|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Populärvetenskap: Skillnad mellan sidversioner
m (added Category:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat) |
m (added Category:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7) using HotCat) |
||
| Rad 21: | Rad 21: | ||
[[Kategori:Begrepp]] | [[Kategori:Begrepp]] | ||
[[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | [[Kategori:Påbörjad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | ||
[[Kategori:Primära begrepp - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] | |||
Versionen från 6 september 2018 kl. 06.33
Populärvetenskap innebär all vetenskaplig information som inte riktar sig till fackmän på det behandlade området, ofta framställd i förenklad form./vetenskaplig information som riktar sig till vem som helst som inte expert/fackman inom just det område som berörs/.
Tillämpningar
Populärvetenskap är ett sätt för forskare inom utom akademin att informera om forskningsrön inom olika fält på ett sätt som gör de vetenskapliga rönen tillgängliga för gemene man, vilket innebär att rönen inte sällan framställs på ett förenklat sätt. "Medan en vetenskaplig text ska innehålla så mycket information att någon annan kan återupprepa ett experiment, ska en bra populärvetenskaplig text istället kunna återberättas... En annan skillnad är naturligtvis den vetenskapliga textens krav på objektivitet och avpersonifiering. Den populärvetenskapliga texten får gärna vara personligt berättad...Till sist ska den vetenskapliga texten innehålla en teori som ska beläggas, medan den populärvetenskapliga texten istället vinner på att lägga fokus på att sätta in resultaten i ett sammanhang." [1]
Populärvetenskapens ställning har varierat i Sverige. Under 1940- och 1950-talen var populärvetenskapen en viktig del av strävan efter folkbildning. Under 1970- och 1980-talen betraktades det med skepsis inom en stor del av akademin, inte minst inom det naturvetenskapliga området. [2] Det talades om att man riskerade att "begå akademiskt självmord" om man som seriös forskare skrev populärvetenskapligt,[3] men denna inställning har numera svängt. Kungliga Vetenskapsakademin, i samarbete med förlaget Fri Tanke, instiftade 2009 det så kallade Pi-priset "för främjandet av populärvetenskaplig litteratur inom det naturvetenskapliga området".[4] Prissumman är 314 159 kr.
Enligt en enkätundersökning genomförd av forskare vid Högskolan Jönköping år 2006, fanns skillnader mellan olika discipliner och olika åldrar vad gäller att publicera sig populärvetenskapligt. Av de knappt 10 000 som svarade på enkäten var det vanligast med populärvetenskaplig publikation inom det samhällsvetenskapliga/juridiska området (39%) medan det var minst vanligt inom det naturvetenskapliga (20%). Äldre hade publicerat sig i betydligt högre utsträckning än yngre (71% av personerna i åldern 56+ jämfört med 44% av personerna i åldern 23-35 år).[5]
Engelsk motsvarighet
Popular science
Referenser
- ↑ Klepke, Birgitta; Susanne Rydell (2014). Skriv populärvetenskapligt. sid. 110
- ↑ Kärnfelt, Johan (2000). Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige. Göteborg
- ↑ ”Ulf Ellervik: Var inte rädd att axla expertrollen”. http://skrivpopularvetenskapligt.se/ulf-ellervik-var-inte-radd-att-axla-expertrollen/. Läst 28 augusti 2018.
- ↑ ”Pi-priset - nytt pris för populärvetenskapligt författarskap”. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/pi-priset-nytt-pris-for-popularvetenskapligt-forfattarskap. Läst 28 augusti 2018.
- ↑ Wahlbin, Clas; Wigren, Caroline (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. Nutek. sid. 16