|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Kunskapsöverföring: Skillnad mellan sidversioner
(red. Tillämpningar) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken var alltså att akademin genom samverkan kan tillgodogöra sig den "tysta" kunskap som de mer praktiknära verksamheterna besitter. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[KTP-partnership|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen ''Forskning för ett bättre liv'' slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.<ref>SOU 2004/05:80 [https://data.riksdagen.se/fil/1240CC59-7E91-4CF4-B85D-F1B24CAD5902 Forskning för ett bättre liv], s. 140.</ref> Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken var alltså att akademin genom samverkan kan tillgodogöra sig den "tysta" kunskap som de mer praktiknära verksamheterna besitter. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda [[innovationssystem]] i samarbete med näringslivet. Den brittiska [[KTP-partnership|KTP-modellen]] är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen [[kunskapsväxling]]. | ||
I 2007 års ''Resursutredning'' används begreppet kunskapsöverföring i en mer enkelriktad betydelse. Här framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]].<ref>SOU 2007:81 ''Resurser för kvalitet''</ref> I direktivet till 2018 års ''Styr- och resursutredning'' framhålls i gengäld att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av | I 2007 års ''Resursutredning'' används begreppet kunskapsöverföring i en mer enkelriktad betydelse. Här framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets [[Tredje uppgiften|tredje uppgift]].<ref>SOU 2007:81 ''Resurser för kvalitet''</ref> I direktivet till 2018 års ''Styr- och resursutredning'' framhålls i gengäld att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det [[Livslångt lärande|livslånga lärandet]], när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.<ref>STRUT: Direktiv 2017:46 ''Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten''</ref> | ||
Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man fokuserat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer - det vill säga andra än näringslivet - och där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen ''[https://v-a.se/ Vetenskap och allmänhet]'' har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [https://www.rri-tools.eu/ RRI-verktyg]som handlar om att forskning och innovation ska bedrivas med samhällets behov och utmaningar i fokus.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref> | Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man fokuserat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer - det vill säga andra än näringslivet - och där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen ''[https://v-a.se/ Vetenskap och allmänhet]'' har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade [https://www.rri-tools.eu/ RRI-verktyg]som handlar om att forskning och innovation ska bedrivas med samhällets behov och utmaningar i fokus.<ref>[https://v-a.se/vas-eu-projekt/ V & A, Våra EU-projekt]</ref> | ||
Versionen från 14 juni 2018 kl. 16.28
Kunskapsöverföring handlar om att förvalta och förmedla kunskap som en strategisk resurs, både inom en organisation och mellan organisationer.
Tillämpningar
Begreppet används framför allt inom det område i managementteorin som kallas kunskapsstyrning (knowledge management) och där man skiljer mellan ”explicit” och ”implicit” eller ”tyst” - det vill säga praktisk och erfarenhetsbaserad - kunskap. Tanken är att man genom särskilda modeller eller system ska kunna föra vidare och behålla också praktisk kunskap som en strukturell, snarare än personbunden, tillgång och på så sätt göra organisationer mer framgångsrika och livskraftiga.[1]
I utbildningspolitiska sammanhang används begreppet framför allt när man talar om kommersialisering av forskningsresultat. I regeringspropositionen Forskning för ett bättre liv slog man till exempel fast att kunskapsöverföringen till näringslivet och kommersialisering av forskningsresultat behöver öka.[2] Samtidigt betonades det att kunskapsöverföring inte sker genom någon enkelriktad process utan i en ömsesidig dialog som befordras av personrörlighet och samfinansiering. Tanken var alltså att akademin genom samverkan kan tillgodogöra sig den "tysta" kunskap som de mer praktiknära verksamheterna besitter. Vinnova fick därför särskilda medel för att utveckla särskilda innovationssystem i samarbete med näringslivet. Den brittiska KTP-modellen är inriktad på denna form av kunskapsöverföring som ibland går under den mer specifika benämningen kunskapsväxling.
I 2007 års Resursutredning används begreppet kunskapsöverföring i en mer enkelriktad betydelse. Här framhålls universitetets breda samhällsansvar för demokrati och folkbildning, och kunskapsöverföringen till skola, näringsliv och samhället i stort kopplas till 1990-talets tredje uppgift.[3] I direktivet till 2018 års Styr- och resursutredning framhålls i gengäld att det utbyte av kunskap som sker inom ramen för det livslånga lärandet, när studenter går ut i arbetslivet för att senare återvända för att fort- eller vidareutbilda sig eller kommer till akademin efter många år i andra verksamheter, innebär en form av ömsesidig kunskapsöverföring.[4]
Inom EU-kommissionens Horisont 2020-program har man fokuserat särskilt på projekt som syftar till att utveckla modeller för en dynamisk form av kunskapsöverföring mellan akademi och övriga samhällsaktörer - det vill säga andra än näringslivet - och där samhällets behov och utmaningar står i fokus. Föreningen Vetenskap och allmänhet har till exempel ingått som partner i flera olika projekt, bland för att ta fram annat så kallade RRI-verktygsom handlar om att forskning och innovation ska bedrivas med samhällets behov och utmaningar i fokus.[5]
Engelsk översättning
knowledge transfer
Referenser
- ↑ Jonsson, Anna, Kunskapsöverföring och knowledge management, Lund 2012, s. 19; 55
- ↑ SOU 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv, s. 140.
- ↑ SOU 2007:81 Resurser för kvalitet
- ↑ STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten
- ↑ V & A, Våra EU-projekt