Utmaningsdriven forskning

Utmaningsdriven forskning och utbildning innebär att forskningens frågeställningar och upplägg utgår från utmaningar identifierade som centrala för samhället, en viss grupp eller hela världen.

Tillämning

Utmaningsdriven forskning och utbildning har som företeelse vuxit sig starkare under senare delen av 1990-talet och utgör en av grundpelarna i EU:s forsknings- och innovationsstrategi. Även om företeelsen sedan tidigare kan kopplas till forskning och utbildning präglat av samproduktion mellan den privata sektorn och universitetet, samt som en del av utvecklingen av FoU-samarbeten mellan akademi ochden offentliga sektorn, så har begreppet under senare tid kopplats till forkningens förmåga att adressera viktiga samhälsutmaningar.

Regeringens forskningsproposition från 2016 har ett starkt fokus på samhälleliga utmaningar vilka ska vara ledande för forskningen.[1] Propositionen knyter an till FN:s 17 mål för en hållbar utveckling, så som de formuleras i Agenda 2030. FN:s mål berör områden som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet mellan kvinnor och män, tillgång till vatten och energi, arbete, infrastruktur, ekonomisk jämlikhet, stadsutveckling, konsumtion, klimat, havsmiljö, biologisk mångfald, fred och globalt partnerskap.[2]

Dessa samhällsutmaningar presenteras i propositionen som tillväxtmöjligheter och tanken är att de ska lösas inom ramarna för universitetens innovationssystem. Utmaningarna kopplas till fem strategiska forskningssatsningar:

  • Nästa generations resor och transporter
  • Smarta städer
  • Cirkulär och biobaserad ekonomi
  • Life science
  • Uppkopplad industri och nya material

Ett näraliggande begrepp är behovsdriven forskning.

Motsvarighet i engelskan

Research linked to global societal challenges

Referenser