitta nya former för den. Ett exempel är de så kallade innovationssystem där högskolan ingår i nätverk tillsammans med privata och offentliga aktörer för att hitta kommersiell tillämpning av ny kunskap. Ett annat är de verktyg för ansvarsfull forskning som tagits fram inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020 för att hantera de etiska dilemman som kunskapsutvecklingen oundvikligen ger upphov till.[3]

I 2019 års Styr och resursutredning slår man fast att kunskapsutveckling är beroende av samverkan. Man föreslår därför en ny skrivning i Högskolelagen som betonar högskolans ansvar för kunskapsutvecklingen i relation till studenternas efterfrågan och arbetslivets och samhällets behov.[4]

Engelsk motsvarighet

knowledge development; development of knowledge

Referenslista

  1. Högskolelagen, Kapitel 1, 2§. 1993 
  2. ”Magna Charta Universitatum”. Observatory Magna Charta Universitatum. http://www.magna-charta.org/. 
  3. ”Responsible research & innovation”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/responsible-research-innovation. Läst 12 februari 2019. 
  4. Fredman, Pam (2019). En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan. SOU 2019:6. sid. 225