|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Följeforskning: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
(tillägg under rubriken tillämpning) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Tillämpning == | == Tillämpning == | ||
Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. | Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering. (APEL-FoU). Termen följeforskning används ofta synonymt med lärande utvärdering, det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket lärande utvärdering genom följeforskning, där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren med framförallt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus var stället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet. | ||
Det fanns en kritik mot begreppet då det ansågs delvis missvisande, och i den efterföljande programperioden har termen översätts med ”[[löpande utvärdering]]” på svenska.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435617/FULLTEXT01.pdf Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010]</ref><ref>[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:300388/FULLTEXT01.pdf Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009]</ref><ref>[https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-projekt/genomfora-och-rapportera/krav-att-folja-nar-projektet-beviljats-eu-stod/utvardera-projektet-lopande.html Tillväxtverket, Utvärdera projekt löpande]</ref> Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.<ref>[https://esfsupport.esf.se/Global/ESF%20Support/SPeL/erfarenheter_av_larande_utvardering.pdf Sävenstrand , A et al (2013) Erfarenheter av lärande utvärdering]</ref> Termen har också använts tidigare som benämning på olika former av deltagarorienterade forskning.<ref>[https://wpmu.mah.se/lumist/kunskapsomraden/kunskapsomrade-forskningsmetod/ Stigendal, M Forskningsmetodologi (Hämtat 180530)]</ref> | |||
== Motsvarighet i engelskan == | == Motsvarighet i engelskan == | ||
On-going evaluation. | On-going evaluation. | ||
Versionen från 21 augusti 2018 kl. 14.05
Följeforskning innebär en löpande utvärdering av ett projekt eller en process inom en organisation, företag eller myndighet. Utvärderingen sker via en extern utredare, ofta akademiskt meriterad, och förväntas utöver en slutrapport ge kontinuerlig återkoppling till organisationen.
Tillämpning
Följeforskning är ett begrepp som fick stor spridning som översättning av EU:s term ”on-going evaluation” som ingick i EU:s strukturfondsprogram 2007-2013. En utvärdering genom följeforskning har inte i första hand en kontrollerande funktion, utan ska framförallt bidra till utveckling och lärande för alla parter som samverkar med projektet. Genom att utvärderingen bidrar till lärande blir den processtödjande och kan samtidigt utgöra underlag för planering, styrning och beslut om implementering. (APEL-FoU). Termen följeforskning används ofta synonymt med lärande utvärdering, det uttryck som används inom Europeiska socialfonden. Ibland omnämns båda termerna i uttrycket lärande utvärdering genom följeforskning, där utvärderingen är resultatet av metoden följeforskning. I praktiken innebär metoden att följeforskaren med framförallt kvalitativa metoder som intervjuer, dialog och iakttagande, följer och utvärderar processerna inom ett utvecklingsarbete under tiden detta pågår. Denna utvärderingsansats skiljer sig dock från andra, samtida utvärderingstrender då fokus inte är att hitta vetenskaplig evidens för huruvida det enskilda projektet uppnått sitt syfte eller inte. Fokus var stället termer som lärande, analysseminarier och gemensam kunskapsbildning genom att projektet skulle utvecklas till en lärande organisation och där dess resultat skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet.
Det fanns en kritik mot begreppet då det ansågs delvis missvisande, och i den efterföljande programperioden har termen översätts med ”löpande utvärdering” på svenska.[1][2][3] Ett annat begrepp för att beskriva samma sak är "lärande utvärdering", vilket är den översättning av "on-going evaluation" som föredragits av Europeisk socialfonden.[4] Termen har också använts tidigare som benämning på olika former av deltagarorienterade forskning.[5]
Motsvarighet i engelskan
On-going evaluation.
Referenser
- ↑ Ahnberg, E. et al. (2010), ”Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 3, hösten 2010
- ↑ Brulin, G. et al, (2009) ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009
- ↑ Tillväxtverket, Utvärdera projekt löpande
- ↑ Sävenstrand , A et al (2013) Erfarenheter av lärande utvärdering
- ↑ Stigendal, M Forskningsmetodologi (Hämtat 180530)
Svensson, L et al (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning