|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Forskningskommunikation: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
(länk) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid. | I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid.<ref>{{Webbref|url=http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx|titel=SOU 1989:29, Forskningens framtid|hämtdatum=20180503}}</ref> "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "[[forskningsinformation]]" för att markera ömsesidighet. | ||
"Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "[[forskningsinformation]]" för att markera ömsesidighet. | |||
Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själva står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala forum. Forskningskommunikation kan även ske på arenor som andra aktörer står bakom, såsom Vetenskapsradion, Bokmässan, Nobel, TED Talks... | Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själva står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala forum. Forskningskommunikation kan även ske på arenor som andra aktörer står bakom, såsom Vetenskapsradion, Bokmässan, Nobel, TED Talks... | ||
Versionen från 3 maj 2018 kl. 08.52
Forskningskommunikation innebär att sprida och/eller samtala kring forskningsresultat med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen. Det innebär också att skapa och använda plattformar där forskningen finns tillgänglig.
Tillämpningar
I myndighetstext användes begreppet "forskningskommunikation" för första gången i SOU 1989:29, Forskningens framtid.[1] "Forskningskommunikation" användes/lanserades/ här i kontrast till "forskningsinformation" för att markera ömsesidighet.
Forskningskommunikation kan äga rum via kanaler som lärosätena själva står för, exempelvis konferenser, forskarfrukostar och digitala forum. Forskningskommunikation kan även ske på arenor som andra aktörer står bakom, såsom Vetenskapsradion, Bokmässan, Nobel, TED Talks...
· Ömsesidig nytta (tidskriften Venue, NaTDid)[1]
· Sprida forskningsresultat och forskningsprocesser
· Bidra till att forskningsresultat kommer till nytta
· Nyttiggörande
Populärvetenskap
Engelsk översättning
Under utredning...
Referenser
- ↑ ”SOU 1989:29, Forskningens framtid”. http://www.ep.liu.se/databases/sou/default.aspx. Läst 3 maj 2018.