|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Samverkanslektor: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med ''''Definition:'''Samverkanslektor är en anställningsform där en anställd forskares tjänst utgörs till en del av statsanslagsfinansierad samverkan och en del av kvalifice...') |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 21 augusti 2018 kl. 12.39
Definition:Samverkanslektor är en anställningsform där en anställd forskares tjänst utgörs till en del av statsanslagsfinansierad samverkan och en del av kvalificerad forskning, finansierad med externa medel eller via institutionens anslag. Även undervisning kan förekomma som en del av tjänsten, dock inte mer än en tredjedel av den totala arbetstiden. Tanken är att samverkanslektoratet ska fungera som en länk mellan lärosätet och det omgivande samhället.
Tillämpning:Samverkan med omvärlden kräver kontinuitet och långsiktighet. Innehavarna av samverkanslektorat (SVL) bör ha ansvar för att säkerställa en sådan kontinuitet genom att bredda de interna kanalerna via kollegor inom den egna organisationen. Samtidigt krävs att hela organisationen är öppen för att bidra till detta.
I de fall då anställningsformen SVL används omfattas den anställde av vanliga regler för anställning och gäller tills vidare. Samverkanslektor som anställningsform finns idag i begränsad utsträckning på några få svenska lärosäten.
Det lärosäte som har störst erfarenhet kring samverkanslektorat är SLU som 2009 beslutade att inrätta en ny form av samverkanstjänster vilka under 2010 kom att definieras som ”samverkanslektor”. Detta ledde till att anställningsprofil för samverkanslektorer samt bedömningskriterier vid rekrytering utarbetades. Under 2017/2018 har också Örebro universitet följt detta exempel och instiftad ett antal samverkanslektorer.