|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Uppdragsforskning: Skillnad mellan sidversioner
m (→Referenser) |
m (→Tillämpningar) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
== Tillämpningar == | == Tillämpningar == | ||
Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig till exempel från konsultuppdrag i den bemärkelsen att det förra i idealfallet är underställt vedertagna principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av [[Externfinansiering|externfinansierad forskning]] så som konsultuppdrag och offentliga utredningar. | Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig till exempel från konsultuppdrag i den bemärkelsen att det förra i idealfallet är underställt vedertagna principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av [[Externfinansiering|externfinansierad forskning]] så som konsultuppdrag och offentliga utredningar. | ||
Uppdragsforskning är för många lärosäten en mycket viktig inkomstkälla. Stockholms universitet fick exempelvis 2015 in 65 miljoner kronor i intäkter från uppdragsforskning. | |||
== Motsvarighet i engelskan == | == Motsvarighet i engelskan == | ||
Versionen från 18 oktober 2018 kl. 10.58
Uppdragsforskning är forskning vid vetenskaplig institution som bedrivs utifrån ett avgränsat externt beställt och finansierat forskningsuppdrag.
Tillämpningar
Inom uppdragsforskning bestäms frågeställningen huvudsakligen av uppdragsgivaren och uppdragsgivaren äger som utgångspunkt forskningsresultatet. Uppdragsforskning skiljer sig till exempel från konsultuppdrag i den bemärkelsen att det förra i idealfallet är underställt vedertagna principer och centrala värden gällande akademisk frihet, integritet och transparens. Det kan i praktiken vara svårt att skilja uppdragsforskning från andra former av externfinansierad forskning så som konsultuppdrag och offentliga utredningar.
Uppdragsforskning är för många lärosäten en mycket viktig inkomstkälla. Stockholms universitet fick exempelvis 2015 in 65 miljoner kronor i intäkter från uppdragsforskning.
Motsvarighet i engelskan
Commissioned research.
Referenser
- Stockholms universitet (2017) Samverkan vid Stockholms universitet, s 16f.
- Nationalencyklopedin - Uppslagsord uppdragsforskning
- Utbildningsdepartementet, Att finansiera forskning och utveckling : rapport från Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering