Påverkansarbete: Skillnad mellan sidversioner

'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring eller möjlighet till förändring.  Påverkansarbete kan tjäna olika syften beroende på utförare. Företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund med flera är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar. Påverkansarbete i den akademiska världen är en del av universitetens arbete med nyttiggörande med avseende att öka forskningens inverkan på det omgivande samhället.

Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom , [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.  

Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU <ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017''    https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>.

Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning <ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>.  

Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera.  Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda  https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.  

Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat <ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref>. Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det <ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>  

Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda <ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik''  Dialogos, Stockholm  </ref>